Pågår en viss debatt just nu på lite olika forum om det gamla vanliga, vem som är mest putt på vem, men jag orkar inte ge mig in i debatten av olika skäl utan kan bara hänga upp mig på en del av argumentationen som framförs. Det hävdas nämligen bestämt att det sättet man agerar på nätet på nästintill intet sätt är kopplat till den man är på riktigt d.v.s. agerar du som ett svin på nätet så gör det inget så länge du är en hyvens kille ute i verkliga livet. Ingenting skulle kunna vara mer främmande i min värld än detta, jag är den jag är och jag är det överallt där jag är. Fint va? Konsensus är att i vilken form eller skepnad jag än förmedlar mig själv och mina tankar, åsikter och känslor så är det något jag ska kunna stå för oavsett i vilket forum jag ställs till svars. Kallar jag någon idiot på nätet ska jag kunna stå för det ifall samma person står öga mot öga med mig, för mig finns inga separerbara delar av livet där det i vissa delar är fritt fram för vilket beteende som helst som sedan inte ska ha någon konsekvens i andra delar.
Tidigt fick jag inpräntat i mig t ex det fula i att ljuga, mor min har otaliga gånger berättat om hur hon ljög för läraren i skolan om att orsaken för att en av hennes bröder inte kommit till skolan var för att han ramlat och slagit i huvudet. Vad tror ni hände min mor nästa dag? Hon ramlade och slog i huvudet, sensmoralen i hennes berättelse är alltså att ljugande inte för något gott med sig och passar man inte sig så råkar man själv illa ut. Det är i alla fall min tolkning och jag försöker ha detta i åtanke i mitt liv, i mitt agerande oavsett situation och miljö. Jag anser att ifall man nu har något att säga om en individ så bör man göra det direkt till denna individ ifall man kan stå för det, annars bör man nog hålla sin nätta mun stängd. Hyckleri är en synd för mig och något jag verkligen strävar efter att aldrig fångas i själv, jag har säkerligen omedvetet hamnat i situationer där man kan kalla mig hycklare men i det väsentliga tror jag inte man kan sätta epitetet hycklare på mig.
Detta gör att jag tycker att allt detta larviga tjafsande är ganska menlöst, ibland känns det som att jag är tillbaka på ungdomens skolgårdar där olika grupperingar tisslar och tasslar i olika ändar för att ibland drabba samman i ett snöbollskrig eller en brottningsmatch. Precis som då står jag även nu vid sidan om, då mest för att jag var mobbad men nu för att jag själv inte vill vara en del av det hela. Jag vill inte bygga mitt liv på negativ energi där det mesta cirkulerar kring att svartmåla fienden och upphöja de mina egna, jag är mer för att leta upp de andra som står som åskådare till spektaklet och se till att istället fokusera på saker och ting som faktiskt ger mig något positivt i retur.
Hela min skoltid byggdes upp kring negativa känslor där varje dag var en strid mot krafter som ville förminska den jag var, det jag stod för och det jag presterade. Ända sedan den tiden har jag lovat mig själv att aldrig mer hamna i den situationen och inte heller ställa mig på andra sidan, vara den som trycker ned någon som är för snäll eller för kraftlös för att orka sätta emot. Än värre är det när grupperingar riktar in sig mot en individ, när de i sin ryggradslöshet söker upp den de anser svagast för att försöka projicera sina egna tillkortakommanden på denna individ. Problemet är bara att det oftast är tvärtom, det är den starkaste de hittat och därmed även den de måste samla alla krafter de har för att knäcka. I mitt fall var de på väg att lyckas men jag bet ihop, fann styrkan i mig och bär upp ärren med stolthet numera även om de vid tillfällen blottar de svagheter jag åsamkats genom det beteende jag utsatts för.
Med detta i bakhuvudet är min poäng egentligen den att jag inte förstår hur människor kan gå in så hårt för att försöka trycka ned varandra och svärta ner tillvaron för andra, varför inte bara vara och låta de man inte riktigt går ihop med leva sitt liv i fred? Början till det hela är dock i mina ögon steget man tar när man inser att man är sig själv i alla lägen, det går inte att skylla ifrån sig genom att påstå att beteendet på nätet är separerat från beteendet i verkliga livet.
Det bör varje mentalt kapabel och mogen vuxen människa förstå, allt annat är bara larv.
måndag 30 januari 2012
söndag 29 januari 2012
Back from the dead...
Jag vet att jag inte skrivit en endaste bokstav här de senaste två veckorna och den senaste veckans uteblivna uppdatering kan enkelt beskrivas med ett ord: förkylning. Ingen lätt sådan utan en brutal som däckade mig i sex dagar i horisontellt läge, där matintaget skedde var 30:e timme i princip och vardagen kretsade kring sovande och lite xboxande samt pokerspelande på nätet mellan varven. Inte så kul direkt och även om jag är mer eller mindre fit for fight nu så sitter den delvis i än, vi män anklagas ju för att överdriva förkylningars verkan men frågan är om jag inte tar ett barnafödande vilken dag som helst före detta. Nåväl, nu är jag alltså på rätt sida om eländet och kan börja leva normalt igen, även om tröttheten har mitt kropp i ett rätt bra grepp. En anledning till det kan ju dock vara att jag körde ett 12-timmarspass på Aqva i fredags som turneringsvärd, jag betalar väl fortfarande av den sömnskulden.
