onsdag 31 december 2008

Gott nytt år...

allihopa, må 2009 vara tusenfallt bättre än 2008! Peace, love and understanding, people!

Undrens tid är inte förbi...

Jag tog mig samman inatt och åkte faktiskt tillbaka till alternativa KM på klubben, detta efter lite själsligt uttömmande aktiviteter som ändå gav mig en del nya krafter att disponera. Jag landade på klubben igen strax efter 02.00 och värmde upp med lite cg innan avslutande texas-turren började, jag lyckades förvalta mitt kapital ganska väl i cg så känslan inför turren var helt ok. Vi var 17 pers på plats och eftersom jag inte lyckats mäkta med deltagande eller toppnoteringar i några av de tidigare avklarade eventsen började jag med 3k i marker med 25/50 i blinds där perioderna var 15 min långa. Det var alltså ganska bråttom direkt från start att få saker att hända men mitt kortsnitt var inte mycket att hurra för utan jag var tvungen att ta det jävligt passivt, alla andra plockade upp AA och KK om vartannat men jag fick ingenting av värde. Första avgörande handen för mig var när jag ställer med TT och får syn av Calle med AK, han träffar ju självklart ett A på floppen och jag har redan tagit honom i hand och tackat för mig när rivern smeker fram ett T. En skön uppdubbling men jag är ändå bara uppe på 4k så det finns inte tid att andas ut...

Sjukt nog åker den första spelaren först efter en knapp timme och det med turbostruktur och minimalt antal marker, det verkar som att en uppesittarkväll tar fram den mest tighta sidan hos många av spelarna och trots att David A var med så var det inte han som fick nollan vilket måste ses som en fruktansvärd skräll under de här förutsättningarna. Nåväl, tillbaka till turren, efter min tröga start börjar jag spela mer aggressivt och hamnar i lite tveksamma situationer där jag får möjlighet att dra ut ganska brutalt. En duell är mot Levin där jag hamnar all-in med A6 mot hans AQ, floppen kommer 245 och turn 3...en annan är mot Magnus B där jag har A2h och han har 77, jag kommer inte ihåg texturen riktigt men det slutar med att rivern dubbelparar bordet och jag vinner med mitt A som kicker. Den skäms jag för än... Jag får dock lite "utdragningar" mot mig också när jag försöker t.ex. ta kål på Anders som vägrar att dö men jag tror nog att jag tog mer än vad jag gav den här natten. Sakta men säkert trillar folk av pinn och vi är snart nere på tre pers: Ola A, jag och Anders E. Det tar inte lång stund innan det hela är klart och jag står som vinnare, otroligt nog efter min tidigare inkastade handduk som jag ändå alltså bestämde mig för att plocka upp igen. En ganska skön känsla att göra den comebacken när jag redan gett upp en gång, nu fick ju året ett trevligt slut på klubben i alla fall och det kanske bådar gott inför nästa år. 2008 är ju faktiskt första året jag vunnit något på klubben även om det har varit lite av ketchupeffekten nu då jag vunnit en hel del satelliter och andra lösa turneringar, jag har ju t.ex. spräckt nollan i den "officiella" maratonligan över vinster där endast "sanktionerade" turrar ingår. GG Koivulainen!

Annars är läget under kontroll trots relationsdramatiken, där är väl inte sista ordet sagt på något sätt men jag känner mig som fastnaglad i en rävsax...det känns som att vad jag än gör så blir det fel, jag börjar rent mentalt att koppla bort hela grejen. Snart bär det av till en polare i Upplands Väsby för lite stilla nyårsfirande, det ska bli skönt att skingra tankarna lite med kvalitativt umgänge och bara softa runt med skönt folk. Det har blivit alldeles för lite av den varan på sistone... Tyvärr är det ju bara en vecka kvar tills jag ska tillbaka till jobbet och det känns sisådär, nu känns det som att jag måste maxa de resterande dagarna i viloväg för att vara fit for fight igen. De senaste tre veckorna är ju bara ett enda stort svart hål av energiåtgång med relationen och allt, jag känner att jag behöver rensa kropp och själ nu och återgå till verkligheten. Vad som förhoppningsvis återstår på schemat fram tills återstarten är en grindkväll tillsammans med Wettis samt lite RB-grind med Rille och kanske några fler, det skulle behövas lite sådana aktiviteter för att lätta på trycket. Jag hoppas imorgon kunna skriva ner någon liten årskrönika eller snarlikt men vi får se hur formen är, jag känner ju efter nattens övningar att jag skulle gärna kunna skita i hela nyårsafton och sova istället men det lär jag ju inte göra och det lär ju inte vara en piggare undertecknad som vaknar i morgon heller. Jaja, det kostar att ligga på botten som jag gör...

tisdag 30 december 2008

Fortsatt misär...

Efterskalven efter turbo-förhållandet ger inte med sig utan det är fortfarande berg-och-dalbana för fulla muggar och inte vet jag vartåt det bär heller, om det bara är ett stup efter nästa krön eller om det faktiskt finns en loop där eller något. För att skingra tankarna en aning sökte jag mig till alternativa KM på klubben och precis som H.O.R.S.E.-KM så vet jag ju att det är en sadomasochistisk självplåga från början till slut men ändå kan jag inte hålla mig därifrån. Jag tog bilen och for dit till ordinarie spelstart bara för att döda två timmar eftersom de kört igång med backgammon vilket var en av disciplinerna jag inte hade för avsikt att avverka. Efter många om och men är det i alla fall avklarat och vi kör igång med kinapoker, här börjar tilten sätta igång då jag precis som förra året inte har en suck eftersom korten pissar på mig totalt. Jag försöker och försöker få ihop schyssta händer men lyckas till och med i min desperation göra ett felsteg och placera händerna i fel ordning vilket medför automatiskt poängavdrag på nio pinnar. Suck! Jag blir totalt rövknullad och är i upplösningstillstånd när nästa event ska starta, nämligen pokerpatiens HU. Det börjar bra när jag i första matchen möter Bylund och lyckas plocka honom med 3-1 i matcher i bäst av fem men sen springer jag in i skit igen, i nästa match möter jag Ola och det tar tvärstopp trots en tidig ledning med 2-0 i matcher. Han tar tre raka och fullbordar kvällens tagande bakifrån varpå jag flippar ur helt, psyket tar slut och orken med den så jag packar ihop mina grejer och drar. Jag orkar inte sitta till 03.00 typ innan alla discipliner innan texas-eventet är avklarade, det skulle ha varit hjärter, yatzy och plump som skulle ha körts innan.

Nej, jag pallade inte det hela och ville inte sabba hela morgondagen genom att sitta där och tilta mig själv i x antal timmar bara för att bli utdragen med min startstack på 3k i texas-eventet det första som händer 03.30 typ. Nu sitter jag här alltså själv istället, miserabel som fan och psykiskt urlakad...livet är underbart...

måndag 29 december 2008

Upp som en sol, ner som en pannkaka...

