måndag 29 augusti 2011

Mental istid...

Av ett antal olika anledningar är inte humöret på topp direkt utan det är rätt mycket känslor inombords som samsas om utrymmet men det är inget nytt, det blir lite sådana här svängar då och då när skiten kommer i klungor. Nu är det inget livshotande men ändå nog för att påverka humöret och få mig att dippa lite i vardagen, lite trist men smällar man får ta helt enkelt.

På tal om knytnävsvåld så var jag nära att ta till det på ICA Maxi idag när jag fick se ännu ett exempel på dryg-egoism och respektlöshet, jag var där för att sätta in lite pengar på mitt ICA-konto och tar en lapp ur kölappsautomaten. Innan jag dock har gjort det är det en farbror som precis tagit sin lapp så att han har fått 80, jag har 81 naturligt nog och numret som betjänas är 78 så det känns helt ok ur ett rent personligt perspektiv då väntetiden borde vara minimal. Mycket väl, det bara smattrar till och nummer 80 ropas men tyvärr är farbrorn lite disträ så han reagerar inte direkt utan istället är det ett äckel(ja, jag säger det) till kvinna på drygt 30 som uppfattar situationen och helt sonika bluffar till sig en betjäning genom att glida fram och sno farbrorns rättmätiga service. Farbrorn har nu hunnit reagera och tar sig fram mot kassan men ignoreras av personal när han lite försynt försöker få sin röst hörd, äckeltjejen låtsas som ingenting och jag är banne mig på väg fram för att ryta till men är ju 50% soft och 50% för oengagerad för att göra detta. Dylikt beteende är så sjukt vidrigt i mina ögon att människor som beter sig så här är för mig att likställa med potentiella framtida diktatorer eller massmördare, så osympatiska är de för mig. Jag hoppas karman biter henne i arslet så jävla hårt att hon inte kan sitta i veckor...mitt humör blir ju inte bättre av att se sådan här idioti och här och nu har jag bestämt mig för att ingripa nästa gång jag ser något liknande, struntsamma om jag stryker med som första offret i psykfallets väg mot världsherravälde. Suck.

Pokern har gått sisådär, turneringarna har gått i stå nu och jag vet att jag är bortskämd men ingen ITM på en vecka känns lite tungt. Jag gick ju bra i Lillördagen som jag berättade om i onsdags men i fredags höll det på att gå bra i Fredagsfighten också men jag stupade runt 25-30:e plats, det började rätt värdelöst dock då jag sprang in i ett fyrtal med AAAxx-kåk. Den sved rätt bra då jag var 100% säker på uppdubbling och då hade jag haft fin stack, istället fick jag jobba mig tillbaka med näbbar och klor och det resulterade alltså i en framskjuten placering om än dock inte i närheten av pengar än mindre de stora pengarna. I lördags hade jag annat för mig vilket jag redogör för snart men tänkte klara av pokern först, igår söndag körde jag i princip allt som gick att köra på SvS och bäst gick det i Söndagsfebern där jag dog på 20:e plats efter att ha legat i topp en bra stund. Avgörande handen blir när jag får in största delen av min stack med tvåpar på turn mot naket färgdrag som självklart sitter på rivern. Cripplad som få av detta blir det bara en tidsfråga innan jag blir slaktad... Efter det är jag lagom tilt och trycker in allt jag har på turn i Söndagssteken med J9 när brädan ligger 89Tx med tre hjärter och jag har J i hjärter, det är rätt tidigt i turneringen men jag trodde jag kunde få honom att vika men icke sa nicke då han har T9 som blir till en kåk på rivern via en till T. Nu är jag totaltilt och slaskar mig mer eller mindre ur både 500 och djuping innan kvällen är över, trist avslutning på söndagen. Utöver detta har jag dock kört lite PLO(fy mig, jag vet!) där jag hittade ett plus som räckte för inköp till alla turneringar under helgen plus att jag har kvar ett överskott på 2k. Gott så.

Till kommande helg blir det pokerkryssning i alla fall, inköpet är betalt och från och med idag också även hytten bokad. Det ska bli riktigt kul och jag hoppas jag hittar liveklonken nu, det vore inte fel med en prispott på 200k och med 100 spelare men det endast om turren alltså blir fulltecknad. Det blev inte alls många från det här området utan vi blir nog en handfull totalt som jag känner till som åker...

Ja, lördagen då, som ur ett privat perspektiv varit det mest händelserika under veckan som gått. Det hela rörde sig om en sammankomst anordnad av en long lost vän som relativt nyligen fått sitt andra barn och ville ha en liten firarkväll för detta, vi samlades ett gäng först hos honom för lite snack och drickande innan vi intog Å för en trerätters med tillhörande dryck. Efter några timmars umgänge där bestämde vi oss för att dra vidare när vi konstaterat att Å2 var lika dött som en sönderknaprad gnu på stäppen, BMB blev målet och nog för att det var hyfsat drag där men den riktiga partykänslan infann sig inte trots idoga försök att skaka fläsket på dansgolven. En väldigt lyckad kväll dock och djävulskt trevligt att träffa en hel del av folket som var med, det var alldeles för länge sedan för att det ska kännas riktigt bra och jag hoppas det här var en nystart för lite mer frekvent häng.

Lördagsnatten/söndagsmorgonen avslutades med lite pokerspel efter krogvändan men det blev inte riktigt häftigt förrän 04.00 när världens åskväder drog in över staden, jag satt där i mörkret och grindade när gatan utanför lystes upp av vad jag till en början trodde var blåljus. Dock var frekvensen oregelbunden samtidigt som det hela ökade i intensitet, snart blev jag varse om att det var Tors hammare som ven för första gången på allvar på bra länge. Det dröjde inte länge innan strömmen också gick och jag förbannade min otur då jag var inne i en bra session på PLOn, dock blev jag och katten sittandes och stirrandes rakt ut i mörkret i en mysstund som vi sent ska glömma. Det var riktigt häftigt att se hur hela himlen lystes upp av de otaliga blixtar som skar genom himladuken, strömavbrottet gjorde det än mer mäktigt då det blev kolsvart i några sekunder mellan varje blixt. Efter nästan en timmes skådespel kändes det helt ok att stänga av datorn och gå och nanna, jag verkligen älskar mysfaktorn när åskan går. Hade man bara haft en annan form av pussy bredvid sig hade kvällen varit fullbordad...

Nu återstår inte mycket av denna kväll mer än att slänga iväg betalningar för några kvarvarande räkningar innan det är dags att leta upp sängen, jag hann dra iväg en beställning på lite gamla klassiker till filmer på bluray också så då är kvällarna räddade framöver ur det hänseendet. Imorgon ska jag om jag vågar ge mig ut på en innebandyplan igen, trots att mitt lekamen numera transformerat sig så pass i storlek att jag ger Moby Dick en match om vem som är havets tungviktare. Usch, kilona måste börja bearbetas och filas bort nu, det har gått lite för långt på sistone.

torsdag 25 augusti 2011

Går i trasiga skor...

