Jag sitter här hemkommen från BMB och mår lite halvt illa, en kombination av spritintag och fyllekäk i form av kebab som då är den första kebaben på två månader...det gör sitt till i illamåendet och jag har inte lyckats trycka i mig många tuggor av den. En helt ok kväll är till ända och det blev helt ok till slut, vi satt hos polaren och groggade fram till 22.00-snåret innan vi letade oss mot BMB. Väl där blev det lite segt till en början men sedan tog det fart vartefter resten av Västerås anlände, en hel del dans och en del sprit senare är jag allså hemma nu. Tyvärr fick jag inget napp(som vanligt) men en av polarna verkade scora big time, congrats till honom... Mitt liv i form av bad beats fortsätter då jag lyckades bita sönder en tand på krogen när jag tuggade på tuggummi, helt plötsligt krasade det bara till och en halv tand försvann. Nu har jag världens inbuktning på en tand och tandläkaren lär väl besökas snarast, så jävla typiskt...
Nej, nu lär jag gå och sova av mig ruset...är inte direkt onykter men alkoholen lär ju få försvinna ur kroppen under kontrollerade former...godnatt, gott folk!
lördag 28 februari 2009
Laptop...
Jag har börjat fundera på att byta ut min stationära dator och har egentligen två frågor som någon säkert kan vägleda mig i:
1) Laptop eller stationär? (jag lutar starkt åt laptop...)
2) Vad ska jag tänka på? Specifikationer? Vad är värt? (var så länge sedan jag var up-to-date med hårdvarubitarna...)
Tips mottages med varm hand!
1) Laptop eller stationär? (jag lutar starkt åt laptop...)
2) Vad ska jag tänka på? Specifikationer? Vad är värt? (var så länge sedan jag var up-to-date med hårdvarubitarna...)
Tips mottages med varm hand!
Birthday boy today...
Jaha, då var dagen kommen, dagen då jag kan räkna med ännu ett år närmare döden och detta eftersom jag fyller 32 idag. Om jag skulle figurera i någon tidningsartikel skulle jag alltså benämnas "32-åringen" från och med idag, det känns ganska absurt att ha uppnått denna respektingivande ålder då det känns som att jag var typ 22 bara häromdagen. Klyschan om att åren går snabbare och snabbare ju äldre man blir såg jag mest som fjantig för några år sedan men jag är nog beredd att skriva under den numera, jag bävar över att snart vakna upp en morgon och vara 68 år och inse att loppet är kört. Vilket arv efterlämnar jag mig då? X antal achievementpoäng på X360-konto? Några vinster i HPKs statistikbank? Nej, det är nog dags att leave my mark on society snart och nej, jag ska inte gå postal på något dagis eller storma in på jobbet med hagelbrakaren i högsta hugg. Skulle jag göra något dylikt skulle jag ju rensa bland fiskarna i pokerlokalen i så fall... ;) Nej, jag får börja finslipa min plan på totalt världsherravälde och igångsätta det hela snart, kunde Hitler så borde jag kunna...
Veckan som gått då? Ja, i tisdags blev det lite fotbollsgluttande då det var CL och matchen som sågs var Inter - Man U, det var väl inte så vidare värst upphetsande och ett ganska väntat resultat med x. Nog för att Man U dominerade första men då spelade ju Inter under all kritik, de tillät de röda att göra som de ville och speciellt fuskarslet Ronaldo. Jag har kanske sagt det förr men jag säger det igen, skulle jag vara på plan samtidigt som detta äckel och jag skulle se honom filma skulle jag gå fram till honom och ge honom en rejäl doja på hakan så han verkligen fick något att oja sig över. Hur kan man fördärva en sådan gudomlig teknik genom att bete sig en fuskare hela tiden? Han om någon behöver ju inte hålla på så... I tisdags upptäckte jag också att Betsson har ett erbjudande i sin sportsbetting där man får tillbaka upp till 500 kr på de tre först förlorade kupongerna med enda kravet att de pengar man får tillbaka måste omsättas en gång innan man får ta ut dom. I praktiken innebär det alltså att du får tippa till ett värde av 1 000 kr för 500 kr och fisk som jag är nappade jag på erbjudandet, jag la in en fyrling på tisdagen på 200 kr och min vana trogen fick jag in en av matcherna varpå det dundrade in 200 kr på kontot dagen efter. Woohoo!
Onsdagen bäddade för än mer fotboll då det kära Liverpool skulle möta Real Madrid borta och ett stycke Wettis trillade över för lite sällskapstittande även om han fastnade framför datorn spelandes poker på SS. Även på onsdagen la jag in en trippel(200 kr) och en fyrling(100 kr) på Betsson MEN jag gjorde dundermisstaget att lägga in ett matchresultat för 20 kr också, det innebar nämligen problem vad gällde återbetalningserbjudandet eftersom de tre första förlustkupongerna räknas i den ordningen kupongerna rättas. Risken fanns alltså att jag kunde få tillbaka 120 kr istället för 300 om allting sket sig, ni som vet att jag heter bad beat i mellannamn vet ju hur det hela slutade. Som om inte det var nog att jag torskade kupongerna så torskade jag fyrlingen värd drygt 2 000 kr på en match, jag fick in både München och Liverpool borta men inte ens det räckte. Fuck. Liverpool lyckades ju dock som sagt vinna och det var väl enda ljuspunkten i den becksvarta tillvaron som onsdagen gav, jag måste ha mest otur i världen. :P
Under torsdagen fick jag ett infall att åka till HPK och köra Super Torsdag och det visade sig ju vara rätt beslut då jag till slut hamnade tvåa efter en försmädlig HU-torsk på David A. Jag fick ett första bord som återigen höll sig relativt lugnt spelarna till trots, återigen fick jag t.ex Guzen vid mitt bord och lite andra lösa spelare i form av Ted och Lars M. Jag börjar ännu en gång hyfsat och lyckas träffa det mesta och göra väl avvägda bluffar, t.ex. lyckas jag få bort Anders E från en pott där jag bara har 53 med en bräda 2xx4 genom en fin all-in på turn. Svaret "Aj fan" från Anders säger mig allt jag behöver veta, han hade ju mig självklart och han inser sitt brutala misstag. En annan rolig incident är när jag jiddrar lite med Calle och säger "Vad tyst du är, Calle!" men han hör inte det så jag återupprepar mig med en viss modifikation och säger "Vad tysk du är!". Calle funderar ett ögonblick innan han svarar "Si si!", say no more... En bit in i det hela lyckas jag tappa rätt mycket marker till olika folk och hamnar lite i tiltmode, jag får Q9spader på SB och efter någon limp har Guzen slagit upp det till 1 100(blinds 150/300 eller något) några placeringar innan mig. Jag tar den väldigt tveksamma synen bara för att se Daniel We(tror jag han heter) slå upp det till 2 500 från sin UTG-position efter att bara ha limpat först, Guzen viker men jag känner att jag inte kan vika här oavsett vilka kort jag har så jag tar synen. Floppen kommer Q-hög och jag tror ju att jag är i ganska bra form här, jag checkar och Daniel bettar ut varpå jag ställer och han synar. Han viker upp KK(ugh) och jag känner mig inte så kaxig längre men när turn visar upp en till fin Q känns läget genast bättre, efter att rivern blankar kan jag inte annat än att skylla på min tilt. Efter det lugnar jag ner mig något tills vårt bord bryts...
Jag hamnar vid ett bord där Jörgen verkar ha fiskdominerat totalt och sitter med över 50k i marker när de flesta andra har runt 20k, ni vill inte veta på vilket sätt han roffat åt sig dessa marker så vi låter det vara onämnt. Jag är inte så kaxig vid det här bordet utan blir nedblindad till oigenkännlighet, till slut får jag nog och trycker med KJhjärter från mellanposition bara för att se Jörgen syna och Aifus trycka in sitt också. Jörgen viker upp 88 och Aifus QT, det känns ju sisådär men jag har även fått se att Hannu bredvid mig la Q8hjärter så några outs är ju borta för alla parter. Floppen kommer gudomligt nog J-hög som håller hela vägen och jag nästan tripplar upp mig i det läget, riktigt skönt och helt klart avgörande för framtida äventyr. Lite senare hamnar jag all-in mot Hannu där jag leder pre men han drar in en runner-runner-färg ivrigt påhejad av Aifus som ropar in korten på både turn och river. Cocksucker. Handen efter får jag A7 och hamnar återigen all-in mot Hannu som den här gången har AQ, nu är det dock min tur att dra ut och jag träffar min fina sjua och slår ut herrn. Rättvisa säger jag... :) Strax efter det bryts bordet och det är dags för finalbord...
Finalbordet blir en rejäl sluggerfest mellan mig, David A och Jörgen där markerna rör sig mest mellan oss med ett par elimineringar av shortstacks däremellan. Det blir vi tre som är kvar sist och min frustration växer för varje sekund, både över det faktum att David A kör över mig totalt med sitt spel där jag hela tiden får halvträffar som jag försöker spela ut men alltid får en all-in emot mig från honom samt att jag ser prov på fruktansvärt dåligt spel från mina motspelare. David synar t.ex. ner Jörgen med träff på sin 2:a på ett livsfarligt bräde och i nästa hand får jag se Jörgen syna ner mig med typ tredje eller fjärde par på en livsfarlig bräda, jag behöver ju inte säga att synerna var vinnande de här gångerna men helt sinnessjuka i det långa loppet. Jag och David lyckas dock mala ner Jörgen och till slut plockar jag honom efter att ha setat med tvåor och han fått träff på toppar, nu är det alltså jag och sinnessjuka David som är HU. Min frustration är fortsatt på topp då jag inte får några som helst breaks mot honom utan får kämpa för mitt liv i varje hand, jag lyckas ganska snart dubbla upp mig och ta ledningen men det växlar fram och tillbaka flera gånger då ingen av oss är direkt actionskygga. Det tragiska vid ett ögonblick är dock att jag får AA två händer i rad(!) men båda gångerna hittar han viket utan någon som helst action när det annars smällt hela tiden, det får mig att tro på mina chanser än mindre. Slutliga handen blir en all-in på floppen AT9 där jag har AQ och han har 87, turn blankar men rivern levererar ju den självklara knekten för Davids räkning och den mentalt mest jobbiga HUn någonsin för min del är över. Jag kände mig så mentalt misshandlad och våldtagen efter det att jag bara tog mitt pick och pack och pös hemåt illa kvickt, jag känner viss olust än när jag bara tänker på det. Jag vet fortfarande inte om jag blev totalt utspelad av David eller om han bara hade en gudomlig timing och flyt med sitt spel där och då, det första alternativet skrämmer mig mer än något annat. Jaja, GG vilket fall som och det var skönt att bevisa för mig själv att jag ändå kan prestera efter en ganska seg start på 2009.
Igår fredag blev det inte mycket gjort, efter hemkomst tankade jag in 500 kr på SS men de försvann relativt fort efter lite jobbiga händer i PLO-cg varpå resten slaskades bort på sngs, efter det tänkte jag sova en stund men det slutade med att jag somnade för natten och så var den fredagen borta. Grattis, Robert. Idag har jag städat lite eftersom det som sagt är min födelsedag idag och det kommer lite närmast sörjande om några timmar, till kvällen är det tänkt att jag ska närvara på en fest med tacokäk och schlagertema. Inget som egentligen tilltalar mig men lite trevligt sällskap(kanske) och en fin fylla sitter ju aldrig fel, blir ju mitt fina sätt att fira min födelsedag då ingen av dessa kompisar nog är medvetna om att det är en stor dag idag.
Nej, nu måste jag nog dra iväg och handla lite attiraljer och ätbart till fikat i eftermiddag. Dra en lina eller bägare till min ära idag, boys and girls!
Veckan som gått då? Ja, i tisdags blev det lite fotbollsgluttande då det var CL och matchen som sågs var Inter - Man U, det var väl inte så vidare värst upphetsande och ett ganska väntat resultat med x. Nog för att Man U dominerade första men då spelade ju Inter under all kritik, de tillät de röda att göra som de ville och speciellt fuskarslet Ronaldo. Jag har kanske sagt det förr men jag säger det igen, skulle jag vara på plan samtidigt som detta äckel och jag skulle se honom filma skulle jag gå fram till honom och ge honom en rejäl doja på hakan så han verkligen fick något att oja sig över. Hur kan man fördärva en sådan gudomlig teknik genom att bete sig en fuskare hela tiden? Han om någon behöver ju inte hålla på så... I tisdags upptäckte jag också att Betsson har ett erbjudande i sin sportsbetting där man får tillbaka upp till 500 kr på de tre först förlorade kupongerna med enda kravet att de pengar man får tillbaka måste omsättas en gång innan man får ta ut dom. I praktiken innebär det alltså att du får tippa till ett värde av 1 000 kr för 500 kr och fisk som jag är nappade jag på erbjudandet, jag la in en fyrling på tisdagen på 200 kr och min vana trogen fick jag in en av matcherna varpå det dundrade in 200 kr på kontot dagen efter. Woohoo!
Onsdagen bäddade för än mer fotboll då det kära Liverpool skulle möta Real Madrid borta och ett stycke Wettis trillade över för lite sällskapstittande även om han fastnade framför datorn spelandes poker på SS. Även på onsdagen la jag in en trippel(200 kr) och en fyrling(100 kr) på Betsson MEN jag gjorde dundermisstaget att lägga in ett matchresultat för 20 kr också, det innebar nämligen problem vad gällde återbetalningserbjudandet eftersom de tre första förlustkupongerna räknas i den ordningen kupongerna rättas. Risken fanns alltså att jag kunde få tillbaka 120 kr istället för 300 om allting sket sig, ni som vet att jag heter bad beat i mellannamn vet ju hur det hela slutade. Som om inte det var nog att jag torskade kupongerna så torskade jag fyrlingen värd drygt 2 000 kr på en match, jag fick in både München och Liverpool borta men inte ens det räckte. Fuck. Liverpool lyckades ju dock som sagt vinna och det var väl enda ljuspunkten i den becksvarta tillvaron som onsdagen gav, jag måste ha mest otur i världen. :P
Under torsdagen fick jag ett infall att åka till HPK och köra Super Torsdag och det visade sig ju vara rätt beslut då jag till slut hamnade tvåa efter en försmädlig HU-torsk på David A. Jag fick ett första bord som återigen höll sig relativt lugnt spelarna till trots, återigen fick jag t.ex Guzen vid mitt bord och lite andra lösa spelare i form av Ted och Lars M. Jag börjar ännu en gång hyfsat och lyckas träffa det mesta och göra väl avvägda bluffar, t.ex. lyckas jag få bort Anders E från en pott där jag bara har 53 med en bräda 2xx4 genom en fin all-in på turn. Svaret "Aj fan" från Anders säger mig allt jag behöver veta, han hade ju mig självklart och han inser sitt brutala misstag. En annan rolig incident är när jag jiddrar lite med Calle och säger "Vad tyst du är, Calle!" men han hör inte det så jag återupprepar mig med en viss modifikation och säger "Vad tysk du är!". Calle funderar ett ögonblick innan han svarar "Si si!", say no more... En bit in i det hela lyckas jag tappa rätt mycket marker till olika folk och hamnar lite i tiltmode, jag får Q9spader på SB och efter någon limp har Guzen slagit upp det till 1 100(blinds 150/300 eller något) några placeringar innan mig. Jag tar den väldigt tveksamma synen bara för att se Daniel We(tror jag han heter) slå upp det till 2 500 från sin UTG-position efter att bara ha limpat först, Guzen viker men jag känner att jag inte kan vika här oavsett vilka kort jag har så jag tar synen. Floppen kommer Q-hög och jag tror ju att jag är i ganska bra form här, jag checkar och Daniel bettar ut varpå jag ställer och han synar. Han viker upp KK(ugh) och jag känner mig inte så kaxig längre men när turn visar upp en till fin Q känns läget genast bättre, efter att rivern blankar kan jag inte annat än att skylla på min tilt. Efter det lugnar jag ner mig något tills vårt bord bryts...
