måndag 26 april 2010

End of days...

Det verkar som en rejäl shitstorm är i antågande i poker-Sverige där allas vår ärketomte Ken håller på att riva upp allt mellan himmel och jord, ingen går säker för honom och efter att ha fokuserat på Norinder och Westerlund har han nu gått över på LappRoffe samtidigt som han vevat lite på Brandborn bara för skojs skull. Jag vet inte vad jag ska säga om det hela, det börjar mest likna en sandlådefight men tyvärr tror jag det här kommer att bli riktigt fult och bittert innan det är över. Ken har sänkt ribban med mil jämfört mot tidigare och där tror jag ingenting är heligt samtidigt som hans måltavlor gör allt för att smutskasta honom i sin tur. En ond spiral är bara förnamnet och allt på grund av några kantstötta egon... Kens blogg var till en början halvt underhållande men nu är det mer som en tickande bomb, tyvärr kan jag ju inte låta bli att fascineras över motorvägen mot misär. Ken försöker hålla någon form av pokerfokus på bloggen med några regelrätta inlägg men den drunkar mer och mer i påhoppen som kommer allt oftare, tyvärr väcker han ju andra björnar också i och med sitt raljerande. Norinder har ju hängt på det hela eftersom han inte kan hålla sig nu när han hittat en lika mogen lekkamrat, han går på LappRoffe i sitt senaste inlägg på sin blogg som helt plötsligt vaknat till mer liv igen. Valterego får ju sig en minisläng där också och det är väl inget mer att vänta, det lilla äventyret sitter nog kvar som en rejäl tagg i hans stjärt. Nej, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, hela poker-Sverige känns som en dagisklass där fröknarna för länge sedan tappat kontrollen. Nu leker ungarna herren på täppan på gården och där blandas skratt med gråt för varje ny herre som koras...

Själv gråter jag över min miserabla pokerform, jag gjorde ett ynkligt försök att få en liveframgång i fredags då jag ännu en gång letade mig till Club Aqva. Jag kom återigen aldrig in i matchen, först tappade jag runt 3k av startstacken på 15k genom att syna med lite draghänder men eftersom jag tappat dragen helt var de ju förlorade marker innan de ens hunnit in i potten. Därefter plockar jag upp en hyfsad hand i form av AKo och synar med på en höjning från Kribba, floppen kommer AJ5 med två spader. Jag checkar iskallt till Kribba som bettar ut, jag slår om 4x och han hittar synen blixtsnabbt. Turn är en Jspader och den blir checkad, rivern kommer en blank 4:a och jag har för mig att jag bettar bara för att få omslag från Kribba. Eller så bettar han ut efter check från mig...skitsamma. Jag steker i alla fall i år och dagar samtidigt som jag vet att turn gav honom allt han behövde för att slå mig, antingen satt hans färg eller så trissade han sitt andrapar på floppen. Tyvärr har vi för mycket historik och psykologiskt rävspel för att jag ska kunna hitta viket, jag synar och får se honom vika upp världsklasshanden J4o. Kribba i ett nötskal. Med runt 5k kvar pushar jag en stund senare efter att Dawod höjt, till saken hör att han i handen innan blivit brutalt tagen bakifrån av Janne Gurka som dragit in en brutal stege på rivern. Han ser gråtfärdig ut och är helt uppgiven när han tar syn på min all-in med runt 80% av sin stack, vad han har? Nöthanden A8 mot min 77, brädan blankar fram till rivern där Janne Gurka skrattandes ropar in ett A. Poker är kul. Jag reser mig lugnt och väser ur mig ett "GG" innan jag drar vidare...

Igår fick jag för mig att ännu en gång försöka bemästra PLO-borden på SS och det började som vanligt d.v.s. riktigt bra och jag hade tripplat min insättningen men sedan kom svingen och jag var nere på halva insättningen igen. Den använde jag till att regga mig till ett antal sng men där åkte jag på ytterligare setups så till slut var det bara att tacka för sig ännu en gång...poker är kul...

Jag måste tipsa om en gudomlig bok, "Ett land i gryningen" av Dennis Lehane. Riktigt sjukt bra bok i klass med "Sextusen kalla", den här handlar om en vit polis och en svart småskurk i 1920-talets Boston. Världsklass på boken och trots att jag bara hunnit igenom halva kan jag redan nu säga att det är en klassiker, väldigt bra skrivet och intensiva personporträtt där miljöerna och dåtidens stämning målas med varsam hand. Köp och läs.

torsdag 22 april 2010

På tal om skönhet...

Bara två snabba puckar om fina saker:

- Liv Boeree, senaste EPT-vinnaren. Alltså. Hallå. Jag tror Charlotte Kalla får kliva åt sidan faktiskt...

- Svenska Spels logotype, nu har jag insett vad det är. Ett naket kvinnobröst. Kolla noga nästa gång ni loggar in, ni kanske går all-in snabbare än väntat.

Gul(o)snö...

Det var en rätt intressant upplevelse att skrapa bilen i morse, från att först ha upplevt världens vårväder så ska det plötsligt bli vinter mitt i allt ask-kaos. Världen är inte vad den en gång var...

Jag måste få vara lite bitter direkt, jag bytte ju som bekant till sommardäck idag och inget ont i det men när jag kör ifrån verkstan känner jag hur hela bilskrället drar som bara den åt vänster. Jag tror det ska ge med sig men icke sa nicke så jag vänder, åker tillbaka till verkstaden och blir rövknullad som den lekman jag är. Innehavaren knallar ut till bilen, sparkar lite på däcken, putsar av lite damm och sneglar lite låtsas-intresserat på dom innan han säger "Bromsa kraftigt ett par gånger så ska du nog se att det ger med sig, om det inte gör det får du väl komma förbi imorgon". Själv står man där och nickar som en byfåne, vad ska jag säga liksom? "Nädu, herrn, jag vet nog minsann att det är (insert valfri bildel) som är paj, se till och fixa det nu då det inte var så när jag lämnade in bilen!". Nej, istället lommar jag därifrån och får åka hem med samma vänsterdragning trots otaliga inbromsningar. Nu har jag väl istället slitit ut mina bromsskivor så pass att jag inte mäktar med att få stopp på bilen när någon är på väg att fronta med mig. Welcome to the life of Koivulainen...de borde döpa om den berömda lagen till Koivulainen's Law.