Torsdagen är över och i och med det står helgen för dörren, en helg som för min del kommer att innehålla en del festande samt en sedvanlig dos av onlinepoker. Idag var planen att inte spela något men speltarmen började suga vid 20-snåret så det blev 500-kronors och djupen till slut även om det inte blev någon som helst framgång där. 500-kronors var seg från första början och när jag väl får AA med 2/3 kvar av startstacken åker allt in pre mot JJ, tidigare under framgångsrika veckorna som varit slog inte tvivlet rot i mig i lägen som dessa men eftersom jag börjar känna att vinden är på väg att vända tillbaka "visste" jag att det här skulle gå åt helvete. Mycket väl, en J direkt på floppen beseglar mitt öde och en given uppdubbling blir till en snopen exit. Jag som inte ens hämtat mig från gårdagen utdragning än...

I djupingen gick det lite bättre och till första pausen hade jag väl jobbat upp stacken till krokarna av 3-4xstartstack men föga hjälper det när jag ändå stupar under timmen två. Jag kommer inte ihåg några detaljer då jag samtidigt var involverad i en satellit till main event i SM på Unibet som gick bättre och kändes lite viktigare för tillfället. På Unibet hade jag först kört ett kval till kvalet som jag klev in i sent omsider men lyckades med lite flyt knipa en av de fem garanterade platserna till huvudkvalet. Nåväl, väl där var runt 20 personer med 2 platser garanterade så det var en lång och jobbig väg att vandra, på något sjukt sätt lyckas jag dock med bedriften att knipa en av de två platserna så nu är jag klar även för main event på Unibet då jag sedan tidigare fått en plats i main på SvS eftersom jag kom tvåa i DM för Västmanland.

En helt ok pokerkväll ändå även om ännu en småsur utdragning får läggas till handlingarna... Imorgon är det turnering på Aqva men jag känner ett visst agg att dyka upp där just nu så jag tvivlar på att det blir närvaro för min del, styr nog upp lite solokvist filmkväll istället. Jag kan ju alltid plöja den nyinköpta Sagan Om Ringen-boxen på bluray om jag känner att jag inte hittar på något bättre...

I morse fick jag mig en smärre chock på vägen till jobbet då jag stötte på ett lite ovanligare djur, jag är i godan ro på väg fram på en raksträcka när jag får se något odefinierbart i vänster körfält en bit fram. Jag börjar bromsa och försöker på alla sätt förstå vad det är jag ser, till en början ser jag ju att det ligger någon form av roadkill på vägen men vad är det som är bredvid? När jag väl kommer tillräckligt nära visar det sig vad jag stött på denna gången, en örnjävel nämligen. Den breder ut sina gigantiska vingar och släpar bytet bortåt den vänstra vägkanten och jag tappar hakan när jag passerar tingesten, jösses vilken respektabel invånare i naturen. Det är första gången jag kommer så nära en örn och dessa fåglar är ju gigantiska, jag skulle inte vara alltför kaxig om en av dessa satte av efter mig. Nu satt jag ju i min stålbur så det hade nog gjort mest ont på honom ifall han gjort något utfall men ändå, man måste respektera naturen för allt den har att komma med.

För att knyta(ha ha) an till rubriken så är mina relativt nyinköpta skor redan utslitnai sulan, det är andra gången på två år som jag sliter ut ett par skor och jag börjar fundera på var felet ligger. En solklar påverkansfaktor är ju att skorna har båda gångerna varit av samma märke, nämligen Dahlin. Det jag börjar fundera på är om sulorna görs medvetet tunna och bräckliga för att ett par skor inte ska räcka mer än en säsong innan man måste köpa sig ett nytt par, dessa köpte jag väl i april eller något och de är redo för soptippen redan nu. Jag vet inte om jag är kinkig men det tycker jag är lite väl kort livslängd för ett par dojor för dryga tusenlappen, skitsamma vad det är för märke. Jaja, blir väl att köpa sig ett par höstskor då istället, frågan är bara dock om jag ska frångå Dahlin nu och rikta in mig på något annat. Erfarenhetsmässigt borde svaret vara givet men jag är ju inte smartare än att jag kör på fastän konceptet kan visa sig vara tvivelaktigt.

onsdag 24 augusti 2011

Skapligt tilt...

Har precis åkt ur Lillördag och det var på det bruatalaste sättet på bra länge, jag hade från typ halva turneringen och framåt legat i absoluta toppen och haft allting under mer eller mindre kontroll. Jag hittade min väg dit genom att floppa nöten med 87 på hand mot två spelare, floppen kom fina 956 och vi hamnar allin där och då jag står mot TT och Q9 ser det bra ut redan där. Vare sig turn eller river förändrar saker eller ting så efter det är det autostrada för min del...TILLS...tills jag springer på en spelare vid namn "Vildsvinet" och ett svin skulle han visa sig vara. Först slår jag upp med J9(har jag för mig) och får syn av honom, floppen kommer KJT bara i spader, jag checkar till honom och han minbettar ut varpå jag slår om 4xbetet som han dock synar. Turn är en lanka och jag skjuter ut igen, runt 2/3-pott och han synar. River blankar även den så jag trycker honom allin och han synar mig ju då han sitter på AQ, han floppade alltså nöten och hade även A:et i spader som backup utifall han mot all förmodan behövde dra ut.

Strax efteråt får jag QJ på BB och har runt 15BB i stacken, han slår upp det till 3xBB och jag tar syn. Floppen kommer 4Q6 rainbow och jag checkar till honom, han bettar ut och jag ställer. Efter en stunds funderande tar han synen med...TT. Ok, tänker jag, allt utom en tia nu då. Turn kommer en till Q och det ser ju riktigt bra ut, sitter väl på 95%:s favoritskap i det läget men tror ni inte f-ttrivern kommer med en T. Så jävla sinnes! Tvåoutarn sitter för tomten och istället för drygt 30BB för mig får jag leta mig mot utgången, brutalt rövknullad. Det var länge sedan jag kände sådan här avsmak efter att ha spelat poker, kan ju bero på att jag vunnit allt som går att vinna men ändå. Det var länge sedan jag blev så brutalt utdragen i ett så kritiskt läge, det gjorde ont på riktigt. Jag hade ju mina förhoppningar om att fortsätta på min fina streak men ack vad jag bedrog mig, de drömmarna dog där och då. Jävla as.

Utöver det här så hade jag redan innan jag började spela en klar olustkänsla i kroppen så vem vet vad som väntar här framöver, det känns ju inte bättre efter det här även om jag självklart inte ska överdriva. Olustkänslan i kroppen är dock jobbig på riktigt, får hoppas att det är någon form av kemisk obalans på grund av missat drogintag eller något så det inte är någon form av förnimmelse. Nu blir det lugnt med pokrandet fram tills på söndag då jag ska försöka bemästra Söndagsfebern och Söndagssteken igen, jag är ju dum nog att tro att jag har en chans i dessa turneringar också. Statistiken är ju dock talande, jag har inget i dom att göra. Jag ska försöka ta kvällarna som kommer som chillkvällar nu, behöver hitta sömnen då jag börjar likna ett vandrande lik numera.

Nu ska jag raila en polare som ändå är kvar i Lillördag, hoppas gossen tar hem hela eländet...

tisdag 23 augusti 2011

Off to sea...

