Fuck, hatar min viktuppgång och tänker ta krafttag mot den efter semestern...x antal promenader i veckan är redan mentalt inbokade och ska avverkas med största möjliga effektivitet. Jag ska fan under 100 pannor innan året är slut, sanna mina ord...om det så kräver att jag skär av mig min lem på 3 kg(eller om det var 3 gram). Nej, jag tror inte det är några problem bara jag kommer in i mina rutiner igen och det kommer inte att innebära några större svårigheter. Jag har ju en vilja av stål när jag väl bestämt mig och det har jag väl i princip gjort nu, måste bara äta upp allt godis jag köpte från båten först men jag är på god väg så det bör vara avklarat innan veckan är slut.
Kvällen idag ägnades åt en flaska vin, några Pollys och filmen "Leaving Las Vegas"...det är fanimej en av de bästa filmerna någonsin, så otroligt mörk men samtidigt fylld av en slags tro på kärleken och livet. Den har tre klassiska scener och jag skiter i om jag avslöjar spoilers:
1) När Cage sveper en halvliter whiskey på en stripklubb
2) När Cage blandar sprit direkt i apelsinjuicedunken för att dämpa abstinensen och bakisheten morgonen efter en rejäl fylla
3) När Shue rider Cage som en sista gest av kärlek innan han dör som följd av sitt spritintag
Filmen är lätt en klassiker då den innehåller det mesta och där bild och ljud samverkar gudomligt i sina försök att få fram detta mästerverk, som åskådare blir man indragen i det misära oavsett om man vill det eller inte. Ni som ännu inte sett filmen borde skämmas, det är en del av utbildningen av att vara människa att se den här. Det kändes väldigt lämpligt att inta lite sprit samtidigt som jag såg på dramat, det gav den lilla extra dimensionen som behövs för att verkligen ta in det hela fullt ut. Jeeeesus, vilken film!
Annars har dagen ägnats åt en tripp till jobbet då jobbdatorn pajat så jag var tvungen att få en ny eftersom jag har lite grejer jag måste göra hemifrån under veckan, trist men nödvändigt. Planer fanns på att besöka en polare i Stockholm för lite kvalitativt umgänge men dessa fick skrotas i och med detta debacle, sånt som händer men ett samkväm bör kunna arrangeras framöver vilket fall som. Förhoppningar om en utgång i Västerås på typ fredag finns fortfarande även om tiden går, ska försöka slänga ut lite tentakler imorgon för att kolla läget. Jag måste dock ägna en del tid åt jobbrelaterade ärenden så vi får väl se hur det hela fortlöper...
Pokern är helt off just nu, har ju inte spelat poker på typ tre veckor och känner inget större sug även om det självklart finns ett grundläggande sug mest hela tiden, jag ska dock försöka ta mig till söndagens turre på klubben ifall jag orkar efter U2-äventyret i Göteborg. Känns lite tveksamt dock med tanke på att jag även börjar jobba på måndagen igen och därmed lär behöva varenda minut av sömn jag kan få för att inte gå under av ångest. Det vore dock kul med lite livespel då det var länge sedan jag tog del av galenskaperna på klubben, saknar ju klientelet trots allt...jag kan dock försäkra er om att jag på intet sätt gett upp "pokerkarriären" utan siktar på att fortsätta mina äventyr i höst. Till någras glädje och mångas förtret antar jag men sånt är livet, can't please them all...
Nej, tror nog jag ska ta en tidig kväll och slänga mig i säng fastän klockan ännu inte slagit 23.00...min kära kisse valde ju att väcka mig 08.30 imorse då hon väl var orolig vart jag tagit vägen och jamade utanför sovrumsdörren. Grattis Sverige. Jaja, hon är söt vilket fall som, min lilla Minttu...
Sov gott, folket, och kom ihåg...ta han dom varandra...
onsdag 29 juli 2009
tisdag 28 juli 2009
Tillbaka från evigheten...
Jag har hittat hem igen med alla lemmar i behåll, tro det eller ej...allting gick bra och inga större incidenter att rapportera om, jag kommer med en mer detaljerad redogörelse senare. Just nu vill jag bara låta er veta att jag är back, back for good...jag vet ju att ni saknat er favoritfinne och en av de få finnar ni inte vill bli av med, om jag så satt på ert ansikte.
Enda negativa är att jag kollade vågen precis, 2 kg plus sen avfärden. Fuck fuck fuck! Nu blir det fucking Auschwitz-style framöver...efter att jag ätit upp allt godis jag köpte på båten. Som lite plåster på såren bokade jag i alla fall en biljett till U2 på Ullevi lördag, ska dit med storebror $ co och det ska faktiskt bli kul att se dessa irländska grabbar då jag inte sett dom förr.
Nåja, det får räcka så länge, jag återkommer nog som sagt imorgon med en djupare inblick i den finska idyllen. Heippa!
Enda negativa är att jag kollade vågen precis, 2 kg plus sen avfärden. Fuck fuck fuck! Nu blir det fucking Auschwitz-style framöver...efter att jag ätit upp allt godis jag köpte på båten. Som lite plåster på såren bokade jag i alla fall en biljett till U2 på Ullevi lördag, ska dit med storebror $ co och det ska faktiskt bli kul att se dessa irländska grabbar då jag inte sett dom förr.
Nåja, det får räcka så länge, jag återkommer nog som sagt imorgon med en djupare inblick i den finska idyllen. Heippa!
söndag 12 juli 2009
Avfärd mot evigheten...
Jaha, då är det dags att packa grejerna och ta färjan österut, fäderneslandet Finland väntar på det årliga besöket och mor och far inväntar oss vid stugan mitt ute i ingenmansland. Det ska bli så skönt att få byta stadslivet mot lite lantliv i ett par veckor och bara få vara utan vare sig stress eller press, chillish on a higher level. Datorn är fullmatad med filmer, MP3-spelaren laddad och väskan full av böcker så nog ska det alltid finnas något att göra även om vädret visar sig från sin dåliga sida. Kissekatten lämnades in på katthotellet i Härkeberga idag då avfärden för vår del sker så tidigt imorgon att det inte hade funkat att dumpa henne där då, för min del återstår bara packning som sagt men det bör ju inte ta mer än en halvtimme så är det fixat. Jag har fått förvarningar från en av mina dryga 40 finnkusiner att det tydligen blir utgång nästa lördag och att vi då ska få njuta av finn-rap, vet inte om jag ska bli glad eller bara mörkrädd. Jaja, det blir soft vilket som och jag längtar faktiskt efter att få sätta fötterna på finsk mark, det är alltid en speciell känsla att hitta tillbaka till sina rötter.