Med Kribbas kompis ord om att jag är en fisk ringandes i mitt huvud intog jag PLO-borden på SS idag för att göra slut på det jag hade kvar av min senaste insättning, jag skottar direkt och får upp det hela till ursprungsinsättningen innan en jobbig hand kommer. Jag kör på 5/10 med runt 1k i stacken och hänger på en drygt 200-kronors raise pre med 5869 eller något liknande och floppar allt som går att floppa i stegdragsväg men enda eländiga är att det är två spader ute. Potten är på 800 drygt eftersom vi var fyra som såg floppen så jag pushar in mitt direkt, första killen viker men den andre tar syn varefter tredje viker. Turn och river blankar för min del men redan på turn kommer den förbannade spadern och jag inser att även om jag får in stegen så är jag körd...trodde jag. Vet ni vad killen synar med? Naket toppset...jag säger bara grattis, en pott på 2,4k trillar över till honom och jag får agera "fisk" igen. Nej, antingen lever jag i en självskapad låtsasvärld där jag tror mig kunna spela PLO men åker på jobbiga händer hela tiden eller så är jag bara en fisk rakt av. Jag vet vad 90% av er därute säger på den men ni kan dra åt h-vete... :) Och på tal om brutala ord så upplevde jag återigen dålig bordsetikett igår på Aqva, känns som det börjar bli lite mycket sånt nu. Nu var det en kille som lackade ur på Lubbans turbokäft och när de väl möttes i en hand där Lubban pushar på killen efter raise från honom så får han nog när han tvingas vika A5 på AQx-bräda med två ruter. När Lubban garvandes rakar in potten vräker den här killen ur sig "Få se korten, din jävla fitta..." eller något dylikt, jag och några till hör det men ingen säger något om det. Jag önskar att jag varit mer rättfram och snabbtänkt där och bara konfronterat honom med det hela, dylikt beteende hör banne mig inte hemma vid borden. Det är nästan så att jag är för avstängning för sådant beteende, precis som jag tycker att killen som larvade sig mot mig tidigare borde ha fått varning för sitt beteende. Nej, skärp er, det är så onödigt att hålla på och pissa på varandra. Visst är det kul att skämta med varandra och vräka ur sig både det ena och det andra och så länge det görs med glimten i ögat så är det ju bara roligt men när det blir rena påhopp blir det bara patetiskt och förpestande.

Jag sov bara tre timmar föregående natt och ändå var jag på jobbet innan sju, det tar ut sin rätt så här mot kvällskvisten men jag har inget val mer än att fullfölja då tvättstugan är i fullt nyttjande just nu och jag måste dra iväg och handla lite mat också. På tal om det så är mitt godiskonto helt brutalt det senaste halvåret eller så, jag äter som en gris och jag kan inte sluta. Jag har styrt upp min matdel så med GI-stuket att jag kan moffa i mig godis och jag är som ett barn i himmelriket, jag vet att det självklart inte är bra men jag kan inte låta bli. Det blir lite lösvikt här, en Polly där, lite mjölkchoklad på sidan. Nej, jag måste skärpa mig, verkligen. Jag kollade mina pokerutgifter för senaste månaden också och det var ingen rolig läsning, jag har ju försökt spela en hel del på sistone för att försöka komma in i det igen och hitta tillbaka till formen men det är lönlöst. Ingenting går min väg just nu, inte i de avgörande lägena i alla fall och det är otroligt frustrerande. Jag kan inte säga att jag spelar varken bra eller dåligt eftersom jag knappt får händer att spela överhuvudtaget, de jag får träffar jag inte med och så är allting över innan det ens har börjat. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, nu kommer jag inte att ha så mycket tid över att spela den närmaste månaden vilket fall som så det kanske blir ett bra litet break igen. Jag siktar dock på att spela DM på SS om två veckor i alla fall och förhoppningsvis även GP-finalen på Aqva, i juni är det ju sedan dags för Västerås Open också men det får vi verkligen se ifall finanserna håller för ett deltagande där. Jag kanske försöker mig på något kval men det är också tveksamt...kanske kommer någon som väljer att stejka mig. Troligt.

Jag blev lite nostalgisk tidigare idag när jag funderade tillbaka på mina första steg inom pokern och då kommer många av de namn som jag spelar med idag upp på tapeten, i början var de nämligen så långt ifrån min pokervärld som det bara gick. Joge, Team Handjob, Råbe m.fl. Alla dessa var några mytiska varelser som det gick oerhörda historier om och numera sitter jag och donerar pengar till herrarna...alltså, jag förstår att det här låter högtravande eller helt malplacerat men jag orkar inte lägga ut texten om mina tankar kring det hela den här gången, jag får ta det en annan gång men jag tycker i alla fall att det är lite roligt. Ni fattar inget, jag vet.

Nej, nu är det nog dags att röra sig mot affären för att få de bestyren avklarade, en timme kvar till avspark. Go Pool!

onsdag 21 april 2010

Ashes to ashes...

En inplanerad tjänsteresa är i antågande, avfärd på lördag men vi får se hur askan från Island ställer till det. Vår käre Plzd2BeatU fick ju packa upp resväskorna igen då resan till Thailand blev framflyttad, attans vad synd om karln...nu kan han ju fortsätta att skicka sina SMS i lugn och ro istället. Nädå, seriöst, sjukt att en dylik händelse kan försätta hela världen i ett paniktillstånd. Det pratas om det hela som om det vore en farsot från Bibeln, vad är problemet liksom? Ok, du har dragit på semesterresa och får nu dynga ut med lite extra hotellnätter och annat smått och gott, om det känns jobbigt ge fan i att resa. Är man på tjänsteresa finns det väl än mindre anledning att klaga, företagen måste ju stå för allt så det är bara att chilla och njuta av omgivningarna. Nej, jag förstår mig inte på hysterin och hur det hela blåsts upp bortom all sans...vi kan börja snacka när ett radioaktivt moln börjar regna ner lite syra på oss, då finns det anledning att få panik.

Pokermässigt får jag dock panik själv, den usla formen fortsätter och min träffbild är lost in space. Igår var det onlinefinal live, det ni...motsägelsefullt så det heter duga. HPK har under våren kört en onlineliga där vinnaren av ligan fick ett Super Weekend-paket till Tallinn medan alla andra vinnare av deltävlingarna får göra upp om ett till paket live. Nu var vi sju spelare(varav en var sitting out) där två stycken hade flera vinster i bagaget och därmed också större stackar till en början, det spelade dock inte så stor roll när startstacken var på 10k och blindsperioderna 20 min långa. Det som r det jobbigaste för mig just nu är att mina dragträffarskills har försvunnit helt, jag träffar ingenting. Som igår, jag floppar träff plus hålstege, jag turnar öppet stegdrag och flushdrag men ändå får jag inte sätta något på river mot AA. Att jag sedan har lite flyt i andra potter är en annan femma, jag hatar att mina drag inte sitter längre för skulle de göra det hade jag haft betydligt större framgångar. Nåväl, känns inte som att det är ett hållbart argument för min fullkomlighet som spelare. Igår var annars handen 9To en riktig pina för min del, Ahlbom straffar mina AQo(utan hjärter) med 9To(med T i hjärter) när brädan är fyrfärgad i hjärter på rivern och jag bettar ut för representera en bättre färg. Det fanns tre bättre hjärterhänder ute men han hittar ändå synen i en hyfsat stor pott, den synen trackar jag honom under resten av den tiden jag är kvar(vilket inte är så överdrivet länge). En stund senare är Ahlbom short och han pushar med, ja just det, 9Tklöver. Jag hittar synen med 55 och likväl gör P2 det, pushen sker på en 8-hög flopp med två klöver och det blir nedcheckat av mig och P2 till rivern. P2 gick på flushdraget men har inte träffat något medan Ahlbom hade straightflushdrag men satte en sketen nia på rivern.