Då var det klart, ett stycke PAF-kryssning betald och klar...nåja, semiklar i alla fall då jag inte bokat själva kryssningen utan bara anmälningsavgiften. Det ska bli trevligt att få guppa lite på sjön och förhoppningsvis klonka någon form av ITM, annars får man väl gå allin i baren eller hitta sig en finsk MILF. Jag hoppas jag kan hitta motsvarande form i mitt livespel som jag uppvisat online på sistone, det är som jag tidigare nämnt många turneringar på gång live inom närmaste framtiden så tajmingen vore optimal för en formtopp. Nu ska vi dock först inrikta oss på denna tur på Östersjön, en fin placering där och hösten/vintern ligger öppen för stordåd.

Jag provade att köra lite PLO igår, det gick åt skogen som vanligt så nu är det än mer slut med det. Idag körde jag 500-kronors och djupingen men blev snabbt dräpt, ska nog hålla mig hyfsat passiv resterande del av veckan med spel och bara köra Lillördag imorgon om jag hinner. Annars blir det nog inte spel förrän på söndag igen då jag får hoppa lördagens Långlördag, ska iväg på cigarrfest hos en polare vilket ska bli riktigt trevligt då det rör sig om en kompis som jag inte sett på bra länge.

Utöver detta rullar livet på, jag känner mig rätt nöjd med tillvaron och det kan fortsatt vara spännande grejer på gång så vi får se hur det utvecklas. Jag har dock irriterat mig lite på trafikanter igen, jag var på macken och tankade i förra veckan och när jag ska åka in och ta min plats så står det en bil vid första pumpen på min sida med ytterligare en framför den på andra sidan. Jag vill alltså få fram att vägen till den andra pumpen på min sida är blockerad så jag kan inte ta mig förbi, jag står en stund och väntar men inget händer och jag kan ju i det här läget nämna att det är en taxibil. Till slut blir jag lack och hittar en annan pump att tanka vid, jag hinner göra både det och gå in och handla utan att taxichauffören hittar ut från fikahörnan på macken. Hur fan tänker man? Tänker man alls? Snacka om egobeteende, om man ska fika lär man ju köra bort bilen från pumparna. Idiot. Som om inte det var nog råkar jag vid nästa tankning ut för samma sak fast då står bilföraren och tankar bilen när jag ställer mig bakom för att vänta på min tur, tror ni inte fanskapet går in på macken efter genomförd tankning utan att åka bort till parkeringsplatserna. Han har ju helt klart sett att jag står och väntar på min tur men ignorerar det totalt och glider in, i det läget är jag beredd att kliva ur bilen och ge honom en verbal omgång men kör istället som den mes jag är och tankar vid en annan pump som blir ledig.

Idag fick jag dock en karmamässig payback då jag ställer mig respektfullt nog vid den andra pumpen trots att den första var ledig, dock hinner jag knappt ur bilen innan jag ser att det lyser rött och pumpen är ur bruk. Jag sätter mig i bilen och är på väg att börja backa mot den första när jag ser att en annan kund kör upp bakom, fuck! Jaha, bara att köra fram och runt för att hitta en annan pump som funkar för min högerställda tank. Döm min förvåning när killen i all sin välvilja åker till den andra pumpen han också, jag är inte sen att utnyttja tillfället utan kör direkt fram till den första och snor hans plats. Jag kan inte låta bli att le mot honom när han vänder sig mot mig efter att ha insett sitt misstag, mitt leende är dock inte på något sätt hånfullt utan jag ler bara för att jag lyckats vända på steken för en gångs skull. One time, liksom.

Nu ska jag nog roa mig själv en halvtimme eller så innan sängen intas, måste sova för att palla ännu en intensiv dag imorgon. Guten nacht, schlafen macht.

söndag 21 augusti 2011

Segsöndag...

Efter de två senaste dagarnas intensiva leverne ar söndagen bara en enda lång gäspning av utmattning, jag är grundligt sömnsliten just nu och måste därför hitta sängen tidigt idag så det får bli en snabbis här. I fredags var jag nere på klubben och höll i turneringen där, jag körde självklart själv och självklart åkte jag tidigt som vanligt. Det suger ganska rejäl oxpung att göra det när man arrangerar för då blir man sittande där tills det hela är över vilket är runt 02.00-03.00 på natten, allt det när man egentligen bara vill hem och grina ner sig i täcket. Nåväl, det gick i alla fall bra och jag satt och dealade hela finalbordet vilket tog sin lilla stund men hellre göra det än bara sitta och titta på. Väl hemma runt 03.30-snåret lekte jag en stund med den iPad 2:an som jag unnade mig själv efter segern i 500-kronors tidigare i veckan, jag passade på att köpa en sådan när jag var där för att köpa mig en ny mobil. Vad gäller den sistnämnda blev det en HTC Sensation och jag är sjukt nöjd både med den och iPaden, roligare leksaker får man leta efter och jag har för första gången i mitt liv gått ifrån Nokia i telefonväg och det gör ont i själen att skriva det men den senaste av deras modeller som jag haft har varit katastrof. De har tappat mycket av det som var deras kännetecken förut d.v.s. användarvänligheten och det kreativa tänkandet och det är främst den skillnaden som märks direkt mot HTC:n. Alla menyer och dylikt är verkligen designade både logiskt och med användanre i åtanke, intuitiva gränssnitt är nöten. På iPad-fronten är jag dock lite rädd för att den ska sluka mycket av min tid, har råkat ladda hem "Angry Birds" och "Cut The Rope" så nu är det många timmar som kommer att gå åt till att leka med dessa små spel. Suck, jag är rätt bra på att döda min tid på ett relativt meningslöst sätt.

Lördagen blev en seg sak till en början då jag sov till lunch efter fredagens holmgång på klubben, mot kvällningen till skakade jag dock liv i mig själv och reggade mig till de vanliga turneringarna i form av djupingen, Långlördag och 500-kronors. Ni som nu har läst föregående inlägg vet ju att jag gjorde det smått sinnessjuka och gick och vann två av dessa inkasserandes 27 000, det är inte längre läge för mig att hävda att jag springer kallt. En dylik prestation ska ju vara mer eller mindre omöjlig även om den teoretiskt sett självklart är genomförbar, det krävs dock en absurd mängd tur, timing och skicklighet för att bärga hem det hela. Jag var rätt nöjd redan efter att ha vunnit 500-kronors men när jag sedan insåg att det gick bra i Långlördag också var det bara att stålsätta sig även om kroppen skrek att det var nog, det är väl ungefär som att först vinna VM-guld i hockey bara för att direkt efteråt fortsätta med OS-guldmatchen. Eller något. I alla fall var det hela klart runt 03.00 inatt och jag var lite småskakig efter att ha säkrat segern i Långlördag, en rätt ofattbar dag var till ända.

Idag sov jag återigen till 12.00 men var än segare under dagen, det var på vippen att jag tänkte hoppa över spelandet ikväll men eftersom flytet är som det är tänkte jag att det vore generalfel av mig att låta bli att spela. Registreringen omfattade Söndagsfeber, Söndagssteken, 500-kronors och djupingen där den förstnämnda höll sig efter samma schema som alltid. Jag har knappt någon gång överlevt förbi andra timmen och gjorde inte det idag heller, jag får in allt jag har(som är halv startstack) med KJ på floppen KJQ mot TT. Turn 9. River A. Blir så ägd som det bara går, efter det är ju inte modet direkt större heller men jag ämnar att fullfölja mina planer. De andra turneringarna går en aning bättre även om jag får kämpa hårt i alla för att hålla mig runt startstack, i Steken lyckas jag dubbla två gånger trots att jag ligger risigt till i båda fallen. Första gången får jag in det med AJ mot AK och träffar J, sedan hinner jag tappa ner stacken till ungefär samma storlek innan jag får in det med A5 på brädan xAKx mot AT men rivern räddar mig med en femma. Jag kände ju i och med detta att jag levde helt klart på lånad tid, till slut hinner ödet ikapp mig då jag försöker mig på att bluffa en kille som sitter på nöten. Efter det har jag inte alltför mycket kvar men får in allt på floppen 734 med 86, får en lite sjuk syn med AK på mitt ställ och när resterande delar av brädan blankar är det tack och hej.