Pokermässigt har det gått helt ok, jag lyckades precis innan insjuknandet ta en seger på Aqva i deras fredagsturnering där framgången egentligen kunde tillskrivas det lyckade utfallet i en pott. Jag får in det med QQ preflopp i en trevägspott och jag möter JJ och KK, dock med det springet jag har nu var jag aldrig riktigt orolig och på turn kommer den ack så väntade damen. Det var en monsterpott i sammanhanget och efter det kunde jag via stabilt spel plocka hem det hela, rätt skönt med lite liveframgångar ibland också. Online har det gått tyngre...eller ja, finalbord har jag mäktat med ett antal stycken men jag har inte nått ända fram tyvärr. I tisdags drog jag en andraplats i MiniWiggen och i torsdags tog jag en andraplats i Afterworken, den senare var lite tyngre då jag i en avgörande hand headsup får in det med KJ mot JT och han träffar en T på rivern. Jag har även kört en del PLO-cg och lyckats hitta ett plus där, den senaste veckan gav nog ett nettoplus på runt 6-7k så finns ju ingen anledning att klaga antar jag. Jag saknar dock fortfarande en turneringsseger för 2012 och med tanke på hur många jag knep mot slutet av 2011 känns det som att det vore dags för en nu, även om jag självklart vet att det ena inte har något med det andra att göra utan jag vill bara försöka hitta tillbaka till samma flyt.
Har i dagarna också bokat in en turnering på Irland, den 25-26 februari körs en rätt stor och billig liveturnering där(för mer info kolla in http://www.superpokerevent.com/). Vi är ett rätt stort gäng härifrån som drar iväg och jag ska bara dubbelkolla med jobbet så jag får ledigt innan jag bokar flyg och hotell, det känns som att det kan bli en riktigt fin resa och turnering. Utöver det verkar våren vara rätt välfylld med liveturneringar då Berga knackar på dörren snart likväl som ASPW gör det, Aqva ska ha en jubileumsturnering och så självklart Västerås Open senare i vår. Som extra krydda på moset kör Pokerallsvenskan igång inom en snar framtid och där ska jag iväg på ett uppstartsmöte nästa helg, vi på Aqva har ju en del att leva upp till då vi är back-to-back-mästare varför det också vore episkt att vinna en tredje titel av tre möjliga. Efter det kan JJ på NB lika gärna lägga ner konceptet så är vår klubb eviga mästare...
Som ni märker tar pokern sin beskärda del av vardagen minst sagt men nu under sjukligheten har jag ändå hunnit med lite annat väsentligt, så som fortsatt utforskande av Skyrim. Det spelet är det mest absurda i storleksväg jag någonsin spelat, finns ju inga gränser där och efter att ha lagt ner runt 40 timmar i det känns det fortfarande som att jag i princip skapat på ytan. Det finns miljoner av uppdrag känns det som och intrigerna är hyfsat täta, jag måste dock försöka beta av det snart då det börjar dyka upp nya spännande titlar. Dock tror jag att jag har runt 80 timmar kvar att plöja ner i det innan dess för att maxa det så det är ingen lätt match direkt...
I filmväg har jag tittat på två epos på sistone:
Titel: Puss In Boots
Genre: Animerat äventyr
Min favoritkisse från Shrek har förärats en helt egen film och förväntningarna var rätt stora på humorfaktorn, dock lever den inte riktigt upp till detta även om en viss mysfaktor finns hela tiden. Filmen kretsar kring jakten på ett gäng magiska bönor som ska ge rot åt en klängväxt som leder upp till molnen där en guldäggsvärpande gås återfinns. Det blandas hejvilt med olika delar från sagor och det är fart och fläkt mest genom hela filmen men jag tycker inte det når upp till några högre höjder(no pun intended om molnen och gåsen), det är behagligt men varken mer eller mindre. Då tyckte jag kattens insatser i Shrek-filmerna var mer minnesvärda, här blir det nästan för mycket av det goda.
Betyg: R R R
---------------------
Titel: Tinker, Tailor, Soldier, Spy
Genre: Thriller
Här har vi en klassisk spionthriller om än utspelad i slowmotion, den här filmen är absolut inte för dom som vill att det ska hända saker hela tiden. Jag tyckte den var riktigt bra men det är ju för att jag gillar filmer som inte serverar allt på ett guldfat, här krävs att du intar filmen i den takt regissören vill och regissören i det här fallet är alltså svenske Tomas Alfredson. Det hela handlar i alla fall om misstankarna om en mullvad i den brittiska underrättelsetjänstens topp och jakten på denne, jag tycker hela filmen lyser av kvalitet i all aspekter. Skådespelare, miljöer, musik, bildspel, allt. Den är väldigt tät i stämningen och är trots sin låga energi väldigt intensiv, det känns som det är detaljerna som gör helheten här.
Betyg: R R R R
Jag har även börjat titta på några nya serier med ännu fler på ingång, jag har sett de tre första avsnitten av Alcatraz men känner inga bra vibbar kring den. Den känns mycket som Alias blandat med Fringe och risken är att det blir en ganska lättsam historia till slut, knepen för att fånga tittarens intresse är för enkla redan tidigt i serien och det känns inte bra ur ett långsiktigt perspektiv. Utöver detta har jag tankat hem Suits och Homeland, många i umgängeskretsen har rekommenderat dessa så det är bara att börja beta av dessa också. Att jag har ett skuldkapital för många andra serier vad gäller osedda avsnitt är en annan femma...