Fy fan, de senaste två veckorna har varit de mer tumultartade på länge...för det första så har jag uppenbarligen lyckats starta och avsluta ett passionerat förhållande med en tjej där händelseförloppet var som följer:

Tis - första kontakten
Tor - regga varandras MSN
Fre - första MSN-kontakten
Lör - trevande MSN-kontakt
Sön - Fullfjädrad MSN- och telefonkontakt till 02.30
Mån - Se "Sön" ovan
Tis - Se "Mån" ovan
Ons - första övernattningen hos henne
Tor - andra övernattningen hos henne
Fre - Se "Tis" ovan
Lör - Se "Fre" ovan
Sön - tredje övernattningen hos henne
Mån - SMS, MSN, telefon
Tis - Se "Mån" ovan
Ons - Se "Tis" ovan
Tor - Se "Ons" ovan
Fre - första övernattningen hos mig
Lör - andra övernattningen hos mig
Sön - slut på relationen

What the fuck säger jag bara...det sjuka är att det känts klockrent på alla plan från första början men nu tycker hon att det saknas något tydligen, ja dessa kvinnor. Är det någon som vill bli homosexuell med mig? Tror fan livet vore bra mycket enklare då...

Sedan verkar projektet ha skitit sig kapitalt också, trots ihärdiga insatser från alla inblandade, och vi är ju lite rövknullade just nu men har väl inte gett upp hoppet än. Vi behöver några dagar på oss för att smörja in våra små hål innan vi är beredda på en ny omgång så håll ögon och öron öppna...

Nu kanske ni förstår varför det varit lugnt och stilla på den här bloggen ett tag men hav alltså förtröstan, den kommer nog att vara jävligare och mer miserabel än på länge framöver. Shit vad jag älskar livet!

Lilla enkäten om co-op spel när det gäller ett och samma konto är ju avslutad sedan ett tag tillbaka och det verkar som nästan hälften tycker det är helt ok även om en dryg tredjedel tycker att det är lite tvivelaktigt. En stackare skulle kunna tänka sig att köra tillsammans med mig, måste vara en riktig fisk som inte förstår bättre...jag är ju en enda lång bad beat...

torsdag 25 december 2008

Trailers...

Efter att Rille utsatt mig för trailern till Wolverine-rullen som kommer i höst fick jag för mig att spana vidare på andra och hittade några guldbitar att se framemot:

Titel: 9



Tim Burtons nya och det är ju inte för inte man blir styv bara av att se den...

Titel: Watchmen



Ännu en av dessa superhjältefilmer som man egentligen inte kan få nog av och denna är regisserad av mannen bakom "300", det bådar ju inte om annat för intressanta stilgrepp.

Titel: Thundercats



Den här tar jag bara med för att den är SÅ jävla dålig, fy fan...Thundercats var ju bland mina hjältar i unga Cartoon Network-dagar men här slaktar de verkligen konceptet, skådespelandet suger ju hästballe och speciellt från herr Diesel. Kräkkänslor... (fast såg ju nu att det här tydligen är någon slags fanmade-grej men vedervärdig är den i alla fall, får verkligen hoppas slutprodukten inte ens är i närheten av detta...)

tisdag 23 december 2008

Time flies when you are having fun...

Först och främst ber jag ju om ursäkt för totalt utebliven uppdatering av bloggen under alldeles för lång tid men det har sina naturliga förklaringar i att jag gått och kärat ner mig...eller något i den stilen i alla fall. Det har inneburit att stora delar av min fysiska samt psykiska tid har tillbringats i Uppsala där tjejen(ja, inte killen för er som trodde det) bor, jag är dock relativt sansad i sammanhanget och har nu lyckats slita mig från verkligheten för att skriva ett inlägg...

Pokermässigt har det varit relativt lugnt, jag var ju med och körde GP-finalen på klubben i helgen och det blev väl ungefär så som det brukar bli d.v.s. relativt tidig sorti med en aningens besk smak i mun. Turren lockade 44 personer och jag hamnade vid ett intressant bord med Kribba, Harju och Benny som värsta motståndare då de nog får klassas som ganska lösa och aggressiva spelare, utöver dessa fanns även t.ex. Jörgen, Tobias L, Daniel H och Rasmus vid bordet. En intressant mix helt klart och jag gav mig in i hetluften direkt, efter att Kribba raisat pre i första handen tar jag synen och floppar två par med mina A6. Jag bettar ut och Kribba reraisar mig innan jag reraisar honom igen varpå han viker, en bra början och på den vägen fortsätter det. Jag floppar set efter set och det rullar på som tåget även om potterna inte blir så stora, jag dubblar mig dock nästan till första pausen och det känns helt ok. En hand som inträffade under första timmen som jag tror Harju fortfarande går och funderar på är när jag synar en preflop-höjning från honom med QThjärter och floppen kommer Q-hög med två hjärter, jag betar ut och han slår om varpå jag bara tar synen för att göra det lite intressant. Turn kommer en härlig hjärter och jag betar ut ca pott varpå Harju kliver in i thinktanken, han börjar tänka högt och sätta mig på olika händer där han inte sätter mig på färgen för då tycker han att jag hade spelat handen uselt. :) Till slut hittar han dock viket till min förtvivlan och det visar sig senare att han hade KK så det hade ju kunnat sluta med en fin uppdubbling för mig där ifall jag inte skrämt bort honom...

Efter matpausen tar det dock inte lång stund innan jag pissat i det blå skåpet, jag hänger på en preflop-raise med KQ och floppen kommer Q-hög. Full av självförtroende betar jag ut pott vilket motsvarar 1/3 av min stack bara för att få en all-in från Rasmus emot mig, utan större tvekan blir jag ju tvungen att vika och det visar sig att han satt på AA. Bra tajming, Robert! Några händer senare är tålamodet slut hos mig och efter att Tobias L höjt och Blomster ställt ställer även jag med 88, till min förtvivlan ställer även Benny efter mig med monsterstacken Hugo varpå Tobias viker 99 öppet. Ett hinder mindre i alla fall men jag vet ju att jag är i grymt underläge ändå, Benny viker upp KK och Blomster har A9 eller något i den stilen. Brädan kommer blank för min del och Blomster träffar sitt A på rivern till Bennys stora förtret, äventyret är slut för mig denna gång och det mest beroende på en felspelad hand som fick hela skeppet i gungning. Sånt är pokerlivet, hårt och brutalt...

Annars är det inte mycket nytt under solen, julledigheten har påbörjats i sakta mak men dagarna har gått äckligt fort ändå och innan jag vet ordet av det så är jag väl tillbaka i tjänst igen. Nu ska vi dock inte ta ut något i förskott utan njuta av nuet, imorgon är det den stora dagen som kommer att tillbringas hemma hos mor och far i Hallstahammar tillsammans med lillebror. Det ska bli fint att äta gott och umgås med de nära och kära, det blir ju alldeles för sällan som man tar sig tid till det på allvar. För att komma lite i stämning kollade jag på filmen "A Nightmare Before Christmas" idag och den kan starkt rekommenderas, så otroligt skön rulle med en helt absurd approach på jul och högtider. Tim Burton i högform helt enkelt...