Senaste veckan har inte varit rolig och det är därför det varit sparsamt med skrivande, det är inget som lämpar sig i tryck här men det har hänt grejer som verkligen får en att tänka till kring livet.
Igår blev det i alla fall lite socialt umgänge med Rille och en av hans okända brorsor(trodde bara det fanns en), grundtanken var att det skulle grindas RB för hela slanten men Rille avstyrde det hela ganska snabbt när han hävdade att hans skills rostat för mycket så det blev en filmkväll istället. Jag måste dock bara berätta om upprinnelsen till arrangemanget, det nämndes först över MSN under sena fredagskvällen och runt 12.30 på lördagen ringer mobilen och jag ser att det är Rille som ringer så jag svarar lite coolt "Tja Rille". Bara för att höra hans flickvän Annelie i andra ändan, "Wtf!" tänker jag och innan jag hinner fundera alltför mycket börjar hon mala om att hon och Rille minsann hade tänkt sig en romantisk kväll med barnvakt fixad och allting. Ställd som jag är säger jag bara att det är ju självklart att de ska ha sin kväll tillsammans, jag funderar ju hela tiden febrilt på vad fan det är som försiggår och med tanke på Rilles "busiga" sida är det ju inte alls omöjligt att det är ett skämt av något slag men tänk om det inte är det och jag pissar flickan hans i nyllet genom något brutalt påhopp? Nej, jag behåller fattningen skrattandes lite nervöst...tills hela grejen faller på en enda mening från henne: "Och förresten så är ju Rille mycket bättre än dig på trummorna.". Där och då inser jag att allt är ett skämt och likväl gör hon det så hon lämnar skrattande över luren till Rille och vi kan fortsätta en mer normal konversation...rolig kille det där...
Nåväl, det skulle inte sluta med hans practical jokes för kvällen där inte, när jag sitter och kör trummorna på RB hijackar han mitt MSN och följande konversation utspelar sig mellan honom och Harju:
Robert säger:
Hej, vad gör du?
Mharju säger:
halloj
Robert säger:
Själv har jag så tråkigt. Har precis onanerat
Mharju säger:
inte mööe
tomte
Robert säger:
Vad ska man göra då?
Har hunnit med 3 gånger idag
Nu börjar det göra ont lixom
Mharju säger:
tomte, wtf. låt mig vara om du kommer med sånt där
Robert säger:
Ok, måste nog ändå till affären och köpa ny lotion.. den är slut nu
Mharju säger:
haha, grind idag?
Robert säger:
Nä jag gick in och provade lyckan på 10/20 idag, har spelat bort nästan hela lönen
Därför jag sitter och rycker i skinnet istället.. för att tröstrunka
Mharju säger:
haha, idiot. sluta spela cashgames. såna som du och jag är turneringsfiskar
har du ens provat sit and gos på svenska spel? såna idioter så att det är sjukt
Robert säger:
Dom är verkligen dumma i huvudet.. Sista jag spelade, en har höjt, en annan raisat, en tredje reraisat.. jag har A7 os på knappen och squeezar såklart.. tomten hittar syn med AK
Som tur är hinner jag inse vad som är i görningen och kan återta kommandot här men Harju höll nog på att sätta både det ena och det andra i halsen där ett tag. Jaja, strax efter den här incidenten bestämmer vi oss för att glo på film istället och det blir följande:
Titel: Transformers 2: Revenge of The Fallen
Genre: Action
Jag vet, jag kanske inte har rätt titel men orkar inte kolla upp den riktiga...shit the same. Filmen handlar i alla fall om robotar(näe?!?) och det är ju det klassiska goda mot onda där människorna blir någon slags avgörande faktor trots deras fysiska underlägsenhet. Storyn är lite halvt förvirrande där båda sidor börjar jaga en annan kraft än den AllSpark som förstördes i ettan och actionscenerna avlöser varandra, det blir nästan svårt att hämta andan mellan alla gigantiska robotar som flyger, springer, rullar och åker fram över rutan. Det smäller till höger och vänster där plåt skrynklas snabbare än du hinner säga "Aj!", det blir för mycket av det till slut och den skrala intrigen försöker man gömma i denna orgie av stål som krossas. Visst, effekterna är grymma men sjuttonde gången man ser en robot bli skrot börjar det bli lite väl förutsägbart. Nej, ettan håller betydligt bättre klass och det här känns bara som en kassako i jämförelse...
Betyg: R R R
-------------
Titel: X-Men Origins: Wolverine
Genre: Action
Här snackar vi dock en film med mer djup och story än föregående filmer i samma serie, jag menar då alltså alla X-Men-rullarna då dessa egentligen är uppföljare till den här fastän den här nu alltså släppts efteråt. Rörigt, japp, men riktigt bra också... I den här filmen får vi alltså veta bakgrunden till Wolverine, den i mina ögon mest intressanta karaktären av alla X-Men(bortsett från hon som är kroppsmålad och naken, Mystique eller vad hon heter :) ). Bara under förtexterna hinner vi se Wolverines färd från första världskriget till en nutida supertrupp av ostoppbara actionhjältar, det är dock här allting tar en ugly turn för honom och storyn kan börja på allvar. En klassisk goda mot onda-kamp tar sin början och allting bottnar i en konflikt bröder emellan, även om själva konflikten är ganska förutsägbar och platt känns dynamiken mellan Hugh Jackman och Liev Schreiber elektriskt där jag tycker allt sammanfattas på bästa sätt när Liev räddat Hugh i en scen: "Nobody kills you but me.". Världsklass.
Betyg: R R R R
-----------
Det är väl ungefär det jag har att förtälja så här i avfärdens startgropar, jag blir borta i två veckor och antagligen kommer uppdateringarna här att vara väldigt sporadiska. Jag ska nog dock försöka nedteckna lite redogörelser som sedan kan publiceras vid hemkomst så att ni ännu en gång ska få en närgående inblick i den finska mentaliteten och det finska levernet. Jag har svårt att tro att tiden i Finland ska förflyta fritt på incidenter, det lär finnas en hel del att berätta om vi säger så. Jag tror faktiskt jag ska klämma en SR ikväll som en fin uppladdning för resan, om jag mot all förmodan lyckas klonka så slänger jag in en blänkare här innan avfärd.
Må gott allihopa och ha en skön semester, hav dock förtröstan då jag alltså är tillbaka om två veckor så ni behöver inte vänta så länge på nästa dos av min härlighet. Take care, mates!
Senaste veckan har inte varit rolig och det är därför det varit sparsamt med skrivande, det är inget som lämpar sig i tryck här men det har hänt grejer som verkligen får en att tänka till kring livet.