Jag lyckas längs med vägen dubbla mot Bengt med 33 mot hans KQspader när allt åker in på floppen 32A med två spader, turn är en äcklig spader men rivern parar bordet och jag är tillbaka på startstack. Han ska dock få sin revansch men först tiltar jag mig själv med 9To, jag har ju sett tendenserna med den handen så jag slår upp det hela med den men får ett omslag all-in från P2. Jag instaviker och han visar upp 88, vi rabbithuntar brädan och jag hade vunnit med träff på 9:an...tilten är total. Strax efteråt får jag AQo som jag ställer med och Bengt plockar upp QQ som han synar med, brädan blankar och jag får tacka för mig trots att jag innan dess slagit ut Henry. Jaja, bara ta nya tag...

...vilket jag också gjorde idag då jag åkte ner till Aqva för en GP-turnering, 10k i startstack och 20-minutersperioder. Det finns egentligen inte mycket alls att berätta om turneringen då jag aldrig kom in i den, jag fick lite spelbara händer men träffade ingenting. Högsta paret jag fick var 66 och jag hade även tre AK varav jag inte träffade någonting med någon av dessa, självklart hade jag höjt med alla varav den sista av dessa jag även pushat med. Roger78 hittade ju självklart syn med 66 på hand och med en tom bräda var den dagen alles också...så skönt när allting bara flyter på.

Utöver det är det återigen inte så mycket som har hänt, jag har slaskat lite PLO på SS med samma resultat som tidigare d.v.s. minus hela vägen. Jag planerar mest för tjänsteresan och ska försöka klara av en tvättstuga imorgon kväll medan fredagskvällen förhoppningsvis blir slappande och packande, innan dess ska dock däcken på bilen bytas imorgon och så ska skräphögen in på service på fredagen. Snacka om att utgifterna kommer att explodera i ansiktet på mig...och på tal om däckbyte, det snöar ute nu och inte lite heller. Det är banne mig sjukt på riktigt, vi är nästan i maj och det snöar fortfarande. Det kan inte ha hänt på minst 20 år... Vad gäller omkaklingen av mitt badrum är statusen den att det juridiskt ligger under utredning hos mäklaren som sålde lägenheten till mig, hon ska kolla upp vad som egentligen gäller men vi vet ju alla hur det kommer att sluta. Ett -EV på 75k hägrar för Koivulainen...

söndag 18 april 2010

Bitterkuk...

Ja, jag börjar nog inse själv att jag faller inom kategorin av bittra människor i vardagen, speciellt när jag konstant får höra det från diverse personer i min närhet där det mest svårintagliga på senaste tiden var en kommentar om att jag till och med går bittert. Vad fan ska man svara på det? Jag blev helt mållös och gick bittert därifrån...

Pokern gör ju inte tillvaron roligare, det har återigen blivit en del av den varan under helgen och med fortsatt samma skrala resultat. I fredags letade jag mig ner till Club Aqva för en big stack-turre och med 15k i marker och 25-minutersperioder kändes spelvärdet stort. Jag har dock fortsatt kall kortlek emot mig och graden av drag som går in är obefintlig, därav blev det mest ett foldande hela kvällen lång. Jag tappar ganska snart ner min stack med några tusen och harvar runt 10k då jag i en hand mot Preko får vika toppträff med toppkicker på turn när han slår om, jag fick en grym tell på honom på floppen redan men valde att ignorera den då men på turn blev det brutalt uppenbart att jag var slagen på alla plan. Efter några timmar får jag byta bord och hamnar bland annat med Ryssen och Wojtek där den sistnämnda tydligen klonkat sönder bordet, jag hinner inte sitta där länge förrän jag får smaka på den varan. Jag har K7 och synar pre från någon av blindsen om jag inte missminner mig, floppen kommer K-hög och eftersom jag vet hur Wojtek inte kan hålla sig från att betta checkar jag till honom. Mycket riktigt, det kommer ett bet från hans sida och jag instapushar med typ 4k till utöver hans bet. Han sitter och åmar sig en stund innan han motvilligt synar och när jag säger "Drag?" ler han lite snett och nickar, han har QJ och brädan var i stil med KT6. På turn lyckas jag dodga men på river kommer ju den icke alls oväntade 9:an och förstör min kväll, hade jag tagit den hade jag i alla fall varit hyfsat med men inte det 65/35-läget får jag vinna heller. Jag kollade förresten upp min procent mot Tobias L i onsdags och om jag inte minns fel hade jag typ 82/18 eller något, skönt när mina storfavoritspushar får hålla så fint.

På lördagen letade jag mig till Mediamarkt för att köpa mig en ny X360, på den gamla har läsaren flippat ur då den vägrar köra igång spelen 9 gånger av 10 och detta trots att jag bara haft den i 1 1/2 år. Jag kollade upp det hela på Xbox-hemsidan och där framgick det att jag hade någon form av garanti kvar så nu ska den in på reparation men jag orkade inte vänta så jag köpte mig en ny. Den gamla får jag väl skänka till storebror och hans familj, spä på deras barns spelberoende än mer. Mot lördagskvällen till vankades det spelande på nyss nämnda box då jag, Valterego och någon polare till honom körde Left4Dead 2. Det är svårt att tro det men jag blev nästan lika tiltad av det spelet som jag blir av pokern, vi började med att köra på medium-nivån men var tvungna att gå ner på easy efter två banor, det var sinnessjukt svårt och kapitalt frustrerande. Vi körde en kampanj på fem delar och den sista höll vi knappt på att klara av trots easy-nivån, fatta att det finns hard och expert också. Jag förstår nu var adhd-ungarna får sitt utlopp och är de inte sådana bokstavsbarn innan så blir de det definitivt efter att ha spelat det här spelet. Usch.