Jag ska försöka komma med en året-som-gått-krönika-snart men det vet man ju aldrig ifall man lyckas krysta ur sig, speciellt med tanke på allt som drar i uppmärksamhetsväg just nu. Vad jag dock kan göra är att önska er alla en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

tisdag 16 december 2008

Dagens videor

Artist: Iglu And Hartly
Låttitel: Violent And Young



Ja, vad ska man säga om det här bandet? Jag upptäckte dom på MTV2 häromdagen och gillade deras blandning av RHCP, rap och sköna tongångar...ett väldigt unikt sound som jag inte direkt hört tidigare och det har sin charm, helt klart. Jag har tankat hem deras platta men inte hunnit begrunda den alltför mycket utan mer bara kunnat konstatera att den går i samma stil som denna låt vilket bådar gott.

Artist: Eagles Of Death Metal
Låtitel: Wanna Be In LA



Det här är sångaren från QOTSAs sidoprojekt och har väl inte direkt något med death metal att göra utan är väl samma typ av stoner rock som presterats tidigare, den här låten har ett skönt schwung och videon är småcool. Jag gillar sångarens bakåtslick i alla fall, önskar jag hade sådana hårdagar...

There is love in the air...

Så här i dagarna har jag stött på ett helt oväntat projekt som dykt upp från ingenstans och upptagit stora delar av min lediga tid varför egentligen ingenting av nytta har uträttats, förhoppningsvis får jag anledning att berätta mer om detta oväntade Koivulainen-goes-xxx...

Det ursprungliga projektet som jag hintat om tidigare verkar sakta men säkert ta form och snart kan det nog vara läge att outa det hela, det känns som om vi är på målrakan med hela grejen och det gör inte direkt ont.

Spelutredningen orkar jag inte ens kommentera efter att effekterna av den sjunkit in, jädra klåpare...

Jag kollade i alla fall klart på True Blood och den serien kan rekommenderas starkt till alla kvalitetskräsna åskådare, den är riktigt bra nästan hela vägen igenom även om sista avsnittet av första säsongen lämnar lite mer att önska. Det känns som att det kommer intriger från alla håll och att de annars så genomgripande trådarna från resterande delar av säsongen faller i skuggan av dessa nya, förvirrade spår som blottas i säsongsfinalen. Jag har väl nämnt det tidigare men vår käre Alexander Skarsgård är en skön svensk vampyr och den killen verkar ha breakat rejält nu efter Generation Kill...fan, jag önskar jag vore Generation Kill-oskuld igen och hade hela härligheten framför mig igen...

måndag 15 december 2008

Veckan som gått...

Tiden flyr över fälten likt en lärka letandes efter en daggmask att stilla hungern med, ifall vi ska börja dagens övningar lite poetiskt. Sett till den senaste dagens händelser kan det ju vara passande även om det är för tidigt att yppa några detaljer om dessa, tiden får utvisa vad framtiden har i sitt sköte. En till vecka har dock lagts till min livshistoria och den kommer nog inte att hamna topp-tio direkt, om ens topp-1000...

Jag får ju återigen beklaga min lite slappa uppdatering av sidan men på något sätt slukas tiden och tillfällena att verkligen sätta sig ner och nedteckna några rader är svårfunna, även denna gång får jag lova bättring då viljan helt klart finns men det är inte alltid medlen räcker till. Om vi börjar i föregående vecka så var det ju en Omaha/Texas-turre på klubben i torsdags där varannan period körs i det ena spelet och varannan i det andra, jag kände ganska stor tillförsikt till det hela efter föregående helgs KM-debacle i H.O.R.S.E. Att köra Omaha i fixed limit är inget annat än en brutal våldtäkt av spelet och spelarna, ett sådant dragbaserat spel ska inte ha ett dylikt masochistiskt upplägg och därför var det skönt att få spela det i dess rätta naturtillstånd nämligen pot-limit. Jag kommer inte ihåg så värst mycket detaljer kring händerna utan mer bara att det blev ett otal bataljer där markerna flög fram och tillbaka, jag lyckades ju med praktstycket att klonka in en enoutare mot Levin i texas när jag synat en preflop raise med A9. Floppen kommer 9-hög och jag ser det som läge att pusha allt jag har, tyvärr för min del sitter Levin på AA men rivern ger mig en förlösande nia samtidigt som Harju viker upp en nia från sin hand. Ibland är poker rättvist! Micke skulle dock ta tillbaka markerna med råge senare då han till slut plockar mig i omaha och jag åker på en fjärde plats, är dock nöjd med insatsen då jag på grund av lite sociala åtaganden missade de två ack så viktiga första perioderna.

Efter denna lilla formtopp var resten av veckan en miserabel historia ur pokerhänseende, jag körde lite online både fredag och lördag men pengarna försvann fortare än jag hann säga "insättning". Det har gått lite troll i mitt onlinespel just nu så jag bör nog tänka till där och se till att ta ett break, vila mig i form helt enkelt och det speciellt med tanke på vilken utgiftsrik månad december är med julafton och diverse födelsedagar. På söndagen letade jag mig dock till Hallsta för sista GPn för säsongen, efter den återstår bara finalen den kommande helgen, och det samlades 34 sugna lirare denna gång. Jag hamnade vid ett bord där jag fick en oerhört frustrerande lottning med Magnus B direkt till vänster om mig och en väldigt spelsugen Jörgen efter honom, ganska snart fick jag erfara Magnus B alternativa spelstil. Jag fick till en början inga märkvärdiga kort men försökte mig på lite spännande moves där t.ex. Magnus synade upp en raise från mig mörkt från BB när jag hade TT. Floppen kommer K-hög och jag bettar ut, han synar efter att ha kollat korten varpå jag bettar ut turn igen och han synar. Rivern checkar jag men då bettar han ut istället och jag tar en crying call, då har fiskfan floppat två par med K5o. Tilten börjar bli total och efter någon till batalj mot honom har jag tappat mig ner till drygt 4k av startstacken på 10k, huvan åker på och min världsberömda Hellmuth-imitation är återigen ett faktum. En stund senare plockar jag dock upp nötterna, AA, och ställs inför ett prekärt läge: jag sitter på BB och Magnus B har synat liksom Jörgen(tror jag det var) och Andreas L, blindsen är 300/600 och jag sitter som sagt på drygt 4k. Här vill jag inte skrämma bort alla utan helst få med mig en men att bedöma korrekta storleken på bettet är för mig omöjligt så jag tvingas till en gayraise, alla utom Andreas viker och floppen kommer T-hög. Jag tar tillfället i akt och ställer mina resterande marker varpå Andreas går in i thinktanken, han försöker sätta mig på en hand men jag är helt tyst för att inte ge några tells och till slut hittar han synen med AT och jag kan dubbla upp efter blanka turn och river.

