Year of Koivulainen...

Jag har ju lätt kunnat konstatera att det här året är ju givet att bli mitt, jag har ett okrossbart argument för detta:

Mitt nick är baserat på Saku Koivu = Saku har tröjnummer 11 = 2011

Say no more. Plus att jag bara är bäst rakt av som människa också, oavsett nick.

Jag får se om jag orkar fullfölja mina Årets-grejer, de känns så 2010 just nu. Jag avslutade 2010 i alla fall i stor stil med lite soft nyårsfirande hos Rille med flickvän och barn, efter att ha blivit serverad en läcker trerätters av värdparet flöt kvällen på i spelandets tecken. Tiden innan tolvslaget tillbringades hoppandes och skuttandes framför Kinect medan tiden efter tolvslaget dedikerades till mer analoga sällskapsspel där jag definitivt dominerade i de senare disciplinerna. En riktigt trevlig och alldeles lagom kväll... Jag tror att dottern i hushållet nog kan utses till stans charmigaste tös i alla fall, hon charmade mig som aldrig förr och sonen låg inte långt efter han. Nej, som sagt, ett riktigt bra avslut på 2010 och början på 2011 då jag inte var hemma förrän runt 04.30 på nyårsdagens morgon.

Nyårsdagskvällen(snyggt ord) ägnades åt Ivanhoe samt LL och djupingen på SvS, Ivanhoe blev en heroisk batalj för min del då jag nästan direkt tappat halva stacken efter att ha floppat toppar med näst bäst kicker och där motståndaren jagar färgen med 83spader på hand men drar in runner-runner tvåpar. Som värst är jag nere på 1/4 av startstacken innan det tar lite fart men det blir en tre timmar lång dödskamp där jag till slut stupar som 91:a av drygt 360, bitter och tömd på energi. Jag har samtidigt kört igång de nyss nämnda andra turneringarna och de blir SM i slask mer eller mindre för jag är trött på pokern i det läget... Det sjuka är att jag torskar alla marker med färg mot fyrtal till BJ från HPK i LL men det ännu sjukare är att E och D från EMD lyckas ta första och andra platsen i samma turneringen. Bara att gratulera de små gossarna med guldbyxorna, M:et i EMD är ju inte direkt oäven han heller. De är att räkna med i de flesta turneringar som de deltar i...

Söndagen gav tillfälle att återstifta bekantskapen med HPK då en liten survivor-turnering kördes där, jag var ju inte mindre fisk än att jag letade mig dit och tyvärr sabbade formatet en hel del för mig. För er som inte vet hur det fungerar så spelas turneringen som vanligt tills det blir finalbord, då börjar alla om med lika stor stack men mycket brantare struktur än tidigare. Precis innan finalbordet får jag upp farten ordentligt och är uppe på en bekväm andraplats i markerväg bara för att sedan få allt slit annullerat i och med finalbordets uppstart, det blir ett litet antiklimax och till skillnad från E:t från EMD som klonkar friskt hittar jag inga öppningar. När jag väl får in det mot just denna gosse så är det som brutal underdog, jag har A3o och han har ATo och när brädan blankar i kickerväg är det bara för mig att packa ihop. Jag vet inte om jag ska köra några fler survivorturneringar för det känns som att när det väl är dags för finalbord är det ju rena rama lottospelet, det tragiska är ju att prisstrukturen är rätt sjuk också då det i varje blinds-paus finns möjlighet för den med minst marker att lösa in dessa mot pengar. Gör man inte det fortsätter spelet tills det bara är en vinnare kvar som då tar alla kvarvarande pengar från potten, i ett best-case-scenario för vinnaren så är det ingen som hoppat av längs vägen för då kan denne inkassera hela prispotten. Jag åkte som sjua så jag var inte ens nära...

Söndagsskvällen förgylldes av ett besök av Wettis då han lovat hjälpa mig sätta upp min TV på väggen, detta projekt strandade för ungefär två månader sedan då en borr saknades. Nu var det dags att slutföra det hela men tror ni inte vi gick bet ändå, när vi var nästan klara gav själva borrarna upp och det gick inte att göra mer. På det hade en granne varit och gnällt lite över oljudet också, vi höll på till strax efter 22.00 så det är ju förståeligt. Ingen bra kväll med andra ord men i alla fall några steg åt rätt håll...

Döm min förvåning när samme man hör av sig på måndagen, han har införskaffat nya borrar och vill slutföra det hela och det är inte mig emot. Problemet är att den karln kan gnälla över det mesta, är det inte kattmaten som luktar så är det piss eller bajs på toaletten eller dammtussar i hörnen. Nu lyckades han gnälla över att mina glas inte var tillräckligt diskade... Nej, det är skönt att ha "polare" över som får det att låta som att en annan bor i en svinstia och är ett so i världsklass. Nåväl, TVn åkte i alla fall upp på vägen och för att fullfölja sin dissning av mig spöade han mig även i ett antal grenar i Kinect Sports. Epic fail.

Idag har jag mest varit koma-trött och färden hem från jobbet var inte rolig i det tillståndet, snön yrde så sjukt mycket att det var snigelfart som gällde med noll visibilitet(jag lånar lite från engelskan). Det var riktigt skönt att parkera bilen och inse att jag klarat mig hem helskinnad, det var nog det värsta bilkörningsvädret den här vintern. För att slappna av lite har jag kört lite COD:BO på X360, det piggar alltid upp så länge man inte fastnar i någon gudsförgäten eldstrid som är mer eller mindre omöjlig att bemästra. Nu råkade jag inte ut för några större sådana fadäser så sinnesron är väl någorlunda, måste bara försöka hitta ett bot mot tröttheten. Sova kanske?

Planerna för kommande dagar är att imorgon köra homegame hos Valterego, på torsdag köra en trettondagsmysturnering på HPK, på fredag chilla med en flaska Molina, på lördag eventuellt ta mig till Köping för deras Winter Open-turre, på söndag deltaga i lite möten samt packa då jag på måndag åker på ännu en tjänsteresa. Skönt att man inte behöver fundera på vad man ska göra på kvällarna...ska dock inte klaga, jag fick ju mersmak på kvalitetsumgänge mot slutet av förra året så varför inte fortsätta på den vägen. Jag ska försöka hålla er ajour vad gäller mitt ack så upphetsande liv, jag förstår att det bara måsta pirra av förväntan hos er varje dag över förhoppningarna att eventuellt få ta del av ännu ett alster med mer bravader. Jag ska försöka att inte göra er besvikna...