Året närmar sig sitt slut och det är väl läge att summera det på något sätt, jag vill dock först summera de senaste dagarnas pokeräventyr då det hänt en del:
I onsdags valde jag att stanna hemma från Aqva då det var en rebuy-turnering på schemat och jag hatar dylika varianter, har fisken blivit utslagen ska han även förbli utslagen. Nåväl, jag reggade mig istället till Lillördag på SvS och trots en halvmedioker början hänger jag i länge och väl, jag kommer inte ihåg några specifika händer eller så men på något sätt lyckas jag ta mig till finalbord i alla fall där jag kommer in som relativ kortstack. Nu börjar det dock hända grejer och jag lyckas jobba mig upp till en chiplead med bra tajming och bra kortsnitt, dock hamnar jag i trubbel när vi är fem kvar. Jag har 9Tru i UTG+1 och UTG dubblar blindsen som är 5k/10k, jag sitter på runt 300k i marker. Fold av alla andra och floppen kommer 9-hög, bara spader. Här bettar ursprungshöjaren ut 30k och jag slår om till 80k med syn från honom, turn kommer Qkl och han checkar varpå jag pushar med syn från honom med 44 där floppen innehöll en tredje fyra. Jag drar ju dött redan där och får runt 40k kvar som åker in i nästa hand när jag har A8 men någon vaknar upp med KK eller QQ, minns inte riktigt men jag minns att jag åker som femma i alla fall. Har ni några synpunkter på mitt spel? Jag blev ifrågasatt av Wettis direkt efteråt men jag kan inte ångra något i spelet, jag väljer att representera en linje och måste fullfölja den. Jag tror ju i min enfald att jag kan få rätt många händer att vika på turn... Det blev i alla fall 5k in även om förstapriset på 23k inte hade suttit direkt fel på något sätt, det var länge sedan jag vann en turnering nu.
Igår torsdag drog jag efter många om och men iväg till Kumla för en turnering där, 1,6k i inköp med en second chance för 800 kr. Jag kom aldrig in i det, tyvärr börjar det hela bli ett mönster för mig i storturneringar både live och online. Jag var kortkall som aldrig förr och när jag väl valde att spela en hand kom jag helt fel in i det, man kan sammanfatta mitt Kumla-äventyr genom tre händer:
1) Får KJo som jag synar en reraise pre med, floppen kommer K-hög och allt åker in. Han har AA och brädan blankar, tappar från 18k(startstack 20k) till 6k och köper min second chance så jag är uppe på 16k igen.
2) Efter att ha jobbat upp mig till runt 20k sitter jag på BB med 85kl, fold till SB som höjer upp och jag synar. Floppen kommer 532 och han bettar ut varpå jag ställer, han blixtsynar och visar upp QQ. Nere på 6k igen.
3) Är hyfsat trött på skiten nu och när Wulffen slagit upp och MikeTime ställt orkar jag inte mer utan stoppar in det med KQru och ber till gudarna om lite one time, Wulffen synar bakom och visar upp AA och Mike har AQsp. Flopp kommer T-hög, en ruter. Turn Jru och jag kan känna vittringen av en brutal utdragning lång väg men tyvärr sviker gudarna mig med en blank river trots miljarder med outs för mig, bara att packa ihop och brumma hemåt.
Lagom tilt blåser jag hem och köper med mig kinamat från Wok'n'go eller vad de heter ute på Bäckby, en friterad kyckling med sötsur sås ska intagas. Väl hemma packar jag upp grejerna och säger bara "What the fuck?", de har inte lagt med sötsura såsen. FML. Bara att tugga i sig torrt ris med torra friterade kycklingbitar, dagen blir bara bättre och bättre.
Efter mattilten längtar jag efter revansch så jag reggar mig till Startstacken, 500-kronors och en satellit till Giganten. Den mittersta är avklarad ganska snabbt, jag gör bort mig och tappar halva stacken tidigt men sedan dubblar jag tillbaka med QQ mot JJ bara för torska allt med AQkl mot QJo efter att ha fått in det på floppen QJT med två klöver, hur fan det nu är möjligt med tanke på alla outs. Satelliten ger två platser och 4k till trean, inköpet till Giganten är ju som bekant 5k. Jag har knappast något tilltro till att jag ska mäkta med att ta en plats men sakta men säkert minskar fältet och jag bygger stack, är inne och vevar lite tveksamt vid något tillfälle men annars håller jag det på en stabil nivå. Mot slutet blir det riktigt vidrigt, vi är fem kvar i en evighet och markerna åker fram och tillbaka där jag dock är den som ligger stabilast hela tiden. Till slut lyckas två busta och vi är ITM, jag är dock sugen på att fixa platsen direkt för om jag vinner tredjepriset är risken stor att de pengarna inte hamnar som ett inköp till Giganten. Jag fortsätter att mala på och lyckas knipa en av platserna till sist, nu blir det alltså feting-turre direkt på det nya året. Vore ju rätt skönt att få en formidabel start på 2012 genom att gå långt i den på söndag, håll tummarna för mig! Startstacken går segt länge men till slut får jag in det med AK mot 99 pre och floppen kommer QJT, inte så svårt då. Med den potten tar jag mig upp i ledning där jag hänger kvar en bra stund, sedan kommer dock ärketilten som jag undvikit länge men när jag torskar AK mot KQ rinner bägaren över. Jag blir riktigt lack på killen ifråga och när han ställer på min raise en stund senare tar jag syn med QT, han har KT och dräper mig en gång till. Nu har jag bara 10BB som åker in snabbt, jag kommer inte ens ihåg med vad men där tar det slut i alla fall och det kändes riktigt bittert då jag trodde mig ha en bra chans efter AK mot 99-potten. Usch. För att försöka lätta på tilten stoppar jag in 2k på PLO-borden varpå jag tappar 1,4k ganska snabbt, tilten blev inte bättre av det. Där och då stänger jag ner klienten och tackar för mig, jävla skitspel.
Idag blir det att åka till Aqva för att hålla i turneringen där, det är en deepstack och jag hoppas kunna få till någon form av framgång så att livespelandet får ett värdigt avslut för 2012 och inte hänger på Kumla-debaclets trend. Imorgon blir det att fira nyår hos Plzd2BeatU vilket ska bli riktigt trevligt då vi inte haft något kvalitativt umgänge på år och dagar, det blir tydligen en dryg handfull personer där så det blir nog alldeles lagom med ös. Söndag blir sedan nog lugn men avslutas som synes ovan med en hel del turregrind där Steken och Febern antagligen läggs till schemat för egen del, kan bli något mer också.
Ja, 2011, vad ska man säga om det året? Rent generellt måste jag nog säga att det har varit ett ganska menlöst år för egen del, det mesta har rullat på men utan vare sig toppar eller dalar. De amorösa eskapaderna har hållits till ett minimum då vettiga kandidater lyst med sin frånvaro och de få trevande försök man gjort snabbt visat sig vara fruktlösa eller gudsförgätna, få se vad 2012 har i sitt sköte på den fronten. Spelmässigt var det ett tungt första halvår men sedan tog allt fart efter sommaren och den ena framgången efter den andra har skeppats åt mitt håll, jag hade ju först en minirusch där i september-trakterna för att sedan hamna i en liten svacka innan allt exploderade i november-december. Mer sånt åt folket och hade jag hittat formen lite tidigare hade jag nog kunnat ge rosjon och lauraangel en match om segern vad gäller total vinst för 2011 för turregrinders på SvS. Nu "sabbades" ju den statistiken av alla SM-vinnare då de seglade upp i topp bara genom att ha vunnit en enda turnering, blir ju inte riktigt rättvisande men lika glad är jag för det. Så länge jag går plus är jag nöjd. Jag har sprungit på en hel del nya vänner inom pokervärlden 2011, både live och online och det är väl det som är en av de allra största fördelarna med pokerspelandet: att man lär känna så många intressanta människor. Höjdpunkterna spelmässigt var nog vinsten live i Berga Open samt vinsten i Söndagssteken på SvS, prestigefyllda vinster som även gav ett fint tillskott i kassan.
En av höjdpunkterna under året annars var ju Finlands VM-guld i hockey medan ett av de absolut mest sjukare och negativa var Breiviks slakt på Utöya, kan fortfarande knappt fatta vad idioten gjort. Mitt mord på Bambi från i somras finns fortfarande kvar i bakhuvudet och jag kan än höra hennes dödsskri när hon skickas in i skogen från smällen, jag tycker inte alls om att döda i onödan.
Nej, jag vet inte, varför vältra sig i det som varit. Bättre att se framåt och hoppas på att storhetstiden bara tagit sin början nu, jag ser i alla fall inga tecken som tyder på det motsatta så jag tror 2012 på allvar blir mitt år. Jag vet att jag skrev samma sak förra året men jag är väl som den där snubben som förutspår jordens undergång gång efter annan, jag ger inte upp förrän jag får rätt. Gott nytt år på er, alla fiskar och tomtar. Väl mött 2012 och jag hoppas vi ses vid borden eller bara i det vanliga livet, det finns många därute som jag bryr mig om. Kärlek.
fredag 30 december 2011
tisdag 27 december 2011
Svullandets högtid...
Var jag inte fet tidigare har jag stora förutsättningar att bli det nu i alla fall, det är ganska sinnessjukt hur mycket man äter och frossar under dessa helgdagar kring jul och nyår. Det finns liksom inga gränser utan allt ska ner, mat eller godis spelar ingen roll. Det gör ju bara att det seriösa fysiska upprustningsprojektet kommer närmare och närmare, något måste göras och det kommer att bli förändring. I promise. Är trött på mig själv nu och chipstuttarna börjar bli verkliga snart, vill inte bli som bitch-tit Bob i Fight Club direkt. Nej, skärpning blir det men först en Polly till bara...
Pokern har gått helt ok, både live och online. I onsdags i förra veckan var det bountyturnering på Aqva där bountyn bestod av en egeninhandlad julklapp för runt 100 kr, jag köpte tre påsar Polly och en Toffifee som bounty på mig själv samtidigt som jag tänkte att det vore en fin bounty att få. Sjukt nog går jag bra i turneringen trots en tung start och lyckas till slut ta hem hela spektaklet, på vägen skramlar jag ihop bounties i form av Zlatan-boken, en fickplunta, en flaska Malibu Coconut samt min egna som jag får behålla eftersom ingen slog ut mig. En lyckad kväll helt enkel.
Torsdagskvällen bjöd på ett spontant julbord med lite polare, det hela fortsatte med en omgång bowling där jag oväntat nog lyckades dra in tre strikes i en och samma runda vilket nog nästan måste vara personbästa för min del. Min vana trogen sträckte jag dock baksidan av höger lår, det händer alltid när jag bowlar så jag var inte direkt oförberedd men det är bra drygt vilket som. Allting avslutas med lite fotbollstittande på den lokala sportbaren, vi lägger in lite tips men ingenting sitter men vi lullar hemåt nöjda med kvällen ändå. Alltid trevligt med kvalitativt umgänge.
Fredagen blir lugn, jag sköter uppesittandet på egen hand med lite xboxande och filmtittande så det blir ingen dramatik på något sätt. Julafton firas traditionsenligt hos mor och far med yngre brodern med familj närvarande, juldagen ägnas åt en sekundär julafton med storebror och familj. Mycket paketöppnande och mat senare hittar jag hem på söndagskvällen i tid för att registrera mig till bl a Söndagssteken. Det goda springet fortsätter och jag hittar till slut en tredje plats i den turneringen för ett inflöde av 13k, inte illa pinkat. Jag hade en hel del flyt längs vägen där TripleFoul återigen fick smaka surdeg när jag halvdåligt nog får in allt på brädan 4Q78 med 76 mot hans AA, river ger mig en gudabenådad 5:a och jag tar en relativt oförtjänt pott. Igår måndag körde jag djupen, 500-kronors och Startstacken där den sistnämnda var över förväntan. Jag trodde den skulle vara relativt turboaktig men den var riktigt fint strukturerad så den blir det att köra fler gånger, rekommenderas starkt trots att jag blev lagom setuppad igår när jag floppar topptvå med 98 och möter 99. Nåväl, 500-kronors gick bättre där jag till slut tar en tredje plats efter att ha blivit dräpt av Dybban, jag blev lite lack på honom då han mot slutet av turneringen slänger ur sig att han blir nöjd så länge han kommer före mig. Kändes rätt onödigt även om vi(jag) tjabbar en del vid borden, jag har all respekt för karln och hoppas ju att han har det för mig. Vet inte om jag var extra känslig eller något men lite ledsen i ögat blev jag så jag orkade inte ens skriva ett "gg" när jag åkte, tyckte jag hade läget under kontroll med tre kvar men min aggression slog tillbaka denna gång. Först dubblade jag Dybban med KQ mot AJ och sen dödade han mig med sina AQ mot mina 79, båda händerna allin pre.
Ikväll blir det väl att köra Wigg-turneringarna som vanligt och jag tror jag offrar mig på en Startstack igen faktiskt, måste känna efter en gång till om den faktiskt var så bra som det kändes igår. Annars väntar jag på att Arsenal-matchen tar sin början, jag har nämligen chansen att ta hem Topptipset om de bara lyckas vinna. Inte för att det blir några superpengar(dryg tusing) men på satsade 32 kr känns den avkastningen helt ok ändå, skulle dock inte förvåna mig om Arsenal går och torskar eller något. Jag snackade med en polare i helgen om att återuppta vårt Stryktipstippande igen, förr i tiden körde vi varje helg men senaste fem åren har vi inte kört något alls. Jag har faktiskt två 13-rättinsatser under bältet men det tragiska är att inte ens vinstsummorna från BÅDA överstiger 2k totalt, allt jag har för besväret är en respekt-tröja att visa upp. Vore ju rätt fint att sätta 13 rätt som ensam vinnare numera, 20 millar rakt in om jag inte missminner mig...
Nej, nu är det dags för tarmtömning så jag vill bara önska er ett sent god jul men ett tidsenligt god fortsättning, jag sparar nyårsönskningarna då jag är övertygad om att jag hinner med ett inlägg till innan klockan klämtar. Må gott och ta hand om era nära och kära!
Pokern har gått helt ok, både live och online. I onsdags i förra veckan var det bountyturnering på Aqva där bountyn bestod av en egeninhandlad julklapp för runt 100 kr, jag köpte tre påsar Polly och en Toffifee som bounty på mig själv samtidigt som jag tänkte att det vore en fin bounty att få. Sjukt nog går jag bra i turneringen trots en tung start och lyckas till slut ta hem hela spektaklet, på vägen skramlar jag ihop bounties i form av Zlatan-boken, en fickplunta, en flaska Malibu Coconut samt min egna som jag får behålla eftersom ingen slog ut mig. En lyckad kväll helt enkel.
Torsdagskvällen bjöd på ett spontant julbord med lite polare, det hela fortsatte med en omgång bowling där jag oväntat nog lyckades dra in tre strikes i en och samma runda vilket nog nästan måste vara personbästa för min del. Min vana trogen sträckte jag dock baksidan av höger lår, det händer alltid när jag bowlar så jag var inte direkt oförberedd men det är bra drygt vilket som. Allting avslutas med lite fotbollstittande på den lokala sportbaren, vi lägger in lite tips men ingenting sitter men vi lullar hemåt nöjda med kvällen ändå. Alltid trevligt med kvalitativt umgänge.
Fredagen blir lugn, jag sköter uppesittandet på egen hand med lite xboxande och filmtittande så det blir ingen dramatik på något sätt. Julafton firas traditionsenligt hos mor och far med yngre brodern med familj närvarande, juldagen ägnas åt en sekundär julafton med storebror och familj. Mycket paketöppnande och mat senare hittar jag hem på söndagskvällen i tid för att registrera mig till bl a Söndagssteken. Det goda springet fortsätter och jag hittar till slut en tredje plats i den turneringen för ett inflöde av 13k, inte illa pinkat. Jag hade en hel del flyt längs vägen där TripleFoul återigen fick smaka surdeg när jag halvdåligt nog får in allt på brädan 4Q78 med 76 mot hans AA, river ger mig en gudabenådad 5:a och jag tar en relativt oförtjänt pott. Igår måndag körde jag djupen, 500-kronors och Startstacken där den sistnämnda var över förväntan. Jag trodde den skulle vara relativt turboaktig men den var riktigt fint strukturerad så den blir det att köra fler gånger, rekommenderas starkt trots att jag blev lagom setuppad igår när jag floppar topptvå med 98 och möter 99. Nåväl, 500-kronors gick bättre där jag till slut tar en tredje plats efter att ha blivit dräpt av Dybban, jag blev lite lack på honom då han mot slutet av turneringen slänger ur sig att han blir nöjd så länge han kommer före mig. Kändes rätt onödigt även om vi(jag) tjabbar en del vid borden, jag har all respekt för karln och hoppas ju att han har det för mig. Vet inte om jag var extra känslig eller något men lite ledsen i ögat blev jag så jag orkade inte ens skriva ett "gg" när jag åkte, tyckte jag hade läget under kontroll med tre kvar men min aggression slog tillbaka denna gång. Först dubblade jag Dybban med KQ mot AJ och sen dödade han mig med sina AQ mot mina 79, båda händerna allin pre.
Ikväll blir det väl att köra Wigg-turneringarna som vanligt och jag tror jag offrar mig på en Startstack igen faktiskt, måste känna efter en gång till om den faktiskt var så bra som det kändes igår. Annars väntar jag på att Arsenal-matchen tar sin början, jag har nämligen chansen att ta hem Topptipset om de bara lyckas vinna. Inte för att det blir några superpengar(dryg tusing) men på satsade 32 kr känns den avkastningen helt ok ändå, skulle dock inte förvåna mig om Arsenal går och torskar eller något. Jag snackade med en polare i helgen om att återuppta vårt Stryktipstippande igen, förr i tiden körde vi varje helg men senaste fem åren har vi inte kört något alls. Jag har faktiskt två 13-rättinsatser under bältet men det tragiska är att inte ens vinstsummorna från BÅDA överstiger 2k totalt, allt jag har för besväret är en respekt-tröja att visa upp. Vore ju rätt fint att sätta 13 rätt som ensam vinnare numera, 20 millar rakt in om jag inte missminner mig...
Nej, nu är det dags för tarmtömning så jag vill bara önska er ett sent god jul men ett tidsenligt god fortsättning, jag sparar nyårsönskningarna då jag är övertygad om att jag hinner med ett inlägg till innan klockan klämtar. Må gott och ta hand om era nära och kära!
måndag 19 december 2011
Bråda tider...
Julen närmar sig med stormsteg och min julstämning är totalt obefintlig, jag försökte mig på en julklappsräd idag men misslyckades kapitalt då ingenting inhandlades utan det enda jag mäktade med var en lunch i trevligt sällskap. Snacka om otaggad... Jag har ju dock veckan på mig och jag har nog i alla fall en någorlunda aning om vad som ska införskaffas så det är inte så illa som det låter men det vore faktiskt skönt att ett år vara klar med inköpen i god tid. Nu får jag väl skylla på en väldigt hektisk jobbvecka i förra veckan då all tid i princip försvann i och med tjänsteresa samt representation på hemmaplan. Än en gång blev jag också varse om min avsky mot människor utan hjärna, så som dessa eviga marodörer på flyg. Jag tror mig ha tagit upp det tidigare men det tål att upprepas, när boardingen ska avklaras och de ropar upp att rad 22 till 38 är välkomna att stiga ombord betyder det inte att du din sketna jävla mupp på rad 8 ska gå på. Jag blir så innerligt trött, är beredd att lappa till dessa lägre stående varelser på min väg igenom planet. Har de någonsin funderat på vad som skulle hända om alla gjorde som dom? Jag kan berätta, anarki stavas det. Alla har sina egna regler och har bara sin egoistiska syn på hur saker och ting ska fortlöpa... Att vi sedan i sällskapet började diskutera ett eller flera handbagage vara eller icke vara bör vi inte ens gå in på för då kreverar jag och blir en våt fläck i soffan, alltid när jag springer på sådana här vardagliga exempel på människors patetiska existensnivå tänker jag bara på Slipknots briljant döpta låt "People = Shit". True that.
Förutom att få mitt hopp för mänskligheten krossat ännu en gång har jag under helgen i alla fall landat på hemmaplan och tagit igen mig en aning, i lördags höll jag på att åter göra succé i pokervärlden då jag blev 16:e man i Långlördag. Jag ledde ett bra tag från att vi var 70 kvar till runt 20 men sedan kom två händer som egentligen avgjorde helt, först överspelade jag QJ mot en fisk som jag observerat ett bra tag. Han i sin tur hade överspelat många händer innan men kommit undan så jag trodde jag skulle kunna utnyttja detta men tji fick jag, jag synar i alla fall en raise från honom pre och floppen kommer AJx. Här bettar han knappt halvpott och jag synar för jag tror lätt att jag har bäst hand, turn kommer K och han checkar till mig varpå jag bettar för att representera något vettigt. Han synar dock och river kommer blank, han checkar och jag vågar inget annat än checka bakom varpå han visar upp AQ. Inte direkt den handen jag trodde han skulle ha, han spelade helt enkelt ut mig där. Efter det åker jag från toppen till mitten av spelarskaran och blir lite desperat, en stund senare hittar jag 44 på BB med runt 85k i stacken med blinds på 2,5k/5k och cutoff pushar med runt 58k med vik fram till mig. Jag är ganska "säker" på att jag har en flipp och eftersom jag vill försöka komma in i det igen tar jag synen, han visar upp AQ och jag är nöjd så långt. Jag vågar dock inte titta utan smyger fram korten på skärmen, bara för att se en äcklig Q på turn och så var jag nere på 25k typ. Efter det är det bara en tidsfråga, jag stjäl upp mig till 55k för att sedan ställa med ATo och få syn av QQ. Flopp blankar men på turn plockar jag upp både hålstege- och färgdrag, tyvärr blankar rivern och jag är ute på 16:e plats.
Söndagen skulle bli den stora speldagen då jag även skulle köra Stars jubileumsturnering, jag börjar dock med Söndagsfebern på SvS som dock blir kortvarig. Jag åker på ett antal hyfsat brutala setups och är ute efter en timme, föga upphetsande. Näst på tur stod Söndagssteken och Topp100 samtidigt som Sunday Mill kickar igång också, tyvärr blir alla korta äventyr för mig då jag är ute ur allt innan klockan hunnit slå 22.00. Antiklimax så det heter duga. Jag kom aldrig in i Million och jag förstår inte varför jag ska vara så kall på storturneringarna, varit samma med SM och allt möjligt. Oerhört tråkigt men vad göra, riktigt värdelöst när man inte träffar något och inte får någon respekt för betsen. Jag har slaskat lite PLO också men inga större förluster, gjorde lite plus som jag sedan tappade föga oväntat. Nu får vi se hur mycket spel det blir i juletider men någon turnering ska man väl kunna beta av, blir nog lite livespel också då det är lite småturneringar runtom på klubbarna.
Saab begärt i konkurs idag, tror nog mitt förväntade inbytesvärde numera är lika med noll på silverpilen. FML.
En glad nyhet är att jag betat av Lego Harry Potter 5-7 i alla fall, blir storebrorsbarnen glada när de får ytterligare ett spel i julklapp. Jag har inte direkt rosat marknaden som favoritfarbror hittills men nu är det väl fan om jag inte ska bli det, ger inte det här önskad effekt ger jag upp. I och med att Potter fick stryka på foten mäktade jag med att trycka in Skyrim för första gången och jag fick onda aningar direkt, jag tror det kommer att bli en rejäl tidstjuv framöver. Det är ju Fallout 3-utvecklarna som gjort ännu ett till synes mästerverk och känslan är densamma, från vad jag hört är spelet ofattbart stort och man kan nog plöja ner både en och två livstider i det. Jag får nog dock slipa på mina sociala förmågor då jag i spelets inledning direkt hamnar i trubbel, efter att ha flytt undan en annalkande avrättning hamnar jag i en by där allt är frid och fröjd...tills jag kommer dit. I min iver att prova runt lite tar jag fram pilbågen och tar sikte på närmsta hönan, en välsiktad pil senare har jag halva byn efter mig rabiata av blodtörst. Kanske inte läge att ta sig för stora friheter i civiliserade områden därmed alltså... Jaja, blir nog intressant att börja utforska den världen men ska nog fokusera en del på AC:Revelations också och försöka beta av det, GOWIII-gänget har också kommit igång på allvar så vi har hunnit med några sittningar och det blir även en omgång ikväll som det ser ut.
Jag hade ju tagit ledigt idag för att kunna vara med hela vägen i Million, moget gjort av mig.
Nej, den här veckan blir nog rätt hektisk den med då det sista på jobbet ska klaras av innan julledigheten samtidigt som paketen ska inhandlas. Jag måste ju dock också jobba upp en julstämning hur det nu ska gå till, snön börjar ju dock så sakteliga bli närvarande så det är alltid ett steg i rätt riktning. Ja just det, fick lite förfrågningar om kärlekslivet vid borden på Svs av bl a Knubben men där finns inget nytt att förtälja då min största framgång på sistone är ett "Hej!" av en okänd tjej på en restaurang under tjänsteresan. Ungefär på den nivån är det och då förstår ni hur för jävla miserabelt det är...