Efter det hänger jag med hyfsat men tappar ändå några k innan jag plockar upp AA igen och återigen får jag ett jobbigt problem med raisestorleken då min stackstorlek inte är alltför spelbar sett till blindsen. Jag gör återigen en gayraise och till min lycka ställer Jocke H ur ganska sen position och det är ingen svår syn för mig, jag tror han hade AT men jag lyckas dodga allt och dubbla upp återigen. Efter det löper spelet på hyfsat för mig och jag kan vinna lite potter här och där och jobba upp mig till nästan 30k innan min dödshand kommer, Lars M har tydligen haft lekstuga vid ett annat bord innan han flyttas till vårt och kommer därför över med ett berg av marker. Ganska snart börjar han ge sig in i potterna och höjer upp ytterligare en pott till 4k pre med blindsen 500/1000 och jag tittar ner på AJo i sen position, jag ser värdet i att i alla fall ta en syn i det här läget för att sedan se vad floppen har att erbjuda. Alla andra lägger sig och floppen kommer 3TJ och jag känner klonken långt in i benmärgen, Lars checkar och jag bettar ut 7k som han efter mycket om och men synar. Turn kommer en sjua och det kortet känns helt ofarligt då jag sätter honom på typ AK, AQ, KQ eller KJ(eller liknande drag) eftersom han bara synade på floppen, med den insikten pushar jag in mina resterande 17k och det tar en stund innan han vågar syna med QQ. River blankar och jag är ute, bara att gratulera Lars till ett bra spel där han fick mig precis dit han ville, självklart gjorde ju brädan sitt till att jag fångades i dödsfällan. Inget J eller en Q eller K hade lätt bromsat mig och förhindrat katastrofen...nåja, bara att tacka för sig och dra därifrån, halvt toktiltad dock med tanke på Magnus rövknullande av mig tidigare i turren och så den här lite sura "coolern" eller vad man ska kalla det. Jag var i alla fall inte helnöjd med slutet eftersom det kändes som att jag var bra med i turren innan jag sprang in i Lasses "monster"...

Det var väl ungefär det som är värt att förtälja ur pokerväg gällande den senaste veckan, det som ligger närmast till hands där är som sagt GP-finalen i helgen och jag tror att jag kommer att få runt 10k i startmarker vilket jag är helt klart nöjd med. Sedan att fiskar som Rille kommer att sitta med 20k+ ser inte jag som något problem utan snarare som en möjlighet till att dubbla relativt snabbt och enkelt... ;) Det ska bli kul att avsluta årets GP-säsong och förhoppningsvis kanske jag kan klocka hem min första prestigefyllda titel på klubben, who knows. Helgen efter det är ju en Big Stack och jag ser nästan framemot den mer än GP-finalen för jag gillar verkligen turrarna med mycket marker och speltid, det blir en helt annan känsla jämfört med de mer tids- och markermässigt begränsade andra turrarna. Onlinelirandet kommer jag nog att ta det lugnt med under den här veckan i alla fall, har dock svårt att tro att jag ska kunna hålla fingrarna i styr när min julledighet väl börjar på fredag...

Filmer som betittats:

Titel: Resident Evil - Redemption
Genre: Animerad skräck

Snacka om besvikelse, jag såg filmen för nedladdning och trodde i min enfald att det var en ny Resident Evil-spelfilm med den alltid så fagra Jovovich i huvudrollen men ack vad jag bedrog mig. Det var istället en ganska sketen animerad historia där de japanska undertonerna i stilen är ganska tydliga och storyn därefter, det handlar om en blandad kompott av karaktärer som måste överleva ännu en zombie-attack och vi börjar kunna det nu. Filmen är inte speciell på något sätt och jag fick till och med kolla klart på den i tre olika sittningar för att palla, den gav ingenting egentligen utan var mer en transportsträcka med dålig dialog och dålig historia. Nej, undvik...

Betyg: R
-------------
Titel: Felon
Genre: Thriller

Den här filmen hade jag hört positiva omdömen om från flera håll så förväntningarna var ganska höga, det handlar alltså om en snubbe som av misstag slår ihjäl en inbrottstjuv och tvingas lämna familj, firma och Svensson-liv för ett stenhårt fängelse. Det börjar bra med lite annorlunda stil och en viss realism över det hela men jag tycker tyvärr det flippar ut efter ett tag, det blir en macho-sörja där killen ifråga oväntat nog(observera ironin) måste bli en av bad guysen för att överleva och bla bla bla. Skådespelarinsatserna är inte direkt överdrivet bra men Val Kilmer gör en stabil tolkning av en härdad veteran som agerar som mentor åt Stephen Dorffs huvudperson, Kilmer är kung!(Heat, do I need to say more?) Filmen är helt ok men inte den totala succéen som jag nästan hade förväntat mig utifrån förhandsrapporterna...

Betyg: R R R

Det är väl ungefär det jag har att avrapportera, såg att staten var klar med sin spelutredning och jag ska väl försöka sätta mig in i den vid senare tillfälle. Det viktigaste gick ju att konstatera fort, livespel i pokerväg föreslås fortfarande vara strängt förbjudet. Motherfuckers!

tisdag 9 december 2008

Dagens videor:

Artist: Days Of The New
Låttitel: Touch Peel Stand



Ett ganska gammalt band som jag inte ens vet om de existerar längre men jag äger i alla fall några skivor med dom, jag plockade upp en av dessa och poppade i bilen idag så jag tänkte dela med mig av dessa gossar. De är någon slags halvakustisk korsning mellan grunge och rock, svårdefinierade i all sin enkelhet men riktigt skönt att lyssna på om man är på det humöret. Sångaren har en riktigt skön röst och håller ihop låtarna på ett bra sätt, jag ber dock om ursäkt för deras utseende. Sicka luffare...

Artist: Three Days Grace
Låttitel: Pain



Ett suveränt band som jag upptäckte förra året typ även fast de funnits några år längre än så, äkta amerikansk rock som kombinerar hårdhet med melodi och jag lovar att det funkar även för er som gillar lite hårdare tag. Riffen på deras gitarrer är sanslöst sköna och de bygger verkligen upp refrängerna och melodierna till himmelska höjder, hela plattan som den här låten kommer ifrån är grym. Tänk Evanescence som blir påsatta av Metallica samtidigt som Backyard Babies softar i en soffa bredvid...eller något... :)

Artist: Unloco
Låttitel: Become I



Det här bandet är ett av de viktiga för mig de senaste fem åren, jag får gåshud varje gång jag hör dom och de är ännu ett exempel på hårdhet kombinerad med melodi men de har hittat ett eget helt unikt koncept där de varvar obeskrivlig skörhet med oresonlig hårdhet. Även här är sångaren ett kapitel för sig, hans röst är otroligt mångsidig och känslofull. Nej, jag börjar snart grina ifall jag fortsätter skriva... :)

Artist: Ill Nino
Låttitel: How Can I Live



Ännu ett av de mer betydelsefulla banden för mig de senaste fem-tio åren, det här är ett amerikanskt latinoinspirerat gäng som kör stenhårt mangel med melodi(skrällbud va?) men tillför en spansk ingrediens som gör att de känns väldigt fräscha och nyskapande. Jag var och såg dom live på Klubben på Fryshuset för några år sedan och jag får fortfarande gåshud så fort jag tänker på det, de var så intensiva på scen och återigen var sångaren en orkankraft. Hans röst växlar mellan sockersött sjungande och bestliknande vrål som om det vore rena söndagsskolan...jag gillar verkligen momenten när de drar igång med spanska i låtarna, det funkar extremt bra till deras ljudbild. Nej, lyssna själva och bli hänförda...