Söndagen blev en väldigt adhoc-aktig dag då ingenting var egentligen planerat mer än att jag skulle hem till föräldrarna för att tvätta bilen, så blev fallet och det blev extra tidigt då jag lyckades vakna runt 10.00-snåret och var dessutom utvilad. Efter tvättandet insåg jag att det fanns marginal för att hinna till HPK för lite mer poker så jag tog min silverpil och drog dit på vinst och förlust, mest förlust. Väl framme visar det sig att 32 personer sökt sig dit för lite spel, det är kul att se hur HPK fortsätter att ha ett riktigt bra deltagarantal på sina GP-turneringar. Jag hamnar på ett mardrömsbord mer eller mindre: P2, Kribba, Harju, FN, Barken och så jag som de värsta slaskarna. Det börjar smälla ganska snart men jag är inte inblandad i så mycket, mest på grund av totalt ospelbara kort. Jag går dock till slut upp i några duster mot FN där jag kommer segrande ur det hela, jag får en stack på nästan 20k där startstorleken var 8k men sedan börjar Kribbas rövknullande av mig. Jag slår upp det med 63ruter och floppen kommer 764, jag bettar på den och Kribba synar. Turn kommer typ 2blank och jag bettar ut igen med efterföljande syn av Kribba, river kommer Qblank om jag inte minns fel och båda checkar då jag inte vågar fullfölja mina bets. Han visar upp K7 för riktigt bra spel...men det tar inte slut där, bara några händer senare smäller det på allvar. Jag går med i en pott med Q8 och floppen kommer 838, killen före mig bettar ut 1k och jag är lite slug så jag synar bara men då slår Kribba om med ett gaybet där han ökar på med 1,5k. Första killen viker och jag vet inte vad jag ska göra med mina kvarvarande 14k mer än att ställa. Kribba instasynar och jag frågar honom om han har 33 och han säger "Nej" bara för att vika upp 33, han multitaskade tydligen med att prata med Harju samtidigt. En riktigt fin set up och jag kan bara lida mig igenom turn och river som blankar och jag är ute trots att jag låg bra till, återigen spelar korten mig ett spratt och jag får gå hem lottlös.

Pokern är rätt tung nu, jag lyckade slaska bort 1k på PLO igår lördag också och det är samma sak där. Jag får in pengarna som favorit men de lyckas alltid dra ut med vilka konstiga händer de än må hitta spel med, börjar bli lite tröttsamt. Live är det nästintill katastrof-varning på mitt spel, jag vet inte om jag gör något fel eller vad det är men det känns som förgjort. Det känns som att jag tappat vilket liten feeling jag än må ha haft någon gång i tiden...

Utöver pokern har jag inget liv så därav har jag inget mer att förtälja. Godnatt.

torsdag 15 april 2010

Tiresome Thursday...

Gårdagskvällen ägnades åt poker då Valterego lurade med mig till Club Aqva för lite slask, jag fick dock maximera nyttan tidsmässigt då jag inte hade många minuter mellan jobb och poker. Vadå tidsmaximera? Jo, så fort jag landade hemma tryckte jag in fyra kycklingfiléer i ugnen för lite gräddning samtidigt som jag tänkte att jag kan slaska loss på PLO på SS under tiden för att känna att jag multitaskar, det blev en fin session då jag under 40 minuter plussade drygt 2k. Ni som kännerm mig och mina swings vet ju dock vad som komma skall men innan dess var det turnering på Aqva alltså. En rebuy-turnering som lockade 22(eller något) startande och jag får ett lagom bord som inte är direkt skräckinjagande men jag har ändå lite luriga lirare så som Råbe, Rille och Fredly vid bordet varav den sistnämnda var en ny och trevlig bekantskap för mig. Jag fick ju även tillfälle på hans fråga om hur bra jag är svara att jag är 17:e bäst i Sverige, undrar hur länge jag kan leva på det?

Spelmässigt var det dock katastrof, det började sinnessjukt med QQ i första handen men det var ungefär allt jag skulle få på två timmar för sedan handlade det om den ädla konsten att folda. Jag är inte blyg av mig utan brukar kunna spela det mesta men när inte ens jag hittar något måste det vara dåligt, jag märkte bara hur min stack sakta men säkert krympte och frustrationen tilltog för varje minut. Till slut hittar de härliga AA till mig och det efter att hela bordet trott att jag hade de i handen innan, nu lyckas jag få in degen pre mot Printern som sitter på AK och har det lite jobbigt. Brädan blankar och uppdubblingen är ett faktum, jag är tillbaka på startstack. Strax efteråt får jag dock byta bord till kaosbordet som verkligen stått för 90% av ljudnivån under kvällen, det besitts av bl.a. Ryssen, Stina och Antrax och det är just dessa tre som står för den mesta av underhållningen. Ryssen är i storform både vad gäller spelet och snacket så han skördar stora framgångar, han gör ett världsklasspel med 92o(eller om de var suited) från BB när det är limpat av nästintill hela bordet. Han hittar en push med sin chippiestack och får två all-ins emot sig, Antrax hittar push med A7 och CoreyT med AK. Det hela slutar ju inte direkt oväntat med att Ryssen tar hem potten med ett turnat par och en rivrad färg, hela bordet bara gapar utan att förstå någonting men ibland händer det bara.

Jag lyckas dubbla mot Janne Gurka(som vanligt) och det efter att jag plockar hans QQ med något som jag inte ens kommer ihåg nu, dock ska jag få åka på en snyting som heter duga från Tobias Ls sida. Jag har först i en hand raisat/pushat med AQ och vunnit blindsen, handen efter får jag AJklöver och känner att jag vill köra den lite försiktigt så jag limpar bara. Det gör även x antal andra däribland nyss nämnda herre, floppen kommer K-hög med två klöver och inga andra drag överhuvudtaget. Jag känner mig rätt modig med den brädan så jag slänger ut ett bet med fold fram till Tobias som hittar pushen, vik fram till mig och jag känner att jag måste chansa med tanke på mitt kortsnitt som verkligen lyst med sin frånvaro under kvällen och i och med att blindsen börjar bli brutala så känns det som att det får bära eller brista. Jag synar och får häpet nog se 32klöver hos karln och han har ingenting, ingen träff och inget stegdrag där jag alltså uppenbarligen äger honom med färgdraget också. Tror ni inte fanskapet drar in en tvåa på turn varpå rivern blankar...helt sinnessjukt, jag har inte ens orkat kolla upp procenten men inte kan det vara mycket han har att hänga i julgran men uppenbarligen räckte det. Jag får en del kvar men tappar sugen totalt efter det och slaskar ganska fort ut mig själv ur turneringen på en tiondeplats...

Väl hemma försöker jag hitta nytt mod på PLO-borden men tappar istället nästan hela plusset från tidigare under dagen, en normal pokerdag för undertecknad alltså. Idag, torsdag alltså, roade jag mig med att försöka fortsätta förvalta mina slantar på SS men det går ju inte så bra när man konstant blir utdragen på de brutalaste sätt. Floppade eller turnade nötter som dödas brutalt av något sketet färgdrag eller någon äcklig kåk de drar in när de knappt har några outs, PLO är verkligen ett spel för de som mentalt är beredda att bli våldförda på. Det är nog den bästa antitilt-skolan jag gått, jag har byggt upp en tröskel som heter duga men ändå gör det ont kvällar som dessa. Jag vet ju liksom inte vad mer jag ska göra än att få in pengarna som storfavorit, usch...

Imorgon fredag blir det nog turnering på Aqva igen om inget oförutsett händer medan lördagen kommer att ägnas åt xboxande, så länge maskineländet orkar starta. Konsolen har bråkat som bara den på sistone och ändå är den bara 1 1/2 år gammal, snacka om att Microsoft gör crap-prylar. Jag fick förresten hem senaste Splinter Cell idag och det är ett riktigt trevligt spel, skön spelmekanik även om grafiken inte är så klockren som förväntat. Det ska bli kul att ta sig igenom ännu ett smygarspel, de tidigare har varit riktigt roliga och underhållande.