Förutom att få mitt hopp för mänskligheten krossat ännu en gång har jag under helgen i alla fall landat på hemmaplan och tagit igen mig en aning, i lördags höll jag på att åter göra succé i pokervärlden då jag blev 16:e man i Långlördag. Jag ledde ett bra tag från att vi var 70 kvar till runt 20 men sedan kom två händer som egentligen avgjorde helt, först överspelade jag QJ mot en fisk som jag observerat ett bra tag. Han i sin tur hade överspelat många händer innan men kommit undan så jag trodde jag skulle kunna utnyttja detta men tji fick jag, jag synar i alla fall en raise från honom pre och floppen kommer AJx. Här bettar han knappt halvpott och jag synar för jag tror lätt att jag har bäst hand, turn kommer K och han checkar till mig varpå jag bettar för att representera något vettigt. Han synar dock och river kommer blank, han checkar och jag vågar inget annat än checka bakom varpå han visar upp AQ. Inte direkt den handen jag trodde han skulle ha, han spelade helt enkelt ut mig där. Efter det åker jag från toppen till mitten av spelarskaran och blir lite desperat, en stund senare hittar jag 44 på BB med runt 85k i stacken med blinds på 2,5k/5k och cutoff pushar med runt 58k med vik fram till mig. Jag är ganska "säker" på att jag har en flipp och eftersom jag vill försöka komma in i det igen tar jag synen, han visar upp AQ och jag är nöjd så långt. Jag vågar dock inte titta utan smyger fram korten på skärmen, bara för att se en äcklig Q på turn och så var jag nere på 25k typ. Efter det är det bara en tidsfråga, jag stjäl upp mig till 55k för att sedan ställa med ATo och få syn av QQ. Flopp blankar men på turn plockar jag upp både hålstege- och färgdrag, tyvärr blankar rivern och jag är ute på 16:e plats.
Söndagen skulle bli den stora speldagen då jag även skulle köra Stars jubileumsturnering, jag börjar dock med Söndagsfebern på SvS som dock blir kortvarig. Jag åker på ett antal hyfsat brutala setups och är ute efter en timme, föga upphetsande. Näst på tur stod Söndagssteken och Topp100 samtidigt som Sunday Mill kickar igång också, tyvärr blir alla korta äventyr för mig då jag är ute ur allt innan klockan hunnit slå 22.00. Antiklimax så det heter duga. Jag kom aldrig in i Million och jag förstår inte varför jag ska vara så kall på storturneringarna, varit samma med SM och allt möjligt. Oerhört tråkigt men vad göra, riktigt värdelöst när man inte träffar något och inte får någon respekt för betsen. Jag har slaskat lite PLO också men inga större förluster, gjorde lite plus som jag sedan tappade föga oväntat. Nu får vi se hur mycket spel det blir i juletider men någon turnering ska man väl kunna beta av, blir nog lite livespel också då det är lite småturneringar runtom på klubbarna.
Saab begärt i konkurs idag, tror nog mitt förväntade inbytesvärde numera är lika med noll på silverpilen. FML.
En glad nyhet är att jag betat av Lego Harry Potter 5-7 i alla fall, blir storebrorsbarnen glada när de får ytterligare ett spel i julklapp. Jag har inte direkt rosat marknaden som favoritfarbror hittills men nu är det väl fan om jag inte ska bli det, ger inte det här önskad effekt ger jag upp. I och med att Potter fick stryka på foten mäktade jag med att trycka in Skyrim för första gången och jag fick onda aningar direkt, jag tror det kommer att bli en rejäl tidstjuv framöver. Det är ju Fallout 3-utvecklarna som gjort ännu ett till synes mästerverk och känslan är densamma, från vad jag hört är spelet ofattbart stort och man kan nog plöja ner både en och två livstider i det. Jag får nog dock slipa på mina sociala förmågor då jag i spelets inledning direkt hamnar i trubbel, efter att ha flytt undan en annalkande avrättning hamnar jag i en by där allt är frid och fröjd...tills jag kommer dit. I min iver att prova runt lite tar jag fram pilbågen och tar sikte på närmsta hönan, en välsiktad pil senare har jag halva byn efter mig rabiata av blodtörst. Kanske inte läge att ta sig för stora friheter i civiliserade områden därmed alltså... Jaja, blir nog intressant att börja utforska den världen men ska nog fokusera en del på AC:Revelations också och försöka beta av det, GOWIII-gänget har också kommit igång på allvar så vi har hunnit med några sittningar och det blir även en omgång ikväll som det ser ut.
Jag hade ju tagit ledigt idag för att kunna vara med hela vägen i Million, moget gjort av mig.
Nej, den här veckan blir nog rätt hektisk den med då det sista på jobbet ska klaras av innan julledigheten samtidigt som paketen ska inhandlas. Jag måste ju dock också jobba upp en julstämning hur det nu ska gå till, snön börjar ju dock så sakteliga bli närvarande så det är alltid ett steg i rätt riktning. Ja just det, fick lite förfrågningar om kärlekslivet vid borden på Svs av bl a Knubben men där finns inget nytt att förtälja då min största framgång på sistone är ett "Hej!" av en okänd tjej på en restaurang under tjänsteresan. Ungefär på den nivån är det och då förstår ni hur för jävla miserabelt det är...
söndag 11 december 2011
Time flies...
En vecka har gått i princip sedan senaste uppdateringen här, just nu springer tiden mest hejvilt känns det som och den fysiska formen är fortfarande svajig då vissa dagar har känts rätt kassa i formväg. I tisdags i förra veckan körde jag Wigg-turneringarna på SvS men utan någon lycka, är det några turneringar man behöver extrema flipping skills så är det dessa turbovarianter. Jag kan fortfarande inte förstå hur jag kunde gå och vinna Turbowiggen för några veckor sedan, det är inte direkt den Koivu jag är van vid att vara då jag ofta brukar torska de flesta flipsen. Nu blev det dock som sagt inga framgångar och onsdagen förblev pokermässigt helvit då jag först var på ett julbord med jobbet för att sedan hänga på ett pass av hordes i GOW3 med xboxlive-gänget, alltid lika trevligt och vi har nu efter några års spelande fått till en bra dynamik i vårt gäng så det mesta går på automatik. Än har vi dock inte klämt 50 nivåer av hordes i GOW3, det lär komma vilken dag som helst då vi nu t ex nådde fram till nivå 48...
Torsdagen var en riktig skitdag rent ut sagt, jag kände redan när jag vaknade att det inte skulle bli någon höjdardag och var på vippen att ta en jobba-hemifrån-dag men tvingade ändå iväg mig själv. Väl på plats på jobbet drar jag i handbromsen i bilen och halva handbromsen blir kvar i min hand, där och då var jag nära en livstilt. Jag kunde dock ganska snabbt konstatera att inget de facto gått sönder utan att allt bara ramlat isär, dock hade jag fått handbromsen att fastna i på-läget men efter lite pillande och pullande fick jag ner den så att bilen åter var mobil. Jag säger då det, varenda gång jag andas ut vad gäller bilen så kommer nästa grej. Jag tänkte faktiskt tanken då i tisdags och onsdags att det var så skönt att besiktningen var avklarad och att bilen nu återigen var fit for fight, tror jag börjar lära mig min läxa nu och det känns som att den här bilen inte har många månader kvar i min ägo. Ge mig en Audi S5:a, tack...
Efter den katastrofala torsdagen var inte humöret på topp på fredagen men jag roade mig på kvällskvisten med att köra Fredagsfighten men stöp ganska tidigt i den, det känns som att jag fått en viss rastlöshet i mitt spel nu efter framgångarna och att den turen jag haft fått mig att förlita mig för mycket på den nyss nämnda. Det blir att jag lite slapphänt trycker in markerna både här och där med tankar om att det nog löser sig, "spela roll om jag trycker in det med JJ mot AA, det kommer ju ändå en J på river" typ. Jag måste gnugga bort det tänket och hitta tillbaka till disciplinen som jag hade innan och i samband med framgångarna, det är ju det spelet jag nött på med trots motgångarna tidigare och det var ju det som gav frukt nu med en sinnessjuk november-månad. Jag har nog blivit lite bortskämd av pokergudarna, dags att jag visar lite tacksamhet och hittar tillbaka till mitt gamla jag tror jag.
På lördagen drog jag iväg till Berga för MikeTimes årsavslut, ingen exceptionell turnering på något sätt utan jag åkte dit mest för sällskapets skull och bara för att få hänga med lite skönt folk. 22 personer letade sig till turneringen och det var en riktigt deepstackad variant då startstacken var på 30k och perioderna startade på 22 minuter för att sedan landa på 28, fanns även en chans att göra två rebuys om man gick gul innan åttonde perioden. Min turnering var nog ganska passiv till en början och jag var väl aldrig med i den direkta toppen utan hankade mig fram, till första pausen hade jag dock skrapat ihop dubbel startstack men den försvann ganska fort efteråt. Efter det låg jag mest runt dryga startstack en bra stund innan jag fick några fina potter, en som jag är lite stolt över är när jag gör en av mina numera patenterade reads på allins. Jag har ATo och floppen kommer KTx, det har varit raise pre och jag kommer inte riktigt ihåg action på flopp men vi ser i alla fall en turn som kommer en K till. Här instapushar motståndaren och jag börjar gå igenom händelseförloppet, jag kommer till slut fram till att han inte borde ha en K för med tanke på min image och betvillighet så borde han checka till mig för att sedan checkraisa mig allin. Till slut tar jag synen och den är klockren då han sitter på A5ru, dock har han ju hittat flushdraget på turn men som tur är dodgar jag den på rivern och en fin pott är min.
Efter det tar jag det mest lugnt och speciellt efter att vi får in en monsterstack vid vårt bord som är med och spelar allt, han synar allins från shortstackar med 73o och gud vet vad. Sjukt nog dräper han mellan varven också och lyckas bygga på sin stack, jag tar mig till finalbord och det ser hyfsat ut för en stund men i och med två monsterstackars aktiva spel med vilka kort som helst måste jag vänta in ett läge. Detta gör att blindsen äter upp min stack ganska bra innan jag får in det med A6 mot KQ, sjukt nog träffar inte motståndaren några av sina kort utan får istället runner-runner stege när floppen kommer T-hög, turn J och river 9. Rätt tröstlöst. Kom i alla fall ITM så gick inte ifrån det hela lottlös...
Riktigt trevlig lördag annars, mycket skönt folk att hänga med där Karlskoga-Lisa är lite charmig i sin semischizomässiga butterhet kontra lättsamhet och där snygg-Stefan bjöd upp till dans som vanligt och han fick mig semitiltad med ett par suspekta spel också så han lär väl ha varit nöjd. MikeTime hittade formtoppen tidigt och fick slänga in handduken, Propax var där med tjej och hund och vill så gärna att jag skulle skriva hur duktig hans tjej var vilket jag med glädje gör då hon faktiskt var sjukt stabil i sitt spel trots att hon uppenbarligen inte spelar alls ofta. GG på Regina alltså! Söt liten hund har de också i form av Divan som sprang runt under borden och charmade de flesta... Sedan hade vi ju andra sköna typer så som Sweet Charlotte, Chrille, polack-Emil, Peder, Mats, Bobbo med flera. Jag vet att jag sagt det förut men det är värt att säga igen, är det något jag älskar med pokersvängen så är det allt skönt folk man springer på. En sådan här dag/kväll av positivt energiintag och jag klarar mig en bra stund, det finns liksom ingen ände på härligheten. Tack alla för ännu en supertrevlig afton! Och tack Mike och SweetC för värdskapet även den förstnämnda som sagt förtog sig lite, skulle tippa på att söndagen ägnats åt en hel del gottgörande för den sistnämnda.
Kommande vecka blir oerhört pokerfattig då det är jobb för hela slanten, måndag och tisdag ägnas åt omhändertagande av utländska gäster medan onsdag till fredag tillbringas i Tyskland. Till helgen får jag väl se till att kompensera det hela med extra mycket spelande istället, jag siktar också på att köra min första Sunday Million till helgen då de kör sin jubileumsvariant så jag ska se till att ta ledigt måndagen utifall att. Undrar om det går att göra en buddytransfer på min rigg från SvS till Stars? Måste kolla med supporten. Dessutom är det ju bara två veckor kvar till julafton så jag måste hitta julkänslan någonstans längs vägen också, snön lyser ju min sin frånvaro och det är nog ett krav för att jag överhuvudtaget ska ha chansen att komma i rätt sinnesstämning. Vi får hålla tummarna för en vit jul helt enkelt...
Torsdagen var en riktig skitdag rent ut sagt, jag kände redan när jag vaknade att det inte skulle bli någon höjdardag och var på vippen att ta en jobba-hemifrån-dag men tvingade ändå iväg mig själv. Väl på plats på jobbet drar jag i handbromsen i bilen och halva handbromsen blir kvar i min hand, där och då var jag nära en livstilt. Jag kunde dock ganska snabbt konstatera att inget de facto gått sönder utan att allt bara ramlat isär, dock hade jag fått handbromsen att fastna i på-läget men efter lite pillande och pullande fick jag ner den så att bilen åter var mobil. Jag säger då det, varenda gång jag andas ut vad gäller bilen så kommer nästa grej. Jag tänkte faktiskt tanken då i tisdags och onsdags att det var så skönt att besiktningen var avklarad och att bilen nu återigen var fit for fight, tror jag börjar lära mig min läxa nu och det känns som att den här bilen inte har många månader kvar i min ägo. Ge mig en Audi S5:a, tack...
Efter den katastrofala torsdagen var inte humöret på topp på fredagen men jag roade mig på kvällskvisten med att köra Fredagsfighten men stöp ganska tidigt i den, det känns som att jag fått en viss rastlöshet i mitt spel nu efter framgångarna och att den turen jag haft fått mig att förlita mig för mycket på den nyss nämnda. Det blir att jag lite slapphänt trycker in markerna både här och där med tankar om att det nog löser sig, "spela roll om jag trycker in det med JJ mot AA, det kommer ju ändå en J på river" typ. Jag måste gnugga bort det tänket och hitta tillbaka till disciplinen som jag hade innan och i samband med framgångarna, det är ju det spelet jag nött på med trots motgångarna tidigare och det var ju det som gav frukt nu med en sinnessjuk november-månad. Jag har nog blivit lite bortskämd av pokergudarna, dags att jag visar lite tacksamhet och hittar tillbaka till mitt gamla jag tror jag.
På lördagen drog jag iväg till Berga för MikeTimes årsavslut, ingen exceptionell turnering på något sätt utan jag åkte dit mest för sällskapets skull och bara för att få hänga med lite skönt folk. 22 personer letade sig till turneringen och det var en riktigt deepstackad variant då startstacken var på 30k och perioderna startade på 22 minuter för att sedan landa på 28, fanns även en chans att göra två rebuys om man gick gul innan åttonde perioden. Min turnering var nog ganska passiv till en början och jag var väl aldrig med i den direkta toppen utan hankade mig fram, till första pausen hade jag dock skrapat ihop dubbel startstack men den försvann ganska fort efteråt. Efter det låg jag mest runt dryga startstack en bra stund innan jag fick några fina potter, en som jag är lite stolt över är när jag gör en av mina numera patenterade reads på allins. Jag har ATo och floppen kommer KTx, det har varit raise pre och jag kommer inte riktigt ihåg action på flopp men vi ser i alla fall en turn som kommer en K till. Här instapushar motståndaren och jag börjar gå igenom händelseförloppet, jag kommer till slut fram till att han inte borde ha en K för med tanke på min image och betvillighet så borde han checka till mig för att sedan checkraisa mig allin. Till slut tar jag synen och den är klockren då han sitter på A5ru, dock har han ju hittat flushdraget på turn men som tur är dodgar jag den på rivern och en fin pott är min.
Efter det tar jag det mest lugnt och speciellt efter att vi får in en monsterstack vid vårt bord som är med och spelar allt, han synar allins från shortstackar med 73o och gud vet vad. Sjukt nog dräper han mellan varven också och lyckas bygga på sin stack, jag tar mig till finalbord och det ser hyfsat ut för en stund men i och med två monsterstackars aktiva spel med vilka kort som helst måste jag vänta in ett läge. Detta gör att blindsen äter upp min stack ganska bra innan jag får in det med A6 mot KQ, sjukt nog träffar inte motståndaren några av sina kort utan får istället runner-runner stege när floppen kommer T-hög, turn J och river 9. Rätt tröstlöst. Kom i alla fall ITM så gick inte ifrån det hela lottlös...
Riktigt trevlig lördag annars, mycket skönt folk att hänga med där Karlskoga-Lisa är lite charmig i sin semischizomässiga butterhet kontra lättsamhet och där snygg-Stefan bjöd upp till dans som vanligt och han fick mig semitiltad med ett par suspekta spel också så han lär väl ha varit nöjd. MikeTime hittade formtoppen tidigt och fick slänga in handduken, Propax var där med tjej och hund och vill så gärna att jag skulle skriva hur duktig hans tjej var vilket jag med glädje gör då hon faktiskt var sjukt stabil i sitt spel trots att hon uppenbarligen inte spelar alls ofta. GG på Regina alltså! Söt liten hund har de också i form av Divan som sprang runt under borden och charmade de flesta... Sedan hade vi ju andra sköna typer så som Sweet Charlotte, Chrille, polack-Emil, Peder, Mats, Bobbo med flera. Jag vet att jag sagt det förut men det är värt att säga igen, är det något jag älskar med pokersvängen så är det allt skönt folk man springer på. En sådan här dag/kväll av positivt energiintag och jag klarar mig en bra stund, det finns liksom ingen ände på härligheten. Tack alla för ännu en supertrevlig afton! Och tack Mike och SweetC för värdskapet även den förstnämnda som sagt förtog sig lite, skulle tippa på att söndagen ägnats åt en hel del gottgörande för den sistnämnda.
Kommande vecka blir oerhört pokerfattig då det är jobb för hela slanten, måndag och tisdag ägnas åt omhändertagande av utländska gäster medan onsdag till fredag tillbringas i Tyskland. Till helgen får jag väl se till att kompensera det hela med extra mycket spelande istället, jag siktar också på att köra min första Sunday Million till helgen då de kör sin jubileumsvariant så jag ska se till att ta ledigt måndagen utifall att. Undrar om det går att göra en buddytransfer på min rigg från SvS till Stars? Måste kolla med supporten. Dessutom är det ju bara två veckor kvar till julafton så jag måste hitta julkänslan någonstans längs vägen också, snön lyser ju min sin frånvaro och det är nog ett krav för att jag överhuvudtaget ska ha chansen att komma i rätt sinnesstämning. Vi får hålla tummarna för en vit jul helt enkelt...
måndag 5 december 2011
Normales...
Nu börjar vi närma oss det normala tillståndet för mig, magin har nog släppt tror jag för nu står banne mig ingenting längre. Jag har tappat runt 10k under helgen både på turneringar och PLO där det sistnämnda är den största boven tyvärr, jag lär mig inte av mina tidigare misstag utan fortsätter mitt socialbidragsgivande till alla missanpassade individer vid dessa bord. Värdet är obegränsat men det gäller både att ha disciplin och tur för att få det att gå runt och nu börjar båda delarna släppa för mig, har nog fått en släng av hybris och förväntar mig att allt bara ska gå av farten men jag lär ju få en brutal kraschlandning i verkligheten dit jag redan nu är på god väg. Ni behöver dock inte oroa er, kassautflödet denna helg var exceptionellt och någon form av skottning efter förra veckans vinst i Lillördag...
I helgen betade jag av Fredagsfighten, Långlördag, Söndagsfebern, Söndagssteken, Topp100 och lite annat utan någon som helst framgång. Nu har setupsen MOT mig börjat ge sig till känna igen, hittar KK mot AA t ex eller toppar med toppkicker mot topptvå och så vidare. Jag börjar se tendenserna och en viss klump börjar infinna sig i magtrakterna, bara gudarna vet vad jag har att vänta mig efter den här senaste tidens framgångar. 700 år av olycka antagligen...FML.
Funderade ett tag på att köra Giganten men den kändes för ovärd, kändes nästan som en turboturnering och det är banne mig skamligt med tanke på inköpet. Det borde ha varit startstack på 20k, 30-minutersperioder där blindsen börjar på 25/50. Då kan vi börja snacka poker på riktigt...
Såg att leaderboardsen på Sharkscope nu uppdaterats med alla SM-vinnare så helt plötsligt förvandlades min fjärdeplats till en tionde eller något dylikt, jag klagar dock inte för plusset kvarstår ju. Lite svårt att konkurrera med 1,2 mkr som Mr Meowski drog hem för sin seger i main i SM, bara att gratulera. Dybban har gjort en tveeggad entré i min turneringsvärld, det är ett givande och tagande men nu känns det nästan som att han fått övertaget. Vi får hoppas att det bara är tillfälligt, annars får jag väl skicka mina homies på honom då de redan visat vissa agg-tendenser mot honom vid borden. Ikväll rumphögg han mig brutalt i månadsfinalen av Topp100 vilket gjorde att jag aldrig kom in i matchen utan dog en timme in i eländet, det blir inget mer spel ikväll för min del.
Fick en inbjudan från Sandman att köra lite MW3 men jag tror att jag måste leta upp sängen, mina ögon är så matta av trötthet att det kliar i dom och jag ser små fläckar. Vet inte vad det är men jag har fått så rätt ofta på sistone, är väl senaste veckornas sena nätter som börjar ta ut sin rätt plus att jag nog fortfarande har något i kroppen som stör ordningen.
Funderar på om det finns så mycket mer att sväva ut kring men tror inte det, det har varit ganska intensivt med poker och jobb som sagt. Jo, just det, i lördags gjorde jag en avstickare till Salas pokerklubb där de höll sitt KM men tyvärr var jag sjukt kall och otajmad där så det blev en kortvarig vistelse. Klubben i sig var dock riktig mysig, de håller till i en källarlokal och precis som pikku-Mikko sa så var inredning som hämtad ur den där kända målningen där bulldogsen kör poker. Skönt folk också så dit får man väl försöka leta sig fler gånger, kommande helg blir det att dra sig västerut istället för ännu ett besök bortåt Berga till. Där är det ju lätta pengar så jag hoppas kunna fylla på plånboken en aning...
Hälsade på lillebrors nyfödda son i helgen också och jag fortsätter springa kallt på den fronten, knappt hann jag hålla i krabaten innan den brast ut i gråt. Jag verkar ha den effekten på brorsbarnen, vet inte vad jag ska tro om det hela men det är genomgående för alla fyra så långt. Ful farbror har fått en ny innebörd.
Nu ska den här fula farbrorn hämta tvätten för att sedan gråta sig till sömns kramandes kudden, bara att förbereda sig på en andra hälft av olyckligt leverne efter denna dryga månad i stormens mitt där oturen misstog sig och blev tur istället. Jag börjar se början på tunneln igen...
I helgen betade jag av Fredagsfighten, Långlördag, Söndagsfebern, Söndagssteken, Topp100 och lite annat utan någon som helst framgång. Nu har setupsen MOT mig börjat ge sig till känna igen, hittar KK mot AA t ex eller toppar med toppkicker mot topptvå och så vidare. Jag börjar se tendenserna och en viss klump börjar infinna sig i magtrakterna, bara gudarna vet vad jag har att vänta mig efter den här senaste tidens framgångar. 700 år av olycka antagligen...FML.
Funderade ett tag på att köra Giganten men den kändes för ovärd, kändes nästan som en turboturnering och det är banne mig skamligt med tanke på inköpet. Det borde ha varit startstack på 20k, 30-minutersperioder där blindsen börjar på 25/50. Då kan vi börja snacka poker på riktigt...
Såg att leaderboardsen på Sharkscope nu uppdaterats med alla SM-vinnare så helt plötsligt förvandlades min fjärdeplats till en tionde eller något dylikt, jag klagar dock inte för plusset kvarstår ju. Lite svårt att konkurrera med 1,2 mkr som Mr Meowski drog hem för sin seger i main i SM, bara att gratulera. Dybban har gjort en tveeggad entré i min turneringsvärld, det är ett givande och tagande men nu känns det nästan som att han fått övertaget. Vi får hoppas att det bara är tillfälligt, annars får jag väl skicka mina homies på honom då de redan visat vissa agg-tendenser mot honom vid borden. Ikväll rumphögg han mig brutalt i månadsfinalen av Topp100 vilket gjorde att jag aldrig kom in i matchen utan dog en timme in i eländet, det blir inget mer spel ikväll för min del.
Fick en inbjudan från Sandman att köra lite MW3 men jag tror att jag måste leta upp sängen, mina ögon är så matta av trötthet att det kliar i dom och jag ser små fläckar. Vet inte vad det är men jag har fått så rätt ofta på sistone, är väl senaste veckornas sena nätter som börjar ta ut sin rätt plus att jag nog fortfarande har något i kroppen som stör ordningen.