Jag hamnar vid ett bord där Jörgen verkar ha fiskdominerat totalt och sitter med över 50k i marker när de flesta andra har runt 20k, ni vill inte veta på vilket sätt han roffat åt sig dessa marker så vi låter det vara onämnt. Jag är inte så kaxig vid det här bordet utan blir nedblindad till oigenkännlighet, till slut får jag nog och trycker med KJhjärter från mellanposition bara för att se Jörgen syna och Aifus trycka in sitt också. Jörgen viker upp 88 och Aifus QT, det känns ju sisådär men jag har även fått se att Hannu bredvid mig la Q8hjärter så några outs är ju borta för alla parter. Floppen kommer gudomligt nog J-hög som håller hela vägen och jag nästan tripplar upp mig i det läget, riktigt skönt och helt klart avgörande för framtida äventyr. Lite senare hamnar jag all-in mot Hannu där jag leder pre men han drar in en runner-runner-färg ivrigt påhejad av Aifus som ropar in korten på både turn och river. Cocksucker. Handen efter får jag A7 och hamnar återigen all-in mot Hannu som den här gången har AQ, nu är det dock min tur att dra ut och jag träffar min fina sjua och slår ut herrn. Rättvisa säger jag... :) Strax efter det bryts bordet och det är dags för finalbord...
Finalbordet blir en rejäl sluggerfest mellan mig, David A och Jörgen där markerna rör sig mest mellan oss med ett par elimineringar av shortstacks däremellan. Det blir vi tre som är kvar sist och min frustration växer för varje sekund, både över det faktum att David A kör över mig totalt med sitt spel där jag hela tiden får halvträffar som jag försöker spela ut men alltid får en all-in emot mig från honom samt att jag ser prov på fruktansvärt dåligt spel från mina motspelare. David synar t.ex. ner Jörgen med träff på sin 2:a på ett livsfarligt bräde och i nästa hand får jag se Jörgen syna ner mig med typ tredje eller fjärde par på en livsfarlig bräda, jag behöver ju inte säga att synerna var vinnande de här gångerna men helt sinnessjuka i det långa loppet. Jag och David lyckas dock mala ner Jörgen och till slut plockar jag honom efter att ha setat med tvåor och han fått träff på toppar, nu är det alltså jag och sinnessjuka David som är HU. Min frustration är fortsatt på topp då jag inte får några som helst breaks mot honom utan får kämpa för mitt liv i varje hand, jag lyckas ganska snart dubbla upp mig och ta ledningen men det växlar fram och tillbaka flera gånger då ingen av oss är direkt actionskygga. Det tragiska vid ett ögonblick är dock att jag får AA två händer i rad(!) men båda gångerna hittar han viket utan någon som helst action när det annars smällt hela tiden, det får mig att tro på mina chanser än mindre. Slutliga handen blir en all-in på floppen AT9 där jag har AQ och han har 87, turn blankar men rivern levererar ju den självklara knekten för Davids räkning och den mentalt mest jobbiga HUn någonsin för min del är över. Jag kände mig så mentalt misshandlad och våldtagen efter det att jag bara tog mitt pick och pack och pös hemåt illa kvickt, jag känner viss olust än när jag bara tänker på det. Jag vet fortfarande inte om jag blev totalt utspelad av David eller om han bara hade en gudomlig timing och flyt med sitt spel där och då, det första alternativet skrämmer mig mer än något annat. Jaja, GG vilket fall som och det var skönt att bevisa för mig själv att jag ändå kan prestera efter en ganska seg start på 2009.
Igår fredag blev det inte mycket gjort, efter hemkomst tankade jag in 500 kr på SS men de försvann relativt fort efter lite jobbiga händer i PLO-cg varpå resten slaskades bort på sngs, efter det tänkte jag sova en stund men det slutade med att jag somnade för natten och så var den fredagen borta. Grattis, Robert. Idag har jag städat lite eftersom det som sagt är min födelsedag idag och det kommer lite närmast sörjande om några timmar, till kvällen är det tänkt att jag ska närvara på en fest med tacokäk och schlagertema. Inget som egentligen tilltalar mig men lite trevligt sällskap(kanske) och en fin fylla sitter ju aldrig fel, blir ju mitt fina sätt att fira min födelsedag då ingen av dessa kompisar nog är medvetna om att det är en stor dag idag.
Nej, nu måste jag nog dra iväg och handla lite attiraljer och ätbart till fikat i eftermiddag. Dra en lina eller bägare till min ära idag, boys and girls!
måndag 23 februari 2009
1-årsjubileum + 2 dagar...
Jag glömde ju att berätta att det i lördags var exakt ett år sedan jag fick mitt körkort och det var läge att fira ett olycksfritt första år, ni som läste förra inlägget vet ju att jag celebrerade det hela med att köra lite på en cykelväg. Snacka om att sätta pricken över i:et på den bemärkelsedagen och på tal om bemärkelsedagar så är ju en stycke till födelsedag i nära antågande, på lördag smäller det och jag försöker få ihop lite folk till utgång men det verkar svårflörtat. Jag har dock några dagar till på mig att samla ihop styrkorna, det vore kul att kröna min 32:a födelsedag med lite fylla. Vi får se hur saker och ting urartar innan helgen är kommen...
Idag körde jag onlinen igen, trots mina idoga förmaningar om att jag inte borde och att det är lönlöst...snart har jag präntat in det på allvar i mig för idag lyckades jag nästintill bubbla då jag åkte som sexa med tre priser, en försmädlig eliminering mot en av bröderna Bengt/Henry där han sitter med JJ och jag med AT och Jörgen A med A5. Både jag och Jörgen träffar våra kickers men inte de livsnödvändiga A:na så vår saga är alles i det läget, jag hade ju i och för sig en halväcklig klonk mot allas vår Anders där jag drar in en stege på rivern mot hans överpar så jag ska väl inte klaga. Utöver det var det inte så mycket klonkningar utan mer bra träffar och bra spel, jag får ju dock alltid höra att jag är en sådan loser och att jag bara har flyt så jag kanske ska börja lyssna på mina kritiker. Det var länge sedan jag hade en framgång så de kanske är något på spåren...jag lyckades också tanka in 500 kr på SS för lite slaskande och där var jag som bäst uppe på runt 900 kr innan allting föll ihop som ett korthus, jag har väl knappa 200 kvar där i nuläget så det får väl bli till att köra lite sngs och hoppas på att skillsen räcker till. Jag körde fyra sådana idag och lyckades vinna två, komma trea i en och åka topp tio av 30 i den fjärde...helt klart godkänt tycker jag.
Jo, ni som har koll på trafik och bilar och annat junk, vad är det för muppar som kör runt med en varningstriangel baktill på en vanlig personbil och puttrar fram i typ 50? Jag hamnade bakom en sådan ärkeidiot idag på väg hem och självklart tog ju tvåfiliga vägen precis slut när jag hann upp i baken på honom, där fick jag alltså sitta och muttra glidandes fram i 50 km/h i en alltför lång stund för att det skulle kännas riktigt bra. Kön bakom var inte att leka och så fort tvåfiligheten återkom blåste jag förbi fanskapet...nu är det säkert handikappade eller på annat sätt förmågemässigt nedsatta människor som kör dylika mojänger men det skiter jag i, de ska fan inte hålla till på stora vägar och blockera normala trafiken. Det finns väl för fan bussar eller taxi...for fucks sake...(Gud kommer säkert straffa mig imorgon genom att låta en långtradare fronta med mig och pressa mig till atomer tillsammans med plåten i min sketna Saab...)
Den mentala labiliteten lever kvar än och jag är nog lite manodepressiv just nu, så som allas vår Wettis så fint skulle ha uttryckt det...det är inte lätt att vara Koivulainen med all press och alla förväntningar, det är jävligt ensamt på toppen ska ni veta. Imorgon är det CL igen, har dock ingen koll på matcherna men det blir ju bra vilket som då det vankas Inter - Man U och Liverpool - Real Madrid bland annat. Jag ska försöka kolla klart på helgens UFC-gala någon gång också, jag hann ju med dryga hälften i lördags innan det var dags för fyllechaffande, riktigt schyssta matcher var det med mycket snygga knockar. Mer sånt åt folket! Nu dusch, sen sova, tack och hej...
Idag körde jag onlinen igen, trots mina idoga förmaningar om att jag inte borde och att det är lönlöst...snart har jag präntat in det på allvar i mig för idag lyckades jag nästintill bubbla då jag åkte som sexa med tre priser, en försmädlig eliminering mot en av bröderna Bengt/Henry där han sitter med JJ och jag med AT och Jörgen A med A5. Både jag och Jörgen träffar våra kickers men inte de livsnödvändiga A:na så vår saga är alles i det läget, jag hade ju i och för sig en halväcklig klonk mot allas vår Anders där jag drar in en stege på rivern mot hans överpar så jag ska väl inte klaga. Utöver det var det inte så mycket klonkningar utan mer bra träffar och bra spel, jag får ju dock alltid höra att jag är en sådan loser och att jag bara har flyt så jag kanske ska börja lyssna på mina kritiker. Det var länge sedan jag hade en framgång så de kanske är något på spåren...jag lyckades också tanka in 500 kr på SS för lite slaskande och där var jag som bäst uppe på runt 900 kr innan allting föll ihop som ett korthus, jag har väl knappa 200 kvar där i nuläget så det får väl bli till att köra lite sngs och hoppas på att skillsen räcker till. Jag körde fyra sådana idag och lyckades vinna två, komma trea i en och åka topp tio av 30 i den fjärde...helt klart godkänt tycker jag.
Jo, ni som har koll på trafik och bilar och annat junk, vad är det för muppar som kör runt med en varningstriangel baktill på en vanlig personbil och puttrar fram i typ 50? Jag hamnade bakom en sådan ärkeidiot idag på väg hem och självklart tog ju tvåfiliga vägen precis slut när jag hann upp i baken på honom, där fick jag alltså sitta och muttra glidandes fram i 50 km/h i en alltför lång stund för att det skulle kännas riktigt bra. Kön bakom var inte att leka och så fort tvåfiligheten återkom blåste jag förbi fanskapet...nu är det säkert handikappade eller på annat sätt förmågemässigt nedsatta människor som kör dylika mojänger men det skiter jag i, de ska fan inte hålla till på stora vägar och blockera normala trafiken. Det finns väl för fan bussar eller taxi...for fucks sake...(Gud kommer säkert straffa mig imorgon genom att låta en långtradare fronta med mig och pressa mig till atomer tillsammans med plåten i min sketna Saab...)
Den mentala labiliteten lever kvar än och jag är nog lite manodepressiv just nu, så som allas vår Wettis så fint skulle ha uttryckt det...det är inte lätt att vara Koivulainen med all press och alla förväntningar, det är jävligt ensamt på toppen ska ni veta. Imorgon är det CL igen, har dock ingen koll på matcherna men det blir ju bra vilket som då det vankas Inter - Man U och Liverpool - Real Madrid bland annat. Jag ska försöka kolla klart på helgens UFC-gala någon gång också, jag hann ju med dryga hälften i lördags innan det var dags för fyllechaffande, riktigt schyssta matcher var det med mycket snygga knockar. Mer sånt åt folket! Nu dusch, sen sova, tack och hej...
söndag 22 februari 2009
Old pain dies hard...
Det är ganska drygt när man inser att det man trodde var avklarat och borta ur ens liv känslomässigt inte är det fullt ut och att det fortfarande känns när det väl kommer till kritan, ingen rolig insikt när det slår en att man aldrig nog kommer att kunna förlikas med det som varit. Jag brukar inte förespråka ångerrätt när det gäller mina val i livet men ibland önskar jag att saker och ting hade förlupit på andra sätt, allting hade varit så mycket enklare då och resultatet antagligen mycket trevligare. Nej, nu ska jag inte vara för mörk i sinnelaget men ibland önskar jag att jag hade en memory wipe-möjlighet och kunde rensa ur lite...typ som i nya serien Dollhouse, be whatever you want to be...
Dagens pokerturnering på klubben skulle också kunna raderas ur mannaminne, jag åkte som 12:a eller något av 20 deltagare och mitt spel känns inte alls stabilt. Det började hyfsat trots mitt ursprungsbord med herrar så som Levin, Guzen, Rami och Ted som sällskap...jag trodde det skulle bli ett blodigt slagfält men det gick faktiskt lugnt till. Strax innan bordsuppbrottet hade jag lyckats bygga upp min stack helt ok men när jag väl bytte bord började förfallet, jag började göra felbedömningar och en del tråkigt förlorade all-ins var jag ganska snabbt decimerad i stackstorlek. En hand som diskuterades lite av folket runtomkring var när Harju ställer med 6k och Tobbe R gör detsamma med 6,5k efteråt, jag sitter på BB med ca 40k i stacken och blindsen är 400/800. Jag kollar ner på T6o och börjar fundera över mina alternativ när alla andra har foldat, jag vet att Harju kan ha i princip vad som helst men att Tobbe självklart har något hyfsat då han suttit och väntat ett bra tag med sin lilla stack. Jag tror dock att jag eventuellt kan ha två fria och att det då är en ganska stor pott där jag har möjlighet att slå ut två som lockar, till slut hittar jag synen men till min förtvivlan sitter Harju på QQ och Tobbe på TT. Helt klart mycket starkare händer än jag hade kunnat tro och brädan blankar för min del, Harju tar hem det hela då Tobbe missar sin out också. Det var väl ungefär där det började vända och jag tappade till slut allt i två händer mot Juhani, första handen hamnar vi all-in på en flopp där jag har QT för öppet stegdrag och Juhani har hålstegedrag men med högre kort på hand som står sig som bästa hand. Lite dryg kommentar innan korten kommer upp eftersom han säger sig ha samma hand som mig men viker upp KT istället... Andra handen ställer jag med Q8spader i ren desperation och får syn av hans QQ, ännu en dryg kommentar fälls här innan korten kommer upp då han säger "Fan, du täcker ju mig!" bara för att slänga upp sina QQ. Jag är inte ens nära att träffa något utan tar mitt pick och pack och drar...
Nej, pokerformen är inte god just nu och känslan av att jag bör ta det lugnt på den fronten känns än starkare. Jag var dock och kollade in min totala spelstatus på SS eftersom jag fick höra att det fanns en funktion för detta, man kan alltså se hur mycket +/- man gått från det att man reggade sig och hur mycket man har spelat totalt i tid. Jag hade spelat i drygt 38 dagar och låg 12k plus, inte illa va? Trodde i och för sig att det skulle vara lite mer plus men jag ska inte gnälla...jag kan ju kalla mig vinnande spelare på SS i alla fall. :P
Igår natt var det lite fyllechaffande som gällde alltså och man skulle nästan kunnat tro att jag tog benämningen ordagrant då jag faktiskt lyckades köra upp på en cykelbana mitt i all förvirring. Jag vet inte om jag har någon ursäkt egentligen utan det var bara att vägen jag skulle köra på såg så smal ut att jag med lasten full av fulla människor som distraktionsmoment trodde att vägen var enfilig, lite längre bort fanns ju en annan "väg" så jag valde den. Nu blev det ju inga person- eller fordonsskador utan allt gick lugnt till då jag ganska snabbt insåg mitt misstag och fick backa en bit innan jag tog den väg jag var tänkt att ta, till passagerarnas stora nöje. Jaja, shit happens.
Två filmer avklarade:
Titel: Righteous Kill
Genre: Thriller
Ännu ett "klassiskt" möte mellan Pacino och De Niro även om jag villigt erkänner att konceptet börjar bli uttjatat och föga upphetsande vid det här laget, enda filmen de knäcker i tillsammans är "Heat" och som de gör det där! Nåja, i den här filmen är de två poliskollegor som får lite konstiga mord på halsen där det snabbt börjar misstänkas att en polis är inblandad, misstankarna riktas mot De Niro specifikt och jakten kan börja. Filmen försöker vara lite nyskapande och cool men jag tycker den faller ganska platt, det läggs mycket fokus på "kemin" mellan de "gigantiska" huvudpersonerna men det går mest på automatik. Två gamla gubbar som försöker vara så coola som de var en gång i tiden...nej, inte mycket att hurra för det här inte...
Betyg: R R R
--------------
Titel: Speed Racer
Genre: Drama
Matrix-brödernas senaste(?) rulle som egentligen inte påminner om någonting annat, det handlar om en ung racerförare i en framtida bilsport som får sin raceråkande storebror förolyckad i ett race. Ur detta föds en vilja för Speed Racer(som han heter) att åka för respekt av sin storebror och vinna den största tävlingen av dom alla till hans ära, självklart är allt dock inte enkelt då det blir problem med sponsorer och kriminella karteller. Filmen är egentligen alldeles för barnslig för att fånga ens intresse men på något sätt kollar jag ändå slut på det hela där jag till slut tycker att filmen ändå var helt ok, trots chimpanser och överdrivet skådespelande. De här bröderna har ganska fucked up mindsets, så är det bara...