Söndagspokern börjar dock inget bra alls, är ute ur Söndagsfebern efter en knapp kvart. Jag har T7sp och är med på en höjning pre, floppen kommer 963 med två spader och jag bettar ut med syn från två. Medan turnen är på väg ut mässar jag för mig själv "klöver åtta, klöver åtta, klöver åtta" och vad tror ni dyker upp på turn? Ruter två. Nejdå, faktiskt klöver åtta. Jag jublar och bettar ut 3/4-pott varpå första killen slår om med runt 3xmitt bet och den andre synar. Vad fan? Jag har nöten och får äcklig action, jag inser att det bara är att trycka in eländet och köra. Första killen tar syn ganska snabbt medan den andre viker, motståndaren visar upp 33 och lika säker som jag var på att åttan skulle komma på turn lika säker är jag att jag kommer att torska handen. Mycket riktigt kommer det en till åtta på river och han drar ut min stege med en kåk, istället för en gudomlig start med en dryg uppdubbling i bagaget så är jag ute och 550 kr fattigare. Poker är så himla kul.
På tal om kul saker var jag på väg att göra bort mig rätt brutalt i trafiken i förrförra veckan, jag var på väg hem från jobbet och kör i lugn och ro när jag helt plötsligt får en bil som kör rätt upp i rumpan på mig där den ligger och stressar på som bara den. Jag låtsas dock som ingenting varpå han blinkar till med helljusen bara för att direkt efteråt blåsa om mig aggressivt, jag svär för mig själv och har handen klar för att blinka tillbaka med helljusen när han väl passerat mig men som tur är hinner jag i ögonvrån se reflexerna på sidan. Det är en polisbil som bränner förbi mig och när jag lyfter blicken ser jag att det är en trafikolycka som skett lite längre fram, var tur att jag inte fullföljde min revansch för då hade de väl handbromssvängt och blockerat vägen för mig med efterföljande kroppsbesiktning som följd. Ibland är det bra att tänka till innan man agerar...
Nej, fy fan vad surt med Febern, hade ju varit en sådan euforisk start men nu känner jag mig mest avtänd. Frågan är om jag ens orkar regga mig till Steken men känner jag mig rätt så är jag reggad och klar till den i god tid innan start, är man fisk så är man.
Pokermässigt har det gått helt ok, jag lyckades precis innan insjuknandet ta en seger på Aqva i deras fredagsturnering där framgången egentligen kunde tillskrivas det lyckade utfallet i en pott. Jag får in det med QQ preflopp i en trevägspott och jag möter JJ och KK, dock med det springet jag har nu var jag aldrig riktigt orolig och på turn kommer den ack så väntade damen. Det var en monsterpott i sammanhanget och efter det kunde jag via stabilt spel plocka hem det hela, rätt skönt med lite liveframgångar ibland också. Online har det gått tyngre...eller ja, finalbord har jag mäktat med ett antal stycken men jag har inte nått ända fram tyvärr. I tisdags drog jag en andraplats i MiniWiggen och i torsdags tog jag en andraplats i Afterworken, den senare var lite tyngre då jag i en avgörande hand headsup får in det med KJ mot JT och han träffar en T på rivern. Jag har även kört en del PLO-cg och lyckats hitta ett plus där, den senaste veckan gav nog ett nettoplus på runt 6-7k så finns ju ingen anledning att klaga antar jag. Jag saknar dock fortfarande en turneringsseger för 2012 och med tanke på hur många jag knep mot slutet av 2011 känns det som att det vore dags för en nu, även om jag självklart vet att det ena inte har något med det andra att göra utan jag vill bara försöka hitta tillbaka till samma flyt.
Har i dagarna också bokat in en turnering på Irland, den 25-26 februari körs en rätt stor och billig liveturnering där(för mer info kolla in http://www.superpokerevent.com/). Vi är ett rätt stort gäng härifrån som drar iväg och jag ska bara dubbelkolla med jobbet så jag får ledigt innan jag bokar flyg och hotell, det känns som att det kan bli en riktigt fin resa och turnering. Utöver det verkar våren vara rätt välfylld med liveturneringar då Berga knackar på dörren snart likväl som ASPW gör det, Aqva ska ha en jubileumsturnering och så självklart Västerås Open senare i vår. Som extra krydda på moset kör Pokerallsvenskan igång inom en snar framtid och där ska jag iväg på ett uppstartsmöte nästa helg, vi på Aqva har ju en del att leva upp till då vi är back-to-back-mästare varför det också vore episkt att vinna en tredje titel av tre möjliga. Efter det kan JJ på NB lika gärna lägga ner konceptet så är vår klubb eviga mästare...
Som ni märker tar pokern sin beskärda del av vardagen minst sagt men nu under sjukligheten har jag ändå hunnit med lite annat väsentligt, så som fortsatt utforskande av Skyrim. Det spelet är det mest absurda i storleksväg jag någonsin spelat, finns ju inga gränser där och efter att ha lagt ner runt 40 timmar i det känns det fortfarande som att jag i princip skapat på ytan. Det finns miljoner av uppdrag känns det som och intrigerna är hyfsat täta, jag måste dock försöka beta av det snart då det börjar dyka upp nya spännande titlar. Dock tror jag att jag har runt 80 timmar kvar att plöja ner i det innan dess för att maxa det så det är ingen lätt match direkt...