Funderar på om det finns så mycket mer att sväva ut kring men tror inte det, det har varit ganska intensivt med poker och jobb som sagt. Jo, just det, i lördags gjorde jag en avstickare till Salas pokerklubb där de höll sitt KM men tyvärr var jag sjukt kall och otajmad där så det blev en kortvarig vistelse. Klubben i sig var dock riktig mysig, de håller till i en källarlokal och precis som pikku-Mikko sa så var inredning som hämtad ur den där kända målningen där bulldogsen kör poker. Skönt folk också så dit får man väl försöka leta sig fler gånger, kommande helg blir det att dra sig västerut istället för ännu ett besök bortåt Berga till. Där är det ju lätta pengar så jag hoppas kunna fylla på plånboken en aning...
Hälsade på lillebrors nyfödda son i helgen också och jag fortsätter springa kallt på den fronten, knappt hann jag hålla i krabaten innan den brast ut i gråt. Jag verkar ha den effekten på brorsbarnen, vet inte vad jag ska tro om det hela men det är genomgående för alla fyra så långt. Ful farbror har fått en ny innebörd.
Nu ska den här fula farbrorn hämta tvätten för att sedan gråta sig till sömns kramandes kudden, bara att förbereda sig på en andra hälft av olyckligt leverne efter denna dryga månad i stormens mitt där oturen misstog sig och blev tur istället. Jag börjar se början på tunneln igen...
torsdag 1 december 2011
Oops, I did it again...
Jaha, då lyckades jag vinna ännu en turnering igår och den här gången var det Lillördag som fick äran. Jag var tvungen att hoppa in som turneringsvärd på Aqva men kände på något sätt att jag inte fick missa Lillördag på SvS denna kväll så jag packade med mig den bärbara och begav mig till klubben, självklart körde jag turneringen där också även om mina äventyr på livescenen blev rätt kortvariga då fokus skiftade ganska snabbt till onlinevarianten efter en bra start där. Rätt skönt att multitabla men kan ju säga att det är rätt svårt att hålla koll på båda spelen samtidigt, det är lätt att båda blir lidande men vad gör man inte för konsten.
Efter att ha bustat live intog jag ett avslappnat läge vid sidan om de andra spelarna och fokuserade istället på de virtuella jaktmarkerna, det gick fortsatt bra och jag hade en skön avslappnad inställning till det hela så jag var nästan aldrig ens orolig. Det blev en del intressanta händer längs vägen där jag t ex slår upp det med A5s från mittposition och får syn från knappen, floppen kommer A34 och jag checkar varpå han också checkar. Turn T, jag bettar 2/3-pott och han synar bakom varpå rivern kommer en 2:a. Ding ding ding. Nu funderar jag för en nanosekund på hur jag ska maxa potten, det ligger 10k i redan och han har 20k bakom medan jag har 50k totalt. Jag gör en lite o-ortodox variant och pushar in allt mitt, efter en stunds stek tar han syn och visar upp AA det sista han gör. Stackars TripleFoul men så går det när man slowar... En annan intressant hand var när jag plockar upp KJo i mittposition som jag slår upp det med varpå en kille två platser bakom mig ställer med ytterligare ett ställ från en ultrashort, jag steker ett tag men inser att jag vill gambla lite med tanke på den stacken jag har i det läget så jag synar. Ultrashorta visar upp 66 och den andra semishorta visar upp QQ. Flopp AJJ, turn J, river blank. Say no more, being Koivu on a higher level.
En av de avgörande händerna mot slutet är när jag får AA på knappen och det slås upp från mittposition, jag synar bara bakom och floppen kommer KQT vilket inte direkt får det att rycka i baguetten. Jag har för mig att han checkar vilket jag också gör bara för att se turn komma en T till, nu kryper baguetten nästan in för att gömma sig men kulorna finns kvar så när han bettar ut ställer jag honom all-in. Efter en stunds stek tar han syn och visar upp AK, rivern blankar och en rejält stor pott är min. Efter det är det dock lite lugnare även om jag plockar upp en AA, två KK, en QQ och en KTs inom loppet av tio händer, det om något skulle jag vlija kalla bra kortsnitt. Efter att ha dominerat och ägt mitt bord ett tag åker jag på några smällar och intar en mer passiv roll som jag behåller en bit in på finalbordet, när vi är åtta kvar eller något så får jag några bra händer som jag lyckas förvalta och efter det är det mer eller mindre en transportsträcka då motståndet inte skrämmer mig direkt. Väl HU har jag runt 600k medan motståndaren ligger runt 400k, ganska snabbt visar det sig dock att han inte har några som helst ambitioner på att spela trots att vi har ganska djupa stackar med blinds 5k/10k. Jag slår upp några händer men får allin-pushar emot mig från honom så jag får helt enkelt ställa om taktiken och bara spela händer jag är beredd att fullfölja med, en sådan hand kommer är jag får QJo och jag synar en raise från honom pre. Floppen kommer J-hög och jag checkar till honom förvissad om att bet kommer, mycket väl bettar han pott varpå jag ställer med instasyn från honom. Vad han har? A8 utan någon som helst träff eller drag, det tackar vi för. Turn och river blankar som tur är och jag kan inkassera 23k samt ännu ett streck i vinstkolumnen...
Det går ju inte att förneka att jag springer oförskämt bra just nu, dock tycker jag att jag förvaltar mina lägen bra också och lyckas maxa ofta. Bara hoppas att det håller i sig och det blir än mer bittert med SM-fadäsen nu då formen verkar ha tagit en väldigt otajmad paus just över den turneringen, snacka om att åka på en bad beat.
Var iväg till bilbesiktningen idag och silverpärlan gick igenom mot alla odds, hade trott att det skulle komma någon anmärkning. Det enda som noterades var att jag måste byta vindrutetorkarbladen, det har jag själv dock insett de senaste veckorna då mörkret och regnet piskat min ruta till oigenkännlighet och det är ett rent under att jag klarat mig fram helskinnad i höstmisären. Sagt och gjort, jag åkte förbi Björkmans och köpte mig ett par, dock har jag ju aldrig bytt några sådana tidigare trots att jag haft bilen i snart fyra år så jag var inte så kaxig när jag stod där på parkeringen och började fundera på hur det hela skulle gå till. Efter en kvarts funderande och pillande fick jag dit förarsidevarianten och eftersom jag inte ville bjuda eventuella åskådare på mer underhållning beslöt jag att strunta i passagerarsidan för tillfället, det blev väsentlig skillnad kan jag lova i alla fall så nu bör jag ha ökat min trafiksäkerhet med minst 100%. Det enda som oroar mig är att kontrollanten sa att bilen var ok men i protokollet är "Underkänd"-rutan ikryssad även om rutan "Bilen behöver inte ombesiktas" också är ikryssad, vet inte om det förstnämnda krysset kommer från att han noterade just vindrutetorkarbladens tillstånd och behov av utbyte i protokollet. Skulle inte förvåna mig om jag om ett par veckor blir stoppad av polisen för att jag kör en för trafik icke-godkänd bil...
Ikväll ska jag söka upp sängen i tid, planerar på att åka in till jobbet i arla stund imorgon. Inför helgen ser det ut att bli en del poker som vanligt, först är jag turneringsvärd på Aqva imorgon igen och på lördag lutar det åt att ta sig till Sala för deras KM. På söndag blir det ju kvällsturneringarna på SvS föga oväntat, måste försöka hitta något tillfälle att dra ett besök till Hallsta också för att hälsa på familjen mellan varven. Det kostar att ligga på topp helt enkelt...
Efter att ha bustat live intog jag ett avslappnat läge vid sidan om de andra spelarna och fokuserade istället på de virtuella jaktmarkerna, det gick fortsatt bra och jag hade en skön avslappnad inställning till det hela så jag var nästan aldrig ens orolig. Det blev en del intressanta händer längs vägen där jag t ex slår upp det med A5s från mittposition och får syn från knappen, floppen kommer A34 och jag checkar varpå han också checkar. Turn T, jag bettar 2/3-pott och han synar bakom varpå rivern kommer en 2:a. Ding ding ding. Nu funderar jag för en nanosekund på hur jag ska maxa potten, det ligger 10k i redan och han har 20k bakom medan jag har 50k totalt. Jag gör en lite o-ortodox variant och pushar in allt mitt, efter en stunds stek tar han syn och visar upp AA det sista han gör. Stackars TripleFoul men så går det när man slowar... En annan intressant hand var när jag plockar upp KJo i mittposition som jag slår upp det med varpå en kille två platser bakom mig ställer med ytterligare ett ställ från en ultrashort, jag steker ett tag men inser att jag vill gambla lite med tanke på den stacken jag har i det läget så jag synar. Ultrashorta visar upp 66 och den andra semishorta visar upp QQ. Flopp AJJ, turn J, river blank. Say no more, being Koivu on a higher level.
En av de avgörande händerna mot slutet är när jag får AA på knappen och det slås upp från mittposition, jag synar bara bakom och floppen kommer KQT vilket inte direkt får det att rycka i baguetten. Jag har för mig att han checkar vilket jag också gör bara för att se turn komma en T till, nu kryper baguetten nästan in för att gömma sig men kulorna finns kvar så när han bettar ut ställer jag honom all-in. Efter en stunds stek tar han syn och visar upp AK, rivern blankar och en rejält stor pott är min. Efter det är det dock lite lugnare även om jag plockar upp en AA, två KK, en QQ och en KTs inom loppet av tio händer, det om något skulle jag vlija kalla bra kortsnitt. Efter att ha dominerat och ägt mitt bord ett tag åker jag på några smällar och intar en mer passiv roll som jag behåller en bit in på finalbordet, när vi är åtta kvar eller något så får jag några bra händer som jag lyckas förvalta och efter det är det mer eller mindre en transportsträcka då motståndet inte skrämmer mig direkt. Väl HU har jag runt 600k medan motståndaren ligger runt 400k, ganska snabbt visar det sig dock att han inte har några som helst ambitioner på att spela trots att vi har ganska djupa stackar med blinds 5k/10k. Jag slår upp några händer men får allin-pushar emot mig från honom så jag får helt enkelt ställa om taktiken och bara spela händer jag är beredd att fullfölja med, en sådan hand kommer är jag får QJo och jag synar en raise från honom pre. Floppen kommer J-hög och jag checkar till honom förvissad om att bet kommer, mycket väl bettar han pott varpå jag ställer med instasyn från honom. Vad han har? A8 utan någon som helst träff eller drag, det tackar vi för. Turn och river blankar som tur är och jag kan inkassera 23k samt ännu ett streck i vinstkolumnen...
Det går ju inte att förneka att jag springer oförskämt bra just nu, dock tycker jag att jag förvaltar mina lägen bra också och lyckas maxa ofta. Bara hoppas att det håller i sig och det blir än mer bittert med SM-fadäsen nu då formen verkar ha tagit en väldigt otajmad paus just över den turneringen, snacka om att åka på en bad beat.
Var iväg till bilbesiktningen idag och silverpärlan gick igenom mot alla odds, hade trott att det skulle komma någon anmärkning. Det enda som noterades var att jag måste byta vindrutetorkarbladen, det har jag själv dock insett de senaste veckorna då mörkret och regnet piskat min ruta till oigenkännlighet och det är ett rent under att jag klarat mig fram helskinnad i höstmisären. Sagt och gjort, jag åkte förbi Björkmans och köpte mig ett par, dock har jag ju aldrig bytt några sådana tidigare trots att jag haft bilen i snart fyra år så jag var inte så kaxig när jag stod där på parkeringen och började fundera på hur det hela skulle gå till. Efter en kvarts funderande och pillande fick jag dit förarsidevarianten och eftersom jag inte ville bjuda eventuella åskådare på mer underhållning beslöt jag att strunta i passagerarsidan för tillfället, det blev väsentlig skillnad kan jag lova i alla fall så nu bör jag ha ökat min trafiksäkerhet med minst 100%. Det enda som oroar mig är att kontrollanten sa att bilen var ok men i protokollet är "Underkänd"-rutan ikryssad även om rutan "Bilen behöver inte ombesiktas" också är ikryssad, vet inte om det förstnämnda krysset kommer från att han noterade just vindrutetorkarbladens tillstånd och behov av utbyte i protokollet. Skulle inte förvåna mig om jag om ett par veckor blir stoppad av polisen för att jag kör en för trafik icke-godkänd bil...
Ikväll ska jag söka upp sängen i tid, planerar på att åka in till jobbet i arla stund imorgon. Inför helgen ser det ut att bli en del poker som vanligt, först är jag turneringsvärd på Aqva imorgon igen och på lördag lutar det åt att ta sig till Sala för deras KM. På söndag blir det ju kvällsturneringarna på SvS föga oväntat, måste försöka hitta något tillfälle att dra ett besök till Hallsta också för att hälsa på familjen mellan varven. Det kostar att ligga på topp helt enkelt...
måndag 28 november 2011
Antiklimax...
Ett tag sedan jag uppdaterade här så blir väl ett semilångt alster ännu en gång, vi börjar med onsdagen förra veckan då jag fortsatte mina pokeräventyr på nätet och som om det inte var nog med framgångarna tills dess så fick jag till ännu en fin placering. Den här gången var det Lillördag som jag försökte bemästra men en sketen Dybban kom i vägen, vi följdes åt genom startfältet och möttes till slut HU. Jag hade väl ett markerövertag på 2/1 när vi började och efter en stund hade jag fått ner honom på runt 10BB när det small, jag hade turnat tvåpar med K6 men vad hjälpte det när han hade floppat detsamma med A3 så han dubblar upp. Dansen fortsätter och jag får återigen ner honom till 10BB och återigen hittar jag tvåpar på turn med KT, problemet är dock att han hittar nötstegen samtidigt med AJ. Tack för ännu en setup säger jag bara, dock skulle det inte sluta där för bara några händer senare hittar jag KQo som jag floppar toppar med och lite semitilt som jag är får jag in allt där men tyvärr har Dybban hittat ett set med 77 på hand. Trist som attans att åka på sådana feta smällar HU men jag ska väl inte klaga för då får jag halva poker-Sverige efter mig, bannandes mig för mina klonking skills. Jag har ju försatt mina chanser att få gnälla enligt majoriteten så jag får väl hålla god min, förstår dock inte vad det ena har med det andra att göra...
Torsdagen blev lugn, var väl inne och slaskade lite PLO men klarade mig undan med ett nollresultat och det är väl så gott som ett plus i mina ögon. Fredagen bjöd på KM på Aqva så jag drog mig ner dit och blev glad över att min prognos på dryga 40 spelare höll, det blev till slut 46 som skulle göra upp om titeln och jag sprang fortsatt bra även live. Fältet dog sakta men säkert och jag letade mig längre och längre fram, när finalbordet väl körde igång var jag väl inte chippie men låg ändå med bra och hade väl haft en del flyt på vägen. T ex Calle fick ju smaka på det hela när jag ställde honom från SB när det var fold till mig, lite överdriven push kanske med tanke på att jag satt på runt 20BB vilket även Calle gjorde. Jag hade i alla fall hittat A9o och tyckte att den borde mer än väl räcka, efter mycket stek och många men synar Calle ändå till slut och vänder upp nöten AJ. Jag bannar honom lite för hans stekande och menar på att det är autosyn, lägger en liten kommentar i förbifarten om att han nog ska få betala för det beteendet nu. Flopp blankar, turn blankar, river kommer en vacker nia. Hela bordet brister ut i gapskratt men Calle kan nog hålla sig, han lommar iväg lite stukad och jag tycker lite synd om honom. Han är en av de trevligare och mest genuina lirarna på den lokala scenen, honom vill man gärna ha bredvid sig för lite skönt snack på lagom nivå.
Efter det fortsätter bataljerna och jag letar upp mig som mer eller mindre etta i stackväg, dock är det en ynling från Sura-hållet till som heter Jonas som också aspirerar på titeln rejält. Vi har haft en del duster innan och han är en väldigt aktiv spelare så jag tror mig veta var jag har honom på ett ungefär, handen som avgör allt för min del är när jag får KJo och synar ett omslag pre. Floppen kommer K-hög och jag tror mig sitta på nöten, efter lite bettande och omslag hamnar vi allin på floppen och tyvärr har Jonas hittat AA. Efter en blank bräda är jag nere på 2BB som jag snabbt slänger in handen efter med Q9, jag får en syn och dubblar upp. Efter det hinner jag dubbla en gång till tills jag får in det med A9 mot KQ, tyvärr för mig är det min nemesis Roger78 som jag möter och han är något av en expert på att dräpa mig vilket han gör även denna gång när han träffar en Q. Jag är rejält tiltad vid det här laget och steamar ur mig svordomar, blir så besviken när jag är på väg tillbaka bara för att dö ännu en gång. Hade jag vunnit den potten hade jag mer eller mindre varit tillbaka där jag var innan AA-debaclet, så sjukt trist. Som om inte eländet vore nog åker jag hem och tappar 3k på PLO där jag redan innan turneringen tappat 2k, ingen bra dag trots att jag i KM:et kom på sista prisplats. Uppladdningen inför SM på SvS hade kunnat varit bättre...
SM, ja. I lördags var det alltså dags och jag hade stora förhoppningar med tanke på mitt spring på sistone, dock visste jag hur det blivit de senaste åren med det då jag varit riktigt laddad men alltid fått en kall turnering serverad till mig. Det blev samma visa denna gång, jag kom aldrig in i det och var som mest uppe på 15k och det efter 15 min när jag floppade ett öppet stegdrag som satt på turn. Efter det var det bara isbitar överallt, jag fick inga spelbara händer överhuvudtaget och de få gånger jag försökte mig på något fick jag ingen respekt utan omslagen haglade som en elak styvfarsas slag. Wettis ringde mig ett par gånger under kvällen för att kolla läget i turneringen allmänt då hans dator packat ihop, jag tror han insåg ganska fort vilken nivå min frustration hade nått och tredje gången när han ringde mäktade jag inte ens med att svara för så mörk var min värld då. Jag kom ändå halvvägs igenom fältet och det måste ses som en bragd med tanke på förutsättningarna, dock var det så själadräpande trist att jag inte fick bättre spring i årets turnering. Sjuka 1,2 miljoner i förstapris, det hade varit mumma att lägga vantarna på. Som grädde på tiltmoset registrerade jag mig till Startstacken, någon ny turnering på SvS, med hopp om deepstackspel men ack vad jag bedrog mig. Visst, man började med 20k och det var 12-minutersperioder men de var väldigt dåliga på att upplysa om att blindsen började på 100/200 d.v.s. startstacken motsvarade 5k i en vanlig standardturnering på SvS. Det var många härifrån som var med och slogs om äran i SM och den som kom längst dog strax innan FT, hade varit riktigt fint med en Västeråsare där men så blev det inte i år.
På tal om SM så måste jag bara säga att förbundet gjort ett katastrofjobb i år, officiella online-SM:et samlade runt 1/3 av SvS dito medan officiella live-SM:et samlade 58 spelare. Ni läste rätt, femtioåtta jävla spelare. Hur fiaskoartat är inte det? Jag var ju på live-SM förra året då det gick på Malta och då tyckte jag att de drygt 160 som var med då var väldigt lite och nu detta... Nej, något måste göras och det fort och rejält om inte SvS ska äga den svenska marknaden, just nu krossar de allt motstånd i mina ögon och växer nog så det knakar. Vore ju trist om de skulle vinna kampen om SM-arrangemanget på en walkover...
Igår söndag körde jag det mesta som rörde sig på SvS i turneringsväg och jag fick lite framgångar, i Supersöndag såg det riktigt bra ut ett tag men mot slutet dog korten ut så jag krampade mig in i pengarna där jag strax efteråt fick QQ som det åkte in med. Tyvärr vaknade ju motståndaren upp med AA så det var tack och godnatt på en 27:e plats, känner inte att jag kan vara missnöjd med den placeringen då jag gjorde vad jag kunde. Lite bättre gick det i 500-kronors där jag efter ett ganska sjukt kortsnitt mitt i turneringen lyckas ta mig till ett FT, där är blindsen dock riktigt höga och de flesta sitter på max 20BB i sina stackar så det är verkligen lotto. När det foldats fram till mig på cutoff och jag har 9-10BB i stacken ser jag inget alternativ mer än att pusha med Q8o, tyvärr synar knappen direkt med fold från blindsen som följd. Han har vaknat upp med 99 och en blank bräda senare är jag ute som sexa, ITM där också så totalt slutar kvällen på ett plus vilket var mer än väntat efter SM-nesan.
Vi får väl se hur närmaste tiden ter sig, börjar känna en viss pokermättnad igen men den brukar ju släppa efter några dagars vila så det blir nog till att hålla turneringsspelandet vid liv även under de kommande veckorna, frågan är bara hur mycket jag ska orka klämma in live. Det vore skönt med en helt ren(pokerfri) helg inom en snar framtid, tyvärr ser det inte ut att bli så då jag nog ska till Sala nu på lördag och så Berga lördagen efter. Vet inte om jag orkar dock, får ta en dag i taget och se var det landar.
Vädret suger ganska rejäl pung just nu och bilkörningen är ingen fröjd när regnet piskar fram genom mörkret och likställer visibiliteten med noll, som om det inte vore nog så är helljusens tid här igen. Jag vet att jag har gnällt om det förut men jag kan inte låta bli att göra det igen för det är det mest irriterande på länge, jag förstår inte för alla pokermarker i världen varför alla idioter har så förbannat bråttom med att slå på helljusen när de är på väg att passera motsatt trafik. Det händer 80% av gångerna att bilen som är på väg att passera mig slår på helljusen när de är halvvägs förbi, med följden att jag får en ljusstöt i ögonen som känns ett brutalare uppvaknande än den man skulle få efter att ha kört en Isildur-sejour på nosebleedborden. Det gör fysiskt ont i ögonen att få denna ljuschock från ingenstans och några millisekunder efteråt är min syn bara ett virrvarr av dansande små elefanter eller något. Nej, jag hatar dessa mentala tröskverk som inte har insikt nog att fundera på vilka konsekvenser deras beteende har och jag skulle så gärna vilja höra deras motivering till beteendet. Vad är det som ska hända under den sekund det tar för dom att passera mig helt tills de slår på helljusen som gör att de inte mäktar med att fullfölja utan måste tjuva med påsättandet? Fy fan för folk.
Utöver detta är det inte mycket som har hänt, det har xboxats en del medan TV-serierna och filmerna fått ligga en stund men det ska väl återupptas under en mörk kväll här framöver. Ikväll ska jag försöka hitta sängen tidigt dock och inte köra någon poker alls, om jag inte råkar göra en PLO-insättning och ge lite socialbidrag åt bättre behövande igen...
Torsdagen blev lugn, var väl inne och slaskade lite PLO men klarade mig undan med ett nollresultat och det är väl så gott som ett plus i mina ögon. Fredagen bjöd på KM på Aqva så jag drog mig ner dit och blev glad över att min prognos på dryga 40 spelare höll, det blev till slut 46 som skulle göra upp om titeln och jag sprang fortsatt bra även live. Fältet dog sakta men säkert och jag letade mig längre och längre fram, när finalbordet väl körde igång var jag väl inte chippie men låg ändå med bra och hade väl haft en del flyt på vägen. T ex Calle fick ju smaka på det hela när jag ställde honom från SB när det var fold till mig, lite överdriven push kanske med tanke på att jag satt på runt 20BB vilket även Calle gjorde. Jag hade i alla fall hittat A9o och tyckte att den borde mer än väl räcka, efter mycket stek och många men synar Calle ändå till slut och vänder upp nöten AJ. Jag bannar honom lite för hans stekande och menar på att det är autosyn, lägger en liten kommentar i förbifarten om att han nog ska få betala för det beteendet nu. Flopp blankar, turn blankar, river kommer en vacker nia. Hela bordet brister ut i gapskratt men Calle kan nog hålla sig, han lommar iväg lite stukad och jag tycker lite synd om honom. Han är en av de trevligare och mest genuina lirarna på den lokala scenen, honom vill man gärna ha bredvid sig för lite skönt snack på lagom nivå.
Efter det fortsätter bataljerna och jag letar upp mig som mer eller mindre etta i stackväg, dock är det en ynling från Sura-hållet till som heter Jonas som också aspirerar på titeln rejält. Vi har haft en del duster innan och han är en väldigt aktiv spelare så jag tror mig veta var jag har honom på ett ungefär, handen som avgör allt för min del är när jag får KJo och synar ett omslag pre. Floppen kommer K-hög och jag tror mig sitta på nöten, efter lite bettande och omslag hamnar vi allin på floppen och tyvärr har Jonas hittat AA. Efter en blank bräda är jag nere på 2BB som jag snabbt slänger in handen efter med Q9, jag får en syn och dubblar upp. Efter det hinner jag dubbla en gång till tills jag får in det med A9 mot KQ, tyvärr för mig är det min nemesis Roger78 som jag möter och han är något av en expert på att dräpa mig vilket han gör även denna gång när han träffar en Q. Jag är rejält tiltad vid det här laget och steamar ur mig svordomar, blir så besviken när jag är på väg tillbaka bara för att dö ännu en gång. Hade jag vunnit den potten hade jag mer eller mindre varit tillbaka där jag var innan AA-debaclet, så sjukt trist. Som om inte eländet vore nog åker jag hem och tappar 3k på PLO där jag redan innan turneringen tappat 2k, ingen bra dag trots att jag i KM:et kom på sista prisplats. Uppladdningen inför SM på SvS hade kunnat varit bättre...