Igår blev det i alla fall lite socialt umgänge med Rille och en av hans okända brorsor(trodde bara det fanns en), grundtanken var att det skulle grindas RB för hela slanten men Rille avstyrde det hela ganska snabbt när han hävdade att hans skills rostat för mycket så det blev en filmkväll istället. Jag måste dock bara berätta om upprinnelsen till arrangemanget, det nämndes först över MSN under sena fredagskvällen och runt 12.30 på lördagen ringer mobilen och jag ser att det är Rille som ringer så jag svarar lite coolt "Tja Rille". Bara för att höra hans flickvän Annelie i andra ändan, "Wtf!" tänker jag och innan jag hinner fundera alltför mycket börjar hon mala om att hon och Rille minsann hade tänkt sig en romantisk kväll med barnvakt fixad och allting. Ställd som jag är säger jag bara att det är ju självklart att de ska ha sin kväll tillsammans, jag funderar ju hela tiden febrilt på vad fan det är som försiggår och med tanke på Rilles "busiga" sida är det ju inte alls omöjligt att det är ett skämt av något slag men tänk om det inte är det och jag pissar flickan hans i nyllet genom något brutalt påhopp? Nej, jag behåller fattningen skrattandes lite nervöst...tills hela grejen faller på en enda mening från henne: "Och förresten så är ju Rille mycket bättre än dig på trummorna.". Där och då inser jag att allt är ett skämt och likväl gör hon det så hon lämnar skrattande över luren till Rille och vi kan fortsätta en mer normal konversation...rolig kille det där...
Nåväl, det skulle inte sluta med hans practical jokes för kvällen där inte, när jag sitter och kör trummorna på RB hijackar han mitt MSN och följande konversation utspelar sig mellan honom och Harju:
Robert säger:
Hej, vad gör du?
Mharju säger:
halloj
Robert säger:
Själv har jag så tråkigt. Har precis onanerat
Mharju säger:
inte mööe
tomte
Robert säger:
Vad ska man göra då?
Har hunnit med 3 gånger idag
Nu börjar det göra ont lixom
Mharju säger:
tomte, wtf. låt mig vara om du kommer med sånt där
Robert säger:
Ok, måste nog ändå till affären och köpa ny lotion.. den är slut nu
Mharju säger:
haha, grind idag?
Robert säger:
Nä jag gick in och provade lyckan på 10/20 idag, har spelat bort nästan hela lönen
Därför jag sitter och rycker i skinnet istället.. för att tröstrunka
Mharju säger:
haha, idiot. sluta spela cashgames. såna som du och jag är turneringsfiskar
har du ens provat sit and gos på svenska spel? såna idioter så att det är sjukt
Robert säger:
Dom är verkligen dumma i huvudet.. Sista jag spelade, en har höjt, en annan raisat, en tredje reraisat.. jag har A7 os på knappen och squeezar såklart.. tomten hittar syn med AK
Som tur är hinner jag inse vad som är i görningen och kan återta kommandot här men Harju höll nog på att sätta både det ena och det andra i halsen där ett tag. Jaja, strax efter den här incidenten bestämmer vi oss för att glo på film istället och det blir följande:
Titel: Transformers 2: Revenge of The Fallen
Genre: Action
Jag vet, jag kanske inte har rätt titel men orkar inte kolla upp den riktiga...shit the same. Filmen handlar i alla fall om robotar(näe?!?) och det är ju det klassiska goda mot onda där människorna blir någon slags avgörande faktor trots deras fysiska underlägsenhet. Storyn är lite halvt förvirrande där båda sidor börjar jaga en annan kraft än den AllSpark som förstördes i ettan och actionscenerna avlöser varandra, det blir nästan svårt att hämta andan mellan alla gigantiska robotar som flyger, springer, rullar och åker fram över rutan. Det smäller till höger och vänster där plåt skrynklas snabbare än du hinner säga "Aj!", det blir för mycket av det till slut och den skrala intrigen försöker man gömma i denna orgie av stål som krossas. Visst, effekterna är grymma men sjuttonde gången man ser en robot bli skrot börjar det bli lite väl förutsägbart. Nej, ettan håller betydligt bättre klass och det här känns bara som en kassako i jämförelse...
Betyg: R R R
-------------
Titel: X-Men Origins: Wolverine
Genre: Action
Här snackar vi dock en film med mer djup och story än föregående filmer i samma serie, jag menar då alltså alla X-Men-rullarna då dessa egentligen är uppföljare till den här fastän den här nu alltså släppts efteråt. Rörigt, japp, men riktigt bra också... I den här filmen får vi alltså veta bakgrunden till Wolverine, den i mina ögon mest intressanta karaktären av alla X-Men(bortsett från hon som är kroppsmålad och naken, Mystique eller vad hon heter :) ). Bara under förtexterna hinner vi se Wolverines färd från första världskriget till en nutida supertrupp av ostoppbara actionhjältar, det är dock här allting tar en ugly turn för honom och storyn kan börja på allvar. En klassisk goda mot onda-kamp tar sin början och allting bottnar i en konflikt bröder emellan, även om själva konflikten är ganska förutsägbar och platt känns dynamiken mellan Hugh Jackman och Liev Schreiber elektriskt där jag tycker allt sammanfattas på bästa sätt när Liev räddat Hugh i en scen: "Nobody kills you but me.". Världsklass.
Betyg: R R R R
-----------
Det är väl ungefär det jag har att förtälja så här i avfärdens startgropar, jag blir borta i två veckor och antagligen kommer uppdateringarna här att vara väldigt sporadiska. Jag ska nog dock försöka nedteckna lite redogörelser som sedan kan publiceras vid hemkomst så att ni ännu en gång ska få en närgående inblick i den finska mentaliteten och det finska levernet. Jag har svårt att tro att tiden i Finland ska förflyta fritt på incidenter, det lär finnas en hel del att berätta om vi säger så. Jag tror faktiskt jag ska klämma en SR ikväll som en fin uppladdning för resan, om jag mot all förmodan lyckas klonka så slänger jag in en blänkare här innan avfärd.
Må gott allihopa och ha en skön semester, hav dock förtröstan då jag alltså är tillbaka om två veckor så ni behöver inte vänta så länge på nästa dos av min härlighet. Take care, mates!
fredag 10 juli 2009
tisdag 7 juli 2009
Tuesday night is alright for pussylicking...