500-kronors rullar på ett tag men även där springer jag till slut in i väggen med kanske 1/3 av fältet kvar, djupingen rullar på desto bättre och där tar jag mig ändå till slut in bland topp 25% innan jag får in allt pre med AT mot 99 och KJ. Flopp QTx, turn x och river J. Rätt ugly om ni frågar mig, jag har dock fått whineförbud ålagt mig nu i och med de senaste veckornas framgångar så jag får väl helt enkelt knipa igen. De senaste veckorna har varit historiska, på drygt två veckor har jag vunnit två djuping, två 500-kronors och en Långlördag inkasserandes en nettovinst på runt 40k efter lite PLO-slask on the side. Det är helt klart godkänt måste jag säga och det känns som ett skönt uppsving i mitt turneringsspel, känns som ett tecken på att jag gör rätt i att fokusera på turneringar och hålla mig så långt borta från PLO som möjligt.

Annars har det inte hänt mycket alls, fokuset har legat på pokern och även fokuserat socialt umgänge med väl utvalda. Nästkommande vecka blir jobbintensiv så det lär inte bli mycket spel för min del, måste försöka sova ikapp mig själv också så får verkligen värdera speltillfällena. Vad jag dock starkt funderar på nu är att registrera mig till PAFs pokerkryssning 3-4 september, har mailat dom med lite strukturfrågor och annat så beroende på svaren där tar jag ett beslut under tidiga delen av veckan. Utöver det ser det ut att bli en rätt intensiv höst med mycket liveturneringar som känns aktuella, inte minst SM i Riga. Den hoppas jag dock kunna hitta någon satellit till, känns lite drygt att punga ut med hela det beloppet rakt av. Jag vill ju försöka göra lite bättre ifrån mig än vad jag gjorde på Malta förra året, då var jag dock i ganska labilt tillstånd rent allmänt så mycket sämre förutsättningar än så går det nog inte att få.

Jag är ju lite av språkpolis så jag måste bara dra ett oerhört kul exempel på folks oförmåga att skriva från Flashback där en kille ska skriva ordet piketbuss och får det till "piké bus". Seriöst, hur kul är inte det om man verkligen börjar fundera på det han skriver. Är det fotbollshuliganer han pratar om eller en buss full av piké-tröjor? Världsklass.

Det var det för idag, goderafton.

lördag 20 augusti 2011

Seger i 500-kronors OCH Långlördag...

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga längre för nu är jag nog inne i mitt livs turneringsrusch, inte nog med att jag vann djupingarna back-to-back för knappt två veckor sedan och även plockade hem 500-kronors i veckan utan nu skulle jag bräcka dessa prestationer genom att ta hem TVÅ turneringar under en och samma kväll. Jag reggade mig glad i hågen till djupingen, 500-kronors och LL utan att egentligen ha några större förväntningar på något. Djupingen var snabbt avklarad och jag fick knappast någon drömstart i någon av de två andra utan gnetade på rätt hårt och länge innan jag fick upp någon som helst form av fart, dock skulle det ju ta sig mer och mer ju närmare slutet vi kom som synes.

Jag är ju ganska trött nu efter att ha spelat poker i nästan sju timmar och fokuserat stenhårt samtidigt som jag inte direkt kan särskilja turneringarna från varandra heller eftersom allt bara är en enda stor gröt av spelade händer och knäckta motståndare, jag är ganska tagen av min bedrift själv också och det var inte en helt oberörd Koivulainen som såg sista handen avgöras i den andra turneringen. Nej, jag har verkligen hittat mitt flyt nu och det är bara att hoppas att det är en permanent förändring av mig så att det kan hålla sig om än inte på en lika sjuk nivå framöver. Jag ska hitta sängen nu då jag måste få lite kvalitativa sömntimmar också, jag ska dock återkomma med fler tankar och detaljer kring denna kvälls defilering.

Om jag bara nu kunde lyckas i Söndagssteken för en gångs skull också...

onsdag 17 augusti 2011

Seger i 500-kronors...

Det flyter på rätt bra nu, jag reggade mig i sista stund för 500-kronors efter att ha tvekat länge och väl då jag fick en miserabel start i Lillördag. Som tur var fångade jag förnuftet och körde på så som planerat, det skulle visa sig vara ett genidrag då jag gick och vann skiten. Jag låg med bra länge men aldrig riktigt i topp utan hängde på lite i bakgrunden, fick väl inte överdrivet bra kort heller utan gjorde en del bra moves där jag läste spelarna rätt bra. När vi närmade oss toppplaceringarna var jag mest orolig för TripleFoul som spelar rätt aggressivt, som tur var åkte han som trea så att jag fick en tight spelare som motståndare HU. Trots att jag låg under 1/2 i marker när vi började så lyckades jag sakta men säkert ta mig uppåt i stackstorlek även om det tog sin lilla tid, jag hade dock bestämt mig för att ha tålamod då jag kände att mitt övertag var skicklighetsmässigt rätt stort. Efter att ha fått in allt med QQ mot 22 och där floppen kom TQT så svängde övertaget till min fördel, efter det var det egentligen bara en tidsfråga innan det skulle ta slut. Allt åkte slutligen in med A5 för mig och Q6 eller något liknande för honom, med ett A på flopp var det mer eller mindre klart varpå turn och river blev en defilering in i mål. Riktigt skönt att se att formen håller i sig och nu blev det ju en helt ok slant på 12k in så jag ska inte klaga men...

Men men men. Jag körde ju som sagt Lillördag också och där började det katastrofalt när jag tappade 3/4 av min stack efter bara tio minuter då jag synade ner en A-bräda med KK om jag inte missminner mig. Efter det var jag på vippen att lägga ner och hade som sagt avregistrerat mig från 500-kronors till och med då jag inte ville spela mer ikväll, som tur var fick jag förnuftet åter men i all denna kalabalik missade jag att återrega mig till djupingen också som ingick i den ursprungliga planen. Nåja, LL fortsatte att rulla på och sakta men säkert byggde jag på min skruttiga stack och när det gått runt två timmar fick jag ett break, lyckades väl trippla upp stacken och därefter började det flyta på bättre. Jag ligger med bra tills vi är 12 kvar där jag synar en minraise pre med QT, floppen kommer J89 med två spader och jag får bet från höjaren direkt på flop. Utan att hesitera degar jag in med instasyn från honom, jag förstår inte hur synen kunde komma så snabbt tills jag ser hans kort som är KTsp. Han sitter på halva världen som outs känns det som då flushdrag emot en själv alltid känns som 50/50, självklart sitter hans sketna flush direkt på turn och jag är nere på 3BB. Efter det lyckas jag dubbla en gång men sedan är processen kort när jag efter fold till mig på knappen slänger in allt med J5o, tajmingen är av världsklass då BB vaknat upp med KK. Tack och hej till mig, istället för chiplead om jag vunnit QT-potten så är jag ute som 12:a. Jädra bisons, så som spelaren med KT hette.