Betyg: R R R
-----------
Inga kvalitetsfilmer med andra ord men det kan de ju inte alltid vara heller, man måste ju kolla på lite junk för att uppskatta de finare exemplaren. Nej, nu börjar det nog bli dags för en kvällsdusch och sova, få se hur bra det senare går då jag lyckades sova i drygt två timmar här på kvällskvisten.
Sist men inte minst lite gratulationer till pokerframgångar:
Grattis Rami och Benny till EPT-platserna i San Remo, se nu till att HPK får en första EPT-titel i sina rankinglistor! :)
Grattis Jörgen till Unibet Open-platsen i Budapest, kul att vår überführer äntligen får komma iväg på ett lite större event ute i Europa och infoga termen "Att Jörga" i EUs lexikon!
Stort lycka till när det väl beger sig!
Dagens pokerturnering på klubben skulle också kunna raderas ur mannaminne, jag åkte som 12:a eller något av 20 deltagare och mitt spel känns inte alls stabilt. Det började hyfsat trots mitt ursprungsbord med herrar så som Levin, Guzen, Rami och Ted som sällskap...jag trodde det skulle bli ett blodigt slagfält men det gick faktiskt lugnt till. Strax innan bordsuppbrottet hade jag lyckats bygga upp min stack helt ok men när jag väl bytte bord började förfallet, jag började göra felbedömningar och en del tråkigt förlorade all-ins var jag ganska snabbt decimerad i stackstorlek. En hand som diskuterades lite av folket runtomkring var när Harju ställer med 6k och Tobbe R gör detsamma med 6,5k efteråt, jag sitter på BB med ca 40k i stacken och blindsen är 400/800. Jag kollar ner på T6o och börjar fundera över mina alternativ när alla andra har foldat, jag vet att Harju kan ha i princip vad som helst men att Tobbe självklart har något hyfsat då han suttit och väntat ett bra tag med sin lilla stack. Jag tror dock att jag eventuellt kan ha två fria och att det då är en ganska stor pott där jag har möjlighet att slå ut två som lockar, till slut hittar jag synen men till min förtvivlan sitter Harju på QQ och Tobbe på TT. Helt klart mycket starkare händer än jag hade kunnat tro och brädan blankar för min del, Harju tar hem det hela då Tobbe missar sin out också. Det var väl ungefär där det började vända och jag tappade till slut allt i två händer mot Juhani, första handen hamnar vi all-in på en flopp där jag har QT för öppet stegdrag och Juhani har hålstegedrag men med högre kort på hand som står sig som bästa hand. Lite dryg kommentar innan korten kommer upp eftersom han säger sig ha samma hand som mig men viker upp KT istället... Andra handen ställer jag med Q8spader i ren desperation och får syn av hans QQ, ännu en dryg kommentar fälls här innan korten kommer upp då han säger "Fan, du täcker ju mig!" bara för att slänga upp sina QQ. Jag är inte ens nära att träffa något utan tar mitt pick och pack och drar...
Nej, pokerformen är inte god just nu och känslan av att jag bör ta det lugnt på den fronten känns än starkare. Jag var dock och kollade in min totala spelstatus på SS eftersom jag fick höra att det fanns en funktion för detta, man kan alltså se hur mycket +/- man gått från det att man reggade sig och hur mycket man har spelat totalt i tid. Jag hade spelat i drygt 38 dagar och låg 12k plus, inte illa va? Trodde i och för sig att det skulle vara lite mer plus men jag ska inte gnälla...jag kan ju kalla mig vinnande spelare på SS i alla fall. :P
Igår natt var det lite fyllechaffande som gällde alltså och man skulle nästan kunnat tro att jag tog benämningen ordagrant då jag faktiskt lyckades köra upp på en cykelbana mitt i all förvirring. Jag vet inte om jag har någon ursäkt egentligen utan det var bara att vägen jag skulle köra på såg så smal ut att jag med lasten full av fulla människor som distraktionsmoment trodde att vägen var enfilig, lite längre bort fanns ju en annan "väg" så jag valde den. Nu blev det ju inga person- eller fordonsskador utan allt gick lugnt till då jag ganska snabbt insåg mitt misstag och fick backa en bit innan jag tog den väg jag var tänkt att ta, till passagerarnas stora nöje. Jaja, shit happens.
Två filmer avklarade:
Titel: Righteous Kill
Genre: Thriller
Ännu ett "klassiskt" möte mellan Pacino och De Niro även om jag villigt erkänner att konceptet börjar bli uttjatat och föga upphetsande vid det här laget, enda filmen de knäcker i tillsammans är "Heat" och som de gör det där! Nåja, i den här filmen är de två poliskollegor som får lite konstiga mord på halsen där det snabbt börjar misstänkas att en polis är inblandad, misstankarna riktas mot De Niro specifikt och jakten kan börja. Filmen försöker vara lite nyskapande och cool men jag tycker den faller ganska platt, det läggs mycket fokus på "kemin" mellan de "gigantiska" huvudpersonerna men det går mest på automatik. Två gamla gubbar som försöker vara så coola som de var en gång i tiden...nej, inte mycket att hurra för det här inte...
Betyg: R R R
--------------
Titel: Speed Racer
Genre: Drama
Matrix-brödernas senaste(?) rulle som egentligen inte påminner om någonting annat, det handlar om en ung racerförare i en framtida bilsport som får sin raceråkande storebror förolyckad i ett race. Ur detta föds en vilja för Speed Racer(som han heter) att åka för respekt av sin storebror och vinna den största tävlingen av dom alla till hans ära, självklart är allt dock inte enkelt då det blir problem med sponsorer och kriminella karteller. Filmen är egentligen alldeles för barnslig för att fånga ens intresse men på något sätt kollar jag ändå slut på det hela där jag till slut tycker att filmen ändå var helt ok, trots chimpanser och överdrivet skådespelande. De här bröderna har ganska fucked up mindsets, så är det bara...
Betyg: R R R
-----------
Inga kvalitetsfilmer med andra ord men det kan de ju inte alltid vara heller, man måste ju kolla på lite junk för att uppskatta de finare exemplaren. Nej, nu börjar det nog bli dags för en kvällsdusch och sova, få se hur bra det senare går då jag lyckades sova i drygt två timmar här på kvällskvisten.
Sist men inte minst lite gratulationer till pokerframgångar:
Grattis Rami och Benny till EPT-platserna i San Remo, se nu till att HPK får en första EPT-titel i sina rankinglistor! :)
Grattis Jörgen till Unibet Open-platsen i Budapest, kul att vår überführer äntligen får komma iväg på ett lite större event ute i Europa och infoga termen "Att Jörga" i EUs lexikon!
Stort lycka till när det väl beger sig!
lördag 21 februari 2009
To RB or not to RB...
45 minuter till ännu en UFC-gala på TVn, klockar börjar alltså närma sig midnatt men mina kommande timmar är ganska väl utstakade med nyss nämnda gala samt en nattlig tur med bilen som verkställande fyllechaufför åt lillebror med sällskap. Jag fick rapport tidigare ikväll från Wettis om att det tydligen kommit någon form av regn som fryst till så jag lär få ta det försiktigt inatt i min färd genom ödemarkerna mellan Västerås och Hallsta tur och retur. Jag sitter även här lite känslomässigt labil, jag är en cocktail av tankar och känslor nu när tystnaden lagt sig i lägenheten efter ett nyss avslutat sista avsnitt av TV-serien The Shield. Det är säkerligen mycket av anledningen till min sinnesstämning, en av tidernas bästa TV-serier avslutades precis så brutalt och genialt som hela serien har känts hela vägen genom dess sju intensiva säsonger. Jag ska smälta intrycken och komma med en summering längre fram, ni som ännu inte upptäckt serien vet inte vad ni går miste om. Ta er i kragen och sätt tänderna i den, ni kommer inte att ångra er för en sekund!
Andra orsaker till den inre mixen av känslor är även de två senaste dagarnas trevliga begivenheter: RB-sittning hemma hos mig i torsdag med Tomten och Plzd2BeatU och så en liten hemmafest med f.d. kollegor från ICA igår. Först torsdagen då, de nyss nämnda lirarna hade alltså mer eller mindre bjudit in sig själva till mig för lite RB-lir och inte mig emot även om jag oftast vill vara den förande parten i begivenheter på min hemmaplan. Vi satte igång strax efter 19.00 på kvällen och höll på till runt 23.30, mycket prestige stod på spel under kvällen som till en början var mer kamratlig och sansad innan tävlingsmomenten tilltog mot slutet i takt med alkoholintaget hos mina kombatanter. Själv var jag ju tvungen att vara väldigt återhållsam då det vankades ordinare jobbfredag dagen efter, hade jag haft andra förutsättningar hade jag också hinkat i takt med trumslagen. Nåväl, efter alltså till en början kört tre instrument samtidigt där vi skiftade position med två låtars mellanrum så blev det mot slutet en skills-mätning med ett antal genomkörningar av en och samma låt av var och en för att sedan jämföra poäng. Initiativtagaren till det hela visste nog mycket väl vad han gjorde eftersom han också slutade som vinnare i alla former, vi talar ju självklart om den störste kukmätaren av dom alla, mr Rille. Han hånade oss till och med genom att betona att vi var tvungna att komma ihåg våra poäng när han ändå i slutändan piskade oss nästan dubbelt upp men visst, behöver killen lite självförtroendeboost så är inte jag den som inte offrar sig. :) Tomten och jag var mer jämna där han drog det längre strået på gitarren medan jag knäckte honom på trummorna, förhandstipsmässigt var jag hundra på att Tomten skulle knäcka både mig och Rille på gitarren men så var det alltså inte. Rilles flickvän måste vara lycklig med en snubbe med så flinka fingrar... En väldigt trevlig kväll trots vissas självförhärligande beteende och vi börjar sakteliga få ihop ett helt manskap till våra sittningar, nu fattas bara en fjärde bandmedlem och stora förhoppningar har vi på Niqlas som vi ska försöka lura med nästa gång. Jag börjar redan känna av bandintrigerna eftersom jag gärna vill ha in någon som knäpper Rille på näsan, åtminstone på gitarrspelandet...killen kan ju inte få dominera i allt...
Igår fredag var det alltså istället dags för lite kärt återseende med några av mina tidigare kollegor från ICA, tanken var att det skulle bli RB-spelande även där så jag släpade med mig all utrustning tillsammans med X360:an men till ingen nytta visade sig. Kvällen försvann i en enda njutbar blinkning och när vi kom på att vi kanske skulle börja plocka fram grejerna hade klockan redan slagit 01.00 och x antal trötta festdeltagare fann ingen större anledning att börja rigga upp grejerna då. Det var riktigt trevligt detta till trots och arrangemanget var i världsklass, vi hade tagit oss till en av gängets hus som var supercoolt nyinrett och kändes nästintill fullbordat för lite kvalitativt softfestumgänge. Snubben hade införskaffat en mediaspelare från Apple som var fullmatad med musik, låturvalet skulle kunna spelas i 57 dagar utan att en enda låt spelades mer än en gång. Mäktigt. Efter ett viss fördrinkande och småsnackande vidtog pizzatillredning där 60% av styrkan fokuserade på det medan 40%(inkl.mig) fokuserade mer på att dricka, dansa och återuppleva mellanstadiediscoögonblick. Pizzorna smakade riktigt ljuvligt och vi blev sittande en bra stund pimplandes rödvin, jag lyckades med konststycket att spilla en del på mig och jag vet inte än idag hur det egentligen gick till. Jag var ju inte ens full...som tur var försvann(?) fläcken från kavajen men skjortans överlevnad återstår att se, trots kvinnornas övertygelse om att det skulle försvinna i tvätten har jag mina tvivel kvar. Efter maten blev det en del energiskt dansande och låtfrosserande innan energin rann ur delar av sällskapet, det hela blev till en stunds soffsnackande innan handduken slängdes in. Jag fick ta mitt ouppackade RB under armen och bege mig hemåt tillsammans med de andra, klockan hann nog inte ens slå 02.00 innan jag var hemma för natten. Det var en mysig kväll med skönt sällskap, precis så som jag hade förväntat mig, och jag gör gärna om det snart igen. Tack Fab Five!
Dagen idag har ägnats åt softande, jag har tankat hem tilläggspaketet till GTA:IV där man ska köra igenom ett antal missions som en snubbe i ett motorcykelgäng. Första intrycken är lovande och det blir nog några timmars roligt tidsfördriv att plöja igenom det hela, var länge sedan jag skaffade något nytt i spelväg till xboxen. Lite fotboll blev det också då jag tittade lite på både Arsenal och United idag, äckligt att se hur Manu har det där överdrivna flytet igen...här får Blackburn en supervass möjlighet att göra 2-1 med en stolpträff och en avancerad räddning från målvakten på skottet efter, istället springer Manu upp i anfallet efter typ och får en dåligt orsakad frispark som Ronaldo självklart sätter mycket tack vare halvkasst målvaktsspel. Så små marginaler, istället för 1-2 i baken så får de 2-1 till sin fördel...ligan avgörs på sådana grejer, goddamn it.
Hälsan trodde jag hade tagit sig fullt ut men ett återfall på sena kvällskvisten krossade de drömmarna, jag hoppas dock på bättring inom en dag eller två...det pekar ju åt det hållet i alla fall...
Nej, nu är det snart dags för UFC och jag kanske ska försöka ta en snabb mikrosömnsminut innan dess för att palla med nattens äventyr. Sleep tight, homies...
Andra orsaker till den inre mixen av känslor är även de två senaste dagarnas trevliga begivenheter: RB-sittning hemma hos mig i torsdag med Tomten och Plzd2BeatU och så en liten hemmafest med f.d. kollegor från ICA igår. Först torsdagen då, de nyss nämnda lirarna hade alltså mer eller mindre bjudit in sig själva till mig för lite RB-lir och inte mig emot även om jag oftast vill vara den förande parten i begivenheter på min hemmaplan. Vi satte igång strax efter 19.00 på kvällen och höll på till runt 23.30, mycket prestige stod på spel under kvällen som till en början var mer kamratlig och sansad innan tävlingsmomenten tilltog mot slutet i takt med alkoholintaget hos mina kombatanter. Själv var jag ju tvungen att vara väldigt återhållsam då det vankades ordinare jobbfredag dagen efter, hade jag haft andra förutsättningar hade jag också hinkat i takt med trumslagen. Nåväl, efter alltså till en början kört tre instrument samtidigt där vi skiftade position med två låtars mellanrum så blev det mot slutet en skills-mätning med ett antal genomkörningar av en och samma låt av var och en för att sedan jämföra poäng. Initiativtagaren till det hela visste nog mycket väl vad han gjorde eftersom han också slutade som vinnare i alla former, vi talar ju självklart om den störste kukmätaren av dom alla, mr Rille. Han hånade oss till och med genom att betona att vi var tvungna att komma ihåg våra poäng när han ändå i slutändan piskade oss nästan dubbelt upp men visst, behöver killen lite självförtroendeboost så är inte jag den som inte offrar sig. :) Tomten och jag var mer jämna där han drog det längre strået på gitarren medan jag knäckte honom på trummorna, förhandstipsmässigt var jag hundra på att Tomten skulle knäcka både mig och Rille på gitarren men så var det alltså inte. Rilles flickvän måste vara lycklig med en snubbe med så flinka fingrar... En väldigt trevlig kväll trots vissas självförhärligande beteende och vi börjar sakteliga få ihop ett helt manskap till våra sittningar, nu fattas bara en fjärde bandmedlem och stora förhoppningar har vi på Niqlas som vi ska försöka lura med nästa gång. Jag börjar redan känna av bandintrigerna eftersom jag gärna vill ha in någon som knäpper Rille på näsan, åtminstone på gitarrspelandet...killen kan ju inte få dominera i allt...