SM, ja. I lördags var det alltså dags och jag hade stora förhoppningar med tanke på mitt spring på sistone, dock visste jag hur det blivit de senaste åren med det då jag varit riktigt laddad men alltid fått en kall turnering serverad till mig. Det blev samma visa denna gång, jag kom aldrig in i det och var som mest uppe på 15k och det efter 15 min när jag floppade ett öppet stegdrag som satt på turn. Efter det var det bara isbitar överallt, jag fick inga spelbara händer överhuvudtaget och de få gånger jag försökte mig på något fick jag ingen respekt utan omslagen haglade som en elak styvfarsas slag. Wettis ringde mig ett par gånger under kvällen för att kolla läget i turneringen allmänt då hans dator packat ihop, jag tror han insåg ganska fort vilken nivå min frustration hade nått och tredje gången när han ringde mäktade jag inte ens med att svara för så mörk var min värld då. Jag kom ändå halvvägs igenom fältet och det måste ses som en bragd med tanke på förutsättningarna, dock var det så själadräpande trist att jag inte fick bättre spring i årets turnering. Sjuka 1,2 miljoner i förstapris, det hade varit mumma att lägga vantarna på. Som grädde på tiltmoset registrerade jag mig till Startstacken, någon ny turnering på SvS, med hopp om deepstackspel men ack vad jag bedrog mig. Visst, man började med 20k och det var 12-minutersperioder men de var väldigt dåliga på att upplysa om att blindsen började på 100/200 d.v.s. startstacken motsvarade 5k i en vanlig standardturnering på SvS. Det var många härifrån som var med och slogs om äran i SM och den som kom längst dog strax innan FT, hade varit riktigt fint med en Västeråsare där men så blev det inte i år.
På tal om SM så måste jag bara säga att förbundet gjort ett katastrofjobb i år, officiella online-SM:et samlade runt 1/3 av SvS dito medan officiella live-SM:et samlade 58 spelare. Ni läste rätt, femtioåtta jävla spelare. Hur fiaskoartat är inte det? Jag var ju på live-SM förra året då det gick på Malta och då tyckte jag att de drygt 160 som var med då var väldigt lite och nu detta... Nej, något måste göras och det fort och rejält om inte SvS ska äga den svenska marknaden, just nu krossar de allt motstånd i mina ögon och växer nog så det knakar. Vore ju trist om de skulle vinna kampen om SM-arrangemanget på en walkover...
Igår söndag körde jag det mesta som rörde sig på SvS i turneringsväg och jag fick lite framgångar, i Supersöndag såg det riktigt bra ut ett tag men mot slutet dog korten ut så jag krampade mig in i pengarna där jag strax efteråt fick QQ som det åkte in med. Tyvärr vaknade ju motståndaren upp med AA så det var tack och godnatt på en 27:e plats, känner inte att jag kan vara missnöjd med den placeringen då jag gjorde vad jag kunde. Lite bättre gick det i 500-kronors där jag efter ett ganska sjukt kortsnitt mitt i turneringen lyckas ta mig till ett FT, där är blindsen dock riktigt höga och de flesta sitter på max 20BB i sina stackar så det är verkligen lotto. När det foldats fram till mig på cutoff och jag har 9-10BB i stacken ser jag inget alternativ mer än att pusha med Q8o, tyvärr synar knappen direkt med fold från blindsen som följd. Han har vaknat upp med 99 och en blank bräda senare är jag ute som sexa, ITM där också så totalt slutar kvällen på ett plus vilket var mer än väntat efter SM-nesan.
Vi får väl se hur närmaste tiden ter sig, börjar känna en viss pokermättnad igen men den brukar ju släppa efter några dagars vila så det blir nog till att hålla turneringsspelandet vid liv även under de kommande veckorna, frågan är bara hur mycket jag ska orka klämma in live. Det vore skönt med en helt ren(pokerfri) helg inom en snar framtid, tyvärr ser det inte ut att bli så då jag nog ska till Sala nu på lördag och så Berga lördagen efter. Vet inte om jag orkar dock, får ta en dag i taget och se var det landar.
Vädret suger ganska rejäl pung just nu och bilkörningen är ingen fröjd när regnet piskar fram genom mörkret och likställer visibiliteten med noll, som om det inte vore nog så är helljusens tid här igen. Jag vet att jag har gnällt om det förut men jag kan inte låta bli att göra det igen för det är det mest irriterande på länge, jag förstår inte för alla pokermarker i världen varför alla idioter har så förbannat bråttom med att slå på helljusen när de är på väg att passera motsatt trafik. Det händer 80% av gångerna att bilen som är på väg att passera mig slår på helljusen när de är halvvägs förbi, med följden att jag får en ljusstöt i ögonen som känns ett brutalare uppvaknande än den man skulle få efter att ha kört en Isildur-sejour på nosebleedborden. Det gör fysiskt ont i ögonen att få denna ljuschock från ingenstans och några millisekunder efteråt är min syn bara ett virrvarr av dansande små elefanter eller något. Nej, jag hatar dessa mentala tröskverk som inte har insikt nog att fundera på vilka konsekvenser deras beteende har och jag skulle så gärna vilja höra deras motivering till beteendet. Vad är det som ska hända under den sekund det tar för dom att passera mig helt tills de slår på helljusen som gör att de inte mäktar med att fullfölja utan måste tjuva med påsättandet? Fy fan för folk.
Utöver detta är det inte mycket som har hänt, det har xboxats en del medan TV-serierna och filmerna fått ligga en stund men det ska väl återupptas under en mörk kväll här framöver. Ikväll ska jag försöka hitta sängen tidigt dock och inte köra någon poker alls, om jag inte råkar göra en PLO-insättning och ge lite socialbidrag åt bättre behövande igen...
tisdag 22 november 2011
Jag och Usain Bolt...
Tror jag får döpa om mig till Koivu Bolt så som jag springer, jag valde ju mellan att diska eller xboxa tidigare men valde det karmamässigt sämre d.v.s. det senare. Dock verkar detta ha föga påverkan på mina löparkunskaper då jag efter en del om och inte så många men plockar hem Turbowiggen ikväll, 13k in på kontot och ännu en turneringsvinst under bältet. Nu flippade jag som höjdhopparna gjorde back in the days, hur jag än fick in det så nog hittade jag en väg ut ur det hela med livet i behåll och en stack i än större välmående. Förstår att det är skrattretande för alla andra att beskåda men jag ser inte att jag gör något fel i lägena, att korten faller min väg är något jag knappast kan varken hyllas eller klandras för. Det viktiga för mig är att jag tar rätt beslut och jag tror nog att nivån är helt ok sett ur den aspekten, just nu blir det dock även rätt de gånger jag gör fel så då är det inte så svårt.
Jag vet inte men jag tror jag är på väg att göra något som antagligen kommer att förarga pokergudarna till den milda grad att de kommer att lyfta sina skyddande händer från mig, jag har nämligen djupingen igång och går helt ok där men har samtidigt Sandman som vill köra lite MW3 på xboxen. Jag funderar alltså på att vaska djupingen men är livrädd att gudarna ska tro att jag fått hybris och förbanna mig i all evighet vad gäller poker, det här är ett dilemma om något. Undrar om det går att köra så att gudarna inte ser vad jag egentligen är ute efter? Jag känner mig liksom nöjd med 13k in för den här kvällen, jag behöver inget mer. Det måste ju då nästan ses som en god gärning om jag överlåter äran att vinna åt någon annan? Det borde ju visa på ett större hjärta än att osolidariskt vinna allting själv, jag tycker det i alla fall så vi får hoppas de högre makterna är eniga med mig i detta fall annars kan denna smekmånad som varit få ett abrupt slut.
Jag vet inte men jag tror jag är på väg att göra något som antagligen kommer att förarga pokergudarna till den milda grad att de kommer att lyfta sina skyddande händer från mig, jag har nämligen djupingen igång och går helt ok där men har samtidigt Sandman som vill köra lite MW3 på xboxen. Jag funderar alltså på att vaska djupingen men är livrädd att gudarna ska tro att jag fått hybris och förbanna mig i all evighet vad gäller poker, det här är ett dilemma om något. Undrar om det går att köra så att gudarna inte ser vad jag egentligen är ute efter? Jag känner mig liksom nöjd med 13k in för den här kvällen, jag behöver inget mer. Det måste ju då nästan ses som en god gärning om jag överlåter äran att vinna åt någon annan? Det borde ju visa på ett större hjärta än att osolidariskt vinna allting själv, jag tycker det i alla fall så vi får hoppas de högre makterna är eniga med mig i detta fall annars kan denna smekmånad som varit få ett abrupt slut.
Living the dream...
Mycket poker blir det nuförtiden, det är knappt tiden räcker till något annat känns det som och det är väl både på gott och ont. Nu blir jag dock sjukt tilt här och nu då grannen nedanför håller på med någon jävla form av renovering där han borrar som aldrig förr, hela lägenheten är som en enda kakofoni av ett obehagligt jävla oljud som får öronen att skaka av olust. Skönt att komma hem efter en arbetsdag och mötas av detta oljud, det är samma förbannade grann-as vars lapp i trapphuset fick lite mer noteringar gjorda på av mig. En annan av grannarna nedanför har till och med påtalat för honom att dra ner på oljudet men det verkar inte ha skett någon förbättring, seriöst så kreverar jag snart på grund av oljudet. Helt sinnes!
Nåja, ska fokusera på att skriva den här texten och låtsas som om det regnar även om det är svårt när musiken på datorn blir överröstad av oljudet trots att jag har maxvolym på. I alla fall så har mycket av tiden gått åt till poker och det med en viss fortsatt framgång, i fredags var jag återigen turneringsvärd på Aqva och ni som vet hur jag springer vet ju vad som var att vänta. MEN, och det är ett stort MEN, ingen regel utan undantag. Jag lyckas trots mina administrativa uppgifter ta mig så långt som till en tredje plats, riktigt förvånansvärt på många plan men jag har nog mitt sinnessjuka spring att tacka för den framgången. T ex lyckas jag dra in en treoutare i en uppdubblingspott under rebuyen och i ett kritiskt läge på finalbordet drar jag in en stege med 67 bara för att strax efteråt dubbla igen med AK mot AK när jag drar in fyrfärgen. Min motståndare Rami var nog så glad i det läget, handen efter får jag 88 på SB och efter en raise från knappen tar jag syn med en allin från Rami på BB som följd. Ursprungshöjaren viker och jag sitter och funderar en bra stund, i normala fall hade det varit en instasyn men något i maggropen säger att jag bör vika vilket jag också till slut gör. Rami slänger upp QQ lagom glad, det är skönt när jag till och med hittar vägar ur mitt vanliga fiskspel där synen på hans all-in hade kommit fortare än en munk i ett glädjehus i vanliga fall.
Efter genomfört arbete på klubben letade jag mig hemåt och landade i soffan framför några virtuella PLO-bord, mina tidigare framgångar i veckan hade gjort mig förtjänt av lite PLO-slask och jag lyckades nog fånga in den största fisken på bra länge. Berlock hette han och han landade vid mitt 5/10-bord sent på natten bara för att mer eller mindre donera bort åtminstone 12k vid vårt bord där jag till slut lyckades plocka honom på runt 8k, av ren nyfikenhet över hans totala fylletilt vad det verkade kikade jag upp om han spelade fler bord. Jodå, han satt på ett par höga texas-bord också och under den lilla stunden jag observerade honom tappade han nog ytterligare 20k på dessa, han hade nog inte ett skönt uppvaknande på lördagsmorgonen. Efter att ha bärgat hem ett plus på drygt 9k kände jag att det var dags att leta upp sängen, klockan hade redan slagit 05.00 på lördagsmorgonen så det var väl mer än dags.
Lördagen till ära körde jag som vanligt Långlördag toppat med 500-kronors och djupingen, de två sistnämnda var snabbt avklarade medan den förstnämnda gick riktigt bra. Så pass bra att jag till slut slutade på en åttonde plats, mycket tack vare det grava flytet jag hittat i avgörande lägen på sistone. Rätt långt in i turneringen får jag återigen in det pre med QQ mot KK och de virtuella damerna gillar mig verkligen till skillnad från de verkliga, på rivern uppenbarar sig en tredje och MikeTime fick en fin lördagskvällstilt att vårda. När vi var två bord kvar började det dock vända för mig, jag tappar två stora potter där jag går in med pockets mot två överkort och motståndarna träffar båda gångerna. En aning stukad tar jag mig till finalbord ändå men där tar det som sagt slut ganska snart, jag får in med AKhj mot 99 och floppen kommer med ett A men tyvärr även med en nia där rivern fullbordar fyrtalet för motståndaren. Nog för att man vill åka ut med stil men kom igen, den hade jag gärnat vunnit för att säkra vidare framgång i turneringen. Lördagen slutar med ett back på 3,5k där 2k tappas på PLO medan resten går åt till turneringar, hela helgen kändes som en freeroll för mg med tanke på PLO-framgången under fredagsnatten.
Söndagen blev än värre i turneringsväg, jag registrerade mig till turneringar för ett värde av drygt 4k samtidigt som jag tappade en dryg tusing på PLO, tyvärr blev det inga cashningar alls även om jag var nära i Febern, Veckopotten och Topp100. I den första åkte jag på en 12:e plats efter att ha hittat JJ men sprungit in i AA, riktigt surt efter att ha spelat bra och kämpat väl. I Veckopotten var det dock än surare eftersom jag spelat än mer stabilt där och hade läget under kontroll hela vägen, den turneringen känns dock väldigt ovärd att köra då det är få deltagare och de som kör är mer eller mindre rutinerade turneringsrävar. Jag tänkte dock att jag kunde prova mina vingar, mest efter en ganska bra övertalningskampanj från MikeTime även om jag självklart var sugen på de fina priser det ändå blir i den turneringen. Nåväl, jag tar mig till finalbord där men åker först, jag får in det med TT mot AQ men torskar även denna flipp och det var bittert. En vinst där och det hade sett riktigt bra ut, istället fick packa väskorna och lämna Veckopotten därhän. Topp100 kämpar jag mig till en framskjuten placering men även där åker jag på en flipp, Steken klarade jag dock av på 20 minuter efter att ha fått en runner-runner T-hög flush men där motståndaren hittade samma flush fast i nötform. Blä.
Idiotjäveln borrar fortfarande, snart går jag ner och kör upp hans maskin någonstans där det gör djävulskt ont.
PLO-SM hade jag lite förhoppningar på men efter en rätt snabb uppdubbling bar det bara av nedåt och slutet var ofrånkomligt, en timme in och jag kunde roa mig med annat. Bättre gick det dock för några lokala förmågor där den bäst placerade av dessa slutade trea, riktigt bra spelat och trist att det inte bar hela vägen fram. Nu återstår bara main och den har jag ju laddat för länge, hoppas innerligt att jag kan bära över min formtopp till den och få till en run anno 2009 igen. Verkar bli ett större startfält än förra året och måste säga att Svenska Spel sopar mattan med Unibet så det heter duga, tycka vad man vill om det. Det känns som om Svenska Pokerförbundet gör ett bra jobb i att göra sig själv umbärliga, har hört att live-SM verkar bli ett mindre fiasko i år också och det efter att det bara var runt 160 personer med nere på Malta förra året om jag minns rätt. Senaste var väl att de slagit ihop 1A och 1B till en enda startdag och det bådar ju inte direkt gott, nere på Malta kördes det ändå två startdagar. Det är en handfull härifrån trakterna som drar till Riga för att försöka plocka hem titeln, stort lycka till till dessa herrar där flera är mer än kompetenta nog att mäkta med denna uppgift. Samtidigt drar ytterligare ett gäng till Tallinn för att köra Nordicbets Superweekend där, Aqva vann ju som bekant Pokerallsvenskan för andra året i rad så folk här har ju samlat på sig en del paket de senaste åren. Även där önskas ju självklart ett stort lycka till, må någon Aqvarian plocka hem lejonparten av degen därifrån också.
För egen del är PLO-skottandet över för denna gång, nu ska det återigen turneringsgrindas för fulla muggar. Blev ju dock en lyckad skottning denna gång då vinsterna från PLOn finansierade en tung turneringshelg där jag var nära att få återbäring i flera av fallen. Planerna för den här veckan är att köra Wigg-turneringarna ikväll och så Lillördag imorgon, på fredag blir det väl Aqva i vanlig ordning som uppladdning inför höjdpunkten i form av main i SM på lördag. Ser sjukt mycket framemot den drabbningen, frågan är bara om man ska orka leta sig till någon grindstuga eller om jag ska köra solo så som jag brukar. Solo-stuket har ju gett en viss framgång om vi säger så, det lutar nog åt att katten och jag samlar kraft tillsammans och dräper fiskarna rygg mot rygg.
Utöver pokern har det väl inte hänt överdrivet mycket, jag gjorde en karmamässigt god insats idag då jag ringde upp Tele2 och påtalade bristerna i deras fakturering av mig. Jag har nämligen de två senaste månaderna endast blivit fakturerad den förhöjda månadsavgiften även fast jag har deras Maxi-abonnemang knutet till mitt nummer, det har alltså blivit billiga månader för mig och jag hade ju kunnat låta det fortgå så men vis av erfarenheten vet jag ju vad Being Koivu egentligen innebär. I det här fallet hade det inneburit en fet fakturering av alla uteblivna abonnemangsavgifter med påslag för ränta och annat dylikt, lika bra att avhjälpa det hela innan smällen kommer. Nu var ju de så vänliga att de blundade för de två månader som gått och korrigerade framåt i tiden, det är ändå lite nobelt av dom att inte börja avkräva mig på avgifter som de glömt att fakturera vilket hade varit rätt småaktigt eftersom det ändå är jag som gör jobbet åt dom genom att påtala bristen. Jag får hoppas jag tjänar några karmapoäng någonstans och kanske kan nyttja dessa i något viktigt sammanhang...
Såg också att en intressant rättegång har kört igång, morden på Sigge och bröderna Moussa på Oasen i Södertälje är uppe för genomgång nu. Totalt är det 17 personer ur Södertäljenätverket som står åtalade och förundersökningen omfattas av runt 10 000 sidor som jag förstått det, jag har tagit hem FUP:en för mordet på Sigge men har ännu inte hunnit ögna igenom det men det torde vara rätt intressant läsning likväl som FUP:en på Moussa-bröderna lär vara. Allt detta får nog betecknas som maffiaverksamhet så som den är på riktigt, intrigerna är nästan mer fascinerande än Goodfellas. Det ska bli intressant att se ifall de kan få någon/några fällda för dessa mord, det finns olika åsikter om hur stark grund de fyra åklagarna har att stå på.
Nu verkar borren ha tystnat för ikväll, vi får i alla fall verkligen hoppas det för jag ljuger inte när jag säger att det susar i öronen efter den holmgången. Jag förstår inte hur ljudet kan vidareförmedlas så väl eller till och med förstärkas, det var ju som när jag pratade med Wettis häromdagen i telefon och borrningen pågick samtidigt. Vi var tvungna att lägga ner då han inte kunde höra vad jag sa...ska det vara så? Fan heller.
Diska eller xboxa innan turneringarna startar, det är stora frågan.
Nåja, ska fokusera på att skriva den här texten och låtsas som om det regnar även om det är svårt när musiken på datorn blir överröstad av oljudet trots att jag har maxvolym på. I alla fall så har mycket av tiden gått åt till poker och det med en viss fortsatt framgång, i fredags var jag återigen turneringsvärd på Aqva och ni som vet hur jag springer vet ju vad som var att vänta. MEN, och det är ett stort MEN, ingen regel utan undantag. Jag lyckas trots mina administrativa uppgifter ta mig så långt som till en tredje plats, riktigt förvånansvärt på många plan men jag har nog mitt sinnessjuka spring att tacka för den framgången. T ex lyckas jag dra in en treoutare i en uppdubblingspott under rebuyen och i ett kritiskt läge på finalbordet drar jag in en stege med 67 bara för att strax efteråt dubbla igen med AK mot AK när jag drar in fyrfärgen. Min motståndare Rami var nog så glad i det läget, handen efter får jag 88 på SB och efter en raise från knappen tar jag syn med en allin från Rami på BB som följd. Ursprungshöjaren viker och jag sitter och funderar en bra stund, i normala fall hade det varit en instasyn men något i maggropen säger att jag bör vika vilket jag också till slut gör. Rami slänger upp QQ lagom glad, det är skönt när jag till och med hittar vägar ur mitt vanliga fiskspel där synen på hans all-in hade kommit fortare än en munk i ett glädjehus i vanliga fall.
Efter genomfört arbete på klubben letade jag mig hemåt och landade i soffan framför några virtuella PLO-bord, mina tidigare framgångar i veckan hade gjort mig förtjänt av lite PLO-slask och jag lyckades nog fånga in den största fisken på bra länge. Berlock hette han och han landade vid mitt 5/10-bord sent på natten bara för att mer eller mindre donera bort åtminstone 12k vid vårt bord där jag till slut lyckades plocka honom på runt 8k, av ren nyfikenhet över hans totala fylletilt vad det verkade kikade jag upp om han spelade fler bord. Jodå, han satt på ett par höga texas-bord också och under den lilla stunden jag observerade honom tappade han nog ytterligare 20k på dessa, han hade nog inte ett skönt uppvaknande på lördagsmorgonen. Efter att ha bärgat hem ett plus på drygt 9k kände jag att det var dags att leta upp sängen, klockan hade redan slagit 05.00 på lördagsmorgonen så det var väl mer än dags.
Lördagen till ära körde jag som vanligt Långlördag toppat med 500-kronors och djupingen, de två sistnämnda var snabbt avklarade medan den förstnämnda gick riktigt bra. Så pass bra att jag till slut slutade på en åttonde plats, mycket tack vare det grava flytet jag hittat i avgörande lägen på sistone. Rätt långt in i turneringen får jag återigen in det pre med QQ mot KK och de virtuella damerna gillar mig verkligen till skillnad från de verkliga, på rivern uppenbarar sig en tredje och MikeTime fick en fin lördagskvällstilt att vårda. När vi var två bord kvar började det dock vända för mig, jag tappar två stora potter där jag går in med pockets mot två överkort och motståndarna träffar båda gångerna. En aning stukad tar jag mig till finalbord ändå men där tar det som sagt slut ganska snart, jag får in med AKhj mot 99 och floppen kommer med ett A men tyvärr även med en nia där rivern fullbordar fyrtalet för motståndaren. Nog för att man vill åka ut med stil men kom igen, den hade jag gärnat vunnit för att säkra vidare framgång i turneringen. Lördagen slutar med ett back på 3,5k där 2k tappas på PLO medan resten går åt till turneringar, hela helgen kändes som en freeroll för mg med tanke på PLO-framgången under fredagsnatten.
Söndagen blev än värre i turneringsväg, jag registrerade mig till turneringar för ett värde av drygt 4k samtidigt som jag tappade en dryg tusing på PLO, tyvärr blev det inga cashningar alls även om jag var nära i Febern, Veckopotten och Topp100. I den första åkte jag på en 12:e plats efter att ha hittat JJ men sprungit in i AA, riktigt surt efter att ha spelat bra och kämpat väl. I Veckopotten var det dock än surare eftersom jag spelat än mer stabilt där och hade läget under kontroll hela vägen, den turneringen känns dock väldigt ovärd att köra då det är få deltagare och de som kör är mer eller mindre rutinerade turneringsrävar. Jag tänkte dock att jag kunde prova mina vingar, mest efter en ganska bra övertalningskampanj från MikeTime även om jag självklart var sugen på de fina priser det ändå blir i den turneringen. Nåväl, jag tar mig till finalbord där men åker först, jag får in det med TT mot AQ men torskar även denna flipp och det var bittert. En vinst där och det hade sett riktigt bra ut, istället fick packa väskorna och lämna Veckopotten därhän. Topp100 kämpar jag mig till en framskjuten placering men även där åker jag på en flipp, Steken klarade jag dock av på 20 minuter efter att ha fått en runner-runner T-hög flush men där motståndaren hittade samma flush fast i nötform. Blä.
Idiotjäveln borrar fortfarande, snart går jag ner och kör upp hans maskin någonstans där det gör djävulskt ont.