I filmväg har jag tittat på två epos på sistone:
Titel: Puss In Boots
Genre: Animerat äventyr
Min favoritkisse från Shrek har förärats en helt egen film och förväntningarna var rätt stora på humorfaktorn, dock lever den inte riktigt upp till detta även om en viss mysfaktor finns hela tiden. Filmen kretsar kring jakten på ett gäng magiska bönor som ska ge rot åt en klängväxt som leder upp till molnen där en guldäggsvärpande gås återfinns. Det blandas hejvilt med olika delar från sagor och det är fart och fläkt mest genom hela filmen men jag tycker inte det når upp till några högre höjder(no pun intended om molnen och gåsen), det är behagligt men varken mer eller mindre. Då tyckte jag kattens insatser i Shrek-filmerna var mer minnesvärda, här blir det nästan för mycket av det goda.
Betyg: R R R
---------------------
Titel: Tinker, Tailor, Soldier, Spy
Genre: Thriller
Här har vi en klassisk spionthriller om än utspelad i slowmotion, den här filmen är absolut inte för dom som vill att det ska hända saker hela tiden. Jag tyckte den var riktigt bra men det är ju för att jag gillar filmer som inte serverar allt på ett guldfat, här krävs att du intar filmen i den takt regissören vill och regissören i det här fallet är alltså svenske Tomas Alfredson. Det hela handlar i alla fall om misstankarna om en mullvad i den brittiska underrättelsetjänstens topp och jakten på denne, jag tycker hela filmen lyser av kvalitet i all aspekter. Skådespelare, miljöer, musik, bildspel, allt. Den är väldigt tät i stämningen och är trots sin låga energi väldigt intensiv, det känns som det är detaljerna som gör helheten här.
Betyg: R R R R
Jag har även börjat titta på några nya serier med ännu fler på ingång, jag har sett de tre första avsnitten av Alcatraz men känner inga bra vibbar kring den. Den känns mycket som Alias blandat med Fringe och risken är att det blir en ganska lättsam historia till slut, knepen för att fånga tittarens intresse är för enkla redan tidigt i serien och det känns inte bra ur ett långsiktigt perspektiv. Utöver detta har jag tankat hem Suits och Homeland, många i umgängeskretsen har rekommenderat dessa så det är bara att börja beta av dessa också. Att jag har ett skuldkapital för många andra serier vad gäller osedda avsnitt är en annan femma...
Söndagspokern börjar dock inget bra alls, är ute ur Söndagsfebern efter en knapp kvart. Jag har T7sp och är med på en höjning pre, floppen kommer 963 med två spader och jag bettar ut med syn från två. Medan turnen är på väg ut mässar jag för mig själv "klöver åtta, klöver åtta, klöver åtta" och vad tror ni dyker upp på turn? Ruter två. Nejdå, faktiskt klöver åtta. Jag jublar och bettar ut 3/4-pott varpå första killen slår om med runt 3xmitt bet och den andre synar. Vad fan? Jag har nöten och får äcklig action, jag inser att det bara är att trycka in eländet och köra. Första killen tar syn ganska snabbt medan den andre viker, motståndaren visar upp 33 och lika säker som jag var på att åttan skulle komma på turn lika säker är jag att jag kommer att torska handen. Mycket riktigt kommer det en till åtta på river och han drar ut min stege med en kåk, istället för en gudomlig start med en dryg uppdubbling i bagaget så är jag ute och 550 kr fattigare. Poker är så himla kul.
På tal om kul saker var jag på väg att göra bort mig rätt brutalt i trafiken i förrförra veckan, jag var på väg hem från jobbet och kör i lugn och ro när jag helt plötsligt får en bil som kör rätt upp i rumpan på mig där den ligger och stressar på som bara den. Jag låtsas dock som ingenting varpå han blinkar till med helljusen bara för att direkt efteråt blåsa om mig aggressivt, jag svär för mig själv och har handen klar för att blinka tillbaka med helljusen när han väl passerat mig men som tur är hinner jag i ögonvrån se reflexerna på sidan. Det är en polisbil som bränner förbi mig och när jag lyfter blicken ser jag att det är en trafikolycka som skett lite längre fram, var tur att jag inte fullföljde min revansch för då hade de väl handbromssvängt och blockerat vägen för mig med efterföljande kroppsbesiktning som följd. Ibland är det bra att tänka till innan man agerar...
Nej, fy fan vad surt med Febern, hade ju varit en sådan euforisk start men nu känner jag mig mest avtänd. Frågan är om jag ens orkar regga mig till Steken men känner jag mig rätt så är jag reggad och klar till den i god tid innan start, är man fisk så är man.
måndag 16 januari 2012
Så nära...