Igår fredag var det alltså istället dags för lite kärt återseende med några av mina tidigare kollegor från ICA, tanken var att det skulle bli RB-spelande även där så jag släpade med mig all utrustning tillsammans med X360:an men till ingen nytta visade sig. Kvällen försvann i en enda njutbar blinkning och när vi kom på att vi kanske skulle börja plocka fram grejerna hade klockan redan slagit 01.00 och x antal trötta festdeltagare fann ingen större anledning att börja rigga upp grejerna då. Det var riktigt trevligt detta till trots och arrangemanget var i världsklass, vi hade tagit oss till en av gängets hus som var supercoolt nyinrett och kändes nästintill fullbordat för lite kvalitativt softfestumgänge. Snubben hade införskaffat en mediaspelare från Apple som var fullmatad med musik, låturvalet skulle kunna spelas i 57 dagar utan att en enda låt spelades mer än en gång. Mäktigt. Efter ett viss fördrinkande och småsnackande vidtog pizzatillredning där 60% av styrkan fokuserade på det medan 40%(inkl.mig) fokuserade mer på att dricka, dansa och återuppleva mellanstadiediscoögonblick. Pizzorna smakade riktigt ljuvligt och vi blev sittande en bra stund pimplandes rödvin, jag lyckades med konststycket att spilla en del på mig och jag vet inte än idag hur det egentligen gick till. Jag var ju inte ens full...som tur var försvann(?) fläcken från kavajen men skjortans överlevnad återstår att se, trots kvinnornas övertygelse om att det skulle försvinna i tvätten har jag mina tvivel kvar. Efter maten blev det en del energiskt dansande och låtfrosserande innan energin rann ur delar av sällskapet, det hela blev till en stunds soffsnackande innan handduken slängdes in. Jag fick ta mitt ouppackade RB under armen och bege mig hemåt tillsammans med de andra, klockan hann nog inte ens slå 02.00 innan jag var hemma för natten. Det var en mysig kväll med skönt sällskap, precis så som jag hade förväntat mig, och jag gör gärna om det snart igen. Tack Fab Five!
Dagen idag har ägnats åt softande, jag har tankat hem tilläggspaketet till GTA:IV där man ska köra igenom ett antal missions som en snubbe i ett motorcykelgäng. Första intrycken är lovande och det blir nog några timmars roligt tidsfördriv att plöja igenom det hela, var länge sedan jag skaffade något nytt i spelväg till xboxen. Lite fotboll blev det också då jag tittade lite på både Arsenal och United idag, äckligt att se hur Manu har det där överdrivna flytet igen...här får Blackburn en supervass möjlighet att göra 2-1 med en stolpträff och en avancerad räddning från målvakten på skottet efter, istället springer Manu upp i anfallet efter typ och får en dåligt orsakad frispark som Ronaldo självklart sätter mycket tack vare halvkasst målvaktsspel. Så små marginaler, istället för 1-2 i baken så får de 2-1 till sin fördel...ligan avgörs på sådana grejer, goddamn it.
Hälsan trodde jag hade tagit sig fullt ut men ett återfall på sena kvällskvisten krossade de drömmarna, jag hoppas dock på bättring inom en dag eller två...det pekar ju åt det hållet i alla fall...
Nej, nu är det snart dags för UFC och jag kanske ska försöka ta en snabb mikrosömnsminut innan dess för att palla med nattens äventyr. Sleep tight, homies...
onsdag 18 februari 2009
Blood in, blood out...
På grund av mina fysiska besvär för tillfället var jag tvungen att uppsöka Apoteket som en sista lekmannainsats innan jag måste ta kontakt med läkare, väl där insåg jag hur sinnessjukt det är uppbyggt med den receptfria läkemedelsinförskaffningen. Här måste jag alltså stå och förklara mina besvär inför denna apotekare som om vi pratade om vädret oavsett hur intima eller privata mina besvär må vara samtidigt som jag har x okända människor runtomkring mig som fritt kan höra om mina problem. Tur att jag inte är finkänslig men fatta de som har problem, jag kan ju inte säga att det var helt problemfritt för mig heller och ett tag var jag på väg att säga "Jamen, det är en polare till mig..." men den ursäkten skulle ju bli mer än uppenbar. Jag fick även verkligen nagla fast min blick i hennes så att jag inte började flacka och därmed visade någon form av svaghet i detta utsatta läge, det kändes dock som att jag stirrade rakt igenom henne. Det är ju viss skillnad om man kommer in med ett recept och bara kan räcka fram det och få medicinen under tystnad men det är ju inte heller helt riskfritt, ibland börjar de ju dra användningsråd och dylikt så då står man där med skägget i brevlådan ändå. Det var som för några år sedan när jag fick utslag som en sketen läkare dömde ut som skabb och jag fick införskaffa skabbmedicin, då var jag inte så kaxig och det är ju inget man liksom vill skylta med ifall man nu skulle ha det. "Du, är det ok om jag går före i kön? Inte? Du, jag har skabb, ok?". Nu var det ju som sagt inte så i mitt fall men det visste ju vare sig jag eller omgivningen vid införskaffningstillfället... Nej, fram för små privata rum där man kan i lugn och ro inhandla det man vill från en lucka i väggen utan att behöva skämmas för vad det nu än må vara för sjukdomar eller annat man går runt och bär på.
I måndags var det dags för ännu en onlineturre i klubbens regi och jag måste säga att jag har tappat sugen på dessa, det känns som att nivån på spelet blivit mer oseriöst(hur det nu kan bli det?) och det är bara inte samma sak som förut. Nu är det tveksamt om jag kommer att köra några fler men vi får väl se, jag är ju inte fisk för inget... Turneringen gick hyfsat där jag fick en ganska bra start men där korten sedan dog ut totalt, bästa handen jag fick var en KK en bra bit in som jag höjde upp med och fick syn bara för att få vika på en A-hög flopp efter en all-in från motståndaren. Till slut fick jag nog och ställde med Q9spader från UTG bara för att få syn från samma snubbe som knäckte mina KK, nu hade han QQ och så var mitt äventyr slut. Jag hade ju fått lite rakeback från mitt PLO-spelande i veckan och efter inköpet till onlinen fanns det runt €7 kvar att slaska för vilket jag roade mig med ett tag, fick upp dom till uppemot €40 innan det bar av nedåt igen och idag slaskade jag bort resten så nu är det alles på NB-kontot. Jag gillar inte klienten heller, jävligt drygt när man kör flera bord och borden ploppar fram hur som helst resulterandes i att ett klick för "Check" på ett bord blir "Fold" på ett annat då borden skiftar av sig självt. Ja, jag vet, jag får väl skaffa större skärm eller flera skärmar...bla bla bla...
Jag har noterat vissa diskussioner kring Skandinaviska Pokerakademiens utmärkelser på diverse håll på nätet och kan bara kort och gott säga att det är beigt att det skiljs på män och kvinnor, slopa alla könsbestämda priser för är det någon "sport" som män och kvinnor kan tävla i på samma villkor så är det poker. Att majoriteten av pokerspelare som syns är män beror ju på att typ 90% av utövarna är män men det betyder ju inte att kvinnorna är sämre eller har andra förutsättningar...
Jag har irriterat mig brutalt på en sak på senare tid i trafiken, folks oförmåga att hantera helljusen. Jag är numera så innerligt trött på helljus att jag enbart ser framemot ljusare tider av anledningen att slippa detta elände, är det inte så att jag blir bländad bakifrån så är det framifrån. Jag fattar inte att folk har så bråttom att slå på helljusen efter möte, de hinner ju inte ens förbi innan de slår på skiten och så sitter jag där som en blind jävla höna som ska försöka ratta mig fram på ishala vägar. Efter min Stockholmsincident, där fick helljusen uppstoppade där bak en bra bit av vägen av flera bilar, har jag blivit allergisk mot dylika grepp...jag blir helt nojig så fort någon har helljusen på bakom mig, jag tror att det är något fel på min bil direkt och när jag inser att det inte är det vill jag bara stanna och låta dom köra förbi bara för att själv lägga mig i arslet på dom med mina små ljus på för fullt. Vad är det med folk?!? Nej, våren, ta och kom nu på allvar så vi slipper skiten... En annan idiot till ungdom gjorde en fin manöver häromdagen också, jag skulle precis till att byta fil när jag ser honom komma i full karriär i filen jag ska byta till så jag avvaktar gentleman som jag är. När han bränt förbi byter jag fil och accelererar upp bakom honom bara för att få se honom tvärnita så jag får slänga mig på bromsen, jag hör hur matkassen äter baksätesmatta efter den fina inbromsningen. Nu har han nämligen fått för sig att det var den andra filen han skulle vara i så han tränger sig in där och bränner på i full karriär igen, i sådana lägen önskar jag fan att de åker av vägen och krockar så de kanske lär sig något. Ok, ibland får de banne mig nästan dö också...
Det blir ingen pokergala för mig, jag mäktar inte med att sitta där på min födelsedag utan väljer nog lite familje- och kompisumgänge med eventuell utgång istället. Det blir säkert riktigt kul och trevligt men vi får ta det en annan gång... Turneringsschemat på klubben ser lite halvskralt ut framöver, det blir nog ganska lugnt med både live- och onlinespel ett tag nu. Ekonomin har ju inte heller hämtat sig fullt ut efter julens bedrifter och den fina servicen på 4k i januari på bilen, nu damp det ner en fordonsskatt på 1,9k också. Bil är bra att ha men satan vilket dyrt nöje det är...och nu ska ju eventuellt Saab läggas ner också så då är ju frågan ifall jag ska sälja bort eländet och köpa något annat märke. Det snackas nämligen om att andrahandsvärdet kan dyka som bara den ifall det blir faktum med nedläggningen, jag kanske kan sälja Saaben och köpa en Ford GT istället...
Nu ska jag kolla på när Manu torskar mot Fulham...
I måndags var det dags för ännu en onlineturre i klubbens regi och jag måste säga att jag har tappat sugen på dessa, det känns som att nivån på spelet blivit mer oseriöst(hur det nu kan bli det?) och det är bara inte samma sak som förut. Nu är det tveksamt om jag kommer att köra några fler men vi får väl se, jag är ju inte fisk för inget... Turneringen gick hyfsat där jag fick en ganska bra start men där korten sedan dog ut totalt, bästa handen jag fick var en KK en bra bit in som jag höjde upp med och fick syn bara för att få vika på en A-hög flopp efter en all-in från motståndaren. Till slut fick jag nog och ställde med Q9spader från UTG bara för att få syn från samma snubbe som knäckte mina KK, nu hade han QQ och så var mitt äventyr slut. Jag hade ju fått lite rakeback från mitt PLO-spelande i veckan och efter inköpet till onlinen fanns det runt €7 kvar att slaska för vilket jag roade mig med ett tag, fick upp dom till uppemot €40 innan det bar av nedåt igen och idag slaskade jag bort resten så nu är det alles på NB-kontot. Jag gillar inte klienten heller, jävligt drygt när man kör flera bord och borden ploppar fram hur som helst resulterandes i att ett klick för "Check" på ett bord blir "Fold" på ett annat då borden skiftar av sig självt. Ja, jag vet, jag får väl skaffa större skärm eller flera skärmar...bla bla bla...
Jag har noterat vissa diskussioner kring Skandinaviska Pokerakademiens utmärkelser på diverse håll på nätet och kan bara kort och gott säga att det är beigt att det skiljs på män och kvinnor, slopa alla könsbestämda priser för är det någon "sport" som män och kvinnor kan tävla i på samma villkor så är det poker. Att majoriteten av pokerspelare som syns är män beror ju på att typ 90% av utövarna är män men det betyder ju inte att kvinnorna är sämre eller har andra förutsättningar...
Jag har irriterat mig brutalt på en sak på senare tid i trafiken, folks oförmåga att hantera helljusen. Jag är numera så innerligt trött på helljus att jag enbart ser framemot ljusare tider av anledningen att slippa detta elände, är det inte så att jag blir bländad bakifrån så är det framifrån. Jag fattar inte att folk har så bråttom att slå på helljusen efter möte, de hinner ju inte ens förbi innan de slår på skiten och så sitter jag där som en blind jävla höna som ska försöka ratta mig fram på ishala vägar. Efter min Stockholmsincident, där fick helljusen uppstoppade där bak en bra bit av vägen av flera bilar, har jag blivit allergisk mot dylika grepp...jag blir helt nojig så fort någon har helljusen på bakom mig, jag tror att det är något fel på min bil direkt och när jag inser att det inte är det vill jag bara stanna och låta dom köra förbi bara för att själv lägga mig i arslet på dom med mina små ljus på för fullt. Vad är det med folk?!? Nej, våren, ta och kom nu på allvar så vi slipper skiten... En annan idiot till ungdom gjorde en fin manöver häromdagen också, jag skulle precis till att byta fil när jag ser honom komma i full karriär i filen jag ska byta till så jag avvaktar gentleman som jag är. När han bränt förbi byter jag fil och accelererar upp bakom honom bara för att få se honom tvärnita så jag får slänga mig på bromsen, jag hör hur matkassen äter baksätesmatta efter den fina inbromsningen. Nu har han nämligen fått för sig att det var den andra filen han skulle vara i så han tränger sig in där och bränner på i full karriär igen, i sådana lägen önskar jag fan att de åker av vägen och krockar så de kanske lär sig något. Ok, ibland får de banne mig nästan dö också...
Det blir ingen pokergala för mig, jag mäktar inte med att sitta där på min födelsedag utan väljer nog lite familje- och kompisumgänge med eventuell utgång istället. Det blir säkert riktigt kul och trevligt men vi får ta det en annan gång... Turneringsschemat på klubben ser lite halvskralt ut framöver, det blir nog ganska lugnt med både live- och onlinespel ett tag nu. Ekonomin har ju inte heller hämtat sig fullt ut efter julens bedrifter och den fina servicen på 4k i januari på bilen, nu damp det ner en fordonsskatt på 1,9k också. Bil är bra att ha men satan vilket dyrt nöje det är...och nu ska ju eventuellt Saab läggas ner också så då är ju frågan ifall jag ska sälja bort eländet och köpa något annat märke. Det snackas nämligen om att andrahandsvärdet kan dyka som bara den ifall det blir faktum med nedläggningen, jag kanske kan sälja Saaben och köpa en Ford GT istället...
Nu ska jag kolla på när Manu torskar mot Fulham...
söndag 15 februari 2009
Helg-e-rån...
Ännu en helg avklarad och en av de softare på länge då mesta tiden ägnats åt själslig återhämtning, må låta pretentiöst men ibland behöver jag bara vara mig själv för ett ögonblick så som den fina sloganen låter. Jag har helt enkelt hängivit mig åt att grinda TV-serier och filmer för att koppla loss hjärnan för en stund, både CSI:NY och The Shield har fått sig rejäla genomkörare samtidigt som jag plöjt två filmer också:
Titel: Underworld: Rise Of The Lycans
Genre: Action
En liten prolog till de två första Underworld-rullarna, som verkligen är några av mina sentida vampyr-/varulvfilmsfavoriter, där vi får lite bakgrund till hur allting blev som det blev i de senare filmerna. Det handlar i alla fall om ett gäng vampyrer som håller till i en befäst by/stad där de har lycans(hälften människor, hälften varulvar) som sina slavar samtidigt som hela stället är omgivet av tät skog som i sin tur är hemvist åt rena varulvar. Som ni förstår är det en kokande häxkittel där varje ras vill utvidga sitt territorium, som grädde på moset uppstår ju självklart förbjuden kärlek mellan en lycan och en vampyr varpå vi har början på slutet. En helt ok rulle även om jag hade hoppats på lite coolare actionscener men nu blir det lite väl mycket dåliga effekter och förutsägbart möljande, jag tycker ju bäst om filmer där fightingen verkligen är stiliserad och iskall(tänk Matrix). I mina fantasier är ju vampyrer iskalla snubbar och snubbor som slåss minimalistiskt, de tar kål på sina motståndare med minsta möjliga energiåtgång och utan att överhuvudtaget lyfta på ögonbrynen. Riktigt så bra blir det inte men som sagt, helt klart sevärt...
Betyg: R R R
---------------
Titel: Låt Den Rätte Komma In
Genre: Drama
För att fortsätta på vampyrtemat så avverkade jag den här svenska(?) vampyrfilmen som handlar om en 12-årig kille som bor i Blackeberga där han en dag får en ny granne i form av en 12-årig tjej. Killen är mobbad i skolan och har en splittrad familjesituation så han söker kontakt med den nya tjejen och de bygger en annorlunda vänskap där det sakta sipprar fram att hon är vampyr, detta leder ju självklart till komplikationer för hennes del då hon hela tiden måste ha blod för att överleva. Jag brukar ha svårt för svenska filmer men just sådana här utanför-ramen-av-Åsa-Nisse-och-Jönssonligan-samt-Beck-filmer gillar jag, kan bara komma på en till från senare år som faller inom kategorin nämligen "Storm". Jag tycker de fångar tidsandan från 70- och början på 80-talet perfekt med karga vinterförortsmiljöer med fågelsång och snöknarr, gamla tidens polisbilar har letats fram och till och med Rubiks kub gör ett gästspel. Det är som att förflytta sig tillbaka till sin egna låg- och mellanstadietid med skolångest, mobbning och dålig inredningsstil som största ingredienser. Den här filmen pendlar i tempo mellan klassiska svenska tomt-och-tyst-rum-estetiken samt plötsliga actionutfall, det blir en skön balans och filmen håller en hög lägstanivå rakt igenom. Helt klart rekommenderbar för er som vill ha lite avbrott från Persbrandts senaste utbrott i någon dussinfilm, om all svensk film hade den här ambitionen kunde jag lätt omvärdera min syn på den.