Ok, då har ni fått fyra band att bekanta er med och om ni inte gillar ett endaste av dom kan ni fan sluta läsa den här bloggen. :) Det här är kvalitetsmusik, gott folk! (speciellt de två sista...)

Bra eller anus...

Jag har en liten frågeställning som legat och jäst i min hjärnbark ett bra tag och det har självklart med poker att göra men mer med den etiska/moraliska aspekten, jag undrar nämligen vad ni anser om att vara flera personer som kör samma konto. Jag menar inte den självklart föraktade formen av samarbete där två spelare sitter vid samma bord och via MSN ger varandra information om vilka händer de har och så vidare utan jag menar när man är två personer som samtidigt kör med samma konto. Säg ett scenario, ni är två polare som sitter hemma hos den ene och kör några turrar tillsammans där ni kanske turas om att köra eller bara enas om en gemensam spelstil vartefter spelet lider, är det att anse som fusk och omoraliskt? Jag vet ju att det tidigare varit debatter i olika forum där t.ex. en person tagit över en annans konto eftersom den ursprungliga kontoägaren inte kunnat fortsätta spela av någon anledning eller som i USA där en kille sålde sitt konto till en annan när han var klar för finalbord. Vad har ni för åsikter kring det hela? För egen del måste jag säga att jag inte ser något fel i att sitta flera vid samma dator och samarbeta, man har ju varken mer eller mindre information att tillgå än de andra spelarna vid bordet och då känns det som att det inte spelar någon roll om det så sitter en person eller tusen bakom ett nick på skärmen. Collusion är jag självklart däremot stenhårt emot, jag tycker det bara är larvigt att sitta flera vid samma bord och samarbeta och jag skulle aldrig kunna känna någon äkta glädje över att vinna något om jag vet att jag haft bättre förutsättningar än de andra. Jag kan säga att detta inträffade för mig under poker-SM på Unibet(äckel-sajt) där jag hamnade på samma bord som en bekant men jag hade inte för ett ögonblick något som helst intresse av att veta vad han hade på hand, för mig var han som vilken motspelare som helst och i en turnering är alla mina fiender som jag vill knäcka under korrekta spelformer. Hela det här tänket är bara något som malt i min skalle på sistone, kanske föranlett av min och Wettis grindkväll hemma hos mig...

Innebandy var det ikväll igen och jag kan säga att jag känner mig riktigt fet, jag kan riktigt känna hur magen och tuttarna skvalpar i bilen på vägen till och från jobbet om dagarna och det är ingen behaglig känsla. Ur det hänseendet är det ju bra att få röra på sig men idag kände jag mig lite lat, jag sprang inte så mycket som jag borde ha gjort men det gick hyfsat ändå även om vi bara var sex som lirade. Ett problem har jag dock och det är mitt högra lår som fortsätter att värka på något ytterst udda sätt, jag kan inte för mitt liv förstå varifrån det kommer då jag inte lirat RB på ett bra tag nu. På tal om det, jag måste se till och hämta hem det från lillebror så jag kan börja prova RB2...suget har byggts upp lite snyggt nu känns det som...

Lite positiva likvida flöden att rapportera om, efter lite efterforskningar med försäkringsbolaget verkar det som att jag inte ska behöva betala mer än självrisken för min punkfadäs och 1 200 kr känns ju betydligt mer överkomligt än 3 500 kr. Sedan fick jag också brev från bostadsrättsföreningen om att de ska slopa den inre reparationsfonden varpå de innestående medlen ska betalas ut, jag hade tydligen drygt 3k där så det är bara att tacka och ta emot. Det är inte första gången jag anar ett visst mönster i mina in- och utflöden av pengar, det har hänt x antal gånger tidigare när jag haft en oväntad utgift att en lika oväntad inkomst dykt upp som ett brev på posten. Jag tackar inte nej till dessa positiva besked för en gångs skull...förresten, vet ni skillnaden mellan intäkt/kostnad och inkomst/utgift? En äkta ekonom-mupp-fråga men vem vet, den som svarar rätt kanske får ett litet pris... :P

Jag glodde på en film häromsistens:

Titel: 24 - Redemption
Genre: Action

Det här ska vara en överlöpare mellan den sjätte och sjunde säsongen av TV-serien 24 och vi får följa vår favorithjälte Jack Bauer på ännu ett äventyr, han börjar nästan kännas som 2000-talets MacGyver. Nåväl, nu har han hittat ut till något afrikanskt bushland där han likt John Rambo i Rambo II(eller III eller IV eller whatever) hittat sitt lugn med ideellt arbete för den goda sakens skull. Självklart hinner verkligheten ifatt honom snart och han dras in i ett kuppförsök där hans väns skola för pojkar hotas av lokala gerillakrigare, innan vi ens hinner 20 minuter in i filmen börjar det smälla och så rullar det på i dryga 1 1/2 timme. Jag vet inte vad jag ska säga, det börjar kännas som att det finns en viss mättnad kring konceptet 24 och att det börjar gå seriöst på tomgång. Den här filmen var bara ett enda stort "Jaha..." och jag vet inte om jag ser framemot sjunde säsongen av 24 så värst mycket, det känns som att vi kan det här nu: 24 timmar, Jack Bauer, inga toabesök, konstanta skiftningar i intrigen, hysterisk Chloe på CTU, araber, bomber, terrorister, tortyr, förhör, politik, presidenter, döda presidenter, asläcker Kim Bauer o.s.v.

Betyg: R R
-----------------

Jag hade en tanke till jag hade tänkt ta upp här men den har flytt sin kos någonstans, var den viktig lär den väl dyka upp igen. Jag längtar innerligt efter julledigheten fortfarande dock, om ni inte förstått det...det ska bli så skönt att bara slappa, äta gott, må gott och umgås med nära och kära. Goddamn it, it will be Merry fucking Christmas! Just fan, måste julpynta snart också... :P

måndag 8 december 2008

Pokerträsk...