Ett mörker har lagt sig över min lägenhet men nej, det är inte mitt sinnestillstånd vi pratar om den här gången utan snarare brutala åskmoln som seglat upp utanför denna julikväll. Det ser riktigt brutalt ut och kommer nog säkerligen att börja smälla när som helst, jag hörde lite muller tidigare men det var nog mest förspelet som skulle egga upp massorna. Jag måste säga att åskväder är bland det mysigaste som finns, fatta att krypa ihop med sin käresta i en hammock kurandes under en filt samtidigt som det bara mullrar och blixtrar över hela himlen. Det är kärlek. (Ni ser, jag har börjat tänka positiva tankar igen... :) ) Vi får hoppas att det är några rejäla sådana i Finland när vi väl är där för det brukar kunna smälla bra där ute på landsbygden, mor har ju berättat om hur de fått in åskbollar när de var små och hur de hittat knytnävsstora hål i backen efter blixtnedslag. Det är ett antal kossor som fått oväntat besök i hagen av blixten också och fått sätta livet till, snacka om överraskning för dom när de står där och idisslar sitt gräs i godan ro.
Igår körde jag SRs månadsfinal för juni och det började jävligt illa och jag var på väg ett ge upp mentalt redan efter runt 40 minuter men på något sätt hittade jag tillbaka till spelet och kunde börja jobba mig uppåt i startfältet, efter dryga två timmars spel hade jag faktiskt intagit en topp-fem-position som jag höll med nöd och näppe. Sedan började smällarna komma och trots att jag nog fick sju AA på fyra timmars spel räckte det inte längre än till en 20:e plats där de 15 första fick pris med ett första pris på 19k. Det glada i kråksången var dock att jag i och med min relativt fina placering lyckades kvalificera mig till årsfinalen så nu är jag med där och hugger, i den är det ju än finare pengar men jag får ju vänta ett tag på den. Närmare bestämt ett halvår nästintill på dagen...men ändå skönt att redan vara klar för den då bara halva spelåret förflutit. Det blir min första årsfinal i SR...och jag vet egentligen inte varför jag delger er denna meningslösa information men det kändes bara som att det var väsentligt på något sätt fastän det nu då inte var det. Ikväll lurades jag med i någon Pokersharks-sponsrad turre på ParadisePoker där det inte var några cashpriser utan fem prylpriser med ett förstapris bestående av en Sony Vaio, med ett inköp på €1 kände jag att jag lika gärna kunde hoppa med och köra. Det räckte till en 40:e plats av 54 startande efter att min QJ fått spö av T9 med floppen Q6x, turn 8, river 7...allt var svensks fel för han hoppade precis på mig i det skedet och bad mig meddela hur det går, snacka om att jinxa. :)
Molnen blir bara mörkare och mörkare utanför och jag blir slickad...inte så, doh-heads. Min kära katt vill visa sin tillgivenhet och låter sin sträva tunga vandra längs med min vänstra ytterarm, det är ungefär så porrigt det blir i den här lägenheten. Tur att man går hem hos någon form av pussy...
Bara tre dagar jobb kvar innan semestern och det känns inte alls fel, det är en mäkta bedrift dock att få mitt feta lekamen ur sängen på morgnarna och det får gnuggas mycket grus ur ögonen innan jag blir människa igen. Jag bävar för den dagen jag råkar kliva ut i mitt loftgångsinsynsöppna kök i min födelsedagsdräkt samtidigt som jag i sömndrucket tillstånd pillar mig lite här och där medan någon av pensionärsgrannarna går förbi. Två scenarion kan uppstå:
a) Pensionären dör knall och fall, av både hjärtsvikt, plötslig hjärntumör samt oreparerbara skador på näthinnan
eller
b) Pensionären sliter upp dörren till min lägenhet och slår ihjäl mig med sin handväska muttrandes "Jävla äckelblottare!"
Inget av dessa alternativ är ju särskilt njutbara så jag borde nog börja tänka på en viss beklädnad när jag vistas i de kulinariska regionerna men samtidigt, det är ju kul att strutta runt naken och det är min lägenhet. De får väl fan blunda när de går förbi...jag borde ju kunna moona i fönstret utan att de har något att säga till om, inte så länge jag står en bit in i lägenheten och inget ont uppsåt kan bevisas. Jag kanske bara böjer mig efter stekspaden eller något...
Utöver detta finns det väl inte så mycket att förtälja, livet går sin gilla gång och börjar återigen stabiliseras efter senaste tidens minidramatik. Jag börjar dock seriöst rikta in mig på en ny tatuering i höst och det blir nog det tidigare nämnda latinska ordspråket som får bepryda vänstra innerarmen. Frågan är nu bara hur fan jag ska layouta skiten? Är det någon som har några tips gällande text på underarmen? Något speciellt man bör tänka på? Och vilken tatueringsstudio i stan är att rekommendera? Vi har ju Magic Line, Blue Bird och South of Heaven mig veterligen och jag kommer nog antagligen att glida förbi det valda stället innan och be om deras råd och synpunkter också för jag är helt lost hur fan jag ska lägga upp den här tatueringen. Jag vet bara att jag vill ha den och att det ska vara snyggt...
Idag släpps första delen av The Tales Of Monkey Island och jag vet en som i alla fall är supernöjd med det. :) Länge leve Guybrush Threepwood och må LeChuck brinna i pirathelvetet...åhh, det ljuva 90-talet...
Igår körde jag SRs månadsfinal för juni och det började jävligt illa och jag var på väg ett ge upp mentalt redan efter runt 40 minuter men på något sätt hittade jag tillbaka till spelet och kunde börja jobba mig uppåt i startfältet, efter dryga två timmars spel hade jag faktiskt intagit en topp-fem-position som jag höll med nöd och näppe. Sedan började smällarna komma och trots att jag nog fick sju AA på fyra timmars spel räckte det inte längre än till en 20:e plats där de 15 första fick pris med ett första pris på 19k. Det glada i kråksången var dock att jag i och med min relativt fina placering lyckades kvalificera mig till årsfinalen så nu är jag med där och hugger, i den är det ju än finare pengar men jag får ju vänta ett tag på den. Närmare bestämt ett halvår nästintill på dagen...men ändå skönt att redan vara klar för den då bara halva spelåret förflutit. Det blir min första årsfinal i SR...och jag vet egentligen inte varför jag delger er denna meningslösa information men det kändes bara som att det var väsentligt på något sätt fastän det nu då inte var det. Ikväll lurades jag med i någon Pokersharks-sponsrad turre på ParadisePoker där det inte var några cashpriser utan fem prylpriser med ett förstapris bestående av en Sony Vaio, med ett inköp på €1 kände jag att jag lika gärna kunde hoppa med och köra. Det räckte till en 40:e plats av 54 startande efter att min QJ fått spö av T9 med floppen Q6x, turn 8, river 7...allt var svensks fel för han hoppade precis på mig i det skedet och bad mig meddela hur det går, snacka om att jinxa. :)
Molnen blir bara mörkare och mörkare utanför och jag blir slickad...inte så, doh-heads. Min kära katt vill visa sin tillgivenhet och låter sin sträva tunga vandra längs med min vänstra ytterarm, det är ungefär så porrigt det blir i den här lägenheten. Tur att man går hem hos någon form av pussy...