Mer än så vet jag inte om jag har att förtälja just nu, det är inte så mycket mer än jobb och poker(som mental ventil) just nu men det är väl gott nog.

tisdag 13 april 2010

Terrible Tuesday...

Inte mycket spännande att förtälja idag, jag roade mig efter en relativt sen hemkomst från jobbet med att köra en feeder-satellit online till huvudsatelliten till Västerås Open i juni. Mycket "till" blev det men det skulle alltså vara första steget på min väg till live-turneringen i juni som Club Aqva ska hålla i, det såg väldigt bra ut till en början och vi var bara fem startande så mer än en biljett till nästa omgång skulle det inte bli. Jag hade bra träffbild i början och lyckades sno marker av Ahlbom för att sedan senare plocka Rille två gånger om, när vi väl körde igång HU hade jag runt 7k medan motståndaren hade runt 5k och motståndaren hette "guldmunken" så som den gamle NB-veteranen Tony L en uppenbarligen var det inte han som spelade. Jag har fortfarande ingen aning vem det kan vara men det var i alla fall Tonys tidigare konto, vilket fall som helst var det en tight jävel så jag hade hyfsad kontroll på situationen tills jag sprang in i hans AA. Jag har AJ och slår upp det pre och vi kollar på en J-hög flopp, redan där beseglas mitt öde och jag bettar ut med syn från honom. Turn kommer en K och då känns det som att har han mig så har han mig, jag pushar in allt och han blixtsynar med sina AA och de håller. Jag gör min rebuy och lyckas kravla mig upp till 4k som mest men till slut blir det ohållbart och jag torskar med A7hj mot 99 eller något...

NB och onlinepoker har en oerhört tiltande effekt på mig, jag tror jag är skadad för livet av klienten och de upplevelser jag haft genom den. Det är inte bara en gång jag blivit brutalt rövknullad där och jag påminde Henke E om det på HPK i helgen, att jag minsann inte glömt alla hans påpissningar av mig och han bara garvade halvt chockat och halvt oförstående.

Kvällen har kommit och gått och jag har inte fått något vettigt gjort och jag funderar faktiskt på att gå och lägga mig redan, klockan är inte ens slagen 22.00 och jag är på väg till sängs. Tiden är rubbad. Planerna för resterande delar av veckan är att jag nog ska förära Club Aqva med besök både imorgon och på fredag, i alla fall så långt jobbet tillåter. Helgen kommer nog att gå i xboxandets tecken vad det verkar men något annat ska man väl hinna med under den också...

Måste försöka kika på "Treme" snart också...

Jag har ju läst Kent Lennarts blogg ett tag nu och nog för att den är till viss del roande men nog fan är karln hyfsat bitter på tillvaron, jag ogillar starkt människor som måste trycka ner andra för att berättiga sin egen existens och det är den här mannen expert på precis som en viss Norinder. Hur vettiga åsikter de än må ha så är de svåra att ha respekt för när de i nästa andetag kan vara brutalt barnsliga och låga i sina kommentarer om andra. Nej, slopa skitsnackandet om andra och allting blir så mycket bättre, uppenbarligen sitter ju t.ex. den här herrn på otaliga historier(även om farhågor om viss grad av mytomani finns) och historiberättarkonsten har han ju uppenbarligen(nej, jag ska inte nämna hans fuskförsök...oj, gjorde jag det ändå?). Jag har sagt det förr och säger det igen: make love, not war. Peace.

måndag 12 april 2010

Kul trailerhumor...

Här först en seriös trailer för Gears Of War 2:



Och så parodin från Bad Company:



Så jävla klockrent. :)

Ännu en vecka...

Ja, jag vet, ännu en vecka har gått utan uppdateringar och jag tänker inte ens kommentera det hela mer än så... Det har blivit en del poker under veckan och det började med lite SR i onsdags och det gick över all förväntan, det pendlade dock som aldrig förr och när turneringen närmade sig sitt slutskede var jag alldeles matt av all psykisk påfrestning. Jag kom äntligen till ett finalbord även om jag inte direkt var med i toppen, jag lyckades dock undvika månadsfinalsbubblan då jag slutade sjua med åtta platser till den. Pengamässigt var det ingen framgång men rent moraliskt var det rätt skönt, det var länge sedan jag fick någon form av framgång men i ärlighetens namn har jag inte spelat överdrivet mycket heller. Mina nätturneringar är ett minne blott känns det som i och med SRs omstrukturering, jag har svårt att tajma in de nya dagarna och den nya tiden de körs på men nu börjar jag få lite koll på det hela.

Stärkt av framgången tog jag mig an även fredagens SR och det var bland det mest sinnessjuka jag varit med om, efter tre minuter har jag trippel startstack efter att ha synat med K7hj(jag vet, Dawod gråter blod) och floppen kommer 456 med två hjärter. Här lyckas jag hamna all-in mot två motståndare varav den ena har 87 för nöten och den andre AA, dock ler gudarna mot mig då turn är en hjärter 4:a och rivern blankar. En drömstart som dock tar sig en otäck vändning när jag efter en dryg timmes spel är nere på bara 3k. Nu börjar dock världens rusch-timme för mig då jag tar mig från dessa 3k till 60k och en brutal ledning i turren, tvåan har 30k och jag är alltså mer eller mindre äcklig chippie. Vägen dit var dock väldigt tursam, kortsnittet var underbart men en hand var nästintill katastrofalt underbar. Jag får QQ i tidig position och slår upp det till 3xBB d.v.s. 900 och det blir fold fram till en snubbe i mittposition med dryga 20k i stacken, han slår upp det till 10k(ni läste rätt) och det blir fold fram till mig. Här vet jag inte hur jag ska kunna motivera mitt agerande överhuvudtaget men jag sitter och steker och steker och steker och kör extratiden till den absolut sista av sekunder innan jag pushar, för ett ögonblick tror jag mig ha gjort rätt eftersom han låter halva sin tid ticka innan han agerar men visst blir det syn på min push och visst har han ju AA. Första kortet vi ser är dock en Q tätt följt av en T och en 9:a varpå resten av brädan blankar och jag är uppe i mina dryga 50k. Jag har ingen som helst förklaring som sagt utan det var mer spelat med hopp och hjärta än hjärna...

Det sjuka skulle dock inte sluta där för sedan börjar den snabba återgången, först tappar jag ca 10k med två ssc innan jag tappar över 20k med TT på 6-hög flopp och 3:a på turn, motståndaren har 63hjärter och drar in flushen på rivern bara för att. Efter det känner jag mig hyfsat tom men kämpar på tills jag hittar AJ och för en J-hög flopp, där åker allt in och jag möter KK och eftersom floppen även innehöll en T och turn kommer en Q så vet ni vad rivern ger...japp, ett A så mitt tvåpar ger honom stegen. En riktigt brutal turnering...