Får dock vara nöjd med kvällen då totalplusset landade på 12k och jag gick ju djupt i de båda turneringarna jag körde, där 500-kronors då var så djupt det bara någonsin gick att gå. Känslan är fortsatt bra så nu ska jag fortsätta fokusera på turneringar och låta PLOn vara ett minne blott. Nu är det dags att sova och jag får börja förbereda inköp av happy meals då jag lovat bort några sådana till en groupie som tack för supporten, hon ville välja leksak också. Damn.

måndag 15 augusti 2011

En till vecka kickar igång...

En seg måndag är härmed lagd till handlingarna och det är väl ingenting som kommer att återges i historieböckerna som en händelserik och signifikativ dag direkt, det är ganska mycket business as usual just nu där det bara maler på i vardagens ekorrhjul. Jag lyckades regga mig till djupingen ikväll också men ingen lycka, jag försökte spela stabilt men efter att med en hyfsad stack åkt på en torsk med AK mot QQ allin pre tog modet slut en aning. Det tog inte lång stund förrän allting åkte in med KQ efter limp och raise, får syn av ursprungshöjaren och han visar stolt upp 55. En blank bräda senare får jag kasta in handduken och roa mig med annat...

När jag var på väg till jobbet i morse åkte jag förbi ännu ett av dessa bilvrak som titt som tätt hamnar till synes oskadda(mer eller mindre i alla fall) i diket längs vägen, de ligger där i ett antal veckor innan de bara är borta en dag. Jag förstår ju att det här ofta rör sig om okynneskörning med stulna bilar eller något dylikt och jag har för mig att det finns någon regel som polisen följer där de inte får frakta bort en bil innan det gått ett visst antal dagar, det är dock inte där mitt tankeproblem ligger. Det är mer i det faktum hur dessa bilars skick förändras vartefter tiden lider, de första dagarna ser bilarna som sagt mer eller mindre oskadda ut men ju fler dagar som passerar desto mer skadegörelse blir det på bilarna bara för att oftast avslutas med en total utbränning av vraket. Det är här det dyker upp x antal frågor hos mig:

A) Vilka är det som ger sig på dessa bilar?
B) Varför gör dom det?
C) När gör dom det?
D) Är de helt störda eller?

Jag kan för mitt liv inte förstå vad man kan få ut av att slå sönder en främmande bil mitt ute i skogen, är det några extrema dampungar som rymt från något forskningslaboratorium? Eller är det några knarkare som i sina haschdimmor får för sig att bilen är ett hot? Om det rör sig om ungdomar, planerar man dessa utflykter via en flash mob eller något? Nej, jag förstår inte överhuvudtaget hur dessa människor är funtade för jag har svårt att se hur älgarna våldför sig på bilarna så pass att de börjar brinna. Då måste det röra sig om extremt het äl(g)skog...

Och på tal om meningslös vandalism är ju scenerna från England riktigt sjuka att se, hur kan normala arbetare helt plötsligt få för sig att de har rätt att stjäla TV-apparter och annat spännande? Det mest sjuka är att de dödar varandra under dessa räder, t ex blev väl tre män ihjälkörda när de försökte försvara sin mack mot plundrare. Är det värt det? Är det värt att köra ihjäl tre människor för en tank med bensin? Eller ett tiopack Zippo-tändare? Seriöst, den här världen håller på att knäcka min logik och tro på mänskligheten. Det är något som är jävligt och seriöst fel på många ställen just nu, inte nog med den norska dåren utan det verkar blossa upp ofattbar galenskap på så många ställen så att man kan bli mörkrädd för mindre. Usch.

Bara för att göra ännu en smidig övergång måste jag i samband med Breivik nämna en bok som jag läst nyligen, "Vi måste prata om Kevin" av Lionel Shriver. Det handlar om en mors och hustrus brev till sin make där hon försöker förstå hur deras son blev en massmördare, sonen har utfört en skolmassaker och hennes brev tar en början strax efter att han börjat avtjäna sitt straff. Hon börjar från början och försöker bena ut allt som hänt längs vägen för att förstå varför han gjort detta, hon försöker förstå om de som föräldrar hade kunnat gjort något mer och om hon som mor fallerat helt. Det är en oerhört stark och gripande berättelse som är väldigt rå i sina beskrivningar av de känslor och händelser som leder fram till tragedin, som läsare får man en intim och väldig personlig bild av mamman och hennes tankegångar. Det är rejält omskakad som man lägger ifrån sig boken och med Breiviks massaker så tätt inpå känns de frågor och problem som lyfts upp i boken än mer aktuella, jag kan inte starkt nog rekommendera denna bok för de som vill ha sig en tankeställare kring den mänskliga naturen och skuldfrågan när något dylikt inträffar. En av de bättre böcker jag läst på väldigt länge.

Annars känns vardagen rätt ok just nu, finns en del saker i görningen känns det som men hurdant dessa utvecklar sig får endast tiden utvisa. Förhoppningarna finns där i alla fall... Veckan i stort ser annars rätt oplanerad ut bortsett från fredagen då jag får leta mig ner till klubben för lite värdskap och spel, blir kanske ett besök där även på onsdagen om orken inte tryter. Ikväll var det tänkt att jag skulle ha letat mig till Valterego för lite homegame men efter den hektiska helgen försvann det eventet ur mitt huvud innan jag blev brutalt varse om dess existens genom en påminnelse från herrn själv, tyvärr för sent då jag varit och hälsat på föräldrarna som letat sig hem från Finland. Jag hoppas att jag inte i och med detta svek är bannad från de oerhört njutbara tillställningarna, jag hade gärna närvarat bara att träffa folket då jag knappt ens kommer ihåg hur värden ser ut. Vi får helt enkelt ta och styra upp något framöver, Berga Open närmar ju sig om inte annat även om lite samkväm innan dess inte skulle skada.

Nu är det nog dags att avrunda här, måste hitta duschen och sängen i någorlunda tid idag då det varit en hel del sena nätter på sistone. Stay safe, folks.

söndag 14 augusti 2011

Four miserable days and a wedding...

Nu har allting lugnat ner sig igen efter en hektisk vecka, pokerframgångarna i början på veckan grundade ju på intet sätt en bra fortsättning på veckan då sömnskulden blev brutal direkt. Inte blev det bättre av att större delen av veckan var intensiv och mördande på jobbet, när fredagen väl var kommen var jag mer eller mindre ett vrak. Det bådade inte gott för veckans höjdpunkt på lördagen då en kär väns bröllop skulle äga rum men sådana tillställningar hittar man ju alltid kraft till.