Det är väl ungefär det man kan säga att jag fastnat i, det är brutalt mycket poker just nu och även om det inte är några större summor så är det spel nästintill dagligen. Det kanske är dags att bromsa verksamheten en aning med tanke på vilken månad vi befinner oss i och speciellt med tanke på mina små andra likvida utlopp i form av däckbyten och så vidare...nåväl, helgen gick återigen i pokerns tecken och det började med det ack så träliga och förrädiska H.O.R.S.E.-KMet i lördags. 20 stridslystna unga(nåja), vältränade(NÅJA!) och vackra(eh?) individer intog lokalen och detta mästarnas mästarspel kunde ta sin början. För er som inte är bekanta med konceptet involverar det hela alltså fem spel: H(old em), O(maha hi/lo), R(azz), S(even card stud) och E(ight or better, seven card stud). Mina helt klart bästa discipliner är ju de två första men förvånansvärt nog fungerade alla fem hyfsat, om det inte till och med var övertag åt razz- och seven card stud-hållet. Det jag dock nästintill hade lyckats förtränga från förra årets turnering var hur enerverande frustrerande det hela kan vara, även denna gång fick jag nippran till slut trots att jag halvvägs in i turren innehade ledningen. Problemet med denna spelform är att alla discipliner körs i fixed limit-stil så det går aldrig någonsin att få bort någon på någon som helst form av drag, du kan ju alltid få se nästa kort för max en BB och det är här min förståelse för denna form av satsningsstruktur tar slut. Hur kan man överhuvudtaget tycka om att spela ett dylikt spel? Snacka om att det är upplagt för utdragningar och de som förespråkar FL säger ju att det är ett väldigt precist spel då varje bet måste övervägas på guldvåg, ge mig NL vilken dag som helst i veckan hellre än detta dräggiga elände. Spelmässigt började jag känna mig lite överkörd på finalbordet då lillgrisen a.k.a. pommes a.k.a. Dennis tog kommandot ganska brutalt med offensiva satsningar och ofattbara kortträffar. Mot slutet bettade jag mig själv sakta men säkert till döds och det var faktiskt en lättnad att kunna lämna bordet, jag har härmed gjort en mental notering hos mig själv att aldrig mer i hela mitt liv spela någon form av FL-spel. Kom ihåg det...

Söndagen bjöd på slask-GP som det kallas i folkmun, en turre med nästintill obegränsade rebuys i fem perioder och stämningen blev därefter. Det skreks och skränades som aldrig förr med en viss David A i spetsen för mobben, spelet var labilt minst sagt och i första perioden gällde det att hålla i hatten för att inte svepas med i allin-forsen. Jag behöll lugnet och lät de andra göra upp med A3 mot K5 och liknande, jag fick inga som helst kort och var inte beredd att kasta bort mina marker på en total chansning. Efter ett tag lyckades jag dock gå med i en pott med A8 och floppen kommer AQ2 eller något med två hjärter, P2 är med i potten och vi har ännu en av våra så vackra bataljer. Jag raisar upp det och han trycker all-in, jag vet ju att jag antagligen har honom men frågan är om jag vill gå upp mot ett färgdrag och torska...efter en stunds betänketid bestämmer jag mig för att köra, vi är ju ändå där för att spela. Planenligt nog viker han upp Qx i hjärter och jag vågar knappt inte titta på korten jag slänger upp som dealer, turnen klarar sig men rivern pissar fram en fin liten hjärter-tvåa. Då var det bara att hala fram medel för nya friska inköp, nu kände jag att jag halvsteamade och trodde mig ha en ganska snabbt avklarad turre framför mig. Några händer senare tittar jag ner på ATspader som jag höjer upp med bara för att få en psyk-allin från Pommes, han har härjat hela tiden med aggressivt spel men nu skulle han minsann få smaka på finskt stål. Jag synar uppgivet och får se honom vända upp AKo men floppen ger mig en rättvis T och jag är på banan igen med dubbel startstack, tyvärr för Pommes del var det bara början på hans misär. Han förlorar säkert sju händer där han är all-in med bästa hand men blir utdragen, han gör dock själv en brutal utdragning av AA där han självförtroendefullt innan floppen deklarerar "Jag ska döda den!". Hans JT räcker fantastiskt nog då han floppar J och turnar J, så kan det gå när haspen inte är på. Tillbaka till min turre, efter min uppdubbling tar det stopp igen och jag hankar mig fram på drygt dubbla startstacken, blindsen och average sticker dock iväg så snart är det dags för mig att göra något. Jag plockar upp 66 på knappen eller i trakterna av den bara för att få se Johan A poppa upp det en aning, jag har ju alternativen ställ eller syn i det här läget men vill spela lite försiktigt så jag synar bara. Floppen kommer drömlik i form av 4Q2 men tyvärr för min del bettar herrn ut halva sin stack i potten, jag vet att ifall jag ställer(för det är det enda jag kan göra) så kommer jag med 90% säkerhet få en syn. Har han då en Q så är jag ju mer än fucked och har commitat mig i en nästintill död hand, å andra sidan kan han mycket väl tänka att det är just så jag tänker och att han på så sätt kan få mig att vika en bättre hand än vad han har. Efter en liten frågestund tvingas jag vika 66 då han utstrålar något slags lugn och jag är inte beredd att kasta bort min existens i den situationen, tyvärr för min del fläker han upp K2 och tilten är kapital. Nu kände jag att min stridslust rann ur mig och handen efter får jag KJspader som jag höjer upp bara för att få en all-in från Pontus emot mig, uppgiven som jag är synar jag men hör ändå en suck från Pontus så chansen finns. Han viker dock upp 77 som får stå då jag inte ens är nära att träffa och det hela är över för min del, lika bra det så jag kunde åka hem och lägga mig. Jag gick faktiskt och lade mig 20.00 igår, helt sick...

Slutligen bara ett fett grattis till LocoSara för hans fina klonk i Sunday Brawl, killen är in the zone so to speak! GG WP TY!

fredag 5 december 2008

Dagens videor

Artist: Bullet For My Valentine
Låttitel: Tears Don't Fall



En av deras större publikfriare som även fick kidsen att bubbla av glädje i onsdags, i den här kombinerar de verkligen sitt egenartade sound med soft sång å ena sidan och så stenhårt mangel å andra sidan. Ledsen för ljud- och bildkvaliteten men de har tydligen varit och styrt upp lite rättighetsissues på YouTube så bara de kassa varianterna går att länka.

Artist: Sunna
Låttitel: I'm Not Trading



Ett band som jag upptäckte för typ tio år sedan och de har mig veterligen bara släppt en platta varifrån den här låten är hämtad, en riktigt skön korsning mellan dans- och hårdrockslåt med en hel del Nine Inch Nails-influenser. Refrängen sätter sig direkt, kanske tack vare texten "I don't like you and I never will"...helt i stil med min numera svarta sinnesstämning. ;)

Artist: V.A.S.T.
Låttitel: Pretty When You Cry



En låt lite i samma stil som Sunnas ovan, här är det enmansorkestern V.A.S.T. som står för underhållningen och det här är grymt bra. Jag har tre av hans plattor och två av dom är förbannat bra med en väldigt udda ljudbild där riff, körer och varierad sång står för de viktigaste beståndsdelarna. Jag tror jag slänger upp en till video av honom bara för att ni ska få lite mer mersmak:

Låttitel: Touched



"I'll never find someone quite like you again..."