På lördagen kör jag LL men det blir en kort historia då jag knappa timmen in får in allt med AQ på Q-hög flopp mot 64sp där floppen innehåller både en sexa och två spader, turn blankar men rivern ger honom hans rättvisa 4:a i klöver för tvåpar. Jag har några små marker kvar men de åker in rätt snabbt och sedan var den dagen alles... På söndagen får jag för mig att för första gången på länge prova mina vingar på HPK igen och åker dit för en liten rebuy-turre, jag gör dubbla inköp direkt men det hjälper föga då jag tio minuter in ger bort halva stacken till Magnus B i jakt på ett drag. Det är något som är riktigt sjukt för min del den senaste månaden, jag kan inte få in ett drag...inte hur många outs jag än har. Dawod tog nytta av det under Bruksmästerskapen, Amir i Köpings Spring Week-turre och nu alltså Magnus. Jag spelar lite halvtiltad och synar upp en preflop-raise med KQ, standardspel i och för sig men jag ville bara lägga in ett teoretiskt försvar där tillfällig tilt ses som förlåtande omständighet. :) Nåväl, floppen kommer K-hög och allt åker in mot Janne Gurka som har AA, turn blankar men rivern kommer med en förlösande Q och till Jannes förbannelser håvar jag in en ny startstack. Tyvärr hjälper inte det heller länge förrän jag har tappat hälften igen, mot slutet av rebuy-perioden gör jag ett lite o-ortodoxt spel när jag synar en hyfsad pre-raise med Q3ruter bara för att chansa, floppen kommer med två ruter och jag har 2k kvar men när Janne G bettar ut 1 600 känner jag att det är läge att syna ändå, Roosen synar också bakom och jag får en nästintill gratischans att dra in färgen. Tyvärr blankar turn och när Janne bettar ut igen får jag vika med mina 400 kvar i stacken, efter handen är det break och add-on som gäller så jag köper in mig till en knapp halv average-stack. Det är dock dödsdömt och det tar inte lång stund efter pausen innan Magnus tar mina resterande marker med JJ när jag ställer med 98ruter, jag får lite hopp när första kortet vi ser är en 8:a men där tar det slut. Några knytnävsslag i bordet senare vandrar jag hemåt, jag kallade Magnus något fult på vägen ut men jag hoppas att det verkligen var menat med glimten i ögat. Inget ont om den killen, han spelade stabilt det jag såg och hade korten och skillsen på sin sida den här gången.

Som ni märker har det blivit en hel del poker med blandade framgångar, det känns som att det kanske är en liten nytändning på gång för egen del och om jag bara kunde få dra in en semiklonk av något slag så vore jag nöjd. Utöver detta har jag hunnit med att se två filmer också:

Titel: A Law Abiding Citizen
Genre: Thriller

En riktigt bra film om en familjefar som bevittnar ett brutalt hemrån där hans fru och lilla dotter våldtas och mördas, i den efterföljande juridiska processen gör hans advokat en deal med mördarna som gör att den ene av dom kommer väldigt lindrigt undan. Detta är en början till en spiral av hämnd och genomtänkta planer som blir än mer ondskefulla, jag vill inte avslöja för mycket då filmen verkligen skruvar upp spänningen vartefter. Bra skådespel rakt igenom och tät story, rekommenderas.

Betyg: R R R R

Titel: Daybreakers
Genre: Action

I ännu en fiktiv framtid har människan dukat under för ett vampyrvirus där det bara finns ett fåtal osmittade människor kvar, problemet är dock att vampyrerna behöver människoblod regelbundet för att inte förvandlas till monster varför ett läkemedelsföretag försöker forska fram ett substitut. Vi får följa en forskare som hellre skulle se ett botemedel än ett substitut, snart dras han i en kamp på liv och död om mänsklighetens framtid. Fan, den sista meningen är ju en riktig filmaffisch-slogan. :) Nåväl, det är en helt ok film även om den bygger mer på känsla än action, det ska väl ses som något filosofiskt men det tar sig aldrig på det planet. Angenäm men ej mer.

Betyg: R R R

I TV-serieväg kan jag rekommendera Sons Of Anarchy starkt, jag har nyligen avslutat andra säsongen av denna MC-serie och det är riktigt bra i nästintill varje avsnitt. Bra karaktärer och mycket underliggande storylines som skiner igenom titt som tätt, handlar mycket om lojalitet och massans styrka före individens. Jag kikade precis på senaste avsnittet av The Pacific d.v.s. avsnitt fem och det här var faktiskt ett av de bättre, nu börjar stridsscenerna bli mer än skjuta-blint-in-i-mörkret-och-döda-hundratal-japaner-action där en scen är riktigt svettig. De landstiger på en ö och det är en underdrift att säga att grabbarna får det hett om öronen, jisses...det är nästan så att en annan håller andan i soffan för att försöka samla sig för ett nytt anfall. Igår hade också en ny och intressant serie sin början, jag fick tips om den från Fredrik J på HPK även om jag hört den nämnas förut. Det är ett nytt drama av skaparna bakom The Wire och det kan ju inte båda annat än gott, den här gången ska New Orleans avhandlas och det i spåren av orkanen Katrina. Lite annorlunda tema men det kan ändå säkerligen bli bra, första avsnittet är hemtankat och klart för beskådning när tiden tillåter. Treme heter den by the way...

På utgiftsfronten börjar det torna upp en del mörka moln, bilen har börjat göra sig hörd igen efter nästan ett halvår utan problem. För ett par veckor sedan började servicelampan att blinka så nu är en 15 000-milsservice inbokad i nästa vecka och även om de preliminära prisuppgifterna på 2k låter bra tvivlar jag starkt på att det slutar där med mitt flyt. Den här bilen rymmer fler överraskningar än ön i Lost... Vinterdäcken ska också av och även där är en tid bokad i nästa vecka, jag vet ju hur det gick i höstas när jag trodde att det bara var däcken som skulle av och på. Det slutade med fyra nya vinterdäck för 4k, bli inte förvånade om något snarlikt händer även nu. Den värsta eventuella smällen rör dock inte bilen utan lägenheten, i början på förra året genomförde de en statuskontroll av lägenheten och kollade kök och badrum för att se att allt höll den nivå de ska. Tyvärr hittade de ju kakel i badrummet som släppt från väggen, för oss lekmän så låter de alltså ihåligt när man knackar på dom. Detta ska nu enligt styrelsebeslut åtgärdas under 2010 och jag har fått ett prisförslag på 75k...75k...jag säger det igen, 75k. Fuck me. Mina tankeknölar började dock röra på sig och jag vet ju att föregående innehavare av lägenheten var den som renoverade, enligt hans uppgift gjordes detta ca 1/2 år innan min inflyttning och eftersom jag flyttade in i augusti 2006 innebär det att renoveringen är ca 4-5 år gammal. Jag har sökt lite på nätet och det ska ju tydligen finnas en hantverkargaranti där arbetet ska hålla i 10 år annars har man möjlighet till reklamation, nu sätter jag hoppet till det men jag måste dock först ha reda på vilken byråkratisk väg jag ska ta. Försäkringsbolaget? Föregående lägenhetsinnehavare? Firman som gjorde det(om nu inte förra innehavaren gjorde det själv?)? Jag ringde i alla fall bostadsrättsföreningen för att kolla ifall det finns någon form av besiktningsprotokoll från renoveringen men det fanns det inte, dock skulle de skicka en till snubbe som skulle dubbelkolla kaklet för säkerhets skull. Det var inte säkert att det behövs någon omkakling, hur många tror att det håller i mitt fall? Lovar att skiten åker ner i golvet när han går runt och knackar, snubbfan...