Bara tre dagar jobb kvar innan semestern och det känns inte alls fel, det är en mäkta bedrift dock att få mitt feta lekamen ur sängen på morgnarna och det får gnuggas mycket grus ur ögonen innan jag blir människa igen. Jag bävar för den dagen jag råkar kliva ut i mitt loftgångsinsynsöppna kök i min födelsedagsdräkt samtidigt som jag i sömndrucket tillstånd pillar mig lite här och där medan någon av pensionärsgrannarna går förbi. Två scenarion kan uppstå:
a) Pensionären dör knall och fall, av både hjärtsvikt, plötslig hjärntumör samt oreparerbara skador på näthinnan
eller
b) Pensionären sliter upp dörren till min lägenhet och slår ihjäl mig med sin handväska muttrandes "Jävla äckelblottare!"
Inget av dessa alternativ är ju särskilt njutbara så jag borde nog börja tänka på en viss beklädnad när jag vistas i de kulinariska regionerna men samtidigt, det är ju kul att strutta runt naken och det är min lägenhet. De får väl fan blunda när de går förbi...jag borde ju kunna moona i fönstret utan att de har något att säga till om, inte så länge jag står en bit in i lägenheten och inget ont uppsåt kan bevisas. Jag kanske bara böjer mig efter stekspaden eller något...
Utöver detta finns det väl inte så mycket att förtälja, livet går sin gilla gång och börjar återigen stabiliseras efter senaste tidens minidramatik. Jag börjar dock seriöst rikta in mig på en ny tatuering i höst och det blir nog det tidigare nämnda latinska ordspråket som får bepryda vänstra innerarmen. Frågan är nu bara hur fan jag ska layouta skiten? Är det någon som har några tips gällande text på underarmen? Något speciellt man bör tänka på? Och vilken tatueringsstudio i stan är att rekommendera? Vi har ju Magic Line, Blue Bird och South of Heaven mig veterligen och jag kommer nog antagligen att glida förbi det valda stället innan och be om deras råd och synpunkter också för jag är helt lost hur fan jag ska lägga upp den här tatueringen. Jag vet bara att jag vill ha den och att det ska vara snyggt...
Idag släpps första delen av The Tales Of Monkey Island och jag vet en som i alla fall är supernöjd med det. :) Länge leve Guybrush Threepwood och må LeChuck brinna i pirathelvetet...åhh, det ljuva 90-talet...
söndag 5 juli 2009
Skärpning...
Jag vet, senaste dagarnas inlägg har varit bedrövliga, det finns ju gränser för allt och jag får väl dra en sådan här och nu. Jag har inte släppt grejen helt än men ge mig ett par dagar till så ska det nog ha lagts i arkivet en gång för alla, det tar ju sin lilla stund att förstå den här världen vissa dagar och nu pågår den bearbetningen för fullt men jag ska som sagt bespara er detaljerna.
Dagen har i alla fall ägnats åt menlöst varande då jag mest softat min vana trogen, sov till 14.00 efter att ha varit uppe till 04.00 så min dag är ju inte i timmar räknat särskilt gammal trots att klockan är över 23.00 nu. Det som dock varit skönast idag är tystnaden, tystnaden som belägrat stan efter att raggaräcklen dragit vidare. Nästa år måste jag verkligen se till att jag inte är på plats när det hela går av stapeln, jag kom precis på varför jag inte kom ihåg förra årets spektakel och det var ju för att jag var i Finland vid det tillfället. Jag trodde jag hade blivit totalt senil eftersom jag inte hade minsta lilla minne av hur det var föregående år men där har vi förklaringen.
Jag körde SR på SS men det gick ju som vanligt, jag hankade mig fram hyfsat tills jag sprang på en rejäl mina. Jag har 98 och limpar med, floppen kommer 98x och jag hamnar all-in mot en annan som har JJ...turn J. Grattis fisk. Efter det letar jag bara efter snaraste tillfälle att ställa och det kommer när jag får 66 men jag hamnar emot två motståndare där den ena har 98o och den andre AKo. Floppen kommer AKQ, turn K och river Q. Kul som fan med poker...f-tta...
Något jag börja göra på sistone är att hänga som fan på Flashback-forumet, ni vet det där forumet där all form av information är tillåten och jag hänger mest på veckans brott-avdelning. Där får man liksom läsa allt det som inte de vanliga tidningarna skriver och man får se bilder på förövare och liknande, rätt intressant läsning även om man ofta blir mörkrädd över de åsikter som uttrycks. Jag ser det dock mest som en bra källa att stilla sin nyfikenhet med de gånger man undrar över något, de är rätt bra på att rota fram det mesta av värde där. Själva huvudforumet i sig täcker ju allt mellan himmel och jord så vad ni än är ute efter i informationsväg så lär ni hitta det där...
Nej, är väl inte lönt att dra ut på det här i onödan utan bara försöka sikta in sig på lite sömn, sista veckan innan semestern ska avklaras och det känns jävligt skönt att semestern bara är fem arbetsdagar bort. Go me go!
Dagen har i alla fall ägnats åt menlöst varande då jag mest softat min vana trogen, sov till 14.00 efter att ha varit uppe till 04.00 så min dag är ju inte i timmar räknat särskilt gammal trots att klockan är över 23.00 nu. Det som dock varit skönast idag är tystnaden, tystnaden som belägrat stan efter att raggaräcklen dragit vidare. Nästa år måste jag verkligen se till att jag inte är på plats när det hela går av stapeln, jag kom precis på varför jag inte kom ihåg förra årets spektakel och det var ju för att jag var i Finland vid det tillfället. Jag trodde jag hade blivit totalt senil eftersom jag inte hade minsta lilla minne av hur det var föregående år men där har vi förklaringen.
Jag körde SR på SS men det gick ju som vanligt, jag hankade mig fram hyfsat tills jag sprang på en rejäl mina. Jag har 98 och limpar med, floppen kommer 98x och jag hamnar all-in mot en annan som har JJ...turn J. Grattis fisk. Efter det letar jag bara efter snaraste tillfälle att ställa och det kommer när jag får 66 men jag hamnar emot två motståndare där den ena har 98o och den andre AKo. Floppen kommer AKQ, turn K och river Q. Kul som fan med poker...f-tta...