Jag var riktigt nära att få till en fin klonk igår igen då jag tog mig an Febern och Steken på SvS, det såg dock inte alls bra ut till en början i någon av turneringarna och Febern fick ett lite mindre trevligt slut. Efter en knagglig start fick jag upp farten i mitten av turneringen och såg ut att gå ett framgångsrikt öde till mötes men sedan satte pokergudarna stopp, jag torskade följande händer i relativt rask takt och alla var allin pre:
77 mot A6
44 mot AQ
AK mot AQ
AA mot JT och AK
Efter de fina dråpen förstår ni att min stack inte mådde vidare värst bra och det som såg ut att bli en framskjuten placering blev bara en enda stor besvikelse, färgad av detta vägrade jag regga mig till Djupen och 500-kronors så som ursprungsplanen var samtidigt som jag nästintill kände för att vaska Steken. Jag bet dock ihop och bra var det då jag trots en seg start även där började få upp tempot ju längre turneringen led, ett riktigt kallt kortsnitt till trots lyckades jag på något sätt bygga på stacken med vältajmade moves och snygga reads på motståndarna. Det hela ser underbart ut från att vi är 20 kvar till finalbord, jag ömsom leder och ömsom ligger trea hela vägen in. När finalbordet väl börjar ligger jag fyra och allting känns riktigt bra men sedan kommer tre händer som jag gärna tar lite synpunkter på. Ni som hatar handhistorik kan scrolla en bra bit ner:
Hand 1
***** Hand 1694249822 *****
4000.00/8000.00 Texas Hold'em (No Limit )
Hand startade: den 16 januari 2012 00:52:07
Söndagssteken (Vanlig /Turnering )
Plats 1: Peterhgbg (199398.00)
Plats 2: sweeeeet (113014.00)
Plats 3: (Tom)
Plats 4: slacker_ (259813.00)
Plats 5: coprofag (137502.00)
Plats 6: (Tom)
Plats 7: (Tom)
Plats 8: Koivula (280710.00)
Plats 9: (Tom)
Plats 10: (Tom)
slacker_ är Givare
Peterhgbg lägg Ante 400.00
sweeeeet lägg Ante 400.00
slacker_ lägg Ante 400.00
coprofag lägg Ante 400.00
Koivula lägg Ante 400.00
coprofag lägg Lilla M 4000.00
Koivula lägg Stora M 8000.00
** Giv **
Koivula [Eh, 9r]
*** Bet Runda 1 ***
Peterhgbg Synar 8000.00
sweeeeet Lägger sig
slacker_ Lägger sig
coprofag Synar 8000.00
Koivula Höjer 32000.00
Peterhgbg Synar 32000.00
coprofag Lägger sig
*** Flop(Board): *** : [2k, 2r, 2s]
*** Bet Runda 2 ***
Koivula Passar
Peterhgbg Passar
*** Turn(Board): *** : [2k, 2r, 2s, 10s]
*** Bet Runda 3 ***
Koivula Satsar 48000.00
Peterhgbg Synar 48000.00
*** River(Board): *** : [2k, 2r, 2s, 10s, 4s]
*** Bet Runda 4 ***
Koivula Passar
Peterhgbg Satsar 40000.00
Koivula Lägger sig
Jag vet inte egentligen vad jag gör i den här handen, jag tror mig kunna vinna handen med min raise pre men samtidigt signalerar ju Peterhgbgs limp och syn på min raise väldig styrka om man vill måla fan på väggen även om det kan vara precis tvärtom också. Floppen orkar jag inte göra något på då den är intetsägande, hade han bettat där hade jag lagt mig direkt men när han checkar försöker jag sno potten på turn. När han synar än en gång är handen död för mig, jag sätter honom på rätt högt pocket i stil med JJ - QQ med tanke på hans spel men kan ju självklart vara helt ute och cykla. En sak är i alla fall säker, han hade mig. Ett tråkigt tapp på 80k för min del och den fina stacken blir helt plötsligt en ok stack...
Hand 2
***** Hand 1694255407 *****
4000.00/8000.00 Texas Hold'em (No Limit )
Hand startade: den 16 januari 2012 01:06:53
Söndagssteken (Vanlig /Turnering )
Plats 1: Peterhgbg (232098.00)
Plats 2: sweeeeet (97099.00)
Plats 3: RooD (58164.00)
Plats 4: slacker_ (280078.00)
Plats 5: coprofag (223552.00)
Plats 6: Ässainen (116334.00)
Plats 7: Propax (161202.00)
Plats 8: Koivula (180310.00)
Plats 9: SirOliver (92789.00)
Plats 10: Integrale (175374.00)
Peterhgbg är Givare
Peterhgbg lägg Ante 400.00
sweeeeet lägg Ante 400.00
RooD lägg Ante 400.00
slacker_ lägg Ante 400.00
coprofag lägg Ante 400.00
Ässainen lägg Ante 400.00
Propax lägg Ante 400.00
Koivula lägg Ante 400.00
SirOliver lägg Ante 400.00
Integrale lägg Ante 400.00
sweeeeet lägg Lilla M 4000.00
RooD lägg Stora M 8000.00
** Giv **
Koivula [9s, 9h]
*** Bet Runda 1 ***
slacker_ Höjer 19255.00
coprofag Lägger sig
Ässainen Lägger sig
Propax Lägger sig
Koivula Höjer 54510.00
SirOliver Lägger sig
Integrale Lägger sig
Peterhgbg Lägger sig
sweeeeet Lägger sig
RooD Lägger sig
slacker_ All-In 279678.00
Koivula Lägger sig
Här tror jag mig ha hittat en riktigt bra hand och känner att jag kan ta hem potten med en reraise, slacker_ hade varit väldigt aktiv innan och höjt många potter så hans raise sa i mina ögon ingenting. När han dock slår om och ställer på min reraise ändras läget drastiskt, jag tycker att min reraise signalerar riktig styrka och ÄNDÅ väljer han att bomba in med hela sin stack. Jag vet inte om jag är feg här och det här är egentligen den enda handen jag ångrar, jag låg och funderade på den i natt och insåg att jag nog ändå borde ha tagit skottet här med facit i hand. Han kan göra motsvarande med AK men det är i princip den enda handen han bör göra det movet med i det läget som inte är bättre än min i utgångsläget, vi är ändå på FT och han har en bra stack även om han viker efter mitt omslag. Jag är fortfarande lite kluven, hjärnan säger att jag borde vara slagen medan hjärtat hade velat chansa här och hoppas på att det är en flipp. Vad säger ni? Gjorde jag rätt?