Punk(a) & roll...

Dags för ännu en sit-rep som amerikanarna skulle säga, d.v.s. en lägesrapport, och det skulle ju kunna vara lite roligare att upplysa er om de senaste dagarnas händelser men ibland är livet lite sadistiskt mot en. I onsdags var det i alla fall dags för ännu en konsert, vi var ett litet gäng som drog iväg till Fryshuset och deras lokal "Arenan" för att spana in Bleeding Through, Lacuna Coil och huvudakten Bullet For My Valentine. Vi var lite oroliga över ifall vi skulle hitta dit men med hjälp av en GPS gick det alldeles smärtfritt och vi äntrade lokalen precis när Bleeding Through körde igång sitt gig. Här snackar vi ett skinhead-aktig hardcore-band som öser på totalt, jag har inte lyssnat på dom tidigare och självklart var det lite svårt att få ett grepp om dom på den korta stunden de lirade. En sak hann jag dock konstatera och det ganska fort, publiken var inte riktigt deras målgrupp då den bestod till största delar av kids i åldrarna 15-18 år. Det var nog den yngsta konsertpublik jag hittills upplevt, jag kan lova att jag kände mig gammal i det gänget men det fanns ju en del gottigt att beskåda i alla fall. Usch, gubbsjuk är man också...nåväl, det tog inte lång stund efter Bleeding Through innan Lacuna Coil intog scenen. Om föregående band var helt ok var de här miserabla, de har ju en kvinnlig sångare som samkör med en manlig och det kändes som de inte riktigt visste om de skulle vara Evanescence eller något tyngre i andra änden av skalan. Hela spelningen kändes som ett patetiskt försök till att vara hårda och coola samtidigt som alla i bandet såg ut som insnöade musiknördar, vi gav upp efter en låt och gick och hängde utanför lokalen istället...

Efter det var det dock dags för Bullet For My Valentine och jag vet inte vad man ska säga om dom, deras spelning var en berg-och-dalbana där topparna var låtarna från deras första platta och djupdyken var låtarna från den senaste skivan. Om ingen hade fattat det innan så framkom det med brutal tydlighet att deras första skiva är ett mästerverk och den senaste ett pissverk, de har gått från stenhårt mangel till mainstream-hårdrock a la My Chemical Romance. Me not like. De fick igång publiken stundtals men draget infann sig aldrig riktigt, det kändes mest som ett ungdomsdisco med en väldigt felcastad underhållning. Konserten var redan slut vid 22.30 och vi var helt lyriska över att komma iväg så pass tidigt jämfört med runt 23.30-00.00 i andra fall, dock skulle vår entusiasm snabbt dämpas...

Vi har knappt hunnit ut på E4/E20 norrut när bilen börjar låta konstigt, jag och lillebror försöker lokalisera ljudet men förstår inte var det kommer ifrån. Färden fortsätter men ljudet blir värre och till slut händer det, vi får punka och bilen börjar skaka som aldrig förr. Snabbt genar vi över tre filer och ställer oss vid vägkanten, väl ute ur bilen inspekterar vi däcket och ser att eländet har hoppat av helt och hållet från fälgen och är bortom räddning. Som tur är har fälgen klarat sig i alla fall så det inte blev fullständigt demolerat men nu är paniken total, vi börjar rota i bakluckan på bilen efter ett reservdäck men det är lönlöst då jag inser snabbt att det enda jag har är någon form av sprutgummi som ska appliceras i däcket temporärt för att få det i kördugligt skick för en stund. Problemet i vårt fall är ju dock att däcket är helt fucked så vi har inget annat val än att börja ringa runt till däckjourer och bärgningsföretag, jag bemöts riktigt bra av Assistanskåren och de hänvisar mig vidare till en däckjour. Den första av dessa lovar sig kunna fixa däcket för 1000 kr ifall vi tar oss till hans verkstad, jag ringer upp Assistanskåren igen för att kolla om de kan göra det men de upplyser mig om att bärgningen måste gå till närmsta verkstad för att försäkringen ska gälla och den verkstaden vi vill till är inte den närmsta. Det är bara till att ringa nästa däckjour och där får vi tag på en kille som kan komma och göra jobbet för 3 500 kr, nu börjar goda råd bli dyra men vi ser ingen annan utväg utan viker oss och tillkallar den här snubben. Efter att ha stått i drygt 1 1/2 timme vid vägkanten kommer han och kör ett F1-byte av däcken, fem minuter senare är vi på väg hemåt igen. Tack vare detta lilla debacle är jag hemma först 02.30 så torsdagen blir en komalik verklighet där bitterheten över de torskade pengarna slåss om uppmärksamheten med John Blund.

Nu har väl den värsta chocken släppt och jag har accepterat läget, vad kan man göra liksom? Nu gäller det bara att se till så att jag har ett reservdäck med mig så ska vi nog kunna undvika liknande incidenter, åtminstone lika dyra.

Ikväll försökte jag återvinna mina förlorade pengar genom lite pokerspel och det höll på att gå vägen, 18.00 körde det igång en 200-kronorsturre på SS som jag hoppade med i och det var väl dryga 90 startande varav jag hamnade sexa till slut. Förstapriset var på nästan 6k så det hade varit fint att knipa slutsegern, det såg riktigt bra ut ett tag men sedan blev strukturen(som vanligt på SS) riktigt brutal så jag hamnade i trubbel. Nu fick jag i alla fall drygt 1k men de pengarna har jag redan hunnit tilta bort på PLO-cg och sngs, fick sådan nippran på alla fiskar på SS så jag bara slaskade mig ur allting. Usch, fy och blä...funderar på att överge SS helt och börja köra mina turrar och cg på antingen Paradise och/eller Betfair eller något. Efter den senaste fadäsen med turregenomklappningen i SM känns ju inte förtroendet alltför stort för SS samtidigt som de egentligen bara har några spelvärda turrar och det utan några som helst övervärden eller annat spännande. Nej, jag får nog överväga den situationen en stund... Livepoker blir det i helgen i alla fall, imorgon är det H.O.R.S.E. på schemat och även om jag är en fisk i de flesta av disciplinerna som ingår där är det trevligt att variera sig lite. Jag kommer dock ihåg att jag höll på att tilta ur kapitalt i förra årets upplaga, nu ska jag dock försöka njuta av spelet då det var ett tag sedan jag spelade livepoker sist. På söndag är det slask-GP och den lär man väl spela också antar jag, vi får dock se hur det känns eftersom jag verkligen skulle behöva lite vila mellan varven också. Det kostar att ligga på topp som jag brukar säga...