PLO-SM hade jag lite förhoppningar på men efter en rätt snabb uppdubbling bar det bara av nedåt och slutet var ofrånkomligt, en timme in och jag kunde roa mig med annat. Bättre gick det dock för några lokala förmågor där den bäst placerade av dessa slutade trea, riktigt bra spelat och trist att det inte bar hela vägen fram. Nu återstår bara main och den har jag ju laddat för länge, hoppas innerligt att jag kan bära över min formtopp till den och få till en run anno 2009 igen. Verkar bli ett större startfält än förra året och måste säga att Svenska Spel sopar mattan med Unibet så det heter duga, tycka vad man vill om det. Det känns som om Svenska Pokerförbundet gör ett bra jobb i att göra sig själv umbärliga, har hört att live-SM verkar bli ett mindre fiasko i år också och det efter att det bara var runt 160 personer med nere på Malta förra året om jag minns rätt. Senaste var väl att de slagit ihop 1A och 1B till en enda startdag och det bådar ju inte direkt gott, nere på Malta kördes det ändå två startdagar. Det är en handfull härifrån trakterna som drar till Riga för att försöka plocka hem titeln, stort lycka till till dessa herrar där flera är mer än kompetenta nog att mäkta med denna uppgift. Samtidigt drar ytterligare ett gäng till Tallinn för att köra Nordicbets Superweekend där, Aqva vann ju som bekant Pokerallsvenskan för andra året i rad så folk här har ju samlat på sig en del paket de senaste åren. Även där önskas ju självklart ett stort lycka till, må någon Aqvarian plocka hem lejonparten av degen därifrån också.
För egen del är PLO-skottandet över för denna gång, nu ska det återigen turneringsgrindas för fulla muggar. Blev ju dock en lyckad skottning denna gång då vinsterna från PLOn finansierade en tung turneringshelg där jag var nära att få återbäring i flera av fallen. Planerna för den här veckan är att köra Wigg-turneringarna ikväll och så Lillördag imorgon, på fredag blir det väl Aqva i vanlig ordning som uppladdning inför höjdpunkten i form av main i SM på lördag. Ser sjukt mycket framemot den drabbningen, frågan är bara om man ska orka leta sig till någon grindstuga eller om jag ska köra solo så som jag brukar. Solo-stuket har ju gett en viss framgång om vi säger så, det lutar nog åt att katten och jag samlar kraft tillsammans och dräper fiskarna rygg mot rygg.
Utöver pokern har det väl inte hänt överdrivet mycket, jag gjorde en karmamässigt god insats idag då jag ringde upp Tele2 och påtalade bristerna i deras fakturering av mig. Jag har nämligen de två senaste månaderna endast blivit fakturerad den förhöjda månadsavgiften även fast jag har deras Maxi-abonnemang knutet till mitt nummer, det har alltså blivit billiga månader för mig och jag hade ju kunnat låta det fortgå så men vis av erfarenheten vet jag ju vad Being Koivu egentligen innebär. I det här fallet hade det inneburit en fet fakturering av alla uteblivna abonnemangsavgifter med påslag för ränta och annat dylikt, lika bra att avhjälpa det hela innan smällen kommer. Nu var ju de så vänliga att de blundade för de två månader som gått och korrigerade framåt i tiden, det är ändå lite nobelt av dom att inte börja avkräva mig på avgifter som de glömt att fakturera vilket hade varit rätt småaktigt eftersom det ändå är jag som gör jobbet åt dom genom att påtala bristen. Jag får hoppas jag tjänar några karmapoäng någonstans och kanske kan nyttja dessa i något viktigt sammanhang...
Såg också att en intressant rättegång har kört igång, morden på Sigge och bröderna Moussa på Oasen i Södertälje är uppe för genomgång nu. Totalt är det 17 personer ur Södertäljenätverket som står åtalade och förundersökningen omfattas av runt 10 000 sidor som jag förstått det, jag har tagit hem FUP:en för mordet på Sigge men har ännu inte hunnit ögna igenom det men det torde vara rätt intressant läsning likväl som FUP:en på Moussa-bröderna lär vara. Allt detta får nog betecknas som maffiaverksamhet så som den är på riktigt, intrigerna är nästan mer fascinerande än Goodfellas. Det ska bli intressant att se ifall de kan få någon/några fällda för dessa mord, det finns olika åsikter om hur stark grund de fyra åklagarna har att stå på.
Nu verkar borren ha tystnat för ikväll, vi får i alla fall verkligen hoppas det för jag ljuger inte när jag säger att det susar i öronen efter den holmgången. Jag förstår inte hur ljudet kan vidareförmedlas så väl eller till och med förstärkas, det var ju som när jag pratade med Wettis häromdagen i telefon och borrningen pågick samtidigt. Vi var tvungna att lägga ner då han inte kunde höra vad jag sa...ska det vara så? Fan heller.
Diska eller xboxa innan turneringarna startar, det är stora frågan.
torsdag 17 november 2011
Hetast i stan...
Jag springer som en påtänd knarkare på jakt efter en fix d.v.s. vevandes åt alla håll men ändå fokuserad på målet och till skillnad från knarkaren verkar jag ha hittat en positiv ådra att ösa ur. Inte nog med helgens dunderklonk i Steken utan det episka springande fortsätter för fullt, i och för sig blev ju måndagen och tisdagen utan något som helst inflöde av likvida medel men gårdagen tillgodogjorde det hela med råge.
Som vanligt stod alltså Lillördag på schemat och jag kryddade upp det med Topp100 och djupingen on the side, det brukar en trevlig trerätters att hugga in på och så skulle det bli även denna gång. Topp100 betas av ganska snabbt även om det går bra till en början, stacken svänger upp och ner sin vana trogen men till slut tar det slut med någon form av flipp där jag dock inte kan redogöra för detaljerna för minnet sviktar. Djupingen är väl nästan som en swingersklubb med sina svängningar i stacken, jag bombar på när tillfälle ges och tar lite skott ibland också bara för att variera upp det. Jag ligger runt 10BB mest hela tiden under andra halvan av turneringen och glider in i pengarna med nöd och näppe, där pengarna i och för sig inte är mycket att hurra för förrän på prispallen. Där dör jag till slut på en 12:e plats med ännu en flipp, AK mot 44 eller något dylikt, och får tacka för mig tre platser in i prisstrukturen varför jag belönas med dryga hundralappen på satsade 99 kronor. Det är värde det.
I Lillördag blir succén total däremot, jag spelar stabilt och bygger min stack sakteliga där jag ganska tidigt återigen letar mig upp i toppen av fältet där jag behåller min plats hela vägen. En av de sjukare potterna på bra länge kommer när vi är drygt halvvägs och jag sitter på SB, tittar ner på QQ och ser hur en semishort stack slår upp det från UTG med fold till mig. På BB sitter en till storstack som jag näppeligen täcker, jag funderar en halv sekund på hur jag egentligen ska spela den här optimalt då jag vill isolera mig mot shortien. Jag ser att det enda alternativet är att trycka in min stora stack men döm min förvåning när BB instapushar bakom med den mer väntade pushen från UTG-killen som följd, BB visar upp AA och UTG KK. Gulp. Dock vet ju både jag och railbirdsen hur bra jag springer just nu så jag hinner knappt bli orolig, floppen blankar och likaså turn men river kommer ju med den ack så väntade damen. The ladies are good to me. Istället för en given nedsabling av mig är jag i topp i turneringen med mer än dubbel stack jämfört med tvåan.
Efter det är det disciplinerat spel som gäller i min färd mot finalbordet, jag kommer in där som average i princip men vi är riktigt djupa i stackarna så det blir ett långt finalbord med rätt mycket spel. Jag är inte inne och vevar så mycket som jag brukar, mest för att kortsnittet dör ut men jag hittar lite luckor här och där för att fylla på min stack mellan varven. En efter en trillar motståndarna av pinn och jag lyckas väl plocka några av dom också, t ex dör en mot min A2 med sin A4 när jag efter en blank bräda fram till turn drar in en treoutare på rivern. Chatten översvämmas av okvädesord från motsåndaren samt en massa mer eller mindre glada tillrop från railbirdsen, jag har ju börjat skapa en viss buzz med mina framgångar. Från att vi är fem kvar är det ren och skär nednötning som gäller, jag håller mig äckligt disciplinerad och är bara inne och rotar när jag har anledning. Till slut står det mellan mig och Benzon från Riggen-gänget som ska göra upp om det, det efter en sjuk rusch från Benzons sida där han flippar ut både trean och mig flera gånger om trots ganska brutala lägen. Nåväl, jag ska ju antagligen inte yppa mig om att någon annan har tur antar jag.
Headsupen blir kort, inte många händer in får jag in det med AKsp mot hans JJ pre och det när jag har runt 2/1-övertag i marker. Floppen kommer J-hög med två spader och alla, inklusive jag, väntar ju bara in den tredje spadern men den jäveln dyker aldrig upp utan Benzon dubblar upp och nu är läget omvänt helt plötsligt. Bara någon hand efter det åker allt in igen, nu har jag AT mot hans KQ men eftersom han flippar som ingen annan den här kvällen kommer det ju en Q på floppen medan resterande kort blankar. Jag tackar för kaffet och inkasserar en andraplats i Lillördag, renderande i ett kassatillskott på runt 11k. Jag klagar inte och är faktiskt inte missnöjd, jag hade inte kunnat göra något annorlunda och kortens utfall kan jag inte påverka när de väl börjar falla.
I och med dessa cashningar på sistone har jag ju letat mig upp högt på leaderborden för SvS på Sharkscope, jag ligger inte mindre än fyra i tabellen över mest intjänade slantar under 2011. Det är inte illa pinkat för en fisk som mig, synd att rosjon i topp ligger runt 20k dollar före men än är inte året slut. Ett par fina turneringssegrar till och en klonk i SM så är saken biff, inte alls omöjligt med min dagsform. Jag har lite kompisar som försöker få med mig till live-SM men jag känner inte riktigt för det, utan vill nog i och med de guldbelagda ängar jag springer på online just nu fokusera på online-SM istället även om det är fuskvarianten. Jag har dock inte bestämt mig hundra ännu och visst går det att spela online-SM från Riga också om det är så men känner mig inte riktigt på topp fysiskt heller så det tar emot att börja fundera på fysisk förflyttning över landets gränser, än har dock inte feta Koivulainen skrikit så det kan ändras.
Ikväll orkade jag inte köra några turneringar utan gick in på PLO-borden istället, de trevliga bemötandena övergick snabbt till de sedvanliga fiskutnämningarna efter att jag spelat en stund och sprungit så som min form gör gällande. RedWings tiltar ur och försvinner från borden, Jaken bränner 6k av bara farten och så fortsätter det med de flesta av motståndarna. Kvällen slutar på ett plus på 5,5k och det får jag helt klart vara nöjd med, i och med det närmar jag mig en nettovinst på nästan 70k de senaste fem dagarna. Det måste jag ju helt klart vara nöjd med, nu gäller det bara att försöka smida medan järnet är varmt. Jag körde SM-eventet i HU på SvS idag också men åkte direkt i första omgången, motståndaren cannavaro var knappast skräckinjagande och jag hade honom tuktad och klar när han helt omotiverat får in det med 97 mot min AK pre och träffar en nia på rivern. Efter det är jag mig inte lik och får inte igång spelet utan stupar till slut med 8 mot KQ eller något, bara att kasta in handduken där. Nu återstår bara två event men de är dock de jag sett mest framemot, omaha och main. Håll i er om ni hamnar vid mina bord, Koivula is on fire nowadays!
Mer än så blir det inte att förtälja om idag, imorgon blir det turneringsvärdsgig på Aqva igen medan helgen är ganska oplanerad för tillfället då min fysiska klenhet för tillfället omöjliggör någon större framförhållning i aktivitetsväg. Vi får se vad som händer helt enkelt...
Som vanligt stod alltså Lillördag på schemat och jag kryddade upp det med Topp100 och djupingen on the side, det brukar en trevlig trerätters att hugga in på och så skulle det bli även denna gång. Topp100 betas av ganska snabbt även om det går bra till en början, stacken svänger upp och ner sin vana trogen men till slut tar det slut med någon form av flipp där jag dock inte kan redogöra för detaljerna för minnet sviktar. Djupingen är väl nästan som en swingersklubb med sina svängningar i stacken, jag bombar på när tillfälle ges och tar lite skott ibland också bara för att variera upp det. Jag ligger runt 10BB mest hela tiden under andra halvan av turneringen och glider in i pengarna med nöd och näppe, där pengarna i och för sig inte är mycket att hurra för förrän på prispallen. Där dör jag till slut på en 12:e plats med ännu en flipp, AK mot 44 eller något dylikt, och får tacka för mig tre platser in i prisstrukturen varför jag belönas med dryga hundralappen på satsade 99 kronor. Det är värde det.
I Lillördag blir succén total däremot, jag spelar stabilt och bygger min stack sakteliga där jag ganska tidigt återigen letar mig upp i toppen av fältet där jag behåller min plats hela vägen. En av de sjukare potterna på bra länge kommer när vi är drygt halvvägs och jag sitter på SB, tittar ner på QQ och ser hur en semishort stack slår upp det från UTG med fold till mig. På BB sitter en till storstack som jag näppeligen täcker, jag funderar en halv sekund på hur jag egentligen ska spela den här optimalt då jag vill isolera mig mot shortien. Jag ser att det enda alternativet är att trycka in min stora stack men döm min förvåning när BB instapushar bakom med den mer väntade pushen från UTG-killen som följd, BB visar upp AA och UTG KK. Gulp. Dock vet ju både jag och railbirdsen hur bra jag springer just nu så jag hinner knappt bli orolig, floppen blankar och likaså turn men river kommer ju med den ack så väntade damen. The ladies are good to me. Istället för en given nedsabling av mig är jag i topp i turneringen med mer än dubbel stack jämfört med tvåan.
Efter det är det disciplinerat spel som gäller i min färd mot finalbordet, jag kommer in där som average i princip men vi är riktigt djupa i stackarna så det blir ett långt finalbord med rätt mycket spel. Jag är inte inne och vevar så mycket som jag brukar, mest för att kortsnittet dör ut men jag hittar lite luckor här och där för att fylla på min stack mellan varven. En efter en trillar motståndarna av pinn och jag lyckas väl plocka några av dom också, t ex dör en mot min A2 med sin A4 när jag efter en blank bräda fram till turn drar in en treoutare på rivern. Chatten översvämmas av okvädesord från motsåndaren samt en massa mer eller mindre glada tillrop från railbirdsen, jag har ju börjat skapa en viss buzz med mina framgångar. Från att vi är fem kvar är det ren och skär nednötning som gäller, jag håller mig äckligt disciplinerad och är bara inne och rotar när jag har anledning. Till slut står det mellan mig och Benzon från Riggen-gänget som ska göra upp om det, det efter en sjuk rusch från Benzons sida där han flippar ut både trean och mig flera gånger om trots ganska brutala lägen. Nåväl, jag ska ju antagligen inte yppa mig om att någon annan har tur antar jag.
Headsupen blir kort, inte många händer in får jag in det med AKsp mot hans JJ pre och det när jag har runt 2/1-övertag i marker. Floppen kommer J-hög med två spader och alla, inklusive jag, väntar ju bara in den tredje spadern men den jäveln dyker aldrig upp utan Benzon dubblar upp och nu är läget omvänt helt plötsligt. Bara någon hand efter det åker allt in igen, nu har jag AT mot hans KQ men eftersom han flippar som ingen annan den här kvällen kommer det ju en Q på floppen medan resterande kort blankar. Jag tackar för kaffet och inkasserar en andraplats i Lillördag, renderande i ett kassatillskott på runt 11k. Jag klagar inte och är faktiskt inte missnöjd, jag hade inte kunnat göra något annorlunda och kortens utfall kan jag inte påverka när de väl börjar falla.
I och med dessa cashningar på sistone har jag ju letat mig upp högt på leaderborden för SvS på Sharkscope, jag ligger inte mindre än fyra i tabellen över mest intjänade slantar under 2011. Det är inte illa pinkat för en fisk som mig, synd att rosjon i topp ligger runt 20k dollar före men än är inte året slut. Ett par fina turneringssegrar till och en klonk i SM så är saken biff, inte alls omöjligt med min dagsform. Jag har lite kompisar som försöker få med mig till live-SM men jag känner inte riktigt för det, utan vill nog i och med de guldbelagda ängar jag springer på online just nu fokusera på online-SM istället även om det är fuskvarianten. Jag har dock inte bestämt mig hundra ännu och visst går det att spela online-SM från Riga också om det är så men känner mig inte riktigt på topp fysiskt heller så det tar emot att börja fundera på fysisk förflyttning över landets gränser, än har dock inte feta Koivulainen skrikit så det kan ändras.
Ikväll orkade jag inte köra några turneringar utan gick in på PLO-borden istället, de trevliga bemötandena övergick snabbt till de sedvanliga fiskutnämningarna efter att jag spelat en stund och sprungit så som min form gör gällande. RedWings tiltar ur och försvinner från borden, Jaken bränner 6k av bara farten och så fortsätter det med de flesta av motståndarna. Kvällen slutar på ett plus på 5,5k och det får jag helt klart vara nöjd med, i och med det närmar jag mig en nettovinst på nästan 70k de senaste fem dagarna. Det måste jag ju helt klart vara nöjd med, nu gäller det bara att försöka smida medan järnet är varmt. Jag körde SM-eventet i HU på SvS idag också men åkte direkt i första omgången, motståndaren cannavaro var knappast skräckinjagande och jag hade honom tuktad och klar när han helt omotiverat får in det med 97 mot min AK pre och träffar en nia på rivern. Efter det är jag mig inte lik och får inte igång spelet utan stupar till slut med 8 mot KQ eller något, bara att kasta in handduken där. Nu återstår bara två event men de är dock de jag sett mest framemot, omaha och main. Håll i er om ni hamnar vid mina bord, Koivula is on fire nowadays!
Mer än så blir det inte att förtälja om idag, imorgon blir det turneringsvärdsgig på Aqva igen medan helgen är ganska oplanerad för tillfället då min fysiska klenhet för tillfället omöjliggör någon större framförhållning i aktivitetsväg. Vi får se vad som händer helt enkelt...
tisdag 15 november 2011
Full rulle...
Sjukdomen har mig i ett fortsatt tungt grepp men jag släpade mitt sorgliga as till lekamen till jobbet idag i alla fall och kunde fullborda en heldag, jag bjöd kollegorna på lite stek-tårta för att fira helgens framgångar och det var givetvis uppskattat. Vad jag dock borde göra just nu är att ligga och sova men jag är ju en sjuk kvällsmänniska och verkligen suger ur all saft ur varje vaken minut, därför har kvällen ägnats åt pokerspel blandat med lite xboxande för att rensa skallen.
Pokern tog formen av båda Wigg-turneringarna samt djupingen, de förstnämnda turbovarianterna började ok men sedan åkte jag på en liten tråkig flippförlust i den dyrare varpå slaskandet övertog disciplinen. Detta rann även ut över djupingen som jag i princip vaskade efter en kvart för att jag inte orkade spela helt enkelt, jag tar syn med JThj på en all-in pre och möter AA. Plockar upp ett öppet stegdrag på turn men klonking skillsen levererar inte och helt rätteligen så, jag förtjänade inget annat i det läget och tyvärr var jag rätt nöjd över att vara ute också. Vet inte om min Stek-viktoria gett mig hybris eller något men pengarna bränner nästan i fickan på mig, jag måste ta ett par dagar och bara andas så att jag inte förtar mig på något sätt. Nu är jag 99,99% övertygad om att läget är helt under kontroll men det är lite liknande tendenser varje gång jag får ett oväntat ekonomiskt tillskott, direkt börjar konsumtionsnerverna brinna som glödgade spett och inköpsplanerna smids med ett leende på läpparna. Nu lutar det väl åt att mina konsumtionsbegär stillas av lite julklappsinköp åt nära och kära istället...
Joakim Geigert gick och vann SM i mörkpoker ikväll också, grattis till honom och lite småroligt att han de facto är programledare för SM-studion. Intressant läge där med segerintervju, är väl dock inget problem för honom att klara av det då han är rätt smord i munlädret. Nu återstår så vitt jag minns rätt tre event, HU - PLO - main, varav jag ska åtminstone köra de två sistnämnda. Main är ju klar sedan länge då jag fick den platsen som bonus när jag kom tvåa i DM, blir alltså ingen större ekonomisk investering på något sätt oavsett vad jag väljer att köra. PLO blir skitkul, älskar ju det i cg-väg och har haft bra tendenser i de tidigare turneringar jag kört i den disciplinen. Det vore fint att bärga ett SM-tecken, jag har ju jagat dessa i några år nu och har min 17:e plats i main från 2009 som bästa merit. Puh, den turneringen är mitt livs turnering så här långt. Så kul har jag aldrig haft vid ett pokerbord vare sig förr eller senare, känslan när man är i den världsberömda zonen går inte av för hackor. Hoppas jag får en repris om ett par veckor...
Har fortfarande inte hunnit prova Skyrim men AC:Revelations fick sig en åktur, jag är ett rätt stort fan av den spelserien och samma känsla infann sig igen: en lätt barnslig förtjusning över spelmekaniken och spelglädjen i spelet trots att det mesta är sig likt från de två föregående spelen. Det bådar gott och det spelet kommer nog att sluka ett antal timmar här framöver, utöver det har jag påbörjat min andra run av kampanjen i MW3 men nu i veteran-läget. Jag plockar upp lite achievements längs vägen och får den biten avklarad, sedan kan jag fullt fokusera på multiplayer-samkväm framöver.
Nej, nu måste jag banne mig hoppa in i duschen innan jag får spel på mig själv, jag måste försöka få lite mer rutin i vardagen och då funkar det inte med sådana här utsvävningar. Tyvärr är jag som sagt för kvällsorienterad för att en tidig sänggång ska vara möjlig, tur i oturen är ju att jag ändå är hyfsat morgonpigg också om det krävs så helgerna fungerar ju som sovkuddar. Det är då jag sover ut och laddar batterierna för nästa veckas maximering av kvällarna, nu blir det en del sena sådana ändå den här veckan då det oväntat nog blir en del ytterligare pokrande. Nu ska jag krama kudden i alla fall, enough is enough.
Pokern tog formen av båda Wigg-turneringarna samt djupingen, de förstnämnda turbovarianterna började ok men sedan åkte jag på en liten tråkig flippförlust i den dyrare varpå slaskandet övertog disciplinen. Detta rann även ut över djupingen som jag i princip vaskade efter en kvart för att jag inte orkade spela helt enkelt, jag tar syn med JThj på en all-in pre och möter AA. Plockar upp ett öppet stegdrag på turn men klonking skillsen levererar inte och helt rätteligen så, jag förtjänade inget annat i det läget och tyvärr var jag rätt nöjd över att vara ute också. Vet inte om min Stek-viktoria gett mig hybris eller något men pengarna bränner nästan i fickan på mig, jag måste ta ett par dagar och bara andas så att jag inte förtar mig på något sätt. Nu är jag 99,99% övertygad om att läget är helt under kontroll men det är lite liknande tendenser varje gång jag får ett oväntat ekonomiskt tillskott, direkt börjar konsumtionsnerverna brinna som glödgade spett och inköpsplanerna smids med ett leende på läpparna. Nu lutar det väl åt att mina konsumtionsbegär stillas av lite julklappsinköp åt nära och kära istället...
Joakim Geigert gick och vann SM i mörkpoker ikväll också, grattis till honom och lite småroligt att han de facto är programledare för SM-studion. Intressant läge där med segerintervju, är väl dock inget problem för honom att klara av det då han är rätt smord i munlädret. Nu återstår så vitt jag minns rätt tre event, HU - PLO - main, varav jag ska åtminstone köra de två sistnämnda. Main är ju klar sedan länge då jag fick den platsen som bonus när jag kom tvåa i DM, blir alltså ingen större ekonomisk investering på något sätt oavsett vad jag väljer att köra. PLO blir skitkul, älskar ju det i cg-väg och har haft bra tendenser i de tidigare turneringar jag kört i den disciplinen. Det vore fint att bärga ett SM-tecken, jag har ju jagat dessa i några år nu och har min 17:e plats i main från 2009 som bästa merit. Puh, den turneringen är mitt livs turnering så här långt. Så kul har jag aldrig haft vid ett pokerbord vare sig förr eller senare, känslan när man är i den världsberömda zonen går inte av för hackor. Hoppas jag får en repris om ett par veckor...
Har fortfarande inte hunnit prova Skyrim men AC:Revelations fick sig en åktur, jag är ett rätt stort fan av den spelserien och samma känsla infann sig igen: en lätt barnslig förtjusning över spelmekaniken och spelglädjen i spelet trots att det mesta är sig likt från de två föregående spelen. Det bådar gott och det spelet kommer nog att sluka ett antal timmar här framöver, utöver det har jag påbörjat min andra run av kampanjen i MW3 men nu i veteran-läget. Jag plockar upp lite achievements längs vägen och får den biten avklarad, sedan kan jag fullt fokusera på multiplayer-samkväm framöver.
Nej, nu måste jag banne mig hoppa in i duschen innan jag får spel på mig själv, jag måste försöka få lite mer rutin i vardagen och då funkar det inte med sådana här utsvävningar. Tyvärr är jag som sagt för kvällsorienterad för att en tidig sänggång ska vara möjlig, tur i oturen är ju att jag ändå är hyfsat morgonpigg också om det krävs så helgerna fungerar ju som sovkuddar. Det är då jag sover ut och laddar batterierna för nästa veckas maximering av kvällarna, nu blir det en del sena sådana ändå den här veckan då det oväntat nog blir en del ytterligare pokrande. Nu ska jag krama kudden i alla fall, enough is enough.
måndag 14 november 2011
Stekigt värre...