Hand 3
***** Hand 1694257058 *****
5000.00/10000.00 Texas Hold'em (No Limit )
Hand startade: den 16 januari 2012 01:11:29
Söndagssteken (Vanlig /Turnering )
Plats 1: Peterhgbg (221498.00)
Plats 2: sweeeeet (122499.00)
Plats 3: RooD (63564.00)
Plats 4: slacker_ (355988.00)
Plats 5: coprofag (171502.00)
Plats 6: Ässainen (100734.00)
Plats 7: Propax (159602.00)
Plats 8: Koivula (113200.00)
Plats 9: SirOliver (135639.00)
Plats 10: Integrale (172774.00)
Propax är Givare
Peterhgbg lägg Ante 500.00
sweeeeet lägg Ante 500.00
RooD lägg Ante 500.00
slacker_ lägg Ante 500.00
coprofag lägg Ante 500.00
Ässainen lägg Ante 500.00
Propax lägg Ante 500.00
Koivula lägg Ante 500.00
SirOliver lägg Ante 500.00
Integrale lägg Ante 500.00
Koivula lägg Lilla M 5000.00
SirOliver lägg Stora M 10000.00
** Giv **
Koivula [10s, Ks]
*** Bet Runda 1 ***
Integrale Lägger sig
Peterhgbg Lägger sig
sweeeeet Synar 10000.00
RooD Lägger sig
slacker_ Lägger sig
coprofag Lägger sig
Ässainen Lägger sig
Propax Lägger sig
Koivula Synar 10000.00
SirOliver Passar
*** Flop(Board): *** : [7h, 6s, 10k]
*** Bet Runda 2 ***
Koivula Satsar 20000.00
SirOliver Lägger sig
sweeeeet Synar 20000.00
*** Turn(Board): *** : [7h, 6s, 10k, 5r]
*** Bet Runda 3 ***
Koivula All-In 82700.00
sweeeeet Synar 82700.00
*** River(Board): *** : [7h, 6s, 10k, 5r, 8r]
*** Showdown *** : Rake: 0.00 Totalpott: 240400.00
sweeeeet [6h, 6r] Triss i sexor Vinst: 240400.00
Koivula [10s, Ks] Par i tior Vinst: 0.00
I den här handen blir jag delvis utspelad samtidigt som jag ser det en regelrätt setup, en svitad KT känns rätt bra i det här läget och inte en chans att jag viker den med den action som varit. Jag funderar ett tag på att slå upp den men vill ta det säkra före det osäkra och minimera risken genom att bara limpa med, floppen kommer ungefär så bra som jag kan hoppas så jag bettar ut direkt. SirOliver lägger sig men sweeeeet synar bakom, behöver inte betyda någonting alls och jag har ju knappast en aning om hans range här. Turn känns som en lanka så jag bestämmer mig för att tro att min toppträff med nästbäst kicker är nog men tråkigt nog har han vaknat upp med 66 och setat på flopp. Jag drar dött och bitterheten är total.
Det är dessa tre händer som avgör mitt äventyr på finalbordet i Steken och en tung turneringssöndag är till sin ända, det känns riktigt värdelöst att åka som tia i Steken med tanke på utvecklingen i turneringen och de dryga 2k jag får som vinst känns som ett hån. Jag är väldigt hård mot mig själv och känner mig en aning kritisk till hur jag spelade dessa händer, antagligen mest för att det inte gick vägen för om det hade gjort det hade jag väl ansett mig själv vara genialisk istället. Tar gärna som sagt emot synpunkter ifall ni orkar engagera er...
Idag tröstslaskade jag lite PLO med de fördömda vinstslantarna ifrån igår men det var rätt snabbt avklarat och jag hann även med att köra en AW, fick en katastrofal start när jag torskar med KK mot AJ efter att allt har åkt in på en helrutrad flopp i form av T98. Var ju inte direkt favorit men överlevde turn i alla fall innan en ruter på river beseglade ödet, efter det var jag nere på smulor men lyckades jobba mig upp till över startstack igen innan tålamodet tog slut när jag tappade lite kronor på PLOn och allt åkte in i AW i ren tilt med färg- samt hålstegsdrag. En blank river senare var det roliga slut, få se om jag ska köra Djupen och 500-kronors senare idag, känner mig lite revanschsugen efter gårdagen misslyckande.
Glömde att berätta om lite fysisk intimitet som jag bjöds på i affären häromdagen, jag står i godan ro i kön och väntar på att få komma fram till kassan när jag känner en arm och en hand som letar sig runt högersidan av min midja. Inte nog med det, samtidigt trycker någon sin kropp mot mig bakifrån och jag börjar nästan tro att gudarna förbarmat sig över mig tills jag slänger en blick över axeln. Det är en gammal och saggig tant som febrilt sträcker sig efter en chokladask med hjärtan som står en bit framför mig, hon når till slut sitt mål och lika snabbt som det började är det över. Jag får inte ens ett "Var det lika skönt för dig?" från henne utan hon låtsas som ingenting, nu vet jag hur det känns att bli utnyttjad för sin kropp och inte få någon bekräftelse i retur.