Så ser mitt liv ut just nu, jag vacklar på en skör tråd av ekonomisk balans och vill det sig illa så måste jag nog ta till drastiska åtgärder så som att t.ex. sälja min kropp på gatan. Det som ändå gladde i förra veckan var att det var en bra fotbollsvecka: Man U åkte ur CL, Pool vann i Europacupen(eller vad det nu heter) och Barcelona "avgjorde" ligan mot Real. Man får trösta sig åt det lilla...

måndag 5 april 2010

Arslet ur vagnen...

Alltså, jag har ju ingen som helst ursäkt till utebliven uppdatering men jag har några förklaringar:

- Sjukdom(konstig bihåleinflammationsaktig historia med sjukt ont i ögon och huvud under en veckas tid)
- Jobb (say no more)
- Fokus på Mats Alm/Linda Chen-fallet med läsning av FUP och bevakning av rättegång

Det är väl de absolut största tidstjuvarna på sistone men det är inga hållbara anledningar till att låta bli att skriva ner några rader, jag vet. Jag vill ju skriva och hålla de få som nu är intresserade uppdaterade men tiden har bara flytt sin väg på sistone, jag ska försöka hitta tiden för viljan finns.

Nåväl, hur ska vi börja rekapitulera de senaste två veckorna då? Jag tror vi börjar i andra änden den här gången, det vill säga från det senaste för att sedan jobba oss tillbaka till det som må eventuellt vara intressant att förtälja.

Igår söndag var det spel i Köping, de körde en Spring Poker Open-whatever där inköpet var 1 100. 31 lirare hittade dit och jag hamnade på ett ganska tufft bord med Kribba och Amir som de största actionmakarna innan även Harju hittade dit, tyvärr för min del kunde jag inte utnyttja något tillfälle för egen del då min träffbild är helt katastrofal. Jag försökte några gånger mot Amir men trots att jag floppar öppna stegdrag, färgdrag och Gud vet vad så sitter ingenting och jag betalar bara vekt av honom för att sedan vika på rivern. Han bluffade mig antagligen någon gång också men jag kan inte börja spela avancerad poker när inte korten eller självförtroendet finns där, han fick alltså ett rejält psykiskt övertag på mig och det blev ju inte bättre när han t.ex. i en hand drog ut mig på rivern när jag för en gångs skull hade honom. Vi hade en startstack på 20k som ganska snabbt halkade ner till runt 13-14k för min del i och med dessa små äventyr jag gav mig ut på, jag lyckades dock plocka en kille efter att jag raisat med AKo och han ställt bakom med AQ som jag tog synen på. Jag träffar K och så var sagan alles för honom...efter det låg jag på runt 25k innan kriget mot Harju tog sin början.

Jag hade tidigare i turneringen gjort ett monstervik mot honom i en hyfsad stor pott när jag har Q5sp och floppen kommer 874, det är han och jag samt Charlotte som är med och kikar. Jag kommer inte ihåg ifall det blir action på floppen men jag har för mig att det blir rundcheck, vi ser alla turn i alla fall som är en 6:a. Jag bettar ut som förste talare med en syn från Charlotte, här slår dock Harju om hårt och jag hamnar i thinktanken. Jag funderar på vad han kan ha för hand då det bara var limp pre, 9T är ju mardrömmen men det finns mycket andra händer han kan ha i det här läget också som motiverar ett omslag från hans sida. Han sitter med rätt mycket marker i det här läget och har varit hyfsat aktiv, jag inser efter en stunds tänkande att jag inte vågar fullfölja den här handen eftersom det enda movet för mig utöver fold är ju push. Gör jag det sistnämnda och han har mig stenhårt med 9T eller 95(osannolik) blir jag ju så brutalt tagen med byxorna nere så det finns inte, jag fegar helt enkelt ur och viker av respekt för Harju vilket jag ångrar brutalt i efterhand. Jag borde självklart ha pushat men på grund av min dåliga form för tillfället saknade jag självförtroendet att göra det i det läget, Charlotte hittar i alla fall synen för 50% av sin stack i jakt på färgen men rivern blankar och hon viker för en push från Harju.

En stund senare plockar jag upp 33 på SB eller något dylikt och limpar med, Charlotte höjer dock upp med ytterligare ett omslag från Harju. Här kör jag lite o-ortodoxt och tar synen på det omslaget från Harju för jag tror att Charlotte också bara kommer att syna bakom vilket hon också gör, på det sättet kände jag i alla fall att jag hade någon form av implicita odds även om alla matematiker säkerligen pissar på mig efter det uttalandet. Det handlade mer om psykologi för mig än matematik, ok? :) Nåväl, floppen kommer K34 med två spader och jag jublar inombords, jag checkar och Charlotte checkar men Harju kan inte motstå att betta ut. Den här gången känner jag mig dock betydligt starkare så jag pushar efter en stunds stek, Harju ska inte få något gratis mer från mig. Charlotte viker och Harju viker efter en stunds stek men med mycket gnällande. Han kastar ur sig lite påhopp om att jag har AK och gjort en kall syn pre och så vidare och så vidare, jag kan inte annat än le och inse att han börjar tilta på mig...men han kommer ju att få sista ordet som alltid.

Inte alls lång tid efter får jag KTklöver som jag slår upp från UTG-position eller något dylikt, enda som synar är Harju och floppen kommer 9-hög med två klöver. Jag kommer återigen inte ihåg om jag checkar och han bettar eller om det var vice versa, ett bet med syn blir det i alla fall och turn kommer Kblank. Nu gör Harju ett CP-bet på 400 i en pott på över 5k så jag säger att det inte räcker och slår med 5k till, jag hinner knappt säga det innan han pushar och jag är inte sen med att vräka ur mig "Syn!". Jag reagerar delvis känslomässigt här eftersom jag insett att Harju är lite halvtilt på mig men samtidigt känner jag att vad han än har(nåja) så står jag mig nog rätt bra med färgdraget som backup. Tyvärr för mig visar han upp K9sp och har alltså turnat tvåparet, min oförmåga att få in några som helst former av drag håller dock i sig och rivern blankar. Nu är jag nere på runt 4k och känner mig helt tom, det gör lite ont att se Harju sitta och se djävulskt nöjd ut på andra sidan bordet men jag tror han är mest lättad över att jag inte drog ut honom för då hade han nog kreverat. Jag kör dock på stenhårt i ren frustration och lyckas väl dubbla upp en gång innan det hela tar slut med KJ mot QQ när floppen kommer KQx, bara att gratulera och lämna Köping därhän. Intressant turnering men med mindre rolig utveckling, jag påmindes dock om ett faktum som jag lyckats förtränga eftersom jag inte spelat på HPK på länge. Folket där tycker om när jag åker på pisk och helst så brutalt som möjligt.