Det är egentligen inte ens värt att kommentera men jag såg att Norinder nått en ny lägstanivå i sin blogg och hetsar upp sin lynchmobb till att håna Indiscreet och Valterego, det är ju sagolikt barnsligt att orden inte ens räcker till att beskriva det hela. Pinsammast är det ju för ett seriöst företag som Unibet att ha en frontfigur som beter sig på dylikt sätt, jag tror jag ska följa någras exempel och inte ge Unibet ett enda korvöre så länge de har herr Norinder som maskot. Inte för att jag, eller största massan, egentligen bryr sig om vad han skriver för rappakalja men jag tycker det börjar gå lite för långt när han sänker sig till hetsjaktsnivån. Återigen, som jag betonat så många gånger förr, pokerbranschen behöver mindre av dessa kaxiga, dryga, egocentriska och skitsnackande figurer och mer av respektfulla älskare av spelet som behandlar sina medspelare som medmänniskor. Gliringar hör till men när det övergår till hån av motståndaren har det gått för långt, det finns ingen annan del av samhället som det är accepterat i så varför skulle det vara ok vid pokerborden? Vi sitter väl vid borden för att ha kul, umgås under civiliserade former och i bästa fall vinna pengar eller har jag missuppfattat hela grejen? Det känns som att poker-Sveriges "kändisar" visat sig från sina sämsta sidor den här hösten när den ena pajkastningen avlöst den andra, jag börjar bli mäkta trött på att beskåda eländet. Jag vet, ingen tvingar mig till att ta del av det men eftersom jag är intresserad av pokern i allmänhet och pokern i Sverige i synnerhet så är det svårt att blunda för allt...

Dagens budskap blir alltså: make love, not pajkastning...eller något... :) Må klonken vara med er!

tisdag 2 december 2008

Innebandykrämpor...

Det smärtar överallt efter ännu ett svettigt pass med löpande och bolljagande, det var lite obehagligt den här gången då jag känner att jag svullat till mig och när fettet börjar skvalpa runt inser jag att jag borde skärpa mig. Jag känner mig som en uppblåst julgris just nu och sinnesstämningen är därefter med slakten antågandes inom en vecka eller två, frågan är hur fet man kan bli? För fet för ett fuck är man ju uppenbart i alla fall...själva spelandet gick bra i alla fall och jag är helt klart nöjd med både min spelinsats och målskörd, det enda jag kan öka på är löpsteget. Jag borde försöka pressa mig lite mer och jobba konstant, det krävs ju inte så jävla mycket energi för att ta ett löpsteg till...och ett till...och ett till...

Igår körde jag två turrar, en $5k-garre på Betfair och €3,5k-garren på Paradise, och båda gick hyfsat även om jag tröttsamt nog inte kom i pengarna. I Paradise-turren hade jag fyrdubblat stacken efter en timme och på det spåret spann det på, jag hade ett sanslöst kortsnitt med säkert 10 AQ, 4 KK(varav två inom loppet av tre händer) och några AA plus andra par på det. Tyvärr hade jag väl ruschen lite väl tidigt då mina kort dog ut på slutet och när vi var 24:a kvar hittade jag ett moveläge. Jag får 22 på knappen och det är två syn före mig på en miniraise på 2xBB, med 15BB i stacken väljer jag att bara syna då jag känner att risken för syn är överhängande stor på en all-in och jag vill se en flopp till att börja med. En till synar efter mig och vi är fem till floppen. Den kommer T-hög men ingen träff för mig, ursprungsbettaren bettar ut 10k i en pott på 25k och de två för mig lägger sig och jag får för mig att killen är på en vek-cb-turné så jag ställer för jag tror att jag leder. Snubben mellan oss lägger och efter en stunds tvekan synar bettaren med AT och mitt äventyr är slut, jag motiverar mitt spel med att jag inte var intresserad av att sitta och grinda i en timme eller två till för att få €80 utan jag ville ha de stora pengarna...speciellt med tanke på att klockan var runt 00.00 i det här läget och jag skulle upp och jobba dagen efter. Trötthet på grund av €1000 kunde jag ta men inte för €80...

I den andra turren gick det också bra även om jag till slut stöp på en 18:e plats med pris till tio första, detta efter att en bra stund varit i toppen av turren men när korten och flytet dog ut även här fanns det inte så många vägar att vandra. Rätt nöjd med spelet men inte med resultaten fullt ut, självklart...

Jag såg förresten idag att SS SM-fiasko fullbordades då de blåser av den avbrutna turneringen helt efter söndagens krasch, detta med anledning av att de med 100% säkerhet inte kan garantera turrens genomförande fullt ut. Pinsamt är ju bara förnamnet, här har vi en "seriös" aktör i form av staten som ska försöka göra pokern rumsren och få den tillförlitlig och de kan inte ens arrangera en sketen 2k-personers turre med lite railbirds. Det känns som att deras trovärdighet är som bortblåst nu och hur kul är det att vara bland de sista femton och få dela pengarna med de 21 som var kvar när det började trassla i systemen? Nej, SS har nog skitit i det blå skåpet och förlorat mycket av det förtroendekapital och anseende de byggt upp så sakteliga de senaste åren. Jag har svårt att se hur de ska kunna genomföra någon större turnering igen och speciellt med tanke på deras policy om förbud mot adderade pengar i potten, det enda rätta nu vore ju att köra en förlåt-oss-turre med en rejält adderad prispott för spelarna men det kommer ju aldrig att hända. Nu kör de ju inte så här stora turrar mer än någon gång per år men det är ju ändå pinsamt bortom alla gränser att de inte mäktar med att ens arrangera ett fusk-SM, jag såg att herr Norinder inte var sen med att med sin sedvanligt pubertala ton pissa på dom på sin blogg och den här gången förtjänar de faktiskt skiten. Nej, kanske dags att fundera på att överge SS för någon vettigare turre-sajt, de har ju inga turrar värda att spela mer än SR och LL så det är ju inget svårt val egentligen. Stackars de lirare i alla fall som var kvar i SM, så nära men ändå så långt borta från ett SM-tecken!

Imorgon bär det av på Bullet For My Valentine-konsert och det blir nog bra även om senaste plattan sög pung, de ska lira på Fryshuset och där har jag varit och kollat på Ill Nino som gjorde en topp-tre-in-my-life-konsert där. Förband är Bleeding Through och Lacuna Coil, inga band jag direkt lyssnat på även om jag känner igen dom så det kan ju bli trevliga bekantskaper. Oerhört späckad schema för mig nuförtiden dock, känns som jag aldrig får den sovtid jag behöver...som nu, jag borde ha gått och lagt mig för minst en timme sen men sitter och railar stekpannehete Harju på hans väg mot ännu ett finalbord. Där har ni en kille som är inne i en turreform utan dess like just nu, finalborden och fina pengaplaceringarna haglar som ruttna ägg på en Sven-Ingvars konsert full med gothare. Det kostar att ligga på topp helt enkelt...eller var det botten? Det känns mer som botten...over and out från en fet, deprimerad och blek finne...