Bristen på uppdateringar här har sin logiska förklaring i det att jag legat däckad i en vecka av någon form av virus, orken har varit som bortblåst och enda rörelser som utförts har varit för att ta mig mellan säng - soffa - toalett - kök. Vet inte vad det är men en vecka senare har det fortfarande inte släppt mig ur sitt grepp, nacken ömmar likaså halsen medan jag ibland får lite yrselattacker med tillhörande svettningar. Lite obehagligt men jag hoppas det på något sätt är på väg att dra sig undan, är i alla fall inte genomtrött varje vaken minut längre. Dock fick ju veckan ett väldigt trevligt avslut då jag lyckades få till en pokerframgång...
Söndagssteken
I mitt sjukdomstillstånd fanns inga planer på att spela några som helst turneringar på söndagen men ett sent infall att slaska lite PLO gav ett kassatillskott på motsvarande inköpen till Söndagssteken, djupingen och Topp100 så dessa reggades i godan ro. De två sistnämnda blev ganska snabbt avklarade då rytmen aldrig infann sig, Söndagssteken blev en annan historia dock. Tidigt fick jag dubbla plus lite till mot Snowsmile när jag dräpte hans KK två gånger om, först med AA som vi får in allt med på bräddan 999Q om jag inte missminner mig. En stund senare vaknar jag upp med A8kl i mittposition och efter en raise från Snowie synar jag för att se floppen, den kommer 887 och där tog det hela slut för Snowie tyvärr. Efter det händer det inte mycket alls på en bra stund, det är inte förrän mot mitten och slutet av turneringen det börjar ta fart.
Jag kommer inte ens ihåg hur jag tar mig fram mer än att jag parkerar i absoluta toppen av fältet från att vi är drygt 100 kvar och där stannar jag tills det hela är slut, jag har mina vanliga berg-och-dalbanesvängningar men har en hel del tur längs vägen också när jag t ex får dra ut AA all-in pre med QQ när jag drar in en fyrfärg. Knubben var på mig och sa att jag inte får gnälla över kortsnittet den här gången och det ska jag inte heller göra, jag fick många bra händer och ofta vid exakt rätt tillfällen och det är guld värt om man ska ta sig fram hela vägen i en turnering. Sedan är det ju så att när man väl får medvind i ryggen springer det ofta på, nästan oavsett vad man gör och jag fick en del skit i chatten från railbirds som tyckte att jag var en donk som drog ut gång efter annan men det finns oftast en förklaring till vissa spel. Som på finalbordet, jag har hittat TT och synar ett bet pre. Floppen kommer 8K8 och ursprungshöjaren checkar till mig, jag bettar självklart för att se var jag står varpå han synar. Turn kommer lanka och han checkar, jag är ju inte dummare än att jag inser att jag antagligen ligger under så jag tar ett gratiskort. Att rivern sedan ger mig en T är ju inte mitt fel, det är ju motspelaren som själv ger bort potten. Allt åker i alla fall in på rivern och han har AK som han i mina ögon har spelat katastrofalt, han borde ha slagit om på flopp och definitivt ha bettat turn. Jaja, bara att tacka och ta emot.
Jag kommer till finalbordet med en stack runt average men sedan börjar jag springa och det bra dessutom, tajmingen är total och utdragningarna sitter där de ska. Jag känner att jag har bra kontroll över bordet från att vi är runt sju kvar och den som jag är mest rädd för är chipholder som kan hitta på saker, vi har våra duster och både ger och tar innan han ger allt sitt till en spelare som heter mellanmål tror jag varpå vi bara är fyra kvar. Efter det åker de två andra ganska fort då de spelade ohyggligt tight, det var fritt fram att stjäla nästintill när som så det var ingen större skräll att de fick kasta in handdukarna före oss andra. Väl HU möter jag miwu och när det hela börjar har jag ett 2/1-övertag, jag känner mig rätt segerviss men det kom att bli en svettigare duell än vad jag räknat med. Jag nöter och nöter, får ner honom till runt 10BB när vi väl får in allt och jag har typ QQ mot hans A8 och han träffar A:et på rivern. Suck. Bara att börja om, jag nöter och nöter och får upp mig till ett 2/1-överläge igen när allt åker in pre med K8 mot hans A8. Nu dubblar han igen och helt plötsligt är jag i 1/2-underläge, riktigt jobbigt mentalt att först åka på treoutaren när han dubblar första gången för att sedan komma fel in i andra situationen. Nåväl, en session nötande senare har jag återigen fått honom till runt 10BB och återigen får jag in det med pockets mot hans svaga A. Och ÅTERIGEN hittar han ett A på rivern, jag är beredd att slå ihjäl både det ena och det andra i det läget...
Vi finnar viker dock inte ner oss i förstaläget utan jag spottar i nävarna och fräser, jag ska fan ta hem det här så jag fortsätter nöta. Det går upp och ner, ena stunden är vi lika och andra stunden leder jag. Det tar sin lilla stund och nattimmen blir mer och mer morgontimma, till slut har jag fått honom till runt 10BB igen och vi får in det med A-högt för mig och K-högt för honom pre. ÄNTLIGEN får min hand stå och jag får bärga hem segern i Söndagssteken, ack så skön känsla som fyllde min kropp i det läget. Jag hade verkligen förtjänat vinsten och så efterlängtad den har varit just i den här turneringen, inte bara för prispengarna utan även för att det är en av få turneringar som jag inte vunnit än på SvS. Så sjukt skönt! 50 friska in på kontot och slutet av året ser genast mycket ljusare ut, har ju precis betalat in kvarskatten också så rent ekonomiskt kunde det inte ha kommit lägligare. Den här viktorian var en av de skönare på länge och nu ska jag ta med mig den här känslan vidare till main event i SM, hoppas jag kan hitta samma magiska zon där också och ta hem en monumental seger. Det vore något, va?
Övrig poker
Jag har inte spelat så överdrivet mycket i och med mitt sjukdomstillstånd men jag har ju ändå hängt med på SM-eventsen som varit, bortsett från FL(fisklimit som jag brukar kalla det). Dock har det hela fortlöpt utan några som helst framgångar, har inte varit med på riktigt i någon av disciplinerna men inte mig emot då jag gärna sparar formen till main. I fredags pallrade jag mig ner till Aqva för att se hur min fysiska form var, efter fyra dagars isolering hemma. Det visade sig snabbt att jag inte var fit for fight, svettningarna och yrselattackerna avlöste varandra så det var nästan en lättnad att åka ut så att jag fick leta mig hemåt igen. Jag hade tänkt spela KM i Hallsta på lördagen men efter den omgången på fredagen kände jag att vila var det enda rätta, tyvärr verkar ju det inte ha räckt då den fysiska formen fortfarande är fragil.
TV-serier
I mitt intagna soffläge har det ju passat bra att beta av lite TV-serier så under föregående vecka tittade jag på hela senaste säsongen av True Blood och det var en riktigt trevlig säsong, det var rätt tät intrig med många trådar som utvecklades på olika håll även om Sookies lilla eskapader med Erik var lite överdrivna i allt fjantande bland snöflingor och genomförd älskog i en...skog. Stämningen är nog den största delen av framgången för serien i mina ögon, de har hittat en hårfin gräns mellan mörk humor och allvar där karaktärerna är skönt skruvade och väldigt påtagliga. Stackhouse är ju allt som oftast skön i sin naiva dumhet och allmänna förvirring, jag gillar dock även Jessica som brottas med sitt nya liv som vampyr. En stark säsong som blåser nytt liv i serien, det känns som en till växel sattes i i och med den här omgången. Rekommenderas varmt för alla fangbangers därute, ni har väl dock redan betat av den då jag varit lite sent ute med den.
I helgen kollade jag igenom första säsongen av "The Killing", serien där svensken Joel Kinnaman gör en hyllad gestaltning av en narc-polis som blir förflyttad till homicide för att ersätta en kvinnlig utredare som ska flytta. Nu hamnar de båda i hanterandet av ett fall där en tonårstjej hittas mördad i en baklucka på en bil som sänkts i en sjö, snabbt visar det sig att allting inte är så enkelt som det ser ut som och att det ligger mer bakom det hela än vad som först framgick. Jag gillade den här första säsongen skarpt, den påminner en hel del i sin karaktärsfokuserade psykologi om gamla klassikern Homicide:Life On The Street där fokus alltså ligger på samspelet mellan karaktärerna istället för en massa storydrivande dramatik. Kinnaman gör en riktigt skön roll där han påminner en del om den där obehagliga killen från brittiska The Office ni vet, han som gör allt för att smöra in sig hos chefen. Nåväl, här handlar det inte om humor utan om drama och Joel gör sin roll exceptionellt bra, inte minsta lilla antydan om att han skulle ha något som helst svenskt påbrå alls. Jag tycker nästan han är än mer amerikaniserad än vad Skarsgård är, bådar nog gott för Kinnamans chanser att få göra filmer och annat framöver. Vill ni ha en intrig tätare än Lützen-dimman tycker jag ni ska titta närmare på den här serien, jag kunde inte låta bli att titta på avsnitt efter avsnitt för jag ville ju veta vad som skulle hända och hur utredningen kring tjejen skulle fortgå.
TV-spel
BF3 har jag som jag säkert nämnt kört igenom kampanjen på och den var ok, inte mer. I förra veckan damp ju MW3 ner i brevlådan och ivrig som jag var satte jag igång med kampanjen direkt, det var en väsentlig skillnad mot BF3 då tempot och furiositeten är en helt annan. Man blir nästan andfådd av att spela igenom en bana i MW3 då det är så intensivt och inte en sekund finns för vila, bara att ladda om bössan och jaga vidare runt nästa hörn. Efter att ha spelat igenom kampanjen i MW3 också måste jag säga att MW3 helt klart är vinnaren mellan de två i den aspekten, BF3 känns lite för stelt för min smak. Vad gäller multiplayerläget har jag inte kört det på BF3 än men har provat coop-läget där, det var helt klart intressant men riktigt vidrigt svårt och min wingman Sandman och jag svor i kör efter att ha försökt på till och med lättaste svårighetsgraden utan att klara av vissa av nivåerna. Annat var det med MW3 där vi häromkvällen provade på SpecOps-läget, där snackar vi om fart och action. Mycket roligare och intensivare, känns som man blir betydligt lättare fast i att spela SpecOps i MW3 än coop i BF3. Det blir nog en hel del kvällar spelandes båda dessa än så slutgiltiga domen dröjer, dock väger det över tungt för MW3 just nu.
Annars kilade jag iväg och köpte Skyrim idag, har inte hunnit stoppa in den i maskinen än så där får vi vänta med bedömning. Samma sak med Assassin's Creed:Revelations, den ska dimpa ner i brevlådan imorgon så det blir intressant att se vad den fjärde delen i serien går för och nu ska ju Ezios och Altairs öden slutgiltigt redogöras för samtidigt som Desmond måste klara sig i nutiden också. Spännande eller hur? Efter dessa släpp är nog de flesta tunga titlarna för året avklarade så nu finns det tid att fokusera på spelen och försöka beta av dessa innan vårskörden börjar drälla in, det är inte lätt att vara en gamer i dagens samhälle. Så mycket som måste spelas.
Det var väl i princip allt i nuläget...ja just det, jag såg en snubbe i affären som var så sjukt lik gamlingen i Breaking Bad, farsan till latinobröderna som sitter i rullstol. Den här mannen i affären hade exakt samma läpprörelser som han också, riktigt läskigt och jag tog mig en extra titt runtomkring så att inte Gus strök runt hyllorna. Huvaligen. Nåväl, det om det. Telefonen pep precis till, ett SMS kom visst och jag är inte förvånad om det är Sandman som frågar om vi inte ska ge oss i kast med lite mer SpecOps och vem är jag att förneka honom lite kvalitetstid med världens bästa Koivulainen. Väl mött, homies!
Söndagssteken
I mitt sjukdomstillstånd fanns inga planer på att spela några som helst turneringar på söndagen men ett sent infall att slaska lite PLO gav ett kassatillskott på motsvarande inköpen till Söndagssteken, djupingen och Topp100 så dessa reggades i godan ro. De två sistnämnda blev ganska snabbt avklarade då rytmen aldrig infann sig, Söndagssteken blev en annan historia dock. Tidigt fick jag dubbla plus lite till mot Snowsmile när jag dräpte hans KK två gånger om, först med AA som vi får in allt med på bräddan 999Q om jag inte missminner mig. En stund senare vaknar jag upp med A8kl i mittposition och efter en raise från Snowie synar jag för att se floppen, den kommer 887 och där tog det hela slut för Snowie tyvärr. Efter det händer det inte mycket alls på en bra stund, det är inte förrän mot mitten och slutet av turneringen det börjar ta fart.
Jag kommer inte ens ihåg hur jag tar mig fram mer än att jag parkerar i absoluta toppen av fältet från att vi är drygt 100 kvar och där stannar jag tills det hela är slut, jag har mina vanliga berg-och-dalbanesvängningar men har en hel del tur längs vägen också när jag t ex får dra ut AA all-in pre med QQ när jag drar in en fyrfärg. Knubben var på mig och sa att jag inte får gnälla över kortsnittet den här gången och det ska jag inte heller göra, jag fick många bra händer och ofta vid exakt rätt tillfällen och det är guld värt om man ska ta sig fram hela vägen i en turnering. Sedan är det ju så att när man väl får medvind i ryggen springer det ofta på, nästan oavsett vad man gör och jag fick en del skit i chatten från railbirds som tyckte att jag var en donk som drog ut gång efter annan men det finns oftast en förklaring till vissa spel. Som på finalbordet, jag har hittat TT och synar ett bet pre. Floppen kommer 8K8 och ursprungshöjaren checkar till mig, jag bettar självklart för att se var jag står varpå han synar. Turn kommer lanka och han checkar, jag är ju inte dummare än att jag inser att jag antagligen ligger under så jag tar ett gratiskort. Att rivern sedan ger mig en T är ju inte mitt fel, det är ju motspelaren som själv ger bort potten. Allt åker i alla fall in på rivern och han har AK som han i mina ögon har spelat katastrofalt, han borde ha slagit om på flopp och definitivt ha bettat turn. Jaja, bara att tacka och ta emot.
Jag kommer till finalbordet med en stack runt average men sedan börjar jag springa och det bra dessutom, tajmingen är total och utdragningarna sitter där de ska. Jag känner att jag har bra kontroll över bordet från att vi är runt sju kvar och den som jag är mest rädd för är chipholder som kan hitta på saker, vi har våra duster och både ger och tar innan han ger allt sitt till en spelare som heter mellanmål tror jag varpå vi bara är fyra kvar. Efter det åker de två andra ganska fort då de spelade ohyggligt tight, det var fritt fram att stjäla nästintill när som så det var ingen större skräll att de fick kasta in handdukarna före oss andra. Väl HU möter jag miwu och när det hela börjar har jag ett 2/1-övertag, jag känner mig rätt segerviss men det kom att bli en svettigare duell än vad jag räknat med. Jag nöter och nöter, får ner honom till runt 10BB när vi väl får in allt och jag har typ QQ mot hans A8 och han träffar A:et på rivern. Suck. Bara att börja om, jag nöter och nöter och får upp mig till ett 2/1-överläge igen när allt åker in pre med K8 mot hans A8. Nu dubblar han igen och helt plötsligt är jag i 1/2-underläge, riktigt jobbigt mentalt att först åka på treoutaren när han dubblar första gången för att sedan komma fel in i andra situationen. Nåväl, en session nötande senare har jag återigen fått honom till runt 10BB och återigen får jag in det med pockets mot hans svaga A. Och ÅTERIGEN hittar han ett A på rivern, jag är beredd att slå ihjäl både det ena och det andra i det läget...
Vi finnar viker dock inte ner oss i förstaläget utan jag spottar i nävarna och fräser, jag ska fan ta hem det här så jag fortsätter nöta. Det går upp och ner, ena stunden är vi lika och andra stunden leder jag. Det tar sin lilla stund och nattimmen blir mer och mer morgontimma, till slut har jag fått honom till runt 10BB igen och vi får in det med A-högt för mig och K-högt för honom pre. ÄNTLIGEN får min hand stå och jag får bärga hem segern i Söndagssteken, ack så skön känsla som fyllde min kropp i det läget. Jag hade verkligen förtjänat vinsten och så efterlängtad den har varit just i den här turneringen, inte bara för prispengarna utan även för att det är en av få turneringar som jag inte vunnit än på SvS. Så sjukt skönt! 50 friska in på kontot och slutet av året ser genast mycket ljusare ut, har ju precis betalat in kvarskatten också så rent ekonomiskt kunde det inte ha kommit lägligare. Den här viktorian var en av de skönare på länge och nu ska jag ta med mig den här känslan vidare till main event i SM, hoppas jag kan hitta samma magiska zon där också och ta hem en monumental seger. Det vore något, va?
Övrig poker
Jag har inte spelat så överdrivet mycket i och med mitt sjukdomstillstånd men jag har ju ändå hängt med på SM-eventsen som varit, bortsett från FL(fisklimit som jag brukar kalla det). Dock har det hela fortlöpt utan några som helst framgångar, har inte varit med på riktigt i någon av disciplinerna men inte mig emot då jag gärna sparar formen till main. I fredags pallrade jag mig ner till Aqva för att se hur min fysiska form var, efter fyra dagars isolering hemma. Det visade sig snabbt att jag inte var fit for fight, svettningarna och yrselattackerna avlöste varandra så det var nästan en lättnad att åka ut så att jag fick leta mig hemåt igen. Jag hade tänkt spela KM i Hallsta på lördagen men efter den omgången på fredagen kände jag att vila var det enda rätta, tyvärr verkar ju det inte ha räckt då den fysiska formen fortfarande är fragil.
TV-serier
I mitt intagna soffläge har det ju passat bra att beta av lite TV-serier så under föregående vecka tittade jag på hela senaste säsongen av True Blood och det var en riktigt trevlig säsong, det var rätt tät intrig med många trådar som utvecklades på olika håll även om Sookies lilla eskapader med Erik var lite överdrivna i allt fjantande bland snöflingor och genomförd älskog i en...skog. Stämningen är nog den största delen av framgången för serien i mina ögon, de har hittat en hårfin gräns mellan mörk humor och allvar där karaktärerna är skönt skruvade och väldigt påtagliga. Stackhouse är ju allt som oftast skön i sin naiva dumhet och allmänna förvirring, jag gillar dock även Jessica som brottas med sitt nya liv som vampyr. En stark säsong som blåser nytt liv i serien, det känns som en till växel sattes i i och med den här omgången. Rekommenderas varmt för alla fangbangers därute, ni har väl dock redan betat av den då jag varit lite sent ute med den.
I helgen kollade jag igenom första säsongen av "The Killing", serien där svensken Joel Kinnaman gör en hyllad gestaltning av en narc-polis som blir förflyttad till homicide för att ersätta en kvinnlig utredare som ska flytta. Nu hamnar de båda i hanterandet av ett fall där en tonårstjej hittas mördad i en baklucka på en bil som sänkts i en sjö, snabbt visar det sig att allting inte är så enkelt som det ser ut som och att det ligger mer bakom det hela än vad som först framgick. Jag gillade den här första säsongen skarpt, den påminner en hel del i sin karaktärsfokuserade psykologi om gamla klassikern Homicide:Life On The Street där fokus alltså ligger på samspelet mellan karaktärerna istället för en massa storydrivande dramatik. Kinnaman gör en riktigt skön roll där han påminner en del om den där obehagliga killen från brittiska The Office ni vet, han som gör allt för att smöra in sig hos chefen. Nåväl, här handlar det inte om humor utan om drama och Joel gör sin roll exceptionellt bra, inte minsta lilla antydan om att han skulle ha något som helst svenskt påbrå alls. Jag tycker nästan han är än mer amerikaniserad än vad Skarsgård är, bådar nog gott för Kinnamans chanser att få göra filmer och annat framöver. Vill ni ha en intrig tätare än Lützen-dimman tycker jag ni ska titta närmare på den här serien, jag kunde inte låta bli att titta på avsnitt efter avsnitt för jag ville ju veta vad som skulle hända och hur utredningen kring tjejen skulle fortgå.
TV-spel
BF3 har jag som jag säkert nämnt kört igenom kampanjen på och den var ok, inte mer. I förra veckan damp ju MW3 ner i brevlådan och ivrig som jag var satte jag igång med kampanjen direkt, det var en väsentlig skillnad mot BF3 då tempot och furiositeten är en helt annan. Man blir nästan andfådd av att spela igenom en bana i MW3 då det är så intensivt och inte en sekund finns för vila, bara att ladda om bössan och jaga vidare runt nästa hörn. Efter att ha spelat igenom kampanjen i MW3 också måste jag säga att MW3 helt klart är vinnaren mellan de två i den aspekten, BF3 känns lite för stelt för min smak. Vad gäller multiplayerläget har jag inte kört det på BF3 än men har provat coop-läget där, det var helt klart intressant men riktigt vidrigt svårt och min wingman Sandman och jag svor i kör efter att ha försökt på till och med lättaste svårighetsgraden utan att klara av vissa av nivåerna. Annat var det med MW3 där vi häromkvällen provade på SpecOps-läget, där snackar vi om fart och action. Mycket roligare och intensivare, känns som man blir betydligt lättare fast i att spela SpecOps i MW3 än coop i BF3. Det blir nog en hel del kvällar spelandes båda dessa än så slutgiltiga domen dröjer, dock väger det över tungt för MW3 just nu.
Annars kilade jag iväg och köpte Skyrim idag, har inte hunnit stoppa in den i maskinen än så där får vi vänta med bedömning. Samma sak med Assassin's Creed:Revelations, den ska dimpa ner i brevlådan imorgon så det blir intressant att se vad den fjärde delen i serien går för och nu ska ju Ezios och Altairs öden slutgiltigt redogöras för samtidigt som Desmond måste klara sig i nutiden också. Spännande eller hur? Efter dessa släpp är nog de flesta tunga titlarna för året avklarade så nu finns det tid att fokusera på spelen och försöka beta av dessa innan vårskörden börjar drälla in, det är inte lätt att vara en gamer i dagens samhälle. Så mycket som måste spelas.
Det var väl i princip allt i nuläget...ja just det, jag såg en snubbe i affären som var så sjukt lik gamlingen i Breaking Bad, farsan till latinobröderna som sitter i rullstol. Den här mannen i affären hade exakt samma läpprörelser som han också, riktigt läskigt och jag tog mig en extra titt runtomkring så att inte Gus strök runt hyllorna. Huvaligen. Nåväl, det om det. Telefonen pep precis till, ett SMS kom visst och jag är inte förvånad om det är Sandman som frågar om vi inte ska ge oss i kast med lite mer SpecOps och vem är jag att förneka honom lite kvalitetstid med världens bästa Koivulainen. Väl mött, homies!
måndag 7 november 2011
Seriously 2.0...
Jag konstaterar det helg efter helg men det blir ju inte mindre sant för det, det är sjukt vad tiden springer. Knappt hinner jag jubla över helgen innan den är över och i mitt numera permanenta trötthetstillstånd flyter allt dessutom ihop till ett enda töcken av försök till aktivering av mig själv, dock lockar pokern fortfarande för mycket för att jag ska orka med några andra storverk.
Fredagskvällen tillbringades på Aqva där jag återigen var turneringsvärd och ni som kan mina riggar vet att det aldrig bådar gott, inte heller den här kvällen då jag åker runt 15:e plats av 19 startande och jag har redan förträngt hur jag åkte mer än att jag lackade ur rätt friskt med förra helgens AOPW-foldande i närminnet. Mitt livespel är Calippo Cola-kallt samtidigt som någon använder nyss nämnda ispinne till att sodomera min ack så sargade bakstjärt, jag får liksom ingenting gratis utan får slita för minsta lilla framgång. Nu blev det alltså till att bara njuta av tillvaron i klubben medan de bättre begåvade fortsatte sin kamp om äran i turneringen, runt 02-snåret hittade jag hem men sängen välkomnade inte mig förrän runt 04.00 eftersom jag xboxade lite BF3 för att få ut aggressionerna.
Lördagen inleddes för min del strax efter lunch när jag kvicknade till, dock med lätt huvudvärk samt ögonvärk då jag tror en del av min trötthet beror på någon form av påbörjan till förkylning. Problemet med mig är att det aldrig bryter ut på allvar utan jag går runt och är småsliten mest hela tiden, ge mig en rejäl omgång så jag tiger så kan vi gå vidare sedan. Nåväl, till kvällen hade Valterego bjudit in till lite grindstuga och jag letade mig dit tillsammans med en annan Robert och ett stycke Dawod. Vi var alla laddade för turneringsmosning och det stod en hel del på schemat, bland annat SM i 5-manna på SvS. De flesta av oss började hyfsat i våra äventyr men fick ge oss en turnering i taget, till slut var det bara Valterego som egentligen mäktade med något nämnvärt då han tog en framskjuten placering i en 20k-garanti tror jag det var men istället för dundersuccé blev det ett snöpligt slut när hans QQ dog mot 88 då den andre fyrfärgade och det trots att Valter floppade setet. En genuint trevlig kväll dock i avslappnat format där det mest bara handlade om att hänga en aning, män emellan.