Jag vann alltså djupingen 21.00 på SvS två dagar i rad(sön-mån) och det är väl en ganska sinnessjuk bedrift i sig men när man tar i åtanke att jag som sagt var nere på mindre än en SB i måndagens turnering när vi var runt 15 kvar så ter det hela sig inget mindre än ett mirakel. Jag hade tänkt redogöra för just vändningen från en SB men har inte orkat rota fram händerna, kanske kommer senare men föga troligt eftersom jag inte mäktat med det nu heller. Nåja, det var en åktur utan dess like men kul var det och jag var banne mig lite skakis när det väl blev klart. Rätt mäktigt att spöa ett fält på 200+ spelare två dagar i rad, händer väl inte så vidare värst ofta. Efter det har dock pokerlyckan vänt till det normala igen och jag får ingenting att hålla och kliver in i situationer helt fel, tajmingen är som bortblåst. Det som var väldigt signifikativt för båda mina segerturneringar var att jag nog inte förlorade en enda flipp där jag var uppe mot Ax med lägre par t ex, jag lyckades alltid undvika mördarkorten. Nu söker mördarkorten upp mig, nästan så att de är på mig fastän jag inte ens är med i potten. Riktigt drygt är det. Hälften av vinstpengar har väl dunkats bort på turneringar men det är väl som det ska vara, åtminstone har jag bara donerat någon tusing på PLO och det är verkligen nära att jag lägger ner det helt permanent nu. Insikten kommer sakta men säkert även om förvissningen redan finns där, gäller bara att döda behovet också. Jag vet att jag lovat tidigare att jag ska lägga ner men nu är det på riktigt...riktigt på riktigt...

Igår var det alltså bröllopsdags för en av mina äldsta och närmaste vänner, det är en sådan kompis som jag kan lita på i ur och skur och även om vår kontakt på senare år varit hyfsat sporadisk är det som om tiden stått stilla så fort vi tar kontakt. Jag är ju rätt hård med vilka jag släpper riktigt nära så det är få förunnat(?) att vara min nära vän och behålla den positionen, det är rätt många som fått kliva åt sidan under årens gång. Nu är ju vänskap en ömsesidig relation självklart och jag kan lätt säga att de jag anser vara mina närmsta vänner gör jag allt jag kan för att hjälpa i vilken situation det än må vara, för det är det jag förväntar mig av dom gentemot mig och jag förväntar mig inget som jag inte själv skulle kunna leverera. Nåväl, en av dessa handfulla som jag talar om gifte sig igår alltså och jag var självklart på plats. Det var en väldigt fin vigsel i kyrkan med lite solosång och annat, stämningsfullt. Efteråt tog sig brudparet med häst och vagn till festlokalen där festligheterna inleddes snabbt, det dröjde inte länge förrän en god grillbuffé intogs av alla gäster. Kvällen flöt på i lyckans och glädjens tecken, jag är riktigt glad för min kompis då han verkligen verkar ha hittat rätt kvinna och de passar ihop hur bra som helst. Brudgummen höll ett väldigt känslofyllt tal och det var nog inte många ögon som var torra när han avslutade det hela, alla som känner honom vet att han är alltid sig själv till 100% och menar precis allt han säger och gör så därför blir det extra tyngd i ett tal som levereras av honom. Runt 01-snåret knöts säcken ihop och kvällen avslutades odramatiskt, jag landade hemma strax innan 02...utmattad men nöjd med kvällen. Mycket trevligt folk och glad stämning utan några skandaler, precis som det ska vara.

Idag har det vilats mest och mot kvällningen körde jag lite pokerturneringar men är kall som en eskimokvinnas fuktiga fingrar efter att ha hängt upp tvätten utomhus, vinden har vänt som Petter skulle ha sagt. Jag vet, många tycker att jag inte ska klaga när jag vunnit två turneringar på en vecka men kom igen...finns det någon anledning varför det inte skulle kunna få fortsätta att gå bra när jag ändå spelar bra? Nej, då ska jag istället bli dräpt gång efter annan. Blä.

I filmväg har jag kollat på:

Titel: The Bridesmaids
Genre: Komedi

Efter att ha hört en minidebatt på radion mellan en äldre herre och en yngre tjej om filmen, där den förstnämnde tyckte den var dålig medan tjejen gillade den skarpt, ville jag ge den en chans och se om jag inte kan gilla något som ändå anses som att vara en tjejfilm. Det hela handlar om ett gäng tjejer som ska styra upp en väninnas möhippa och annat, det blir snabbt rivalitet och kaos i gänget när de galna händelserna avlöser varandra. Jag vet inte, trots allvarliga försök att ta till mig filmen så misslyckades jag. Jag tyckte den var väldigt enkel och nedvärderande i sin syn av kvinnor, det överdrivs med att framhäva deras icke-kvinnliga sidor medan stereotypbeteendet hos kvinnor i grupp förstärks också. Nej, filmen lämnar en ganska besk eftersmak trots sitt försök att roa, det känns bara så simpelt rakt igenom.

Betyg: R R

Det är väl ungefär det som finns att förtälja för tillfället, nu återstår bara att bestämma ifall jag ska sätta igång och titta på Inception så här på sena kvällskvisten eller roa mig med annat tills läggdags. En sak är säker, det står en burk jordgubbar i kylen och väntar på mig. Lite lyx så här på söndagskvällen skadar inte, det är dock inget "mys" då ordet "mys" är icke-existerande i min vokabulär efter att ha fått en överdos av FB-uppdateringar där ordet använts(ofta särskrivet också så som "fredags mys taco kväll jätte kul sug min pung"). Jag ska ha en angenäm stund helt enkelt...må väl, folket...

måndag 8 augusti 2011

Seger i Djupingen...

Jag vet, ni tänker "Men vafan, det är ju samma rubrik på inlägget som igår?" men det är helt i sin ordning för gårdagskvällens bedrift upprepades ikväll. Jag gick och vann kvällens djuping också och ytterligare fina 5,8k letade in sig på kontot, idag var det dock en turnering som var hyfsat sjuk. När vi är 13 kvar har jag 1(en!)SB kvar, med sagolik tur och en portion skicklighet lyckas jag alltså vända a chip and a chair till seger i turneringen. En av de sjukare bedrifterna i turneringsväg för min del någonsin måste jag säga, hands down.

Nu måste jag dock hämta tvätten från tvättstugan, ta en snabbdusch och hitta sängen då morgondagen blir både lång och intensiv. Jag ska dock inte klaga, det rullar ju på rätt bra nu. Jag ska se om jag kan rota fram lite händer från den här turneringen för att visa på min osannolika rush...

söndag 7 augusti 2011

Seger i Djupingen...

Det blev till slut en seger i Djupingen, det var dock den enda framgången för kvällen även om jag självklart är nöjd med den. Det gick bra i 500-kronors en bra stund men sedan hamnade jag i lite prekärt läge när jag hade A5ru på BB med en stack på runt 15BB, knappen har slagit upp det minimalt och jag tar syn. Flopp kommer 429 med två hjärter och jag checkar till honom, han bettar ut rätt hårt men jag har svårt att se hur han ska ha träffat något vettigt så jag pushar men får en ganska snabb syn från honom. Undra på det när karlfan sitter på A9hj, tack och godnatt. Enda hoppet som återstod var att få en trea som inte är hjärter men turn och river blankar och så var det roliga slut... Desto roligare var det i djupingen där jag hängde med hyfsat hela vägen och mot slutet tog det rejält fart, jag klättrade upp på en förstaplats när det väl var dags för finalbord.