En annan rolig detalj som jag märkt av på sistone är att mina pokeräventyr och mitt pokerliv börjar få en inverkan på andra delar av mitt liv i ren igenkänningsfaktorväg, förut har t ex mitt arbetsliv varit frikopplat även om jag självklart berättat om mina pokeräventyr till och från. I och med mina flitiga FB-uppdateringar om mina fram- och motgångar har dock kollegorna också blivit varse om uttryck så som "one time" och "being Koivu", snacka om att jag höll på att sätta kaffet i halsen i morse när en av de närmaste kollegorna kommer in och dräper mig med ett "being Koivu" när jag beklagat mig över min seghet. Det är kärlek. Tror jag snart får lägga ner mitt riktiga namn och istället börja köra Koivulainen konsekvent i alla samhällets korridorer...
Igår var jag även iväg på styrelsemöte på HPK, för första gången på bra länge och det är inte för att jag inte velat utan för att det bara inte funkat. Tyvärr har mitt spelande där uteblivit nästintill helt det senaste året och de gånger jag väl letar mig ner blir jag varse om att det faktiskt finns en hel del folk även i den klubben som jag saknar, det finns många karaktärer där som verkligen genomsyras av en godhet som är odiskutabel och sådana människor trivs jag rätt bra med och speciellt efter de lite turbulenta tider som varit. Man vet vad man får i umgängesväg och det är inga konstigheter alls, mer sådant åt folket. Jag ska försöka leta mig ner dit oftare, det borde gå att få ihop med resterande delar av mitt pokerleverne tycker jag för om jag kan dra iväg till Kumla eller Askersund ska jag väl kunna ta mig till Hallsta mellan varven också.
Nu är det nog dags att värma upp resterna av min baller-pizza ifrån igår, jag beställde nämligen den via onlinepizza.se och fick betala det habila priset av 160 kr för mästerverket. Det gör så ont att beställa den vägen och även om det här nog bara var andra gången som jag gjorde det känns det nästan kriminellt att vara så lat, jag har två pizzerior på ett par hundra meters avstånd men tror ni att jag orkade släpa mig ut för det? Nej, det här miserabla åbäket till människa behöver nog rycka upp sig några snäpp och höja sin lägstanivå en aning om det ska bli något av det hela. Men det gör jag imorgon, nu ska jag svulla lite för omväxlings skull. Not.
77 mot A6
44 mot AQ
AK mot AQ
AA mot JT och AK
Efter de fina dråpen förstår ni att min stack inte mådde vidare värst bra och det som såg ut att bli en framskjuten placering blev bara en enda stor besvikelse, färgad av detta vägrade jag regga mig till Djupen och 500-kronors så som ursprungsplanen var samtidigt som jag nästintill kände för att vaska Steken. Jag bet dock ihop och bra var det då jag trots en seg start även där började få upp tempot ju längre turneringen led, ett riktigt kallt kortsnitt till trots lyckades jag på något sätt bygga på stacken med vältajmade moves och snygga reads på motståndarna. Det hela ser underbart ut från att vi är 20 kvar till finalbord, jag ömsom leder och ömsom ligger trea hela vägen in. När finalbordet väl börjar ligger jag fyra och allting känns riktigt bra men sedan kommer tre händer som jag gärna tar lite synpunkter på. Ni som hatar handhistorik kan scrolla en bra bit ner:
Hand 1
***** Hand 1694249822 *****
4000.00/8000.00 Texas Hold'em (No Limit )
Hand startade: den 16 januari 2012 00:52:07
Söndagssteken (Vanlig /Turnering )
Plats 1: Peterhgbg (199398.00)
Plats 2: sweeeeet (113014.00)
Plats 3: (Tom)
Plats 4: slacker_ (259813.00)
Plats 5: coprofag (137502.00)
Plats 6: (Tom)
Plats 7: (Tom)
Plats 8: Koivula (280710.00)
Plats 9: (Tom)
Plats 10: (Tom)
slacker_ är Givare
Peterhgbg lägg Ante 400.00
sweeeeet lägg Ante 400.00
slacker_ lägg Ante 400.00
coprofag lägg Ante 400.00
Koivula lägg Ante 400.00
coprofag lägg Lilla M 4000.00
Koivula lägg Stora M 8000.00
** Giv **
Koivula [Eh, 9r]
*** Bet Runda 1 ***
Peterhgbg Synar 8000.00
sweeeeet Lägger sig
slacker_ Lägger sig
coprofag Synar 8000.00
Koivula Höjer 32000.00
Peterhgbg Synar 32000.00
coprofag Lägger sig
*** Flop(Board): *** : [2k, 2r, 2s]
*** Bet Runda 2 ***
Koivula Passar
Peterhgbg Passar
*** Turn(Board): *** : [2k, 2r, 2s, 10s]
*** Bet Runda 3 ***
Koivula Satsar 48000.00
Peterhgbg Synar 48000.00
*** River(Board): *** : [2k, 2r, 2s, 10s, 4s]
*** Bet Runda 4 ***
Koivula Passar
Peterhgbg Satsar 40000.00
Koivula Lägger sig
Jag vet inte egentligen vad jag gör i den här handen, jag tror mig kunna vinna handen med min raise pre men samtidigt signalerar ju Peterhgbgs limp och syn på min raise väldig styrka om man vill måla fan på väggen även om det kan vara precis tvärtom också. Floppen orkar jag inte göra något på då den är intetsägande, hade han bettat där hade jag lagt mig direkt men när han checkar försöker jag sno potten på turn. När han synar än en gång är handen död för mig, jag sätter honom på rätt högt pocket i stil med JJ - QQ med tanke på hans spel men kan ju självklart vara helt ute och cykla. En sak är i alla fall säker, han hade mig. Ett tråkigt tapp på 80k för min del och den fina stacken blir helt plötsligt en ok stack...