Något jag börja göra på sistone är att hänga som fan på Flashback-forumet, ni vet det där forumet där all form av information är tillåten och jag hänger mest på veckans brott-avdelning. Där får man liksom läsa allt det som inte de vanliga tidningarna skriver och man får se bilder på förövare och liknande, rätt intressant läsning även om man ofta blir mörkrädd över de åsikter som uttrycks. Jag ser det dock mest som en bra källa att stilla sin nyfikenhet med de gånger man undrar över något, de är rätt bra på att rota fram det mesta av värde där. Själva huvudforumet i sig täcker ju allt mellan himmel och jord så vad ni än är ute efter i informationsväg så lär ni hitta det där...
Nej, är väl inte lönt att dra ut på det här i onödan utan bara försöka sikta in sig på lite sömn, sista veckan innan semestern ska avklaras och det känns jävligt skönt att semestern bara är fem arbetsdagar bort. Go me go!
lördag 4 juli 2009
Ensam och övergiven III:Neverending Story...
Så fortsätter "folkfesten" Power Meet utanför mitt fönster och jag gräver mig bara djupare och djupare ner i det svarta hål som byggts upp, jag måste sitta och lyssna på billig eurodisco blandat med svenneredneckmusik samtidigt som mitt inre är fullt upptaget med att räta ut de snåriga buskage mitt liv alltid tenderar att hamna i. Jag förstår inte charmen med att ta sig till det apstadie de flesta PM-besökare verkar ha som mål, man sjunger allsång med föga imponerande innehåll eller tongångar samtidigt som man burnar med bilen sin. Wow, jag är imponerad. Är inte ni det? Vilket jävla klientel det är...jag är ledsen alla bilentusiaster, det är inte er jag gnäller på utan alla dessa små avskum till människor som kryper fram från sina små håligheter så fort den här "festen" vankas. Det blir som ett legitimt tillfälle att bete sig som svin och kosta samhället x antal skattekronor i bevakning, omhändertagande och uppstädning. Jag skjuter håll på de argument förespråkarna kommer med, att det är en stor happening för Västerås och bra reklam. Mmm, tjena. Drägg Meet är vad det är och jag fattar inte vad som existensberättigar dess närvaro i centrala Västerås, flytta ut skiten på landet och stäng av centrum för alla former av raggarbilar så slipper alla som inte vill ta del av det hela undan eländet. Att polisen sedan blundar för diverse förseelser gör mig än mer förbannad men låt oss inte gå dit mer än att bara säga att allmän urinering under de här dagarna knappast beivras med samma ihärdighet som annars. Nej, skandal är vad det är...ta sedan i beaktning alla utryckningar från polis och sjukvård, som häromdagen när åtta inavlade bondidioter krockar med en bil mot ett träd och därmed tvingar ut x antal polisbilar och ambulanser för att ta hand om deras fulla arslen. Suck.
Ok, mitt humör är kanske inte det bästa med tanke på de romantiska problem jag är i så allt ska kanske inte falla på raggarnas axlar. Jag är så trött på det mesta just nu, känns inte som att mycket går min väg och jag är trött på att höra saker som "Jag vill inte förlora dig ur mitt liv...", "Du är det bästa som hänt mig..." och "Jag har aldrig träffat någon som dig..." bara för att några veckor senare inse att de orden inte betydde ett skit. Hur funkar folk egentligen? Säger man sådana grejer utan att mena det? Jag skulle aldrig få för mig att säga något sådant om jag inte verkligen menade det, är jag bara naiv nu eller? Det är sådana grejer som får mig att fundera på om jag ska bli en cynisk jävel och inte tro på något någon säger...
Pokern går sisådär, har väl tappat lillplusset sedan igår plus lite till då jag körde LL men kom inte längre än till runt 150:e plats efter att bl.a. ha torskat med AA mot 55 och AK all-in pre där 55 får runner-runner-stege. Sista handen åker jag med T5 när jag floppar tvåpar och hamnar all-in på turn mot 55, grattis Robert.
Jag vet inte om jag kanske ska försöka glo på någon rulle nu, ska skjutsa hem lillebror inatt så jag måste ju ut i de falnande resterna av Power Meet oavsett om jag vill det eller inte. Jag kanke borde kolla på "Leaving Las Vegas" eller något, skulle passa min sinnesstämning alldeles utmärkt...
Ok, mitt humör är kanske inte det bästa med tanke på de romantiska problem jag är i så allt ska kanske inte falla på raggarnas axlar. Jag är så trött på det mesta just nu, känns inte som att mycket går min väg och jag är trött på att höra saker som "Jag vill inte förlora dig ur mitt liv...", "Du är det bästa som hänt mig..." och "Jag har aldrig träffat någon som dig..." bara för att några veckor senare inse att de orden inte betydde ett skit. Hur funkar folk egentligen? Säger man sådana grejer utan att mena det? Jag skulle aldrig få för mig att säga något sådant om jag inte verkligen menade det, är jag bara naiv nu eller? Det är sådana grejer som får mig att fundera på om jag ska bli en cynisk jävel och inte tro på något någon säger...
Pokern går sisådär, har väl tappat lillplusset sedan igår plus lite till då jag körde LL men kom inte längre än till runt 150:e plats efter att bl.a. ha torskat med AA mot 55 och AK all-in pre där 55 får runner-runner-stege. Sista handen åker jag med T5 när jag floppar tvåpar och hamnar all-in på turn mot 55, grattis Robert.
Jag vet inte om jag kanske ska försöka glo på någon rulle nu, ska skjutsa hem lillebror inatt så jag måste ju ut i de falnande resterna av Power Meet oavsett om jag vill det eller inte. Jag kanke borde kolla på "Leaving Las Vegas" eller något, skulle passa min sinnesstämning alldeles utmärkt...
Ensam och övergiven II...
Jaha, då sitter jag här konfunderad och förvirrad ännu en gång med ett lite lätt misshandlat hjärta. Som ni förstår så har alltså det jag redan förutspådde från början blivit faktum d.v.s. det lilla sinnessjuka projektet jag inledde för en dryg månad sedan har kapsejsat nu och jag är strandsatt ännu en gång. Inget oväntat i sig men med tanke på händelseförloppet så känns det en aning skumt men jag börjar bli van, det är uppenbart att jag är den felande länken i mänskligheten och ska därför dö ut som den förpestande lilla kackerlackan jag är. Eller så är det så att jag är för bra för den här världen... :) Nä, seriöst, det börjar bli lite tråkigt nu när jag gång efter annan tror mig ha hittat något som i mina ögon är sant bara för att få allting dementerat å det grövsta ett tag senare, oavsett hur händelseförloppet sett ut. Som sagt, i det här specifika fallet visste jag ju egentligen hur det skulle komma att te sig men kan man hjälpa att känslorna ändå blir indragna oavsett om man vill det eller inte? Jag får väl bara resa på mig ännu en gång, borsta av dammet och fortsätta vandra genom ödelandskapet utan att se mig om...