På finalbordet fanns det dock en annan storstack som jag till och med började diskutera med om vem som är kapten vid bordet, jag fällde den sedermera profetiska kommentaren att "Snart är det bara en kvar.". Hur rätt skulle jag inte få när vi hamnar i en dust när han höjer från cutoff och jag sitter på SB med K7hj, jag tar syn och BB viker. Floppen kommer helt i hjärter och jag klappar händer och annat, jag checkar till honom varpå han bettar ut och jag tar bara syn. På turn parar sig bordet med en 8:a och jag känner en viss oro men kör på min iskalla linje och checkar till honom, han bettar ut ännu hårdare nu och därmed ser jag ingen anledning till att slowa längre utan trycker in allt. Till min förskräckelse får jag syn men jag undsläpper en viss lättnadens suck när jag ser att han sitter med 98 på hand även om en självklar kåk vore förödande. Skönt nog blankar rivern och jag är megaultradunderchippo med över 400k medan de andra fyra kvarvarande har runt 150k tillsammans, efter det är det mer eller mindre defilering även om Innerself(som blir min HU-motståndare) tar sig lite ton efter att ha byggt lite stack på slutet. Hans HU-spel består av att konstant pusha, jag anpassar min taktik och låter bli att höja när jag inte är beredd att ta syn och betar därmed ner hans stack sakta men säkert.

Till slut hittar jag QJo och efter att han ställt ännu en gång väljer jag att syna, jag sitter på runt 420k och han på runt 130k i det läget och jag känner att jag är beredd att ta den chansen för även om jag förlorar så är jag i ledningen fortfarande om än minimalt. Till min lättnad visar han upp Q9 och det ser riktigt bra ut, dock ska ju korten jävlas med en som vanligt och floppen kommer 563 eller något medan turn kommer med en 8:a för att ge honom stegoutsen också, underbart nog blankar rivern och jag kan kvittera ut en till seger i Djupingen. Riktigt fint då jag inte riktigt fick chansen i de andra turneringarna... Om jag ska whina lite trots segern så skulle jag gärna få någon form av framgång i Söndagssteken snart, har nog spelat den typ tio gånger utan en enda ITM ens och med tanke på hur mycket jag cashar i alla andra turneringar på SvS så vore det väl självaste fan om jag inte någon gång kan få lyckas i den också. Moget att whina efter en seger, jag vet, men that's me...

Kattens vecka...

Det hela började redan i måndags när jag på väg till jobbet höll på att klippa en katt, hade jag gjort det hade jag nog aldrig hämtat mig då det skulle ha inneburit att jag med största sannolikhet berövat någon familj ett kärt husdjur. Nu lyckades den vitsvarta krabaten korsa vägen innan jag kom farande men jag måste erkänna att hjärtat hoppade några extra slag på grund av den tidigare närkontakten med rådjuret, jag vill inte köra över något mer någonsin. Den händelsen satte dock tonen mer eller mindre för veckan, en annan katt skulle komma att göra mitt liv surt mot slutet av veckan och då med betoning på surt...

Återkomsten till arbetet satte tunga spår i sinnet då jag på måndagskvällen sov tre timmar efter att ha kommit hem och var även på tisdagen så pass mör att jag tog en liten sovpaus på kvällen, det är sjukt vad tungt det har varit att komma tillbaka. På onsdagen var det dags för styrelsemöte för Aqva, vi blev bjudna på en obeskrivligt god grillbuffé av yppersta klass och det var inte lite mätt man var när man tog sig hemåt från värdparet. Det ser ut att bli en hektisk höst och det sprudlar av idéer både hos styrelsen och hos medlemmarna, efter en stabil vår har vi alla chanser i världen att få till det på ett suveränt sätt här under hösten. I fredags hade vi första turneringen för hösten och om det ska vara någon indikation på vad som komma skall går vi en suverän höst till mötes men mer om det snart.

Torsdagen ägnades åt lite pokerspel på kvällskvisten, jag reggade mig till djupingen på SvS och lyckades än en gång komma tvåa med både skicklighet och tur. Det var rätt tidigt i turneringen som jag var illa ute, jag fick bl a in det med JJ mot 88 där den sistnämnda floppat ett set men jag drar en runner-runner färg och kan på så sätt överleva och fortsätta min färd mot ära och berömmelse. Jag har för mig att jag hade en till liknande hand på vägen så jag ska inte klaga på att jag inte hade flytet med mig, mot slutet av turneringen kunde jag dock förlita mig mer på min skicklighet och trots att jag inte vann så är jag nöjd med min prestation. HUn blev en ganska kort historia trots spelutrymme och hyfsat jämna stackar, jag hade honom i brygga en gång efter att ha haft lite flyt(än en gång) när jag får in det med 67 på brädan 58xx där han gör en bra syn med 95. Dock träffar jag sjuan på river och kan inkassera kvällens största pott, efter det har jag honom 4/1 i stackstorlek men han lyckas hitta återkomsten med en AJ mot min AT allin pre. Strax efteråt träffar jag J på en KJx-flopp och efter lite bettande och en blank turn åker allt in men tyvärr sitter han på KT så när rivern blankar är allting över. All cred åt honom då jag tyckte han spelade aggressivt och bra, satte press hela tiden och lämnade inte många potter orörda. Jag springer bra i turneringarna på SvS, det går inte att komma ifrån.

Fredagen innebar som sagt höstpremiär på Aqva och efter lite försiktiga prognoser tippade jag officiellt på 27 spelare men gissa om jag blev förvånad, hela 49 personer letade sig till lokalen för lite spel. Riktigt kul! Mindre kul var mitt eget spel då jag aldrig kom in i matchen utan kände att jag kom in fel hur jag än gjorde, det hela skulle kulminera i en kapital förnedring när jag någon timme in i det hela får in det med AK på KJx-flopp med två hjärter mot AQhj. Turn? Thj. Royal straight flush är ett faktum och jag drar hyfsat dött, bara att släppa det egna spelandet och överta rollen som arrangör. Efter ett antal timmar av plockande, donande och annat spännande får jag äntligen vid 04-snåret börja leta mig hemåt igen. Väl hemma softar jag runt en stund innan jag till slut letar mig mot sängen och precis när jag är på väg att lägga mig ser jag något väldigt onödigt, en jädra pissfläck efter katten som uppenbarligen valt att på detta väldigt mogna sätt protestera mot något. Det är bara att ge katten en rejäl utskällning och riva bort madrasser och allt från sängen i ren och skär tilt, bara för att sedan lägga sig på den nakna madrassen med stängd sovrumsdörr för att förhindra ytterligare "olyckor". Den lilla patetiska rackaren försökte sedan få min uppmärksamhet genom att putta, klösa och gnida sig mot dörren men jag var obeveklig även om de där små sattygen vet vilka knappar de ska trycka på. Lördagen var rätt iskall i det Koivulainenska hemmet, inte många ord yttrades mellan den håriga vettvillingen och undertecknad. Mot kvällen veknade jag dock och klappade henne några gånger även om jag inte släpper till alls på samma sätt. På tal om henne så sitter hon precis nu här bredvid mig och slickar mig på armen samtidigt som hon purrar, allt för att försök få lite kel. Så fula tricks hon kör med. Nu återstår bara att rengöra sängattiraljerna efter hennes framfart, själva liggmadrassen besprutade jag med fläckborttagningsmedel för att döda lukten men täcket samt sängkläderna måste ju få sig en omgång i tvättmaskinen. Måste bara älska denna hårboll...