Betyg: R R R R
---------------
Det var filmtittandet det, på pokerfronten har det varit lite action... Jag fortsatte att leka runt med mina online-vinstpengar från klubbturren i måndags och lyckades faktiskt bygga upp dom till exakt €204 som allra mest men efter den sedvanliga dippen valde jag att plocka ut €138 innan allt var borta. PLO är banne mig inte att leka med swingsmässigt, jag måste dock erkänna att jag spelade som en donkey i vissa händer men andra händer är det svårt att slinka ur hur man än gör och byggs potterna upp snabbt har man ju inget mer val än att sätta allt på ett bräde. Idag söndag tvekade jag länge ifall jag skulle mäkta med att göra livedebut igen efter ett tags avhållsamhet, jag bestämde mig någon timme före start att jag ändå skulle ge mig på det igen trots viss oro i kroppen. Dagen till ära var det 3:e GP-turren och 42 pers kom till start, riktigt kul med att vi verkar ha hittat ett nytt snitt på över 40 pers per GP-turre vilket nästan är i klass med storhetstiden för några år sedan då pokerboomen var som störst.
Jag får ett jävligt skumt bord med en Bo, en Anders E, en Jörgen E, en P1, en KG, en Benny och en Majsan vid mitt bord. Det kändes bara fel från början och fel skulle det bli, jag kom aldrig in i det och gick ganska tidigt på några minor mot bl.a. Benny, han är verkligen en spelare man antingen vinner eller förlorar stort mot för det finns liksom inget mellanläge där. I andra handen får vi dock se prov på Jörgens numera labila fiskighet, han höjer upp pre och får syn av KG och floppen kommer K-hög. Jörgen checkar och KG bettar ut varpå Jörgen reraisar, KG synar och på turn bombar Jörgen igen för att se KG blixtsyna. Rivern checkar Jörgen varpå KG går all-in och gott folk, observera att det här är andra handen i turneringen och grabbarna sitter med fulla stackar innan handens början med nivån 25/50. Jörgen sitter och steker i evigheter med 3 600 kvar i stacken men till slut hittar han synen, gissa med vilken hand? Nej, inget set...nej, inget tvåpar...nej, ingen färg...nej, ingen stege...top-par med top-kicker, gott folk. Så jävla sick. Han menade på att han måste syna där och att hade det inte handlat om nollan hade han blixtsynat istället för att steka, what the fuck säger jag bara? Brädan var typ K2456 eller något sådant och båda satt på AK visade det sig...
Jag halkar dock bara längre och längre ner i misären och blir tilt efter att bland annat ha torskat en hand mot Jörgen där han vinner med 7-hög utan träff efter att jag bettat pre och på turn. Det blir även han som till slut dödar mig med sitt sedvanliga flyt med coinflips där han går in som underdog, jag har 44 som jag ställer med på nivån 75/150 från UTG-position och han blixt-allinar direkt efter mig varpå alla viker men först efter att Benny stekt en stund. Vad har han den här gången som han blixtställer med? AKo. Floppen kommer K-hög och bara hjärter, det ger mig lite fler outs då en av mina fyror är hjärter och Jörgen inte sitter på någon men så som alla förstått så går det ju inte att vinna sådana här lägen mot Jörgen så turn och river blankar. Ska man vinna mot Jörgen ska man gå in som underdog, allt annat är menlöst... Lite lagom trött på det hela x:ar jag mig på datorn och rullar hemåt, så som jag längtat efter lite live-spel och oh boy om det var värt väntan. Vad OTROLIGT kul jag hade, jag MÅSTE göra om det snart igen! Jag fick ju till och med träffa på 2/3 av EMD som gav mig lite härliga gliringar, jag älskar verkligen de små gossarna!
I huvudsak är jag dock nöjd med helgen och bara jag kan bli kvitt mina små magproblem med visst blodvite så skulle tillvaron vara på topp, ikväll återstår bara en titt på Milano-derbyt innan det är dags att nanna kudden. Jag borde enligt alla konstens regler försöka mig på lite matlådemakande men jag har blivit så innerligt lat på den fronten så det gör nästan ont att erkänna, jag måste skärpa till mig där å det kvickaste. Imorgon är det onlineliga igen och jag hoppas jag hinner köra den, jag vill ju inte missa chansen att tilta mig för resten av veckan och var hittar jag en bättre plats att bli tiltad på än där? Nästa veckas höjdpunkt är väl annars en festlighet inbokad på fredagen då den tidigare inställda Rock Band-festen ska bli av, inshallah vill säga. Nej, nu är det dags att lägga ner för idag...peace & love, folks...
Titel: Underworld: Rise Of The Lycans
Genre: Action
En liten prolog till de två första Underworld-rullarna, som verkligen är några av mina sentida vampyr-/varulvfilmsfavoriter, där vi får lite bakgrund till hur allting blev som det blev i de senare filmerna. Det handlar i alla fall om ett gäng vampyrer som håller till i en befäst by/stad där de har lycans(hälften människor, hälften varulvar) som sina slavar samtidigt som hela stället är omgivet av tät skog som i sin tur är hemvist åt rena varulvar. Som ni förstår är det en kokande häxkittel där varje ras vill utvidga sitt territorium, som grädde på moset uppstår ju självklart förbjuden kärlek mellan en lycan och en vampyr varpå vi har början på slutet. En helt ok rulle även om jag hade hoppats på lite coolare actionscener men nu blir det lite väl mycket dåliga effekter och förutsägbart möljande, jag tycker ju bäst om filmer där fightingen verkligen är stiliserad och iskall(tänk Matrix). I mina fantasier är ju vampyrer iskalla snubbar och snubbor som slåss minimalistiskt, de tar kål på sina motståndare med minsta möjliga energiåtgång och utan att överhuvudtaget lyfta på ögonbrynen. Riktigt så bra blir det inte men som sagt, helt klart sevärt...
Betyg: R R R
---------------
Titel: Låt Den Rätte Komma In
Genre: Drama
För att fortsätta på vampyrtemat så avverkade jag den här svenska(?) vampyrfilmen som handlar om en 12-årig kille som bor i Blackeberga där han en dag får en ny granne i form av en 12-årig tjej. Killen är mobbad i skolan och har en splittrad familjesituation så han söker kontakt med den nya tjejen och de bygger en annorlunda vänskap där det sakta sipprar fram att hon är vampyr, detta leder ju självklart till komplikationer för hennes del då hon hela tiden måste ha blod för att överleva. Jag brukar ha svårt för svenska filmer men just sådana här utanför-ramen-av-Åsa-Nisse-och-Jönssonligan-samt-Beck-filmer gillar jag, kan bara komma på en till från senare år som faller inom kategorin nämligen "Storm". Jag tycker de fångar tidsandan från 70- och början på 80-talet perfekt med karga vinterförortsmiljöer med fågelsång och snöknarr, gamla tidens polisbilar har letats fram och till och med Rubiks kub gör ett gästspel. Det är som att förflytta sig tillbaka till sin egna låg- och mellanstadietid med skolångest, mobbning och dålig inredningsstil som största ingredienser. Den här filmen pendlar i tempo mellan klassiska svenska tomt-och-tyst-rum-estetiken samt plötsliga actionutfall, det blir en skön balans och filmen håller en hög lägstanivå rakt igenom. Helt klart rekommenderbar för er som vill ha lite avbrott från Persbrandts senaste utbrott i någon dussinfilm, om all svensk film hade den här ambitionen kunde jag lätt omvärdera min syn på den.
Betyg: R R R R
---------------
Det var filmtittandet det, på pokerfronten har det varit lite action... Jag fortsatte att leka runt med mina online-vinstpengar från klubbturren i måndags och lyckades faktiskt bygga upp dom till exakt €204 som allra mest men efter den sedvanliga dippen valde jag att plocka ut €138 innan allt var borta. PLO är banne mig inte att leka med swingsmässigt, jag måste dock erkänna att jag spelade som en donkey i vissa händer men andra händer är det svårt att slinka ur hur man än gör och byggs potterna upp snabbt har man ju inget mer val än att sätta allt på ett bräde. Idag söndag tvekade jag länge ifall jag skulle mäkta med att göra livedebut igen efter ett tags avhållsamhet, jag bestämde mig någon timme före start att jag ändå skulle ge mig på det igen trots viss oro i kroppen. Dagen till ära var det 3:e GP-turren och 42 pers kom till start, riktigt kul med att vi verkar ha hittat ett nytt snitt på över 40 pers per GP-turre vilket nästan är i klass med storhetstiden för några år sedan då pokerboomen var som störst.
Jag får ett jävligt skumt bord med en Bo, en Anders E, en Jörgen E, en P1, en KG, en Benny och en Majsan vid mitt bord. Det kändes bara fel från början och fel skulle det bli, jag kom aldrig in i det och gick ganska tidigt på några minor mot bl.a. Benny, han är verkligen en spelare man antingen vinner eller förlorar stort mot för det finns liksom inget mellanläge där. I andra handen får vi dock se prov på Jörgens numera labila fiskighet, han höjer upp pre och får syn av KG och floppen kommer K-hög. Jörgen checkar och KG bettar ut varpå Jörgen reraisar, KG synar och på turn bombar Jörgen igen för att se KG blixtsyna. Rivern checkar Jörgen varpå KG går all-in och gott folk, observera att det här är andra handen i turneringen och grabbarna sitter med fulla stackar innan handens början med nivån 25/50. Jörgen sitter och steker i evigheter med 3 600 kvar i stacken men till slut hittar han synen, gissa med vilken hand? Nej, inget set...nej, inget tvåpar...nej, ingen färg...nej, ingen stege...top-par med top-kicker, gott folk. Så jävla sick. Han menade på att han måste syna där och att hade det inte handlat om nollan hade han blixtsynat istället för att steka, what the fuck säger jag bara? Brädan var typ K2456 eller något sådant och båda satt på AK visade det sig...
Jag halkar dock bara längre och längre ner i misären och blir tilt efter att bland annat ha torskat en hand mot Jörgen där han vinner med 7-hög utan träff efter att jag bettat pre och på turn. Det blir även han som till slut dödar mig med sitt sedvanliga flyt med coinflips där han går in som underdog, jag har 44 som jag ställer med på nivån 75/150 från UTG-position och han blixt-allinar direkt efter mig varpå alla viker men först efter att Benny stekt en stund. Vad har han den här gången som han blixtställer med? AKo. Floppen kommer K-hög och bara hjärter, det ger mig lite fler outs då en av mina fyror är hjärter och Jörgen inte sitter på någon men så som alla förstått så går det ju inte att vinna sådana här lägen mot Jörgen så turn och river blankar. Ska man vinna mot Jörgen ska man gå in som underdog, allt annat är menlöst... Lite lagom trött på det hela x:ar jag mig på datorn och rullar hemåt, så som jag längtat efter lite live-spel och oh boy om det var värt väntan. Vad OTROLIGT kul jag hade, jag MÅSTE göra om det snart igen! Jag fick ju till och med träffa på 2/3 av EMD som gav mig lite härliga gliringar, jag älskar verkligen de små gossarna!
I huvudsak är jag dock nöjd med helgen och bara jag kan bli kvitt mina små magproblem med visst blodvite så skulle tillvaron vara på topp, ikväll återstår bara en titt på Milano-derbyt innan det är dags att nanna kudden. Jag borde enligt alla konstens regler försöka mig på lite matlådemakande men jag har blivit så innerligt lat på den fronten så det gör nästan ont att erkänna, jag måste skärpa till mig där å det kvickaste. Imorgon är det onlineliga igen och jag hoppas jag hinner köra den, jag vill ju inte missa chansen att tilta mig för resten av veckan och var hittar jag en bättre plats att bli tiltad på än där? Nästa veckas höjdpunkt är väl annars en festlighet inbokad på fredagen då den tidigare inställda Rock Band-festen ska bli av, inshallah vill säga. Nej, nu är det dags att lägga ner för idag...peace & love, folks...
torsdag 12 februari 2009
Vågskåleri...
Vet inte riktigt vad jag ska tycka om tillvaron just nu, ska jag anse det vara bra eller dåligt? Har jag kul eller tråkigt? Fuck knows. I måndags hade jag lite kul i alla fall när jag körde onlineligan på Nordicbet igen, femte i ordningen eller något och förhoppningarna var stora även om jag vet att det finns få saker som är mer tiltframkallande än dessa prestigefyllda drabbningar. Jag börjar i alla fall med att intala mig själv att jag ska "Jörga" mig fram från första början och för er som inte är så bevandrade i vokabulären följern här en definition:
Att Jörga = Att likt Jörgen E tighta sig fram genom att spela max en hand i timmen samtidigt som man vinner alla avgörande coin-flips, tills man blir utdragen med en premiumhand mot två döda löv. Det är ett relativt placeringsmässigt framgångsrikt spelsätt men det gäller att veta när man ska switcha taktik för att maxa, det är sällan Jörgandet leder ända fram till toppen av turrarna.
Det var alltså taktiken och jag kunde hålla den relativt länge innan det började smälla en del, jag kom in i någon minirusch en bit in i turren när jag plockade två-tre snubbar på raken däribland nyss nämnda Jörgen E. Efter det låg vägen till finalbordet öppen och när svängningarna i stacken väl lagt sig samtidigt som krutröken skingrats stod jag kvar som trea. Helt klart nöjd med insatsen och kände att jag spelade bra även om jag hade en del flyt i vissa lägen som typ Kryckan kan intyga gång efter annan, han roade sig med att "heja" på mig resten av turneringen och med ironin drypandes från mungiporna kallade han mig för en "värdig vinnare". Bra spelare har flyt säger jag bara...fast det motsäger jag själv direkt här och nu för det var lika fiskigt spel att beskåda som vanligt på de virtuella dukarna. Återigen var Henrik från EMD i farten och ställde med junk i form av J5 där all-inen kom från väldigt tidig position samtidigt som det var i överkant storleksmässigt, jag har 33 på SB eller BB och tar synen pre bara för att få se honom dra in en femma på rivern. I det läget orkar jag inte bli tiltad men strax efteråt blir jag förbannad då en viss FN fjantar sig med att köra igång sin timerklocka och låta den rulla i två minuter, ingen vet varför och det kändes mest muppigt med tanke på att det i det läget var typ fem minuter kvar till en ordinarie paus. Nej, ibland känns de här turneringarna mer som lekstuga för vissa och då blir det trist för oss som ändå försöker spela, om inte seriöst så halvseriöst i alla fall. Alla får ju självklart spela så som de vill men när det börjar bli dylika time-grejer och annat känns det bara patetiskt...
De €88 som jag fick för tredjeplatsen har jag lattjat runt med på PLO-cg-borden och tro det eller ej så har jag delar av dessa kvar än, runt €30 eller något och det efter de sedvanliga svängningarna. Omaha är verkligen ett spel att både hata och älska, jag älskar att få spela varje hand och att ingen hand är körd förrän sista kortet fallit men just det sista är ju även så helvetiskt för oavsett vilka nötter du sitter på finns det allt som oftast ännu värre nötter som kan trilla in. Något som jag VERKLIGEN hatar är när jag typ floppar nöten och lyckas hamna all-in där mot någon som har färgdrag eller något och turn blankar, då hinner jag alltid få upp så starka förhoppningar bara för att få se rivern sänka mig totalt. Varför inte döda mig direkt så slipper jag bry mig? Usch...jaja, kul att slaska lite och känna på spelet, jag är fruktansvärt livespelssugen då jag inte lirat på minst två(om inte tre) veckor. Nu verkar det ju snart dyka upp ett ganska trevligt tillfälle då det alltså ska anordnas pokergala i Hallsta, pampigt värre. Idag släpptes nomineringarna och jag kan ju redogöra för hur mina röster kommer att falla, kika in på http://www.hallstapoker.se/pokergala.html om ni vill se alla nominerade:
Årets rookie
Här tänker jag nog lägga rösten på Hannes som en väldigt tveksam och oetisk start till trots har numera alltså börjat spela "på riktigt", han har visat framfötterna några gånger och kan nog växa i spelet framöver också.