Som för att spä på misären är ju raggar-asen i stan och fan vad de härjar, det är värre i år än föregående då det skränas och skriks som aldrig förr. Jag önskar jag kunde gå ner och rensa lite, skjuta av några moonande ligister och göra världen en tjänst. Jag känner mig instängd i min lägenhet för inte fan orkar jag dra ut och röra på mig när jag vet att det enda jag kommer att se är dessa raggare som skapar kaos i allmänhet och i trafiken i synnerhet. Att lägenheten sedan är snorvarm är en annan femma, tyvärr måste jag ju öppna några fönster då och det innebär att jag hör ligisterna ännu bättre. Det är en enda stor jävla ond cirkel, moment 22 all over the place. Jag hoppades att åskvädret från inatt skulle hålla i sig och sopa bort slöddret från gatorna men tror ni inte att det är en nästintill klarblå himmel ute nu, det innebär ännu en lång kväll av dryga människor där jag inte kan ta vägen någonstans i min misär. Ett tag funderade jag på att hänga på några polare ner på stan, det skulle vara mitt första Power Meet-deltagande men jag har insett att det inte skulle kunna gå. Avsmaken skulle vara för uppenbart utbredd i mitt ansikte och jag skulle nog åka på spö fortare än jag hann säga "Raggarjävel"... Varför kan de inte ha typ Metal Meet med en massa hårdrockare som glider omkring, massa scener med coola band och allmänt skön stämning? Nu blir det Meduza och hänglökar för hela slanten...en viss kvalitetsskillnad ur alla aspekter mellan Metaltown och Power Meet om vi säger så.
Nej, fan vad miserabel jag känner mig, det är helt sinnessjukt och jag spädde på det hela med att lyssna på gamla 90-talsklassiker igår kväll där de flesta utgjorde gamla barndomsmässiga kärlekslåtar och några även hade kopplingar till mer sentida romantiska äventyr. Jag fattar inte varför jag vältrar mig i skiten men jag kan inte hjälpa det, jag är en miserabel snubbe som hittar inspiration i smärtan och då kostar det att ligga på topp helt enkelt. Det sköna vore dock om jag bara för en gångs skull faktiskt fick lite tillbaka, att jag faktiskt fick någon som brydde sig om mig på riktigt...som faktiskt längtar efter mig och vill ha mig, på riktigt...
Jag ska sluta gnälla men jag måste få ur mig skiten någonstans... :)
Pokern har jag sparkat igång nu när jag ändå fått lite mer fri tid på hand efter att ha blivit dumpad ännu en gång, jag körde lite på SS igår kväll och låg väl plus 1200 som bäst på insatta 1000 men nu är jag plus 200-300 någonting. Jag siktar nog på att köra LL på SS ikväll om inget oförutsett händer, det vore kul att köra en turre för första gången på länge. Vad jag inte får glömma är att jag är med i SRs månadsfinal för juni på måndag, jag har ju några gånger lyckats förtränga tidigare månadsfinaler och det är väldigt synd då det är oerhört bra spelvärde i dessa.
Närmsta tiden rymmer annars nedräkning till semestern, den börjar om en vecka och på måndag om en vecka bär det av till Finland för två veckors isolering från allt som har med civilisation att göra och det tror jag blir bra för mig. Jag ska försöka skrapa rent både i själ och sinne på allt elände som samlats där senaste året, det finns ju en del att beta av. Jag tar med mig böcker, filmer och papper och penna för att kunna få ur mig allt i vilken form det än må vara...primära fokuset kommer helt att ligga på att bara vara, inga måsten eller någonting utan bara total samvaro med naturen. Ska bli så sweet...
Lite småförvirrat inlägg det här men som sagt, det är en del känslor och tankar i rörelse just nu so live with it men jag vet ju att ni mår som bäst när jag mår som sämst så varsågod... ;)
Som för att spä på misären är ju raggar-asen i stan och fan vad de härjar, det är värre i år än föregående då det skränas och skriks som aldrig förr. Jag önskar jag kunde gå ner och rensa lite, skjuta av några moonande ligister och göra världen en tjänst. Jag känner mig instängd i min lägenhet för inte fan orkar jag dra ut och röra på mig när jag vet att det enda jag kommer att se är dessa raggare som skapar kaos i allmänhet och i trafiken i synnerhet. Att lägenheten sedan är snorvarm är en annan femma, tyvärr måste jag ju öppna några fönster då och det innebär att jag hör ligisterna ännu bättre. Det är en enda stor jävla ond cirkel, moment 22 all over the place. Jag hoppades att åskvädret från inatt skulle hålla i sig och sopa bort slöddret från gatorna men tror ni inte att det är en nästintill klarblå himmel ute nu, det innebär ännu en lång kväll av dryga människor där jag inte kan ta vägen någonstans i min misär. Ett tag funderade jag på att hänga på några polare ner på stan, det skulle vara mitt första Power Meet-deltagande men jag har insett att det inte skulle kunna gå. Avsmaken skulle vara för uppenbart utbredd i mitt ansikte och jag skulle nog åka på spö fortare än jag hann säga "Raggarjävel"... Varför kan de inte ha typ Metal Meet med en massa hårdrockare som glider omkring, massa scener med coola band och allmänt skön stämning? Nu blir det Meduza och hänglökar för hela slanten...en viss kvalitetsskillnad ur alla aspekter mellan Metaltown och Power Meet om vi säger så.
Nej, fan vad miserabel jag känner mig, det är helt sinnessjukt och jag spädde på det hela med att lyssna på gamla 90-talsklassiker igår kväll där de flesta utgjorde gamla barndomsmässiga kärlekslåtar och några även hade kopplingar till mer sentida romantiska äventyr. Jag fattar inte varför jag vältrar mig i skiten men jag kan inte hjälpa det, jag är en miserabel snubbe som hittar inspiration i smärtan och då kostar det att ligga på topp helt enkelt. Det sköna vore dock om jag bara för en gångs skull faktiskt fick lite tillbaka, att jag faktiskt fick någon som brydde sig om mig på riktigt...som faktiskt längtar efter mig och vill ha mig, på riktigt...