Lördagskvällen bjöd på lite LL och djuping på SvS men ingen framgång denna gång, det känns som jag har en rejäl otajming i det mesta just nu i spet. Vad jag än hittar på så möts jag av övermäktigt motstånd och jag får spel emot mig som inte bär ett spår av någon som helst logik, det synas med med ingenting och min semibluff får inte stå och så vidare. Lite småfrustrerande men det är väl bara att nöta på, det positiva är att jag verkar ha blivit kvitt mitt PLO-beroende i alla fall så vi får hoppas det håller i sig för då är mycket redan vunnet. I djupingen åkte jag efter att ha tagit en chansning med KJ med floppen QTx där motståndaren pushat och jag synar, till min stora förvåning sitter han inte på något bättre än 88 men jag hittar inte outsen. I LL slår jag upp det ganska hårt och får en syn, floppen kommer JJ2 och efter check från honom orkar jag inte hitta något annat än push då min stack motsvarar pottstorleken i det läget. Självklart har ju fisken synat med QJ och hittat trissen, ingen hjälp på turn eller river och så är den sagan slut också. Surt att inte få den handen att hålla och hitta en uppdubbling, det hade kunnat ge mig en hyfsad chans ändå. Jaja.

Idag söndag var det styrelsemöte för HPK och även där känns det som att det finns mycket idéer och tankar om hur pokern i regionen kan utvecklas och göras bättre, det blir en väldigt pokerfylld höst som det ser ut i de här krokarna av landet. Efter en timmes diskussioner var det dags för en rebuy-turnering som jag gick in och slaskade hårt med tillfällig framgång innan det tog slut, hade egentligen inga större planer på att spela den men kände bara för att lattja runt lite. Efter den bar det av till storebror för en snabbvisit och ett uppskrämmande av den yngsta medlemmen i den familjen, hon gråter varje gång hon ser mig och det är väl ungefär den reaktionen jag alltid får i damers sällskap. Jag börjar förstå hur ringaren i Notre Dame hade det... Väl hemma reggade jag mig till Söndagsfeber på SvS och de var ganska snabbt avklarat då jag som i tidigare inlägg beskrivits blev både ägd och hånad av en väldigt osympatisk herre, jag har dock hämtat mig så pass att jag i detta nu är registrerad i/spelar Söndagssteken, 500-kronors samt djuping på SvS. Jag tänkte att jag tar ett hårt skott på diverse turneringar ikväll och hoppas på det bästa, Söndagssteken går dock oerhört segt som vanligt och den turneringen verkar inte riktigt vilja leverera för min del. Vi får väl se om det mot all förmodan blir ändring på det under kvällen...

Annars ägnas mycket av tiden just nu åt att titta på serien Ghost Hunters som är en reality show där man följer ett gäng paranormala utredare i USA, låter lagom upphetsande men det är faktiskt rätt kul att följa detta gäng och se vad de hittar för "bevis" på andliga väsen och annat spännande. Det är dock ett ganska tjatigt format och efter ett antal avsnitt kan man personernas väl inövade repliker utan och innan, enda problemet är att jag blivit så påverkad av det hela att jag börjat leta efter hot och cold spots så som de gör. Det ska alltså vara små fickor i luften där temperaturen särskiljer sig rejält från den generella i rummet och det skulle i deras värld innebära att en ande är närvarande då den behöver hämta värme och energi från luften för att kunna manifestera sig. Så om ni ser mig stå med händerna upp i luften och svamla något om cold spot så vet ni vad som försiggår, ni behöver inte ringa polisen eller psyket. På tal om psyket så har jag stött på ännu en fin karaktär på datingsidorna, den här tjejen var hyfsat ung och hoppade på mig utan anledning och började svamla om att hon går igång på äldre män och dylikt. Så fort jag visade minsta tillstymmelse till positiv respons kom hon med frågan "Får jag låna pengar av dig?". What the fuck. Är jag någon jäkla sugar daddy eller? Och om jag ska vara det ska jag väl ändå få något för det utöver ytligt smicker... Nej, tror seriöst jag ska lägga ner alla insatser på dessa värdelösa sidor, enda slutsatsen jag kan dra är att antingen är dessa sidor bara ytliga bekräftelsebehovscenter eller så är jag ful som stryk och attraherar på sin höjd en avdankad 49-åring. Jag väljer ju naturligtvis att tro på det första alternativet, allt för att kunna upprätthålla min bubbla i verkligheten.

Mer än så har jag nog inte att förtälja just nu utan nu ska jag fokusera på de turneringar jag kör, har redan blivit uttajmad ur en hand då mitt skrivande på bloggen verkar ha prioriterats före spelandet av datorhelvetet.

Fiskarnas afton...

Är hyfsat tilt efter att ha kört Söndagsfeber på SvS, det är ju en spelvänlig turnering med bra stack och allting men bara 40 min in så är jag ute ur härligheten. På grund av vad? Jo, en respektlös spelare vid namn LittleMule, han spelar katastrofalt dåligt men vinner ändå potterna mot mig och som grädde på moset passar han på att gnida in det i ansiktet på mig. Det är ett praktexempel på det beteende jag ogillar och jag måste ju erkänna att han kommit åt mig eftersom jag till och med bemödar mig att skriva ett inlägg om det hela, jag är inte bättre människa än så. Jag har aldrig förstått behovet av att håna någon när man vinner, jag kan förstå om man vräker ur sig något när man förlorar och anser att det funnits en mer eller mindre andel tur i motståndarens spel som möjliggjort det hela. I det här fallet synar han t ex upp en preflopraise med J2sp och när jag träffar topp-två på turn så får han in flushen, jag får betala av lite av min stack på rivern på grund av detta. Några händer senare får jag JJ och floppen kommer A-hög, rundcheck av alla fyra som är med i handen. Turn blankar och jag bettar ut som förste man och alla utom han viker, river blankar också men jag vågar inget göra så jag checkar till honom. Här bettar han ut halvpott och jag känner mig tvungen att vika, nu visar han upp T3 utan träff där han plockade upp flushdraget på turn. Visst, den handen spelar han ju bra ur bethänseende då han känner av min svaghet när brädan väl är färdig. Preflop synar han dock upp en rejäl reraise från mig, det är ju dock ett spel jag vill ha och hade inte A:et funnits med på brädan hade han inte fått bort mig. Sista handen som beseglar mitt öde är när jag slår upp det pre med A5sp och får syn av honom och tre till, floppen kommer A4A och jag tror mig ligga rätt bra till så jag bettar ut och får syn av samma LittleMule igen. Turn kommer Qsp och nu bettar han ut halvpott helt plötsligt, jag tror ju inte att han ska ha mig här så jag ställer och han synar bara för att visa upp A4. River blankar och jag är ute efter att i princip ha förlorat 90% av min startstack till honom. Han avslutar med kommentarer som "Du har ju verkligen koll, Koivula. Hejdå" bara för att fullfölja med "Det finns säkert plats för dig vid något 0,5/1-bord.", min fråga blir bara varför? Varför hålla på så när man ändå går vinnande ur det hela? Varför inte tacka sin lyckliga stjärna och skriva "Otur" eller något om man nu ska skriva något. Jag vet, jag är inte en bättre människa än att jag i min naiva värld tror mer på respekt och kärlek oavsett vad det gäller och att jag tar åt mig av dylika uppvisningar av människor oempatiska sida. Fast på ett sätt är jag glad att jag blir ledsen...