Söndagen bjöd på en turné till storebror och föräldrar när diverse ärenden skulle klaras av, huskatten hämtades hem så nu är ordningen återställd här på hemmaplan. Till kvällen reggade jag mig till i princip allt SvS hade att erbjuda av värde och störst framgång fick jag i Söndagsfebern där jag når finalbord med hyfsad stack, dock åker jag på min sedvanliga slakt på FT då jag får in det med A9 mot J9 på 9-hög flopp för en stack som skulle räcka för en andraplats. Turn ger honom öppna stegdraget medan rivern ger honom hans ack så rättvisa tvåpar, tilten var kapital och jag slaskade ur mig ur mina andra turneringar i ren förtvivlan. Jag börjar bli trött på dessa käftsmällar jag får djupt i turneringarna, ska ni förnedra och dräpa mig kan ni väl göra det på en gång. Suck. Ikväll hittade jag in på PLO-borden för första gången på länge och hittade ett plus på 3k men hade kunnat haft en hel del mer, först floppar jag nötstegen och turnar nötkåkdraget med AATx på hand mot en som floppat tvåpar samt också får nötstegen på turn. Tyvärr blankar rivern och det blir split... I en av de allra sista händerna jag spelar har jag AAxx på hand och efter diverse bombande är vi på rivern som parar brädan med knektar, jag checkar och för ett 3/4-pottbet emot mig. Floppen hade ett eventuellt öppet stegdrag möjligt så jag funderar länge och väl på om jag ska syna eller inte, till slut orkar jag inte vika utan tar synen men sjävklart har han synat med hela vägen med ett naket J. Den potten kostar mig 1,6k så hade jag inte trasslat in mig där hade plusset blivit 5k men jag ska inte klaga, traditionellt sett är det ju inte ofta jag kommer ifrån PLO-borden med vinst om ens pengarna i behåll...
BF3 har jag kört igenom nu och vet inte om jag är så imponerad, ganska buggigt och hackigt i omgångar samtidigt som storyn var kopierad från Black Ops rakt av med en nästan kriminellt kort kampanj. Jag vet att spelet bör spelas på en rejält påkostad PC och visst är grafiken vass men ändå, jag hade förväntat mig lite mer. Jag ska dock köra coop och antagligen en del mp men vi får se när det hinns med, imorgon dimper ju MW3 ner i brevlådan. Bråda tider för speltomtar nuförtiden men det återstår bara några till större släpp innan julhetsen lägger sig, tänker väl närmast på Skyrim och Assassin's Creed:Revelations. Vi har börjat sparka igång våra GOW3-kvällar igen med hordes-lir på hög nivå, än har vi inte tagit oss längre än till nivå 40 men en fullbordad 50:a kommer väl när som helst.
Nu ska jag nog steka iordning en delikat tonfiskomelett för att under tiden se till att nya avsnitten av Dexter och The Walking Dead trillar in i min burk, måndagar är rätt bra på det sättet med fint ögongodis att se framemot. Jag började beta av True Bloods senaste säsong igår och det bådar gott som vanligt, jag vet att jag ligger efter där men jag hinner bara med så mycket om kvällarna. Tyvärr började jag också kolla på en ny serie, Grimm, som baserar sig på tanken att de sagoväsen vi hört om när vi var små plötsligt börjar leta sig in i vår vardag. Vet inte vad jag ska säga om första avsnittet, verkar väl inte vara världens bästa serie om vi säger så och kan nog lida av samma syndrom som Terra Nova som började väldigt lovande men har i princip dött i mina ögon redan efter fyra avsnitt. Samlare som man är kommer jag väl dock inte att kunna sluta titta, har jag väl påbörjat något ska det banne mig fullföljas. Being me.
Fredagskvällen tillbringades på Aqva där jag återigen var turneringsvärd och ni som kan mina riggar vet att det aldrig bådar gott, inte heller den här kvällen då jag åker runt 15:e plats av 19 startande och jag har redan förträngt hur jag åkte mer än att jag lackade ur rätt friskt med förra helgens AOPW-foldande i närminnet. Mitt livespel är Calippo Cola-kallt samtidigt som någon använder nyss nämnda ispinne till att sodomera min ack så sargade bakstjärt, jag får liksom ingenting gratis utan får slita för minsta lilla framgång. Nu blev det alltså till att bara njuta av tillvaron i klubben medan de bättre begåvade fortsatte sin kamp om äran i turneringen, runt 02-snåret hittade jag hem men sängen välkomnade inte mig förrän runt 04.00 eftersom jag xboxade lite BF3 för att få ut aggressionerna.
Lördagen inleddes för min del strax efter lunch när jag kvicknade till, dock med lätt huvudvärk samt ögonvärk då jag tror en del av min trötthet beror på någon form av påbörjan till förkylning. Problemet med mig är att det aldrig bryter ut på allvar utan jag går runt och är småsliten mest hela tiden, ge mig en rejäl omgång så jag tiger så kan vi gå vidare sedan. Nåväl, till kvällen hade Valterego bjudit in till lite grindstuga och jag letade mig dit tillsammans med en annan Robert och ett stycke Dawod. Vi var alla laddade för turneringsmosning och det stod en hel del på schemat, bland annat SM i 5-manna på SvS. De flesta av oss började hyfsat i våra äventyr men fick ge oss en turnering i taget, till slut var det bara Valterego som egentligen mäktade med något nämnvärt då han tog en framskjuten placering i en 20k-garanti tror jag det var men istället för dundersuccé blev det ett snöpligt slut när hans QQ dog mot 88 då den andre fyrfärgade och det trots att Valter floppade setet. En genuint trevlig kväll dock i avslappnat format där det mest bara handlade om att hänga en aning, män emellan.
Söndagen bjöd på en turné till storebror och föräldrar när diverse ärenden skulle klaras av, huskatten hämtades hem så nu är ordningen återställd här på hemmaplan. Till kvällen reggade jag mig till i princip allt SvS hade att erbjuda av värde och störst framgång fick jag i Söndagsfebern där jag når finalbord med hyfsad stack, dock åker jag på min sedvanliga slakt på FT då jag får in det med A9 mot J9 på 9-hög flopp för en stack som skulle räcka för en andraplats. Turn ger honom öppna stegdraget medan rivern ger honom hans ack så rättvisa tvåpar, tilten var kapital och jag slaskade ur mig ur mina andra turneringar i ren förtvivlan. Jag börjar bli trött på dessa käftsmällar jag får djupt i turneringarna, ska ni förnedra och dräpa mig kan ni väl göra det på en gång. Suck. Ikväll hittade jag in på PLO-borden för första gången på länge och hittade ett plus på 3k men hade kunnat haft en hel del mer, först floppar jag nötstegen och turnar nötkåkdraget med AATx på hand mot en som floppat tvåpar samt också får nötstegen på turn. Tyvärr blankar rivern och det blir split... I en av de allra sista händerna jag spelar har jag AAxx på hand och efter diverse bombande är vi på rivern som parar brädan med knektar, jag checkar och för ett 3/4-pottbet emot mig. Floppen hade ett eventuellt öppet stegdrag möjligt så jag funderar länge och väl på om jag ska syna eller inte, till slut orkar jag inte vika utan tar synen men sjävklart har han synat med hela vägen med ett naket J. Den potten kostar mig 1,6k så hade jag inte trasslat in mig där hade plusset blivit 5k men jag ska inte klaga, traditionellt sett är det ju inte ofta jag kommer ifrån PLO-borden med vinst om ens pengarna i behåll...
BF3 har jag kört igenom nu och vet inte om jag är så imponerad, ganska buggigt och hackigt i omgångar samtidigt som storyn var kopierad från Black Ops rakt av med en nästan kriminellt kort kampanj. Jag vet att spelet bör spelas på en rejält påkostad PC och visst är grafiken vass men ändå, jag hade förväntat mig lite mer. Jag ska dock köra coop och antagligen en del mp men vi får se när det hinns med, imorgon dimper ju MW3 ner i brevlådan. Bråda tider för speltomtar nuförtiden men det återstår bara några till större släpp innan julhetsen lägger sig, tänker väl närmast på Skyrim och Assassin's Creed:Revelations. Vi har börjat sparka igång våra GOW3-kvällar igen med hordes-lir på hög nivå, än har vi inte tagit oss längre än till nivå 40 men en fullbordad 50:a kommer väl när som helst.
Nu ska jag nog steka iordning en delikat tonfiskomelett för att under tiden se till att nya avsnitten av Dexter och The Walking Dead trillar in i min burk, måndagar är rätt bra på det sättet med fint ögongodis att se framemot. Jag började beta av True Bloods senaste säsong igår och det bådar gott som vanligt, jag vet att jag ligger efter där men jag hinner bara med så mycket om kvällarna. Tyvärr började jag också kolla på en ny serie, Grimm, som baserar sig på tanken att de sagoväsen vi hört om när vi var små plötsligt börjar leta sig in i vår vardag. Vet inte vad jag ska säga om första avsnittet, verkar väl inte vara världens bästa serie om vi säger så och kan nog lida av samma syndrom som Terra Nova som började väldigt lovande men har i princip dött i mina ögon redan efter fyra avsnitt. Samlare som man är kommer jag väl dock inte att kunna sluta titta, har jag väl påbörjat något ska det banne mig fullföljas. Being me.
torsdag 3 november 2011
Börjar ta sig...
...sa pyromanen, efter lite frånvaro från de virtuella filtarna har jag under veckan börjat härja runt på SvS igen. I tisdags körde jag Wiggarna men utan någon större framgång, djupen höll på att bli en succé efter en minirusch mot slutet av första timmen men när jag skulle dubbla till 5 x startstack höll inte min stege på turn mot set då rivern parade bordet. En aning surt men jag fick revansch igår, Lillördag blev en kort historia när jag överspelade så brutalt med 9T på en parad T-hög flopp, jag fick för mig att jag skulle få bort motståndaren efter lite bettande men icke sa nicke då han satt på KK. Bara bocka och tacka för sig...
Utöver LL reggade jag mig även till djupen och Topp100 igår och dessa gick bättre, efter sjuka svängningar i båda och nästintill sinnessjuka klonking skills i djupen tog jag hem vinsten där samtidigt som jag fixade en sjätteplats i Topp100. Sjätteplatsen ger mig också en plats i månadsfinalen så det var helt ok även om jag när finalbordet började var chippie, efter några flips där jag gått in som favorit tog det hela slut när jag får in mina sista marker med AKo mot 44 pre. Jag ska inte klaga och det var fina 4k in på kontot vilket inte direkt gjorde ont efter helgens mer avancerade övningar...
Rent fysiskt är jag dock inte i form, jag har åkt på mitt sedvanliga vintertillstånd där jag har något ruvande i kroppen som aldrig riktigt bryter ut men ändå jävlas tillräckligt för att jag ska känna mig superhängig och sliten. Inte ok. Jag går runt med en sådan där latent huvudvärk som riktigt osar förkylning men än har inte helvetet brakat loss på allvar även om hals, näsa och öron börjar indikera ett nära förestående utbrott. Det vore så mycket skönare att åka på en rejäl sväng och bli liggande i en vecka än att gå och dra på det i månader, det är ju bara att förlänga eländet utan någon som helst mening.
Jag vill ju egentligen inte ge mig in i monopoldebatten som JJ så fint driver men inte ens jag kunde låta bli att reagera över det som damp ner i brevlådan häromdagen, nämligen ett exemplar av tidningen Poker Magazine tillsänd till mig på uppdrag av SvS. Inte nog med det, snabbt kunde det anas att runt 50% av det redaktionella materialet på ett eller annat sätt var sammankopplat med SvS. Var det inte intervjuer med alla vinnare från online-SM 2010(ja, t o m han som vann sjukorts stötpoker var med) så var det reportage om Swedish Open eller intervju med en sportsbettare med blogg på Svs, även chefredaktören delade ut lovord till SvS i sin spalt om jag inte missminner mig. Jag tror jag aldrig har sett ett så köpt nummer av en tidning någonsin, det blir ju så uppenbart att det är nästan pinsamt. Nu skulle jag ju inte ha något problem med detta om det var ett "vanligt" företag men nu är det ett statligt som säger sig stå för en massa sunda värderingar samtidigt som det är en massa pengar som går till reklam istället för deras så högt haussade rakeback till föreningslivet. Det är ju här jag också tycker att deras anställning av pokerprofiler som åker runt och spelar turneringar i deras namn faller pladask, jag ser ju hellre att pengarna går till samhället än till några stekargrabbar. Jag vet att det här är grovt minerad mark att röra sig på, många har åsikter och starka sådana kring det här. Jag nöjer mig med att säga att jag har seriöst börjat fundera över frågor som dessa utifrån debatten som varit, att jag sedan fortsätter att spela på SvS ändå gör ju mig till en hycklare utan motstycke men må så vara.
Dexter är nötserien nummer ett nu i alla fall efter att jag kollat klart på Breaking Bad, jag förstår inte hur de har kunnat få ihop en sådan engagerande storyline ännu en gång. Riktigt längtar efter nästa avsnitt redan nu...
Som ni kanske förstått vid det här laget är jag en ganska känslomässig samt relationsinriktad människa där just relationer i deras olika former väger tungt för mig, jag lägger ner mycket energi i dessa och förväntas och hoppas på motsvarande återbäring. Ibland springer jag ju på människor som jag känner någon form av koppling till direkt, där det från första kontakten känns bara naturligt och avslappnat i umgänget och där potentialen känns brutal. Jag kan ha sprungit på en av dessa nyligen, känslan hos mig var i alla fall totalt angenäm och jag hoppas kunna få återstifta bekantskapen med denna individ vid senare tillfällen men det är lite oklart hur möjligheterna till detta ter sig. Det är i alla fall dylika möten jag lever för jag är helt övertygad om att det vackraste man kan hitta i livet är det som finns i relationerna till ens medmänniskor, tänk att hitta en vän eller partner som bara ger en energi genom att finnas till och där varje interaktion exponentiellt ökar energiupptaget. Det var ett tag sedan jag hittade en ny sådan så det vore rätt skönt om mina föraningar i det här fallet besannas, vi får se vad framtiden har i sitt sköte.
Utöver LL reggade jag mig även till djupen och Topp100 igår och dessa gick bättre, efter sjuka svängningar i båda och nästintill sinnessjuka klonking skills i djupen tog jag hem vinsten där samtidigt som jag fixade en sjätteplats i Topp100. Sjätteplatsen ger mig också en plats i månadsfinalen så det var helt ok även om jag när finalbordet började var chippie, efter några flips där jag gått in som favorit tog det hela slut när jag får in mina sista marker med AKo mot 44 pre. Jag ska inte klaga och det var fina 4k in på kontot vilket inte direkt gjorde ont efter helgens mer avancerade övningar...
Rent fysiskt är jag dock inte i form, jag har åkt på mitt sedvanliga vintertillstånd där jag har något ruvande i kroppen som aldrig riktigt bryter ut men ändå jävlas tillräckligt för att jag ska känna mig superhängig och sliten. Inte ok. Jag går runt med en sådan där latent huvudvärk som riktigt osar förkylning men än har inte helvetet brakat loss på allvar även om hals, näsa och öron börjar indikera ett nära förestående utbrott. Det vore så mycket skönare att åka på en rejäl sväng och bli liggande i en vecka än att gå och dra på det i månader, det är ju bara att förlänga eländet utan någon som helst mening.
Jag vill ju egentligen inte ge mig in i monopoldebatten som JJ så fint driver men inte ens jag kunde låta bli att reagera över det som damp ner i brevlådan häromdagen, nämligen ett exemplar av tidningen Poker Magazine tillsänd till mig på uppdrag av SvS. Inte nog med det, snabbt kunde det anas att runt 50% av det redaktionella materialet på ett eller annat sätt var sammankopplat med SvS. Var det inte intervjuer med alla vinnare från online-SM 2010(ja, t o m han som vann sjukorts stötpoker var med) så var det reportage om Swedish Open eller intervju med en sportsbettare med blogg på Svs, även chefredaktören delade ut lovord till SvS i sin spalt om jag inte missminner mig. Jag tror jag aldrig har sett ett så köpt nummer av en tidning någonsin, det blir ju så uppenbart att det är nästan pinsamt. Nu skulle jag ju inte ha något problem med detta om det var ett "vanligt" företag men nu är det ett statligt som säger sig stå för en massa sunda värderingar samtidigt som det är en massa pengar som går till reklam istället för deras så högt haussade rakeback till föreningslivet. Det är ju här jag också tycker att deras anställning av pokerprofiler som åker runt och spelar turneringar i deras namn faller pladask, jag ser ju hellre att pengarna går till samhället än till några stekargrabbar. Jag vet att det här är grovt minerad mark att röra sig på, många har åsikter och starka sådana kring det här. Jag nöjer mig med att säga att jag har seriöst börjat fundera över frågor som dessa utifrån debatten som varit, att jag sedan fortsätter att spela på SvS ändå gör ju mig till en hycklare utan motstycke men må så vara.
Dexter är nötserien nummer ett nu i alla fall efter att jag kollat klart på Breaking Bad, jag förstår inte hur de har kunnat få ihop en sådan engagerande storyline ännu en gång. Riktigt längtar efter nästa avsnitt redan nu...
Som ni kanske förstått vid det här laget är jag en ganska känslomässig samt relationsinriktad människa där just relationer i deras olika former väger tungt för mig, jag lägger ner mycket energi i dessa och förväntas och hoppas på motsvarande återbäring. Ibland springer jag ju på människor som jag känner någon form av koppling till direkt, där det från första kontakten känns bara naturligt och avslappnat i umgänget och där potentialen känns brutal. Jag kan ha sprungit på en av dessa nyligen, känslan hos mig var i alla fall totalt angenäm och jag hoppas kunna få återstifta bekantskapen med denna individ vid senare tillfällen men det är lite oklart hur möjligheterna till detta ter sig. Det är i alla fall dylika möten jag lever för jag är helt övertygad om att det vackraste man kan hitta i livet är det som finns i relationerna till ens medmänniskor, tänk att hitta en vän eller partner som bara ger en energi genom att finnas till och där varje interaktion exponentiellt ökar energiupptaget. Det var ett tag sedan jag hittade en ny sådan så det vore rätt skönt om mina föraningar i det här fallet besannas, vi får se vad framtiden har i sitt sköte.
måndag 31 oktober 2011
AOPW recap...
Jag sitter här i soffan, hungrig, mör, törstig, trött, med ett uns av huvudvärk, ett antal kronor fattigare men ändå med ett leende på läpparna för ännu en skön pokerhelg är avklarad. Det är en form av social prostitution att åka iväg på dessa evenemang eftersom jag betalar för umgänget i och med spelinsatserna, möjligheten att få tillbringa tid med alla sköna karaktärer som befinner sig i kretsen kring spelet där alla på något sätt liksom är sig själva för ett ögonblick just när de är med sina gelikar. Eftersom jag dock oftast åker hem med mindre pengar men med ett tillfredsställt sinne måste jag väl definieras som torsk eller? Det ställer ju begreppet "fisk" i ett helt annat ljus, ett avsevärt mer obehagligt sådant för jag vill nog inte vara torsk oavsett sammanhang. Nåja, låt oss som seden kräver ta det från början till slut:
Lördag
Efter min holmgång på Aqva på fredagen var jag lagom pigg på lördagsmorgonen när jag klev upp och började förbereda avfärd, det var knappt jag hann med alla bestyr innan jag fick styra stegen mot bilen. Väl där mötte Plumpa upp för att nyttja min parkering med sin bil eftersom min silverpil fick äran att agera färdmedel, lite sena börjar vi rulla mot Taal som också skulle med och old school som han är så ringer han prick 10.00 och undrar var fan vi är. För er som inte förstår så hade jag alltså sagt att jag skulle vara där kl.10.00 för att plocka upp honom, lite skamsen försäkrar jag honom om att vi bara är minuter bort. Efter att ha plockat upp honom styr vi nosen mot E18 och börjar färden mot slutmålet...
Efter en angenäm resa anländer vi vid hotellet som är spelplats för helgens dramatik, mycket folk har redan anlänt för den inledande lunchen och efter en snabb tur upp på rummen letar vi oss ner till restaurangen för lite mingel. Många bekanta ansikten dyker snabbt upp så som Snygg-Stefan, båda Sandrorna, Hygglo och självklart både Mickisarna där de två sistnämnda sköter det mesta av det praktiska i att få allt folk inhyst och på plats. Därefter är det dags för lite sopplunch innan själva spelet ska ta sin början och vi blir serverade en väldigt delikat sopplunch som vi i Västerås-gänget, där även Slimace och Helen anslutit sig, intar tillsammans med Sandrorna. Efter en stunds trevligt samkväm är vi ivriga att sätta igång så vi följer strömmen uppåt i komplexet och landar på andra våningen där borden står uppställda och klara, direkt i entrén får vi dra varsitt seating-card och jag hamnar på bord 4 plats 7 om jag inte missminner mig.
När alla väl satt sig tar jag en snabb titt runt bordet och inser att några bekantingar slagit sig ner och däribland Josef som jag mötte på finalbordet senast i Berga Open, Lisa som jag vann min nyckelpott mot i Berga samt Sandra Bu som fick platsen direkt till vänster om mig. Till höger om mig fick jag hotellets ägare som verkar vara något av en kuf och jag är ganska snabb på att tillskriva honom en roll som fisk, jag försöker dock luska lite från Sandra vad för bild hon har av hans spel eftersom det känns rätt bra att ha koll på snubben man har direkt till höger om sig. Efter lite formaliteter tar spelet sin början och första given delas ut, jag känner mig taggad men samtidigt avslappnad och mest bara förväntansfull då jag hoppas på en klockren dag av poker-orgasmer. Tyvärr blir det inte riktigt så. Slår ni upp ordet "kortkall" i ett ordlexikon hittar ni en bild på mig, uppgiven och gråtfärdig. Jag tror jag aldrig någonsin vikt så många händer som jag gjorde under lördagen, jag viker och viker och viker tills jag får ont i handleden av den monotona rörelsen av att kasta korten i mucken.
De få gånger jag hittar något marginellt spelbart får jag ingen som helst träff på flopp och försöker jag mig på ett cb eller ett move får jag direkt omslag utan något annat val än att mucka handen, under de sex-sju timmar jag till slut får spela hittar jag en handfull par där det högsta är TT och så en AK och en AQ. Utöver det är det bara skräp och okoordinerade kort, frustrationen är total och väldigt påtaglig hos mig där jag känner mig som en boxare på defensiven där varje jabb mot min block sakta men säkert nöter ner mig mot den oundvikliga knockouten som till slut ska komma.
Några timmar in i turneringen får vi in en ny spelare till vänster om Sandra och han känns skum direkt, inte så mycket för utseende eller spel utan mer för hans tillstånd. Han känns halvt väck och sitter mest i sin egna lilla värld, en tung huvudvärk verkar plåga honom också varför han sitter med ansiktet begravt i händerna mest hela tiden. Han är dock med mycket och ofta i potterna och härjar, han har stack att spela aggro vilket han också gör framgångsrikt varpå han flera gånger visar upp bluffar även om han någon gång också hittar en hand. Vid blindsen 300/600 slår han upp det till 1 200 från UTG men får sedan en push på runt 8-9k från mittposition av Peder, han som slog ut mig från HPK Open på bubblan och som jag självklart inte glömt. Det foldas fram till mig och jag har väl runt 28k i stacken och tittar ner på AQhj, min första tanke är att jag måste syna men jag är ju samtidigt rädd för den labila killen i UTG-position. När jag väl sitter och funderar på hur jag ska göra med markerna för syn i handen utbrister han helt plötsligt "Jag synar!" och alla blir som fågelholkar, han inser sitt misstag och ber om ursäkt men redan nu är det försent för mig. När jag vet att han kommer att gå med känns min AQhj än svagare då det får mig att tro att jag mycket väl kan vara uppe mot AK(eller iaf Ax) hos en av motståndarna samt en färdig hand hos den andre, jag vill så innerligt vara med då den handen är som paradiset för mig efter min korttorka men jag mäktar inte med att ta synen. Nu går turen över till Sandra och hon börjar också fundera men återigen säger labila killen högt och tydligt "Jag synar!", ännu en gång ett agerande out of turn och än en gång ber han om ursäkt. Sandra funderar en bra stund hon också innan hon viker, nu får vi äntligen se vad för händer som finns ute och den labila killen viker upp 99 och Peder JJ. Floppen kommer med två hjärter, turn blankar och river kommer ett J vilket ger Peder potten...det sjuka är dock att jag hade dragit in en stege på rivern även om floppen mer bäddade för en flush, Sandra visar också upp AQo och jag blir mer bitter än någonsin. Hade inte UTG-killen utannonserat sitt agerande hade jag varit med i handen och antagligen minst dubblat mig.