Jag ska sluta gnälla men jag måste få ur mig skiten någonstans... :)
Pokern har jag sparkat igång nu när jag ändå fått lite mer fri tid på hand efter att ha blivit dumpad ännu en gång, jag körde lite på SS igår kväll och låg väl plus 1200 som bäst på insatta 1000 men nu är jag plus 200-300 någonting. Jag siktar nog på att köra LL på SS ikväll om inget oförutsett händer, det vore kul att köra en turre för första gången på länge. Vad jag inte får glömma är att jag är med i SRs månadsfinal för juni på måndag, jag har ju några gånger lyckats förtränga tidigare månadsfinaler och det är väldigt synd då det är oerhört bra spelvärde i dessa.
Närmsta tiden rymmer annars nedräkning till semestern, den börjar om en vecka och på måndag om en vecka bär det av till Finland för två veckors isolering från allt som har med civilisation att göra och det tror jag blir bra för mig. Jag ska försöka skrapa rent både i själ och sinne på allt elände som samlats där senaste året, det finns ju en del att beta av. Jag tar med mig böcker, filmer och papper och penna för att kunna få ur mig allt i vilken form det än må vara...primära fokuset kommer helt att ligga på att bara vara, inga måsten eller någonting utan bara total samvaro med naturen. Ska bli så sweet...
Lite småförvirrat inlägg det här men som sagt, det är en del känslor och tankar i rörelse just nu so live with it men jag vet ju att ni mår som bäst när jag mår som sämst så varsågod... ;)
onsdag 1 juli 2009
Ensam och övergiven...
Veckans höjdpunkt sket sig, grindkvällen med Wettis är avblåst då han ska spendera kvalitetstid med honan sin. Snacka om att jag får stryka på foten men jag unnar honom det och må hans all-in bli mer lyckad än vad den brukar bli vid pokerborden...Bitter, jag? No no.
Då var kvällens happening avklarad också, den ack så framemotsedda dejten...observera ironin. Jag gick nog mest dit i allra största neutralitetsläge, inga förhoppningar eller förväntningar kring det hela utan bara ta det för vad det är. Prickenligt var jag vid Tabazco vid 19.00 och strax efteråt dök hon upp varpå vi styrde kosan till Varda där vi spenderade tre timmar pratandes om allt och inget, för min del kändes det dock inte som något utöver det vanliga. Hon var trevlig men mer än så var det inte så tyvärr lär det inte bli någon fortsättning, jag får fortsätta på den golgata-influerade andra vägen som jag dukat upp så fint för mig. Jag måste vara den mest självdestruktive som vandrat på denna jord, jag andas ångest och misären rusar i mina ådror...gotta love it.
Nu återstår inte mycket mer för kvällen än att eventuellt laga mat även om jag funderar på att skjuta upp det till imorgon bitti...ja, ni läste rätt. Jag funderar starkt på att laga till min matlåda imorgon bitti innan jag drar till jobbet för just nu är jag sanslöst trött och orkar knappt hålla ögonen öppna. Dessutom börjar jag känna lite ont i halsen också, det verkar som Metaltown tar ut sin rätt lite i efterhand. För er som oroar er för min flagnande panna kan jag meddela att den är nästintill med i matchen, tack vare mitt hudkrämande har den hämtat sig rejält även om det numera är en lite rosa-aktig fläck som bosatt sig längs med högra pannsidans hårlinje. Oerhört sexigt och upphetsande, jag vet.
Satans Power Meet i helgen också, funderar faktiskt på att besegra motståndarna genom att förena mig med dom d.v.s. eventuellt ska jag alltså ner på eländet för första gången i mitt liv. Det skulle inte förvåna mig om jag av någon gudaförgäten anledning blir hjärntvättad och totalt omvänd och återvänder som den värsta raggaren någonsin, diggandes Eddie Meduza för fulla muggar och moonandes över hela stan. Gud bevare mig. Om så blir fallet får ni min fulla tillåtelse att avliva mig genom att mata ihjäl mig med korv och mos, dumpa mig i bakluckan på en Ford Mustang -58 och köra ner hela ekipaget i Svartån.
Nej, nu är sinnet helt osannolikt trött så jag måste lägga ner, det blir matlåda imorgon bitti sjukt nog. Det är bara att ställa klockan på 05.00, jag är ju helt geni(t)alisk...godnatt...
Då var kvällens happening avklarad också, den ack så framemotsedda dejten...observera ironin. Jag gick nog mest dit i allra största neutralitetsläge, inga förhoppningar eller förväntningar kring det hela utan bara ta det för vad det är. Prickenligt var jag vid Tabazco vid 19.00 och strax efteråt dök hon upp varpå vi styrde kosan till Varda där vi spenderade tre timmar pratandes om allt och inget, för min del kändes det dock inte som något utöver det vanliga. Hon var trevlig men mer än så var det inte så tyvärr lär det inte bli någon fortsättning, jag får fortsätta på den golgata-influerade andra vägen som jag dukat upp så fint för mig. Jag måste vara den mest självdestruktive som vandrat på denna jord, jag andas ångest och misären rusar i mina ådror...gotta love it.
Nu återstår inte mycket mer för kvällen än att eventuellt laga mat även om jag funderar på att skjuta upp det till imorgon bitti...ja, ni läste rätt. Jag funderar starkt på att laga till min matlåda imorgon bitti innan jag drar till jobbet för just nu är jag sanslöst trött och orkar knappt hålla ögonen öppna. Dessutom börjar jag känna lite ont i halsen också, det verkar som Metaltown tar ut sin rätt lite i efterhand. För er som oroar er för min flagnande panna kan jag meddela att den är nästintill med i matchen, tack vare mitt hudkrämande har den hämtat sig rejält även om det numera är en lite rosa-aktig fläck som bosatt sig längs med högra pannsidans hårlinje. Oerhört sexigt och upphetsande, jag vet.
Satans Power Meet i helgen också, funderar faktiskt på att besegra motståndarna genom att förena mig med dom d.v.s. eventuellt ska jag alltså ner på eländet för första gången i mitt liv. Det skulle inte förvåna mig om jag av någon gudaförgäten anledning blir hjärntvättad och totalt omvänd och återvänder som den värsta raggaren någonsin, diggandes Eddie Meduza för fulla muggar och moonandes över hela stan. Gud bevare mig. Om så blir fallet får ni min fulla tillåtelse att avliva mig genom att mata ihjäl mig med korv och mos, dumpa mig i bakluckan på en Ford Mustang -58 och köra ner hela ekipaget i Svartån.
Nej, nu är sinnet helt osannolikt trött så jag måste lägga ner, det blir matlåda imorgon bitti sjukt nog. Det är bara att ställa klockan på 05.00, jag är ju helt geni(t)alisk...godnatt...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)