Årets fair play
Johan A without a doubt även om Calle ligger bra till också, Anders är ju inte direkt otrevlig men han har dragit ut mig alldeles för många gånger för att jag ska vilja ge honom någon form av fair play-pris. Låt mig få ge igen ca 100 gånger så kan vi börja snacka...
Årets skräll
Jörgen As vinst måste nog klassas in här för precis som nomineringstexten säger så är det hans enda vinst och den kommer alltså i den mest prestigefyllda av liveturneringarna på klubben. Han är ju en del av Kolsva-maffian och därmed faller han in under den labila delen av människosläktet, allt kan hända och händer när dessa gossar äntrar scenen och därmed är de helt oberäkneliga och oläsbara.
Årets onlinespelare
Här är det ganska jämnt skägg mellan Gunnar och Mattias men måste nog till slut ge min röst till guldbrallan Mattias som dominerade totalt i slutet av året, allt han rörde blev till guld och det är ju en viss skillnad mot mig där allt jag rör blir till misär. Bara att gratulera till en rusch av sällan skådat slag och vi hoppas på att han kan bevisa att det inte bara var ett stim utan att det finns stabilitet bakom också.
Årets liveklonk
Ramis och Tobias äventyr i lagpokertävlingarna måste ju faktiskt räknas som top notch här, de lyckades ju faktiskt vinna två tävlingar i rad för att till slut bärga hem hela härligheten. Starkt jobbat av de båda gossarna, ett omaka par spelmässigt som på något sätt alltså verkar komplettera varandra. Opposites attract liksom.
Det var de kategorier det går att nominera till men sedan finns ju ytterligare fem där juryn valt ut vinnarna men jag kan ju alltid ge mina favoriter:
Årets spelare
Ganska svårt faktiskt för jag tycker inte att någon särskild stått ut på något sätt, jag vet liksom inte vad man ska sätta för kriterier egentligen men någon form av helhet ska väl vägas in. Nej, jag vet banne mig inte...får väl ta mig själv i brist på bättre kandidater.
Årets nolla
Finns ju bara en som kan få den här...David A...
Årets Ballong
Tobbe R kommer på något sätt först i mina tankebanor när ordet "ballong" nämns men jag vet inte, det finns säkert någon som kammat hem flest ballonger under året som faller in under den här utmärkelsen.
Årets fisk
Här är ju smaken som baken, penetrerad, och i min mening är det ju bara att välja och vraka på klubben. Vi har alla former av fiskar på klubben och alla är vi fiskar ibland, beror ju på ifall man själv drar ut eller blir utdragen var epitet faller. Jag skulle kunna rada upp x antal personer här men det är baserat på enstaka tillfällen när de vid andra tillfällen visat upp bra spel istället. Jag låter denna gå obemärkt förbi...
Årets bad beat
Jag tänker bokstavligen på orden och associerar fritt till det jag endast hört ryktas om, nämligen P1s massakrering av en dörr i lokalen. Det är något jag bittert ångrar att jag inte fick bevittna, om ryktena nu alltså stämmer och har det faktiskt hänt så som beskrivits tycker jag att det händelseförloppet lätt ska få vinna här. Det är ju ändå den optimala sluteffekten av en bad beat: totalt besinningslöst raseri.
Det var alla kategorier, nu gäller det ju bara att bestämma sig för om man ska gå eller inte...
Att Jörga = Att likt Jörgen E tighta sig fram genom att spela max en hand i timmen samtidigt som man vinner alla avgörande coin-flips, tills man blir utdragen med en premiumhand mot två döda löv. Det är ett relativt placeringsmässigt framgångsrikt spelsätt men det gäller att veta när man ska switcha taktik för att maxa, det är sällan Jörgandet leder ända fram till toppen av turrarna.
Det var alltså taktiken och jag kunde hålla den relativt länge innan det började smälla en del, jag kom in i någon minirusch en bit in i turren när jag plockade två-tre snubbar på raken däribland nyss nämnda Jörgen E. Efter det låg vägen till finalbordet öppen och när svängningarna i stacken väl lagt sig samtidigt som krutröken skingrats stod jag kvar som trea. Helt klart nöjd med insatsen och kände att jag spelade bra även om jag hade en del flyt i vissa lägen som typ Kryckan kan intyga gång efter annan, han roade sig med att "heja" på mig resten av turneringen och med ironin drypandes från mungiporna kallade han mig för en "värdig vinnare". Bra spelare har flyt säger jag bara...fast det motsäger jag själv direkt här och nu för det var lika fiskigt spel att beskåda som vanligt på de virtuella dukarna. Återigen var Henrik från EMD i farten och ställde med junk i form av J5 där all-inen kom från väldigt tidig position samtidigt som det var i överkant storleksmässigt, jag har 33 på SB eller BB och tar synen pre bara för att få se honom dra in en femma på rivern. I det läget orkar jag inte bli tiltad men strax efteråt blir jag förbannad då en viss FN fjantar sig med att köra igång sin timerklocka och låta den rulla i två minuter, ingen vet varför och det kändes mest muppigt med tanke på att det i det läget var typ fem minuter kvar till en ordinarie paus. Nej, ibland känns de här turneringarna mer som lekstuga för vissa och då blir det trist för oss som ändå försöker spela, om inte seriöst så halvseriöst i alla fall. Alla får ju självklart spela så som de vill men när det börjar bli dylika time-grejer och annat känns det bara patetiskt...
De €88 som jag fick för tredjeplatsen har jag lattjat runt med på PLO-cg-borden och tro det eller ej så har jag delar av dessa kvar än, runt €30 eller något och det efter de sedvanliga svängningarna. Omaha är verkligen ett spel att både hata och älska, jag älskar att få spela varje hand och att ingen hand är körd förrän sista kortet fallit men just det sista är ju även så helvetiskt för oavsett vilka nötter du sitter på finns det allt som oftast ännu värre nötter som kan trilla in. Något som jag VERKLIGEN hatar är när jag typ floppar nöten och lyckas hamna all-in där mot någon som har färgdrag eller något och turn blankar, då hinner jag alltid få upp så starka förhoppningar bara för att få se rivern sänka mig totalt. Varför inte döda mig direkt så slipper jag bry mig? Usch...jaja, kul att slaska lite och känna på spelet, jag är fruktansvärt livespelssugen då jag inte lirat på minst två(om inte tre) veckor. Nu verkar det ju snart dyka upp ett ganska trevligt tillfälle då det alltså ska anordnas pokergala i Hallsta, pampigt värre. Idag släpptes nomineringarna och jag kan ju redogöra för hur mina röster kommer att falla, kika in på http://www.hallstapoker.se/pokergala.html om ni vill se alla nominerade:
Årets rookie
Här tänker jag nog lägga rösten på Hannes som en väldigt tveksam och oetisk start till trots har numera alltså börjat spela "på riktigt", han har visat framfötterna några gånger och kan nog växa i spelet framöver också.
Årets fair play
Johan A without a doubt även om Calle ligger bra till också, Anders är ju inte direkt otrevlig men han har dragit ut mig alldeles för många gånger för att jag ska vilja ge honom någon form av fair play-pris. Låt mig få ge igen ca 100 gånger så kan vi börja snacka...
Årets skräll
Jörgen As vinst måste nog klassas in här för precis som nomineringstexten säger så är det hans enda vinst och den kommer alltså i den mest prestigefyllda av liveturneringarna på klubben. Han är ju en del av Kolsva-maffian och därmed faller han in under den labila delen av människosläktet, allt kan hända och händer när dessa gossar äntrar scenen och därmed är de helt oberäkneliga och oläsbara.
Årets onlinespelare
Här är det ganska jämnt skägg mellan Gunnar och Mattias men måste nog till slut ge min röst till guldbrallan Mattias som dominerade totalt i slutet av året, allt han rörde blev till guld och det är ju en viss skillnad mot mig där allt jag rör blir till misär. Bara att gratulera till en rusch av sällan skådat slag och vi hoppas på att han kan bevisa att det inte bara var ett stim utan att det finns stabilitet bakom också.
Årets liveklonk
Ramis och Tobias äventyr i lagpokertävlingarna måste ju faktiskt räknas som top notch här, de lyckades ju faktiskt vinna två tävlingar i rad för att till slut bärga hem hela härligheten. Starkt jobbat av de båda gossarna, ett omaka par spelmässigt som på något sätt alltså verkar komplettera varandra. Opposites attract liksom.
Det var de kategorier det går att nominera till men sedan finns ju ytterligare fem där juryn valt ut vinnarna men jag kan ju alltid ge mina favoriter:
Årets spelare
Ganska svårt faktiskt för jag tycker inte att någon särskild stått ut på något sätt, jag vet liksom inte vad man ska sätta för kriterier egentligen men någon form av helhet ska väl vägas in. Nej, jag vet banne mig inte...får väl ta mig själv i brist på bättre kandidater.
Årets nolla
Finns ju bara en som kan få den här...David A...
Årets Ballong
Tobbe R kommer på något sätt först i mina tankebanor när ordet "ballong" nämns men jag vet inte, det finns säkert någon som kammat hem flest ballonger under året som faller in under den här utmärkelsen.
Årets fisk
Här är ju smaken som baken, penetrerad, och i min mening är det ju bara att välja och vraka på klubben. Vi har alla former av fiskar på klubben och alla är vi fiskar ibland, beror ju på ifall man själv drar ut eller blir utdragen var epitet faller. Jag skulle kunna rada upp x antal personer här men det är baserat på enstaka tillfällen när de vid andra tillfällen visat upp bra spel istället. Jag låter denna gå obemärkt förbi...
Årets bad beat
Jag tänker bokstavligen på orden och associerar fritt till det jag endast hört ryktas om, nämligen P1s massakrering av en dörr i lokalen. Det är något jag bittert ångrar att jag inte fick bevittna, om ryktena nu alltså stämmer och har det faktiskt hänt så som beskrivits tycker jag att det händelseförloppet lätt ska få vinna här. Det är ju ändå den optimala sluteffekten av en bad beat: totalt besinningslöst raseri.
Det var alla kategorier, nu gäller det ju bara att bestämma sig för om man ska gå eller inte...
söndag 8 februari 2009
Bakis spakis...
Usch, det var inte kul att vakna upp idag och det är inte förrän nu runt 19-snåret som jag börjar känna mig som människa, allt på grund av lite spritintag igår. Världen är inte rättvis...nåväl, det var trevlig kväll i alla fall och det börjades ju med Rock Band-lirande hemma hos mig med en polare. Vi varvade skönsång och trumlir med shots och drinkar, det var ganska intressant att se hur koordinationsförmågan avtog ganska brutalt för varje minut som gick. Strax innan 23.00 började vi knalla ner på byn och sammanstrålade där med ytterligare en polare i kön till BMB, väl inne fortsatte sedan dekadensen med drinkar och bubbel på hink. Jag sprang på en hel del bekantingar och såg bl.a. tur-Kribba ragga på något kjoltyg, vet ju inte om han klonkade hem den brädan också som brukligt. Vid stängning bar det sedan bara raka vägen hem och ett stupande i säng... Jag fattar inte att det alltid med det här gänget ska bli så otroligt blött, nu överdrevs ju inte intaget igår i och för sig men idag har jag känt mig som en palestinier som precis blivit överkörd av en israelisk pansarvagn. Jag vaknade första gången strax efter 10.00 men det var inte att tänka på att gå upp så jag gick och la mig för att sova igen, vaknade vid 14.00 av att telefonen ringde och mor ville att jag skulle komma och äta.
Fortfarande bra trött och sliten var det bara att rulla till Hallsta där mat intogs och en bastu-tur avklarades, efteråt kändes det dock nästan värre så det var bara att åka hem igen snarast och lägga sig. Inte förrän 18.00 mäktar jag alltså med att kliva upp och känna mig någorlunda, jag börjar starkt fundera på min tålighet numera eftersom det var lite si och så med det de senaste veckorna. Jag åt dock inget vidare igår och så har jag känt ett halsont i antågande idag också så det kan ju finnas en hel del skäl till det hela men lite oroväckande är det, är jag måhända på väg in i medelålderns icke-alkohol-tåliga tid?
Fortfarande bra trött och sliten var det bara att rulla till Hallsta där mat intogs och en bastu-tur avklarades, efteråt kändes det dock nästan värre så det var bara att åka hem igen snarast och lägga sig. Inte förrän 18.00 mäktar jag alltså med att kliva upp och känna mig någorlunda, jag börjar starkt fundera på min tålighet numera eftersom det var lite si och så med det de senaste veckorna. Jag åt dock inget vidare igår och så har jag känt ett halsont i antågande idag också så det kan ju finnas en hel del skäl till det hela men lite oroväckande är det, är jag måhända på väg in i medelålderns icke-alkohol-tåliga tid?
lördag 7 februari 2009
Sipping on Bacardi...
in da club...well almost...sitter här med en fin Apple Bacardi uppblandad med lite Sprite zero och väntar på att polaren ska trilla över, det bör inträffa vilken sekund som helst. Det blir lite chill och softande här hemma med eventuella guest star appearances från än så länge oklara ytterligare bekanta, osäkerheten är stor kring utvecklingen av kvällen i umgängesväg men det blir trevligt vilket fall som. BMB lär ju föräras ett besök på senkvällen också och vi får hoppas på många villiga flickor på dansgolven där, det var länge sedan jag jiggade loss på något uteställe så det ser vi starkt framemot.
Jag lyckades klämma en till rulle idag:
Titel: Body Of Lies
Genre: Thriller
Leonardo Di Caprio spelar en CIA-agent som opererar i Mellanöstern där han jagar terrorister för fulla muggar, han leds av sin chef Russell Crowe från D.C. med livefeed via radio och satellitbilder. Hela filmen har en tät spänning i sig och det är inte en sekund utan att det tillkommmer ytterligare komplikationer eller aspekter till ekvationen, det hela påminner mycket om "The Kingdom" där det politiska spelar stor roll i jakten på skurkarna. Jag får också en viss koppling till "Blood Diamond" av någon anledning, kan inte riktigt sätta fingret på det hela men något påminner om den filmen...jaja, helt klart sevärd rulle i alla fall om ni gillar täta agentthrillers, här påminns vi om hur det egentligen inte finns några vinnare i de här krigen utan att det bara handlar om tillfälliga Pyrrhus-segrar.
Betyg: R R R R
----------
Fan, skakar om armarna redan fastän jag inte ens knappt börjat dricka...kanske just därför? Nej, det var nog snarare för att jag bar en mer än vällastad matkasse idag...så otroligt vältränad är den här krabaten. Vilken miserabel fucker jag är...men lika glad är jag för det, någon måste ju vara det också. Vafan är polaren? Goddamn it...
"Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor" - Jocke Berg, Kent
Jag lyckades klämma en till rulle idag:
Titel: Body Of Lies
Genre: Thriller
Leonardo Di Caprio spelar en CIA-agent som opererar i Mellanöstern där han jagar terrorister för fulla muggar, han leds av sin chef Russell Crowe från D.C. med livefeed via radio och satellitbilder. Hela filmen har en tät spänning i sig och det är inte en sekund utan att det tillkommmer ytterligare komplikationer eller aspekter till ekvationen, det hela påminner mycket om "The Kingdom" där det politiska spelar stor roll i jakten på skurkarna. Jag får också en viss koppling till "Blood Diamond" av någon anledning, kan inte riktigt sätta fingret på det hela men något påminner om den filmen...jaja, helt klart sevärd rulle i alla fall om ni gillar täta agentthrillers, här påminns vi om hur det egentligen inte finns några vinnare i de här krigen utan att det bara handlar om tillfälliga Pyrrhus-segrar.
Betyg: R R R R
----------
Fan, skakar om armarna redan fastän jag inte ens knappt börjat dricka...kanske just därför? Nej, det var nog snarare för att jag bar en mer än vällastad matkasse idag...så otroligt vältränad är den här krabaten. Vilken miserabel fucker jag är...men lika glad är jag för det, någon måste ju vara det också. Vafan är polaren? Goddamn it...
"Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor" - Jocke Berg, Kent
fredag 6 februari 2009
Fun-filled Friday...
or not, en helt ordinarie känns det som där kvällen mest ägnats åt softande och lite filmtittande...vi kan lika gärna ta recensionen direkt då:
Titel: Rocknrolla
Genre: Action
Om jag inte är helt felinformerad är det vår kära Lock-Stock-And-Two-Smoking-Barrels-Guy-Ritchie-Som-Var-Gift-Med-Madonna-Ritchie som ligger bakom den här rullen, sett till stilen råder det ingen tvekan om att så är i fallet i alla fall. Det handlar precis som hans tidigare verk om ett antal halvkriminella karaktärer som hamnar i finansiellt trubbel och tar då alla vägar de kan för att lösa sina problem, persongalleriet är lika färgstarkt som förut med namn på killarna så som Handsome Bob, One-Two och Mumbler. Stilen är så där ärtig och omkastlig som Ritchies verk oftast är, det är snabba klipp och kvicka repliker där en fastnade speciellt: "There is no school like the old school and that's why I am the fucking headmaster!" eller något i den stilen. Iskallt, iskallt, gott folk. En helt klart sevärd actionrulle med komiska inslag där ett par ryska hitmen är rätt roliga att följa, det dras även en del paralleller till en viss Roman Abramovitj(om han nu stavar så) i storyn och jag vet inte om han direkt är nöjd över den uppenbara likheten som ändå finns.
Betyg: R R R R
-------------------
Annars så har jag kört lite RB igen och klev faktiskt tillbaka till RB1 i låtväg för att försöka knäcka min gamla hatlåt därifrån, QOTSAs "Even Flow", och jag tog den i första försöket utan några större problem. Nu kan vi snacka att skillsen bättrats på en aning, jag kommer ihåg hur jag tyckte att den var totalt omöjlig på hard-nivån men nu satt den alltså. Jag hann dock spela mig fram till en ny hatlåt, en dänga från Boston som jag kommer till typ 7% innan det tar stopp och det fortfarande på hard-nivån. Jag lovar att trumpinnarna verkligen haft en nära-livet-upplevelse idag, shit vad tokig jag blir när det tar tvärstopp som det gör i den låten. Jag får ta med mig det positiva och inse att jag blivit mycket bättre än tidigare i alla fall, fortsatt övning ger fortsatt färdighet.
Morgondagens Big Stack får jag nog hoppa, jag vill inte offra tid och pengar på något som jag inte kan fullfölja helhjärtat då kvällens festligheter faktiskt drar mer. Jag är i större behov av en berusning i gott sällskap än ett rövknull i fiskigt dito, jag kommer säkerligen att få fler chanser att förnedras på klubben vad tiden lider. Jag är dock riktigt sugen på att lira live igen så nästa helg ska jag verkligen försöka närvara på vad det nu än må vara som spelas, jag måste få smeka den gröna filten snart igen. På nätsidan har det varit lugnt de senaste dagarna, har inte känt någon motivation och har dessutom haft relativt fullt upp också men även där ska jag ta nya tag inom en snar framtid. Måndagarnas onlinepoker håller ju glöden/tilten uppe om inte annat...
Fan vad skönt det är när man blundar och det enda man ser är noter som rullar fram från RB...
Titel: Rocknrolla
Genre: Action
Om jag inte är helt felinformerad är det vår kära Lock-Stock-And-Two-Smoking-Barrels-Guy-Ritchie-Som-Var-Gift-Med-Madonna-Ritchie som ligger bakom den här rullen, sett till stilen råder det ingen tvekan om att så är i fallet i alla fall. Det handlar precis som hans tidigare verk om ett antal halvkriminella karaktärer som hamnar i finansiellt trubbel och tar då alla vägar de kan för att lösa sina problem, persongalleriet är lika färgstarkt som förut med namn på killarna så som Handsome Bob, One-Two och Mumbler. Stilen är så där ärtig och omkastlig som Ritchies verk oftast är, det är snabba klipp och kvicka repliker där en fastnade speciellt: "There is no school like the old school and that's why I am the fucking headmaster!" eller något i den stilen. Iskallt, iskallt, gott folk. En helt klart sevärd actionrulle med komiska inslag där ett par ryska hitmen är rätt roliga att följa, det dras även en del paralleller till en viss Roman Abramovitj(om han nu stavar så) i storyn och jag vet inte om han direkt är nöjd över den uppenbara likheten som ändå finns.
Betyg: R R R R
-------------------
Annars så har jag kört lite RB igen och klev faktiskt tillbaka till RB1 i låtväg för att försöka knäcka min gamla hatlåt därifrån, QOTSAs "Even Flow", och jag tog den i första försöket utan några större problem. Nu kan vi snacka att skillsen bättrats på en aning, jag kommer ihåg hur jag tyckte att den var totalt omöjlig på hard-nivån men nu satt den alltså. Jag hann dock spela mig fram till en ny hatlåt, en dänga från Boston som jag kommer till typ 7% innan det tar stopp och det fortfarande på hard-nivån. Jag lovar att trumpinnarna verkligen haft en nära-livet-upplevelse idag, shit vad tokig jag blir när det tar tvärstopp som det gör i den låten. Jag får ta med mig det positiva och inse att jag blivit mycket bättre än tidigare i alla fall, fortsatt övning ger fortsatt färdighet.
Morgondagens Big Stack får jag nog hoppa, jag vill inte offra tid och pengar på något som jag inte kan fullfölja helhjärtat då kvällens festligheter faktiskt drar mer. Jag är i större behov av en berusning i gott sällskap än ett rövknull i fiskigt dito, jag kommer säkerligen att få fler chanser att förnedras på klubben vad tiden lider. Jag är dock riktigt sugen på att lira live igen så nästa helg ska jag verkligen försöka närvara på vad det nu än må vara som spelas, jag måste få smeka den gröna filten snart igen. På nätsidan har det varit lugnt de senaste dagarna, har inte känt någon motivation och har dessutom haft relativt fullt upp också men även där ska jag ta nya tag inom en snar framtid. Måndagarnas onlinepoker håller ju glöden/tilten uppe om inte annat...
Fan vad skönt det är när man blundar och det enda man ser är noter som rullar fram från RB...
torsdag 5 februari 2009
In the middle of the week...
Torsdag kväll och helgen börjar torna upp sig som ett nöjesland med fritt inträde, bara en fredag mellan mig och härligheten och det känns faktiskt riktigt bra. Jag har precis styrt upp lite riktigt partande på lördagskvällen och jag hoppas på en klockren fylla, en sådan som håller sig på den smala gränsen mellan total succé och kapitalt fiasko där jag aldrig hamnar på fel sida så att säga. Jag ska dock inte gå in för det hela med det syftet uttalat i skallen för då vet vi ju alla var det slutar, jag går in för att ha kul vilket jag är övertygad om att jag kommer att ha. Jag ser i alla fall framemot det hela eftersom det var länge sedan jag var på en "riktig" fest eftersom den senaste tidens eskapader mer rört sig kring representationsnivån i partyväg. Inget ont om det men omväxling förnöjer...
Tisdagen kom och försvann, jag har knappt något minne överhuvudtaget om vad jag pysslade med då och ändå är det om dagen före igår vi snackar om. Jag tror jag börjar bli seriöst senildement och det som jag aldrig trodde skulle bli sant vad gäller har inträffat, jag har börjat på senare år glömma namn på filmer, skådisar, band, artister, you name it. Sådant hände ALDRIG för säg fem år sedan, jag kunde rabbla det ena efter det andra men nu är det som om hjärnan har börjat tappa stinget. Väldigt oroande då jag som yngre bara garvade åt de äldre när de inte kom ihåg något, nu är jag snart där själv. Fuck. Gårdagen kommer jag dock ihåg mer av, efter att innebandyn ännu en gång fått ge vika för ointresse från deltagarna blev det en Rock Band-grindkväll med Plzd2BeatU istället vilket definitivt inte är fy skam det heller. Det var skönt att se hur jag ändå närmat mig honom i skillsväg även om jag fortfarande känner mig som Karate Kid måste ha gjort med Mr Miyagi, det skiljer ett par divisioner mellan oss än. Jag lyckades ivrigt påhejad knäcka en av mina hatlåtar i form av "Battery" och det var riktigt skönt, den har varit läskig att försöka bemästra. Vi kalibrerade mitt trumset också vilket jag inte tidigare gjort och det gav faktiskt effekt direkt i mitt spelande, det tog ett tag att vänja sig vid lite annorlunda timing i slagverkandet men det kändes å andra sidan mer rätt med träffarna. Det blir nog ännu bättre när jag väl kört några gånger till och verkligen kommit in i den kalibrerade världen...
Vid 21-snåret trillade även Näsan över för att beskåda Liverpools omspel mot Everton i FA-cupen, det blev en tät och väldigt chansfattig match som gick ända till förlängning där de små blå asen lyckades få in en boll i 118:e minuten d.v.s. typ två minuter före straffar. Besvikelsen i den Liverpool-hängivna soffan var total men det gäller att se det positiva, nu kan Liverpool fokusera på ligan och CL när de kan glömma allt som har med FA-cupen att göra. Spelet var ingen höjdare och många lirare underpresterade, en oroande skada på Gerrard och en dumt framjobbad utvisning på Leiva var matchens rejäla bottennapp bortsett från det insläppta målet då. Jaja, bara ta nya tag och verkligen satsa på ligan nu, de röda måste hänga på de andra röda...så är det bara...
Pokern har legat på is i ett par dagar nu igen, har inte riktigt haft tid för det hela även om det körts några satellit-turrar på klubben och sett till kommentarerna i gästboken på klubbens hemsida verkar några i alla fall sakta mitt fiskiga tryne. Jag får se om jag ska köra Big Stacken i helgen, det känns lite tveksamt nu med tanke på de uppstyrda festplanerna på lördagen. Jag känner dock ett stort sug efter livespel och vad vore roligare än en rejält djupstackad turre, vattnas i munnen bara vid tanken på att få skyffla lite marker på riktigt. Jaja, vi får se, det ger sig... Galan som är planerad på klubben känns ju som ett givet evenemang att närvara på, jag tror den kommer att bli både priceless och legendary i alla bemärkelser men det är ju faktiskt på min födelsedag som den hålls. Frågan är om jag vill fira min 32:a bemärkelsedag tillsammans med alla dessa ärkefiskar som knappast kommer att ge mig någon som helst form av lättnad i påpissandet bara för att det är "min" dag...men det känns inte som att det egentligen går att missa.
Tisdagen kom och försvann, jag har knappt något minne överhuvudtaget om vad jag pysslade med då och ändå är det om dagen före igår vi snackar om. Jag tror jag börjar bli seriöst senildement och det som jag aldrig trodde skulle bli sant vad gäller har inträffat, jag har börjat på senare år glömma namn på filmer, skådisar, band, artister, you name it. Sådant hände ALDRIG för säg fem år sedan, jag kunde rabbla det ena efter det andra men nu är det som om hjärnan har börjat tappa stinget. Väldigt oroande då jag som yngre bara garvade åt de äldre när de inte kom ihåg något, nu är jag snart där själv. Fuck. Gårdagen kommer jag dock ihåg mer av, efter att innebandyn ännu en gång fått ge vika för ointresse från deltagarna blev det en Rock Band-grindkväll med Plzd2BeatU istället vilket definitivt inte är fy skam det heller. Det var skönt att se hur jag ändå närmat mig honom i skillsväg även om jag fortfarande känner mig som Karate Kid måste ha gjort med Mr Miyagi, det skiljer ett par divisioner mellan oss än. Jag lyckades ivrigt påhejad knäcka en av mina hatlåtar i form av "Battery" och det var riktigt skönt, den har varit läskig att försöka bemästra. Vi kalibrerade mitt trumset också vilket jag inte tidigare gjort och det gav faktiskt effekt direkt i mitt spelande, det tog ett tag att vänja sig vid lite annorlunda timing i slagverkandet men det kändes å andra sidan mer rätt med träffarna. Det blir nog ännu bättre när jag väl kört några gånger till och verkligen kommit in i den kalibrerade världen...
Vid 21-snåret trillade även Näsan över för att beskåda Liverpools omspel mot Everton i FA-cupen, det blev en tät och väldigt chansfattig match som gick ända till förlängning där de små blå asen lyckades få in en boll i 118:e minuten d.v.s. typ två minuter före straffar. Besvikelsen i den Liverpool-hängivna soffan var total men det gäller att se det positiva, nu kan Liverpool fokusera på ligan och CL när de kan glömma allt som har med FA-cupen att göra. Spelet var ingen höjdare och många lirare underpresterade, en oroande skada på Gerrard och en dumt framjobbad utvisning på Leiva var matchens rejäla bottennapp bortsett från det insläppta målet då. Jaja, bara ta nya tag och verkligen satsa på ligan nu, de röda måste hänga på de andra röda...så är det bara...
Pokern har legat på is i ett par dagar nu igen, har inte riktigt haft tid för det hela även om det körts några satellit-turrar på klubben och sett till kommentarerna i gästboken på klubbens hemsida verkar några i alla fall sakta mitt fiskiga tryne. Jag får se om jag ska köra Big Stacken i helgen, det känns lite tveksamt nu med tanke på de uppstyrda festplanerna på lördagen. Jag känner dock ett stort sug efter livespel och vad vore roligare än en rejält djupstackad turre, vattnas i munnen bara vid tanken på att få skyffla lite marker på riktigt. Jaja, vi får se, det ger sig... Galan som är planerad på klubben känns ju som ett givet evenemang att närvara på, jag tror den kommer att bli både priceless och legendary i alla bemärkelser men det är ju faktiskt på min födelsedag som den hålls. Frågan är om jag vill fira min 32:a bemärkelsedag tillsammans med alla dessa ärkefiskar som knappast kommer att ge mig någon som helst form av lättnad i påpissandet bara för att det är "min" dag...men det känns inte som att det egentligen går att missa.
måndag 2 februari 2009
En evighet av väntan...
Jaha, då har det blivit en sådan där brutal ravin mellan uppdateringarna igen och jag har väl ingen ursäkt mer än att jag kan skylla på lättja och frosseri i annat som "livet" har att erbjuda. Jag ska i alla fall försöka ta med det väsentligaste från en vecka tillbaka i tiden tills nu:
Tisdag 27/1: Jag hade ju rejäl beslutsångest i mitt val om jag skulle spela innebandy eller spela Super Tisdag på klubben, jag rev mitt hår hela dagen innan jag 15.30 bestämde mig för att för en gångs skull nedprioritera pokern och istället satsa på lite fläskrörelse. Märk min besvikelse när jag väl i gymnastiksalen inser, tillsammans med mina goda spelkamrater, att vi inte har bokat eländet och att det alltså därmed inte blir något spel! Samtidigt är klockan för mycket för att jag ska hinna iväg till pokern i Hallsta, bad beatad och tiltad som jag är bär det av hem istället där jag bränner 1,1k på nätpoker i ren frustration.
Onsdag 28/1: Ett svart hål, ingen aning om vad jag pysslade med. Jag hoppas innerligt att det inte var något känsligt eller viktigt med någon för då lär jag få höra det...
Torsdag 29/1: Ännu ett svart hål, mellandagarna i veckorna har en tendens att bara bli en menlös sörja av ingenting.
Fredag 30/1: Egentligen inget märkvärdigt att berätta här heller utan det hela slutade med tidig sänggång(23.00) med efterföljande sovstund till 13.00 på lördagen.
Lördag 31/1: Efter att ha vaknat tidigt(13.00) begav jag mig till Hallsta för lite mat och umgänge med föräldrarna för att sedan skynda mig tillbaka till en oerhört upphetsande tvättstuga. Varför kan jag aldrig springa på en puma i tvättstugan så som de manliga storstjärnorna gör i alla filmer? Jaja, tvättstugeriet går bra i alla fall och jag reggar mig till tre turrar på SS under kvällen: det blir en 50-kronors Omaha, en 100-kronors Texas och så Långlördag. Av de tre turrarna kommer jag ITM i två där jag i 100-kronors Texasen är på väg mot stordåd innan jag blir bad beatad utan dess nåde. En viss Gunvald99 rövknullar mig å det brutatalaste, först knäcker han mina AA med AQ där vi hamnar all-in preflop bara för att i handen efteråt knäcka mina AJ med A8 som för att fullfölja förnedringen. Istället för toppnotering och full fart mot förstapriset på 5k så åker jag på 13:e plats och får 200 kr för besväret. I Långlördag går det också över all förväntan även om vägen är mer än krokig fram till den 23:e plats jag till slut ramlar in på. Jag hade förhoppningar om mer där också men mot slutet dog korten ut helt och jag försökte desperat hitta tillbaka utan någon större lycka...