Annars i pokerväg har jag spelat två SR i veckan och den första gick betydligt bättre än den andra även om det inte gav några pengar, jag lyckades bubbla i onsdagens turnering men jag var inte värd mer heller. Jag hade rejält med flyt längs vägen där jag bland annat vann med A4 mot A9 i ett läge och krossade ett par AA med KJspader eftersom jag fick runner-runner färg efter all-in på floppen. Tyvärr blir det ju dock alltid lite bittert när man stupar så nära succén, jag hade bra känsla i kroppen men sprang till slut in i AA med mina AQ. Bittert. I förra helgen körde jag ju även Bruksmästerskapen i Hallsta och utvecklingen i den turneringen var lika miserabel som den i Köping, jag hamnade på ett brutalt tufft bord med Ryssen, Harju, Kribba, Dawod m.fl. Jag led redan då av min katastrofala träffbild och oförmåga att få in drag så Dawod fick väl mina marker tillskänkta sig i omgångar då mina drag aldrig satt, i en hand hade jag både öppet stegdrag och färgdrag mot honom på turn men inte ens då gick det. En annan gång floppar jag triss med 53 när brädan kommer x33 men tyvärr sitter Dawod på T3 när allt åker in på turn, hux flux är jag nere på 4k som jag får försöka jobba upp. Nu sker ju ett smärre mirakel då jag faktiskt lyckas trippla mig rätt snabbt när jag drar in en stege med JT mot JJ och AK, till matpausen är jag uppe på startstack igen men jag blir inte långlivad den nyss nämnda pausen. Jag kommer inte ens ihåg hur det går till men ut åker jag, med huvudet före.

Nej, min pokerform är inte vad den borde vara just nu och jag fattar inte hur min oförmåga att få in drag har blivit så påtaglig, det är samma sak på nätet. Ingenting sitter, hur jag än försöker och när jag inte får andra spelbara händer blir det väldigt svårt. Jaja, det är väl halvkul med pokern ändå men det vore ju kul att klonka något snart för jag kan ju inte leva på min 17:e plats från SM hur länge som helst. Livemässigt är jag nere i en sinnessjuk svacka, senaste vinsten eller pengaplaceringen överhuvudtaget är väl från oktober någon gång. Skärpning krävs.

Utöver pokern har det som sagt inte funnits så mycket utrymme för annat än jobb, jag har dock förkovrat mig i Mats Alm-fallet och ämnar väl delge er en summering av detta historiska och absurda rättsfall. Allting känns bara helt ofattbart, Mats Alm vräker ur sig saga efter saga som bara han i sin sinnessjuka värld kan tro på. Jag tror ärligt killen gått i baklås och hamnat i en loop rent mentalt, han vet vad han har gjort men klarar inte av att erkänna det och håller fast vid sin fabel. Nu är det väl ett uppehåll i rättegången men det är nästan skrattretande att se honom, hur han påvisar ett oerhört selektivt minne och bara svarar "Ingen aning" när det blir för jobbigt. Jag kollade ju sent omsider på rekonstruktionsvideorna som polisen gjort där han får visa hur den påstådda kidnappningen av honom gått till och bara de filmerna i sig borde ju räcka för att få honom dömd för ingen människa som förlorat sin flickvän beter sig så. Han skojar och garvar och tar det hela som ett skämt, han beter sig nästan nedsättande mot poliserna som är med och visar även på en otroligt barnslig och naiv sida t.ex. när han ska visa i bakluckan hur det gick till när han skulle kissa. Han börjar för det första fråga om han ska ta fram snoppen hans på riktigt, det fattar väl alla att ingen är intresserad av hans skrynkliga åbäke...bara för att sedan simulera sitt kissande med orden "Ja, så höll jag flaskan så här och så...kiss kiss...ja...". Alltså seriöst...nej, jag får plöja igenom FUP:en och avvakta rättegången för att sedan summera hela det tragikomiska epos det här är på väg att bli.

I lördags var det lite partydags för första gången på länge och ett gäng glada festprissar infann sig hos mig, det blev inga avancerade övningar utan efter tre-fyra timmars musiklyssnande och pratande drog vi oss ned till BMB. I kön gör ju jag misstaget att anmärka lite på vaktens "ohyfsade" beteende av att släppa in några av oss men dra gränsen precis när jag och de andra kommer fram till repet. Allting helt klart på skoj men tror ni inte han börjar förhöra sig om det hela en stund senare, "Hade du något att anmärka på hur jag jobbar eller?" och suckandes inombords säger jag bara "Nej, för fan, du jobbar skitbra och jag hade absolut inget att anmärka om" för att lugna ner det hela. Som tur är har han väl inte ätit sina anabola ikväll för han lugnar ner sig och släpper in oss efter en stund, vi hittar snabbt till baren för lite påfyllning bara för att sedan traditionsenligt börja cirkulera. En hel del folk är det på stället men draget infinner sig aldrig för min del så jag drar mig hemåt en halvtimme innna stängning, mer eller mindre nykter.

Jag har inte hunnit med några filmer men har grindat lite TV-serier istället och nästan lyckats ta mig igenom andra säsongen av "Sons Of Anarchy", den serien kan rekommenderas ifall man gillade "The Shield". Det är lite av samma uppbyggnad även om det blir lite barnsligt mellan varven, dock bibehålls en bra röd tråd igenom serien och den ger en del minnesvärda moment. Jag kollade precis på fjärde avsnittet av "The Pacific" och jag vet inte om jag är så imponerad av den serien, visst anspelar den mer på krigets fasor än t.ex. "Band Of Brothers" men den berör inte mig. Jämförelsevis är ju "Generation Kill" i så fall betydligt mer djupgående och genomtänkt, där får man verkligen lära känna karaktärerna genom all dialog medan man i "The Pacific" bara ser dialogerna mest som något nödvändigt ont för att komma till nästa stridsscen. "Lost" fortsätter sin parad mot TV-klassikerna med en nästintill perfekt sista säsong, jag känner mig så tillfreds efter varje avsnitt att det nästan är obeskrivligt. Allting knyts ihop på ett oförklarligt sätt trots att det hela tiden rör sig om parallella verkligheter och annat som borde röra till det men de lyckas bibehålla fokus och leverera. Världsklass helt enkelt.

Nej, nu måste jag nog dra iväg och inhandla en vikingkebab innan kvällens Gears Of War 2-slakt, jag börjar mitt nya liv någon annan gång(även om Björnön börjat locka nu när snön smält).