Efter den tunga smällen biter jag ihop och fortsätter jakten på den perfekta handen men det tar aldrig slut på de kassa löven, jag får ingen som helst chans att komma in i matchen och dör sakta men säkert inombords. Inte nog med att korten suger musten ur mig, Sandra är på min BB hela tiden också vilket jag påtalar för henne flera gånger lite käckt men inte hindrar det henne från att vara på den nästa varv för det. Det trista är att jag aldrig någonsin får chans att försvara den då händerna är så absurt dåliga samt att både mitt självförtroende och min stack är stukade med utvecklingen som varit. Till slut med blinds 400/800 och ante på 100 hittar jag ATo i hyfsat tidig position, i mina ögon är det ett monster större än Godzilla i det läget då jag knappt sett två klädda kort samtidigt fram tills dess så jag trycker in mina 19k efter en limp innan. Tyvärr instasynar Sandra medan labila killen muckar efter en stunds kontemplering, det blir fold för resten och jag vet ju att jag är körd. Mycket väl, hon viker upp AA och den sista livsgnistan inom mig kastar in handduken. En blank bräda senare får jag lomma iväg för att bandagera mina nedslitna vrister, ärketilten är total.
Efter att ha tiltat av mig börjar jag invänta starten av nästa sit'n'go och det tar sin lilla stund så jag passar på att följa huvudturneringen en stund, Plumpa hade åkt innan mig redan så de vi hade kvar att hoppas på var Taal, Slimace och Helen varav den sista sprang bäst av de tre så långt. När vi väl börjar få ihop folk till vår lilla gryta får Slimace tyvärr respass han med från huvudturneringen och slår sig därför ned tillsammans med oss, det är en salig blandning av fisk där Mike sin vana trogen visar sig vara en av de största. Det blir en slaskafton utan dess like, vi får se prov på icke-tidigare-skådade-färdighetsuppvisningar där till och med Labero skulle klia sig i huvudet över hur mycket man kan trolla med knäna. Sett till spelet verkar det som att ju färre outs man har desto starkare hand och detta efterlevs till minsta lilla stavelse av nästintill hela bordet, det är väl bara jag, Chrille och Fraallan som håller oss passiva. Jag går bra till en början men åker på en fin suckout av Snygg-Lars, efter halva turneringen lyckas jag dock återhämta mig och tar till slut en tredjeplats efter att ha sprungit in i Plumpas AA sent.
Knappt hinner vi andas ut efter den grytan innan det är dags för nästa, vi blir tio personer i den varav Zacke är en och han är nog den mest energiska herrn jag någonsin stött på. Under grytans gång blir jag bara mer och mer desperat i mina försök att åka ut för jag är helt matt av föreställningen, inte en sekund går utan att någonting händer kring honom och det sjuka är att han haft den nivån i säkert fem timmar. Jag blir utmattad bara av att sitta bredvid och titta på, han är inte otrevlig på något sätt men mina sinnen bara översköljs av rörelser och ljud så när jag väl åker på bubblan i grytan känner jag ingen bitterhet utan mest bara lättnad över att komma ifrån intryckskakofonin. Lite bitter var jag dock då Helen var chippo medan jag och den andre som var kvar var hyfsat korta så bubblan var inte alls given, tyvärr hade jag dubblat den andre strax innan då han drog ut med A7 mot min AK men jag hade också dragit ut hans JJ med 88 innan så det var väl rättvist. Nåväl, en aning bitter var jag eftersom Helen drog ut mig med A4 efter att jag floppat ett set i femmor med 55 på hand, hon drar in en runner-runner färg och krossar mina drömmar om en prisplats. Efter den brutala behandlingen från både spelet och motspelarna valde jag att lägga ner för dagen/kvällen/natten och sökte upp min tältsäng på rummet som jag delade med Helen, hon var också redo för att nanna kudden så vi intog John Blunds drömland efter lite småsnack.
Söndag
Efter lite mer än väl lovligt stor dramatik på morgonen letar vi oss till frukosten och hinner precis inta den innan andra dagens spel ska påbörjas i huvudturneringen, Helen är kvar där och ligger tvåa av 21 spelare medan Taal åkte ut strax innan spelet avbröts för dag två. Det som kan nämnas kring avslutet av huvudturneringens första dag var att Helen var inblandad i en lite tumultartad situation då det i en av de sista händerna för dagen blev kalabalik, detta efter att hon tydligen återhöjt potten pre och fått ett ställ emot sig. I det läget har hon tänkt högt och sagt något i stil med att "Jag tror inte jag kan syna...", motståndaren har i det läget trott sig höra att hon ska syna varpå han stolt slängt upp sin AA eftersom han trodde att det var dags för showdown. Helen börjar protestera högljutt och tävlingsledningen tillkallas, Helen menar på att handen hans är död eftersom han muckat den medan motståndaren hävdar att den ska fortfarande leva och att hon ska syna hans allin eftersom hon sagt "syn". Tävlingsledningen tillkallas och efter lite dividerande tas beslutet att hans hand ska leva och att den spelas öppet varpå Helen får ta sitt beslut, hon har AQ och viker självklart. Spontant kan jag tycka att en hand som felaktigt slängts in i mucken, öppen eller dold, är en död hand men så finns ju tillägget i reglerna där det pratas om bedömningen av risken att det begåtts ett uppenbart misstag. Vad är "uppenbart"? Är ett hörfel som i det här fallet uppenbart? Jag vet inte, jag satt inte vid bordet och vet inte alla turer men håller nog i slutändan med om att bedömningen blev bra. Han fick sitt straff för att han inte hade full koll på spelet genom att hans hand inte dog men blev öppen istället samtidigt som Helen fick en fördel då hon just fick se hans hand innan hon agerade, det blir dock riktigt konstigt när det blir lägen som dessa men det gäller att ha fingertoppskänsla.
Huvudturneringen sparkar igång på utsatt tid och en halvtimme senare kör även sidoeventet igång där vi fyra Västeråsare som åkt ur huvudturneringen tar ett nytt skott, jag hamnar på ett helt ok bord där jag bl a har Mike och Fraallan som motståndare. Turneringen i sig blir lite turboaktig då vi har 10k i marker med 20-minutersperioder, det blir en viss chock jämfört med huvudturneringen där startstacken var 30k och perioderna 40 minuter långa samtidigt som vissa nivåer är borttagna i sidoeventet. Jag harvar på runt 10k en bra stund men lyckas jobba upp mig till 15k innan jag får in allt med AJ mot Fraallans A8 pre, min hand får hålla och jag är uppe på 30k men lyckan är kortvarig då jag i nästa hand bluffar bort 10k. Nu kommer min andra upplevelse av regeltolkningsdramatik för helgen, blindsen är 700/1400 och big blind är inte vid bordet, det blir fold till mig på cutoff och jag slår upp det till 4,1k och samtidigt som jag gör det anländer BB till bordet där hans kort fortfarande ligger vid hans marker. Nu utbrister Josef "Du hann precis, de håller på och försöker stjäla din blind." varpå jag blir för paff för att orka opponera mig, enligt de regler jag känner till dör handen om spelaren inte sitter på sin plats så fort utdelningen av korten är klar. Jag vet att jag hade all rätt i världen att påtala detta men jag ville inte vara den som är den samtidigt som jag tycker att antingen SB eller UTG borde ha rakat in handen i mucken det första de gjorde innan spelet i handen hade påbörjats.
Nåja, delvis får jag skylla mig själv men jag tycker bordet i sig ändå var väldigt passivt i denna för mig självklara regeltolkning. Det blir i alla fall fold till BB som tar syn på min raise, mest för att han har en stor stack och har råd antar jag. Floppen kommer i princip blank för mig då jag har 42 och får träff på 4:an som dock är lägsta kortet, jag hinner dock knappt bedöma brädan innan BB annonserar all-in och jag har inget annat val än att mucka handen semitiltad. Tilten blir total några händer senare när jag vaknar upp med AKo på BB och Taal i UTG-position slår upp det till 4k med blinds på 500/1000, det blir fold till mig och jag pushar mina 15k. Han funderar inte länge innan han tar syn med...9Thj...och det för typ 2/3 av hans stack. Jag förstår inte mycket men jag förstår vad som komma skall, floppen 457 följs av en sexa på turn och en åtta på rivern. Grattis. En näve i bordet senare reser jag mig kokande och deklarerar till Plumpa, som också åkt ur, att vi drar hem.
Vi drar till rummen och packar ihop våra prylar och innan vi drar säger vi farväl till folket i spellokalen där Helen går riktigt bra i huvudturneringen där de är typ 14 kvar i det läget, Taal har ju fått mina marker att leka med i sidoeventet så han är hyfsat med där så ingen annan kan hänga på oss då Slimace är den andra chauffören för helgen. Plumpa och jag rullar hemåt, lite småbittra i bilen men efter en middag på Pizza Hut lättas sinnena upp en aning för att fullständigt explodera av glädje när vi också plockar upp lite lösvikt på ICA Maxi längs vägen hemåt. Jag landar hemma runt 17-snåret, totalt utmattad men ändå nöjd med en trevlig helg där pokeräventyret avslutas med det roliga beskedet att Helen till slut tog hem hela turneringen. Stort grattis till henne får en stor kämpainsats på många plan! Stort tack till arrangörerna också som genomförde ett eminent evenemang utan några större hickups längs vägen, allt flöt på bra och tiderna kunde hållas utan problem. Well played! Tack också till alla pokerspelare som var där, det är ju vi/ni som gör allting så roligt trots att ekonomin får lida i omgångar. Vore det inte för det sociala skulle inte livepokern existera i denna relativa småskalighet för jag kan nog tala för 90% av de som var där när jag säger att det sociala är det primära i sådana här fall, man är där för att umgås med sunda(nåja) och väldigt trevliga människor. Tack för att ni finns, fiskfucks!
Lördag
Efter min holmgång på Aqva på fredagen var jag lagom pigg på lördagsmorgonen när jag klev upp och började förbereda avfärd, det var knappt jag hann med alla bestyr innan jag fick styra stegen mot bilen. Väl där mötte Plumpa upp för att nyttja min parkering med sin bil eftersom min silverpil fick äran att agera färdmedel, lite sena börjar vi rulla mot Taal som också skulle med och old school som han är så ringer han prick 10.00 och undrar var fan vi är. För er som inte förstår så hade jag alltså sagt att jag skulle vara där kl.10.00 för att plocka upp honom, lite skamsen försäkrar jag honom om att vi bara är minuter bort. Efter att ha plockat upp honom styr vi nosen mot E18 och börjar färden mot slutmålet...
Efter en angenäm resa anländer vi vid hotellet som är spelplats för helgens dramatik, mycket folk har redan anlänt för den inledande lunchen och efter en snabb tur upp på rummen letar vi oss ner till restaurangen för lite mingel. Många bekanta ansikten dyker snabbt upp så som Snygg-Stefan, båda Sandrorna, Hygglo och självklart både Mickisarna där de två sistnämnda sköter det mesta av det praktiska i att få allt folk inhyst och på plats. Därefter är det dags för lite sopplunch innan själva spelet ska ta sin början och vi blir serverade en väldigt delikat sopplunch som vi i Västerås-gänget, där även Slimace och Helen anslutit sig, intar tillsammans med Sandrorna. Efter en stunds trevligt samkväm är vi ivriga att sätta igång så vi följer strömmen uppåt i komplexet och landar på andra våningen där borden står uppställda och klara, direkt i entrén får vi dra varsitt seating-card och jag hamnar på bord 4 plats 7 om jag inte missminner mig.
När alla väl satt sig tar jag en snabb titt runt bordet och inser att några bekantingar slagit sig ner och däribland Josef som jag mötte på finalbordet senast i Berga Open, Lisa som jag vann min nyckelpott mot i Berga samt Sandra Bu som fick platsen direkt till vänster om mig. Till höger om mig fick jag hotellets ägare som verkar vara något av en kuf och jag är ganska snabb på att tillskriva honom en roll som fisk, jag försöker dock luska lite från Sandra vad för bild hon har av hans spel eftersom det känns rätt bra att ha koll på snubben man har direkt till höger om sig. Efter lite formaliteter tar spelet sin början och första given delas ut, jag känner mig taggad men samtidigt avslappnad och mest bara förväntansfull då jag hoppas på en klockren dag av poker-orgasmer. Tyvärr blir det inte riktigt så. Slår ni upp ordet "kortkall" i ett ordlexikon hittar ni en bild på mig, uppgiven och gråtfärdig. Jag tror jag aldrig någonsin vikt så många händer som jag gjorde under lördagen, jag viker och viker och viker tills jag får ont i handleden av den monotona rörelsen av att kasta korten i mucken.
De få gånger jag hittar något marginellt spelbart får jag ingen som helst träff på flopp och försöker jag mig på ett cb eller ett move får jag direkt omslag utan något annat val än att mucka handen, under de sex-sju timmar jag till slut får spela hittar jag en handfull par där det högsta är TT och så en AK och en AQ. Utöver det är det bara skräp och okoordinerade kort, frustrationen är total och väldigt påtaglig hos mig där jag känner mig som en boxare på defensiven där varje jabb mot min block sakta men säkert nöter ner mig mot den oundvikliga knockouten som till slut ska komma.
Några timmar in i turneringen får vi in en ny spelare till vänster om Sandra och han känns skum direkt, inte så mycket för utseende eller spel utan mer för hans tillstånd. Han känns halvt väck och sitter mest i sin egna lilla värld, en tung huvudvärk verkar plåga honom också varför han sitter med ansiktet begravt i händerna mest hela tiden. Han är dock med mycket och ofta i potterna och härjar, han har stack att spela aggro vilket han också gör framgångsrikt varpå han flera gånger visar upp bluffar även om han någon gång också hittar en hand. Vid blindsen 300/600 slår han upp det till 1 200 från UTG men får sedan en push på runt 8-9k från mittposition av Peder, han som slog ut mig från HPK Open på bubblan och som jag självklart inte glömt. Det foldas fram till mig och jag har väl runt 28k i stacken och tittar ner på AQhj, min första tanke är att jag måste syna men jag är ju samtidigt rädd för den labila killen i UTG-position. När jag väl sitter och funderar på hur jag ska göra med markerna för syn i handen utbrister han helt plötsligt "Jag synar!" och alla blir som fågelholkar, han inser sitt misstag och ber om ursäkt men redan nu är det försent för mig. När jag vet att han kommer att gå med känns min AQhj än svagare då det får mig att tro att jag mycket väl kan vara uppe mot AK(eller iaf Ax) hos en av motståndarna samt en färdig hand hos den andre, jag vill så innerligt vara med då den handen är som paradiset för mig efter min korttorka men jag mäktar inte med att ta synen. Nu går turen över till Sandra och hon börjar också fundera men återigen säger labila killen högt och tydligt "Jag synar!", ännu en gång ett agerande out of turn och än en gång ber han om ursäkt. Sandra funderar en bra stund hon också innan hon viker, nu får vi äntligen se vad för händer som finns ute och den labila killen viker upp 99 och Peder JJ. Floppen kommer med två hjärter, turn blankar och river kommer ett J vilket ger Peder potten...det sjuka är dock att jag hade dragit in en stege på rivern även om floppen mer bäddade för en flush, Sandra visar också upp AQo och jag blir mer bitter än någonsin. Hade inte UTG-killen utannonserat sitt agerande hade jag varit med i handen och antagligen minst dubblat mig.
Efter den tunga smällen biter jag ihop och fortsätter jakten på den perfekta handen men det tar aldrig slut på de kassa löven, jag får ingen som helst chans att komma in i matchen och dör sakta men säkert inombords. Inte nog med att korten suger musten ur mig, Sandra är på min BB hela tiden också vilket jag påtalar för henne flera gånger lite käckt men inte hindrar det henne från att vara på den nästa varv för det. Det trista är att jag aldrig någonsin får chans att försvara den då händerna är så absurt dåliga samt att både mitt självförtroende och min stack är stukade med utvecklingen som varit. Till slut med blinds 400/800 och ante på 100 hittar jag ATo i hyfsat tidig position, i mina ögon är det ett monster större än Godzilla i det läget då jag knappt sett två klädda kort samtidigt fram tills dess så jag trycker in mina 19k efter en limp innan. Tyvärr instasynar Sandra medan labila killen muckar efter en stunds kontemplering, det blir fold för resten och jag vet ju att jag är körd. Mycket väl, hon viker upp AA och den sista livsgnistan inom mig kastar in handduken. En blank bräda senare får jag lomma iväg för att bandagera mina nedslitna vrister, ärketilten är total.
Efter att ha tiltat av mig börjar jag invänta starten av nästa sit'n'go och det tar sin lilla stund så jag passar på att följa huvudturneringen en stund, Plumpa hade åkt innan mig redan så de vi hade kvar att hoppas på var Taal, Slimace och Helen varav den sista sprang bäst av de tre så långt. När vi väl börjar få ihop folk till vår lilla gryta får Slimace tyvärr respass han med från huvudturneringen och slår sig därför ned tillsammans med oss, det är en salig blandning av fisk där Mike sin vana trogen visar sig vara en av de största. Det blir en slaskafton utan dess like, vi får se prov på icke-tidigare-skådade-färdighetsuppvisningar där till och med Labero skulle klia sig i huvudet över hur mycket man kan trolla med knäna. Sett till spelet verkar det som att ju färre outs man har desto starkare hand och detta efterlevs till minsta lilla stavelse av nästintill hela bordet, det är väl bara jag, Chrille och Fraallan som håller oss passiva. Jag går bra till en början men åker på en fin suckout av Snygg-Lars, efter halva turneringen lyckas jag dock återhämta mig och tar till slut en tredjeplats efter att ha sprungit in i Plumpas AA sent.
Knappt hinner vi andas ut efter den grytan innan det är dags för nästa, vi blir tio personer i den varav Zacke är en och han är nog den mest energiska herrn jag någonsin stött på. Under grytans gång blir jag bara mer och mer desperat i mina försök att åka ut för jag är helt matt av föreställningen, inte en sekund går utan att någonting händer kring honom och det sjuka är att han haft den nivån i säkert fem timmar. Jag blir utmattad bara av att sitta bredvid och titta på, han är inte otrevlig på något sätt men mina sinnen bara översköljs av rörelser och ljud så när jag väl åker på bubblan i grytan känner jag ingen bitterhet utan mest bara lättnad över att komma ifrån intryckskakofonin. Lite bitter var jag dock då Helen var chippo medan jag och den andre som var kvar var hyfsat korta så bubblan var inte alls given, tyvärr hade jag dubblat den andre strax innan då han drog ut med A7 mot min AK men jag hade också dragit ut hans JJ med 88 innan så det var väl rättvist. Nåväl, en aning bitter var jag eftersom Helen drog ut mig med A4 efter att jag floppat ett set i femmor med 55 på hand, hon drar in en runner-runner färg och krossar mina drömmar om en prisplats. Efter den brutala behandlingen från både spelet och motspelarna valde jag att lägga ner för dagen/kvällen/natten och sökte upp min tältsäng på rummet som jag delade med Helen, hon var också redo för att nanna kudden så vi intog John Blunds drömland efter lite småsnack.
Söndag
Efter lite mer än väl lovligt stor dramatik på morgonen letar vi oss till frukosten och hinner precis inta den innan andra dagens spel ska påbörjas i huvudturneringen, Helen är kvar där och ligger tvåa av 21 spelare medan Taal åkte ut strax innan spelet avbröts för dag två. Det som kan nämnas kring avslutet av huvudturneringens första dag var att Helen var inblandad i en lite tumultartad situation då det i en av de sista händerna för dagen blev kalabalik, detta efter att hon tydligen återhöjt potten pre och fått ett ställ emot sig. I det läget har hon tänkt högt och sagt något i stil med att "Jag tror inte jag kan syna...", motståndaren har i det läget trott sig höra att hon ska syna varpå han stolt slängt upp sin AA eftersom han trodde att det var dags för showdown. Helen börjar protestera högljutt och tävlingsledningen tillkallas, Helen menar på att handen hans är död eftersom han muckat den medan motståndaren hävdar att den ska fortfarande leva och att hon ska syna hans allin eftersom hon sagt "syn". Tävlingsledningen tillkallas och efter lite dividerande tas beslutet att hans hand ska leva och att den spelas öppet varpå Helen får ta sitt beslut, hon har AQ och viker självklart. Spontant kan jag tycka att en hand som felaktigt slängts in i mucken, öppen eller dold, är en död hand men så finns ju tillägget i reglerna där det pratas om bedömningen av risken att det begåtts ett uppenbart misstag. Vad är "uppenbart"? Är ett hörfel som i det här fallet uppenbart? Jag vet inte, jag satt inte vid bordet och vet inte alla turer men håller nog i slutändan med om att bedömningen blev bra. Han fick sitt straff för att han inte hade full koll på spelet genom att hans hand inte dog men blev öppen istället samtidigt som Helen fick en fördel då hon just fick se hans hand innan hon agerade, det blir dock riktigt konstigt när det blir lägen som dessa men det gäller att ha fingertoppskänsla.
Huvudturneringen sparkar igång på utsatt tid och en halvtimme senare kör även sidoeventet igång där vi fyra Västeråsare som åkt ur huvudturneringen tar ett nytt skott, jag hamnar på ett helt ok bord där jag bl a har Mike och Fraallan som motståndare. Turneringen i sig blir lite turboaktig då vi har 10k i marker med 20-minutersperioder, det blir en viss chock jämfört med huvudturneringen där startstacken var 30k och perioderna 40 minuter långa samtidigt som vissa nivåer är borttagna i sidoeventet. Jag harvar på runt 10k en bra stund men lyckas jobba upp mig till 15k innan jag får in allt med AJ mot Fraallans A8 pre, min hand får hålla och jag är uppe på 30k men lyckan är kortvarig då jag i nästa hand bluffar bort 10k. Nu kommer min andra upplevelse av regeltolkningsdramatik för helgen, blindsen är 700/1400 och big blind är inte vid bordet, det blir fold till mig på cutoff och jag slår upp det till 4,1k och samtidigt som jag gör det anländer BB till bordet där hans kort fortfarande ligger vid hans marker. Nu utbrister Josef "Du hann precis, de håller på och försöker stjäla din blind." varpå jag blir för paff för att orka opponera mig, enligt de regler jag känner till dör handen om spelaren inte sitter på sin plats så fort utdelningen av korten är klar. Jag vet att jag hade all rätt i världen att påtala detta men jag ville inte vara den som är den samtidigt som jag tycker att antingen SB eller UTG borde ha rakat in handen i mucken det första de gjorde innan spelet i handen hade påbörjats.
Nåja, delvis får jag skylla mig själv men jag tycker bordet i sig ändå var väldigt passivt i denna för mig självklara regeltolkning. Det blir i alla fall fold till BB som tar syn på min raise, mest för att han har en stor stack och har råd antar jag. Floppen kommer i princip blank för mig då jag har 42 och får träff på 4:an som dock är lägsta kortet, jag hinner dock knappt bedöma brädan innan BB annonserar all-in och jag har inget annat val än att mucka handen semitiltad. Tilten blir total några händer senare när jag vaknar upp med AKo på BB och Taal i UTG-position slår upp det till 4k med blinds på 500/1000, det blir fold till mig och jag pushar mina 15k. Han funderar inte länge innan han tar syn med...9Thj...och det för typ 2/3 av hans stack. Jag förstår inte mycket men jag förstår vad som komma skall, floppen 457 följs av en sexa på turn och en åtta på rivern. Grattis. En näve i bordet senare reser jag mig kokande och deklarerar till Plumpa, som också åkt ur, att vi drar hem.
Vi drar till rummen och packar ihop våra prylar och innan vi drar säger vi farväl till folket i spellokalen där Helen går riktigt bra i huvudturneringen där de är typ 14 kvar i det läget, Taal har ju fått mina marker att leka med i sidoeventet så han är hyfsat med där så ingen annan kan hänga på oss då Slimace är den andra chauffören för helgen. Plumpa och jag rullar hemåt, lite småbittra i bilen men efter en middag på Pizza Hut lättas sinnena upp en aning för att fullständigt explodera av glädje när vi också plockar upp lite lösvikt på ICA Maxi längs vägen hemåt. Jag landar hemma runt 17-snåret, totalt utmattad men ändå nöjd med en trevlig helg där pokeräventyret avslutas med det roliga beskedet att Helen till slut tog hem hela turneringen. Stort grattis till henne får en stor kämpainsats på många plan! Stort tack till arrangörerna också som genomförde ett eminent evenemang utan några större hickups längs vägen, allt flöt på bra och tiderna kunde hållas utan problem. Well played! Tack också till alla pokerspelare som var där, det är ju vi/ni som gör allting så roligt trots att ekonomin får lida i omgångar. Vore det inte för det sociala skulle inte livepokern existera i denna relativa småskalighet för jag kan nog tala för 90% av de som var där när jag säger att det sociala är det primära i sådana här fall, man är där för att umgås med sunda(nåja) och väldigt trevliga människor. Tack för att ni finns, fiskfucks!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)