Söndag 1/2: Jag sov bara till 12.00 och utnyttjade dagen till att titta på lite TV-serier, jag har börjat plöja av The Shield och CSI:NY nu så snart kan jag avskriva dessa också från min titta-ikapp-lista. Mot kvällen blev det lite fotboll och det var skönt att se hur Liverpool med en stor nypa flyt lyckas haka på Manu i toppen av den engelska ligan, en ganska krystad match mot Chelsea där de som vanligt tog ut varandra samtidigt som Liverpool även denna gång lyckades dra det längsta strået. Senkvällen ägnades åt en titt av "The Dark Knight" på Bluray och jisses vilken upplevelse, det är ju helt sagolikt bra kvalitet på både foto och ljud och jag satt mest hänförd hela filmen igenom. En riktigt läcker finess som regissören infört i det hela är att i varje utomhusscen så är bilden stor som hela rutan medan i alla andra scener finns den klassiska remsan upp- och nedtill på rutan. Det ger alla actionscener en extra dimension och mäktigheten blir än mer total, vill ni övertyga er själv om Blurays förträfflighet kan jag rekommendera en gluttning av nyss nämnda rulle. Ni kommer inte att tro era ögon...
Måndag 2/2: Idag var det dags för ännu en online-liga och jag var väl inte så vidare värst taggad utan mest rädd för vad EMD-ligan skulle utsätta mig för den här gången, i väntan på att turren ska börja sitter jag och lattjar med €2 på ett PLO-bord där jag lyckas spela upp dessa futtiga penningar till hela €46. Glad i hågen stänger jag ned det bordet för att fokusera på online-turren, jag får en drömstart när jag inte alltför långt in i det hela lyckas tömma en motspelare med 62 mot A2 när brädan har x534x ute. Otroligt nog lyckas jag också med bedriften att vara tredje man ut ur turren trots detta, en halvtimme in i det hela plockar jag upp JJ och får en höjning från *(¤#¤("#""#-Henke i positionen före mig. Jag funderar inte alltför länge innan jag slår om honom typ tre gånger varpå han gör en gayraise tillbaka och redan där börjar jag ana oråd, det luktar asstarka kort men fisk som jag är synar jag bara även om jag inte vet vad jag hoppas på. Enda som egentligen kan rädda mig är ett J på bordet och att det inte kommer något A, Q eller K samtidigt. Floppen kommer istället 7-hög och Henke instaställer som förste man ut, jag sätter extratid på mig själv och börjar chatta lite med honom även om jag vet att jag är fetslagen. Tyvärr har ju de här EMD-mupparna krypit under skinnet på mig så jag försöker sätta dit dom i varje läge(försökte dra in ett färgdrag mot Pommes tidigare och det kostade mig 2k av 6k), mot allt förstånd och all logik i skallen synar jag min dödsdömda hand och visst viker han upp AA. Jag träffar inget och är nere på 800 av startstacken på 3k, tilten är ganska habil så jag höjer upp med 7Thjärter och får en all-in från Ahlbom som jag instasynar. Han har KT men floppen kommer med två hjärter och turnen ger mig potten varpå jag är halvt som halvt med i matchen, sedan gör jag bort mig mot Anders när han går all-in mot min höjning pre. Jag är fortfarande på tilt och tar syn med KT med förhoppning om klonkingskills men han har AK och det ser inte bra ut, brädan blankar för min del och jag är nere på 400 igen. Det tar någon hand innan jag hittar A4 som jag ställer med och får syn av Ahlbom, jag kommer inte ens ihåg vad han hade men han vinner potten och jag är ute som tredje man. För att bättra på tilten slänger jag upp lite PLO-bord igen och vips, på en halvtimme är varende cent av de €46 jag drog in borta. Ännu en framgångsrik pokerkväll är fullbordad för undertecknad! Fy fan vad usel man kan vara! Donkey!
Så där är vi nu, en ödesmättad apatisk manodepressiv känsla har lagt sig i min lägenhet och kväver nästan mig och katten. Jag sippar på lite Ramlösa i eftertänksamhetens tecken men ser ingen bättring, jag är och förblir en loser i de flesta sammanhang och det är nog dags att inse fakta fullt ut: det blir inte bättre än så här. Jaja, det är ju inget nytt under solen direkt utan jag får rodda vidare i mina gamla hjulspår helt enkelt. Jag lyckades i alla fall beskåda ett stycke film i helgen:
Titel: The Curious Case Of Benjamin Button
Genre: Drama
En riktigt skön men annorlunda film, det hela påminner till en början av Forrest Gump men utvecklas snabbt till en underlig kärlekshistoria mellan två vilsna själar som egentligen vet att de inte har en chans men kan inte hålla sig ifrån varandra. Grundstoryn är alltså att det föds en bebis som är gammal som en gubbe i hyn men mentalt är där han ska vara d.v.s. i ett infantilt tillstånd. Sakta växer den mentala mognaden samtidigt som kroppen föryngras för varje dag som går, det blir en slags omvänd resa för vår käre Brad Pitt när han ska växa upp och bli vuxen. Vi får följa honom i hans vandringar genom livet på jakt efter sig själv och den i början barnsliga tonen utbyts mot ett mörker där han bara har ett mål: kvinnan han älskar över allt annat. Jag måste erkänna att jag vid tillfällen under filmen inte kunde hålla tårarna riktigt under kontroll då det blir väldigt känslosamt i sina stunder, man kan verkligen känna med huvudkaraktärerna och förstå deras känslobild. Jag rekommenderar den här filmen starkt, ännu en gång lyckas Brad Pitt att gestalta sin karaktär på ett väldigt övertygande sätt och hans samspel med den kvinnliga huvudrollsinnehavaren är riktigt intensivt och trovärdigt. Offra dryga 2 1/2 timme på den här filmen och jag lovar att ni inte kommer att bli besvikna...
Betyg: R R R R R
Nej, nu börjar det definitivt bli sovadags och jag ska ännu en gång försöka hålla uppdateringsgraden lite mer jämn...jag tänker ju på ert bästa också, ni pallar ju inte hur mycket misär som helst. Ja just fan, kom på en positiv grej som inträffade häromdagen...jag fick en (sista) skymt av min grannflicka, hon med asscracken ni vet. Jag var på väg och handla på Coop en dag och passerade förbi deras köksfönster gåendes på loftet när jag slängde en blick in i lägenheten, det tog mig typ ett bra tag att förstå vad jag hade sett. Jo, då stod nämligen tösen i endast skjorta och trosor i köket och lagade mat, skjortan hade hamnat innanför troslinningen så hennes av pösighet täckta rumpa var till allmän beskådan. Jag trodde knappt detta var sant så jag var tvungen att gå samma väg tillbaka för att bekräfta det jag sett och visst, där stod hon fortfarande endast iklädd det nyss nämnda men nu hade hon rättat till skjortan så den täckte det härligaste. Synd som fan att de ska flytta, jag får ju inte så många tillfällen till att beskåda naturlig skönhet och nakenhet så jag måste ju ta de chanser jag får. Nej, jag är ingen pervo, jag känner bara igen något vackert när jag ser det och då passar jag på att njuta...så det så...
"How can I be lost when I have nowhere to go?...How can I blame you when it is me I can't forgive?" - James Hetfield, Metallica
Tisdag 27/1: Jag hade ju rejäl beslutsångest i mitt val om jag skulle spela innebandy eller spela Super Tisdag på klubben, jag rev mitt hår hela dagen innan jag 15.30 bestämde mig för att för en gångs skull nedprioritera pokern och istället satsa på lite fläskrörelse. Märk min besvikelse när jag väl i gymnastiksalen inser, tillsammans med mina goda spelkamrater, att vi inte har bokat eländet och att det alltså därmed inte blir något spel! Samtidigt är klockan för mycket för att jag ska hinna iväg till pokern i Hallsta, bad beatad och tiltad som jag är bär det av hem istället där jag bränner 1,1k på nätpoker i ren frustration.
Onsdag 28/1: Ett svart hål, ingen aning om vad jag pysslade med. Jag hoppas innerligt att det inte var något känsligt eller viktigt med någon för då lär jag få höra det...
Torsdag 29/1: Ännu ett svart hål, mellandagarna i veckorna har en tendens att bara bli en menlös sörja av ingenting.
Fredag 30/1: Egentligen inget märkvärdigt att berätta här heller utan det hela slutade med tidig sänggång(23.00) med efterföljande sovstund till 13.00 på lördagen.
Lördag 31/1: Efter att ha vaknat tidigt(13.00) begav jag mig till Hallsta för lite mat och umgänge med föräldrarna för att sedan skynda mig tillbaka till en oerhört upphetsande tvättstuga. Varför kan jag aldrig springa på en puma i tvättstugan så som de manliga storstjärnorna gör i alla filmer? Jaja, tvättstugeriet går bra i alla fall och jag reggar mig till tre turrar på SS under kvällen: det blir en 50-kronors Omaha, en 100-kronors Texas och så Långlördag. Av de tre turrarna kommer jag ITM i två där jag i 100-kronors Texasen är på väg mot stordåd innan jag blir bad beatad utan dess nåde. En viss Gunvald99 rövknullar mig å det brutatalaste, först knäcker han mina AA med AQ där vi hamnar all-in preflop bara för att i handen efteråt knäcka mina AJ med A8 som för att fullfölja förnedringen. Istället för toppnotering och full fart mot förstapriset på 5k så åker jag på 13:e plats och får 200 kr för besväret. I Långlördag går det också över all förväntan även om vägen är mer än krokig fram till den 23:e plats jag till slut ramlar in på. Jag hade förhoppningar om mer där också men mot slutet dog korten ut helt och jag försökte desperat hitta tillbaka utan någon större lycka...
Söndag 1/2: Jag sov bara till 12.00 och utnyttjade dagen till att titta på lite TV-serier, jag har börjat plöja av The Shield och CSI:NY nu så snart kan jag avskriva dessa också från min titta-ikapp-lista. Mot kvällen blev det lite fotboll och det var skönt att se hur Liverpool med en stor nypa flyt lyckas haka på Manu i toppen av den engelska ligan, en ganska krystad match mot Chelsea där de som vanligt tog ut varandra samtidigt som Liverpool även denna gång lyckades dra det längsta strået. Senkvällen ägnades åt en titt av "The Dark Knight" på Bluray och jisses vilken upplevelse, det är ju helt sagolikt bra kvalitet på både foto och ljud och jag satt mest hänförd hela filmen igenom. En riktigt läcker finess som regissören infört i det hela är att i varje utomhusscen så är bilden stor som hela rutan medan i alla andra scener finns den klassiska remsan upp- och nedtill på rutan. Det ger alla actionscener en extra dimension och mäktigheten blir än mer total, vill ni övertyga er själv om Blurays förträfflighet kan jag rekommendera en gluttning av nyss nämnda rulle. Ni kommer inte att tro era ögon...
Måndag 2/2: Idag var det dags för ännu en online-liga och jag var väl inte så vidare värst taggad utan mest rädd för vad EMD-ligan skulle utsätta mig för den här gången, i väntan på att turren ska börja sitter jag och lattjar med €2 på ett PLO-bord där jag lyckas spela upp dessa futtiga penningar till hela €46. Glad i hågen stänger jag ned det bordet för att fokusera på online-turren, jag får en drömstart när jag inte alltför långt in i det hela lyckas tömma en motspelare med 62 mot A2 när brädan har x534x ute. Otroligt nog lyckas jag också med bedriften att vara tredje man ut ur turren trots detta, en halvtimme in i det hela plockar jag upp JJ och får en höjning från *(¤#¤("#""#-Henke i positionen före mig. Jag funderar inte alltför länge innan jag slår om honom typ tre gånger varpå han gör en gayraise tillbaka och redan där börjar jag ana oråd, det luktar asstarka kort men fisk som jag är synar jag bara även om jag inte vet vad jag hoppas på. Enda som egentligen kan rädda mig är ett J på bordet och att det inte kommer något A, Q eller K samtidigt. Floppen kommer istället 7-hög och Henke instaställer som förste man ut, jag sätter extratid på mig själv och börjar chatta lite med honom även om jag vet att jag är fetslagen. Tyvärr har ju de här EMD-mupparna krypit under skinnet på mig så jag försöker sätta dit dom i varje läge(försökte dra in ett färgdrag mot Pommes tidigare och det kostade mig 2k av 6k), mot allt förstånd och all logik i skallen synar jag min dödsdömda hand och visst viker han upp AA. Jag träffar inget och är nere på 800 av startstacken på 3k, tilten är ganska habil så jag höjer upp med 7Thjärter och får en all-in från Ahlbom som jag instasynar. Han har KT men floppen kommer med två hjärter och turnen ger mig potten varpå jag är halvt som halvt med i matchen, sedan gör jag bort mig mot Anders när han går all-in mot min höjning pre. Jag är fortfarande på tilt och tar syn med KT med förhoppning om klonkingskills men han har AK och det ser inte bra ut, brädan blankar för min del och jag är nere på 400 igen. Det tar någon hand innan jag hittar A4 som jag ställer med och får syn av Ahlbom, jag kommer inte ens ihåg vad han hade men han vinner potten och jag är ute som tredje man. För att bättra på tilten slänger jag upp lite PLO-bord igen och vips, på en halvtimme är varende cent av de €46 jag drog in borta. Ännu en framgångsrik pokerkväll är fullbordad för undertecknad! Fy fan vad usel man kan vara! Donkey!
Så där är vi nu, en ödesmättad apatisk manodepressiv känsla har lagt sig i min lägenhet och kväver nästan mig och katten. Jag sippar på lite Ramlösa i eftertänksamhetens tecken men ser ingen bättring, jag är och förblir en loser i de flesta sammanhang och det är nog dags att inse fakta fullt ut: det blir inte bättre än så här. Jaja, det är ju inget nytt under solen direkt utan jag får rodda vidare i mina gamla hjulspår helt enkelt. Jag lyckades i alla fall beskåda ett stycke film i helgen:
Titel: The Curious Case Of Benjamin Button
Genre: Drama
En riktigt skön men annorlunda film, det hela påminner till en början av Forrest Gump men utvecklas snabbt till en underlig kärlekshistoria mellan två vilsna själar som egentligen vet att de inte har en chans men kan inte hålla sig ifrån varandra. Grundstoryn är alltså att det föds en bebis som är gammal som en gubbe i hyn men mentalt är där han ska vara d.v.s. i ett infantilt tillstånd. Sakta växer den mentala mognaden samtidigt som kroppen föryngras för varje dag som går, det blir en slags omvänd resa för vår käre Brad Pitt när han ska växa upp och bli vuxen. Vi får följa honom i hans vandringar genom livet på jakt efter sig själv och den i början barnsliga tonen utbyts mot ett mörker där han bara har ett mål: kvinnan han älskar över allt annat. Jag måste erkänna att jag vid tillfällen under filmen inte kunde hålla tårarna riktigt under kontroll då det blir väldigt känslosamt i sina stunder, man kan verkligen känna med huvudkaraktärerna och förstå deras känslobild. Jag rekommenderar den här filmen starkt, ännu en gång lyckas Brad Pitt att gestalta sin karaktär på ett väldigt övertygande sätt och hans samspel med den kvinnliga huvudrollsinnehavaren är riktigt intensivt och trovärdigt. Offra dryga 2 1/2 timme på den här filmen och jag lovar att ni inte kommer att bli besvikna...
Betyg: R R R R R
Nej, nu börjar det definitivt bli sovadags och jag ska ännu en gång försöka hålla uppdateringsgraden lite mer jämn...jag tänker ju på ert bästa också, ni pallar ju inte hur mycket misär som helst. Ja just fan, kom på en positiv grej som inträffade häromdagen...jag fick en (sista) skymt av min grannflicka, hon med asscracken ni vet. Jag var på väg och handla på Coop en dag och passerade förbi deras köksfönster gåendes på loftet när jag slängde en blick in i lägenheten, det tog mig typ ett bra tag att förstå vad jag hade sett. Jo, då stod nämligen tösen i endast skjorta och trosor i köket och lagade mat, skjortan hade hamnat innanför troslinningen så hennes av pösighet täckta rumpa var till allmän beskådan. Jag trodde knappt detta var sant så jag var tvungen att gå samma väg tillbaka för att bekräfta det jag sett och visst, där stod hon fortfarande endast iklädd det nyss nämnda men nu hade hon rättat till skjortan så den täckte det härligaste. Synd som fan att de ska flytta, jag får ju inte så många tillfällen till att beskåda naturlig skönhet och nakenhet så jag måste ju ta de chanser jag får. Nej, jag är ingen pervo, jag känner bara igen något vackert när jag ser det och då passar jag på att njuta...så det så...
"How can I be lost when I have nowhere to go?...How can I blame you when it is me I can't forgive?" - James Hetfield, Metallica
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)