Hand 2
***** Hand 1694255407 *****
4000.00/8000.00 Texas Hold'em (No Limit )
Hand startade: den 16 januari 2012 01:06:53
Söndagssteken (Vanlig /Turnering )
Plats 1: Peterhgbg (232098.00)
Plats 2: sweeeeet (97099.00)
Plats 3: RooD (58164.00)
Plats 4: slacker_ (280078.00)
Plats 5: coprofag (223552.00)
Plats 6: Ässainen (116334.00)
Plats 7: Propax (161202.00)
Plats 8: Koivula (180310.00)
Plats 9: SirOliver (92789.00)
Plats 10: Integrale (175374.00)
Peterhgbg är Givare
Peterhgbg lägg Ante 400.00
sweeeeet lägg Ante 400.00
RooD lägg Ante 400.00
slacker_ lägg Ante 400.00
coprofag lägg Ante 400.00
Ässainen lägg Ante 400.00
Propax lägg Ante 400.00
Koivula lägg Ante 400.00
SirOliver lägg Ante 400.00
Integrale lägg Ante 400.00
sweeeeet lägg Lilla M 4000.00
RooD lägg Stora M 8000.00
** Giv **
Koivula [9s, 9h]
*** Bet Runda 1 ***
slacker_ Höjer 19255.00
coprofag Lägger sig
Ässainen Lägger sig
Propax Lägger sig
Koivula Höjer 54510.00
SirOliver Lägger sig
Integrale Lägger sig
Peterhgbg Lägger sig
sweeeeet Lägger sig
RooD Lägger sig
slacker_ All-In 279678.00
Koivula Lägger sig
Här tror jag mig ha hittat en riktigt bra hand och känner att jag kan ta hem potten med en reraise, slacker_ hade varit väldigt aktiv innan och höjt många potter så hans raise sa i mina ögon ingenting. När han dock slår om och ställer på min reraise ändras läget drastiskt, jag tycker att min reraise signalerar riktig styrka och ÄNDÅ väljer han att bomba in med hela sin stack. Jag vet inte om jag är feg här och det här är egentligen den enda handen jag ångrar, jag låg och funderade på den i natt och insåg att jag nog ändå borde ha tagit skottet här med facit i hand. Han kan göra motsvarande med AK men det är i princip den enda handen han bör göra det movet med i det läget som inte är bättre än min i utgångsläget, vi är ändå på FT och han har en bra stack även om han viker efter mitt omslag. Jag är fortfarande lite kluven, hjärnan säger att jag borde vara slagen medan hjärtat hade velat chansa här och hoppas på att det är en flipp. Vad säger ni? Gjorde jag rätt?
Hand 3
***** Hand 1694257058 *****
5000.00/10000.00 Texas Hold'em (No Limit )
Hand startade: den 16 januari 2012 01:11:29
Söndagssteken (Vanlig /Turnering )
Plats 1: Peterhgbg (221498.00)
Plats 2: sweeeeet (122499.00)
Plats 3: RooD (63564.00)
Plats 4: slacker_ (355988.00)
Plats 5: coprofag (171502.00)
Plats 6: Ässainen (100734.00)
Plats 7: Propax (159602.00)
Plats 8: Koivula (113200.00)
Plats 9: SirOliver (135639.00)
Plats 10: Integrale (172774.00)
Propax är Givare
Peterhgbg lägg Ante 500.00
sweeeeet lägg Ante 500.00
RooD lägg Ante 500.00
slacker_ lägg Ante 500.00
coprofag lägg Ante 500.00
Ässainen lägg Ante 500.00
Propax lägg Ante 500.00
Koivula lägg Ante 500.00
SirOliver lägg Ante 500.00
Integrale lägg Ante 500.00
Koivula lägg Lilla M 5000.00
SirOliver lägg Stora M 10000.00
** Giv **
Koivula [10s, Ks]
*** Bet Runda 1 ***
Integrale Lägger sig
Peterhgbg Lägger sig
sweeeeet Synar 10000.00
RooD Lägger sig
slacker_ Lägger sig
coprofag Lägger sig
Ässainen Lägger sig
Propax Lägger sig
Koivula Synar 10000.00
SirOliver Passar
*** Flop(Board): *** : [7h, 6s, 10k]
*** Bet Runda 2 ***
Koivula Satsar 20000.00
SirOliver Lägger sig
sweeeeet Synar 20000.00
*** Turn(Board): *** : [7h, 6s, 10k, 5r]
*** Bet Runda 3 ***
Koivula All-In 82700.00
sweeeeet Synar 82700.00
*** River(Board): *** : [7h, 6s, 10k, 5r, 8r]
*** Showdown *** : Rake: 0.00 Totalpott: 240400.00
sweeeeet [6h, 6r] Triss i sexor Vinst: 240400.00
Koivula [10s, Ks] Par i tior Vinst: 0.00
I den här handen blir jag delvis utspelad samtidigt som jag ser det en regelrätt setup, en svitad KT känns rätt bra i det här läget och inte en chans att jag viker den med den action som varit. Jag funderar ett tag på att slå upp den men vill ta det säkra före det osäkra och minimera risken genom att bara limpa med, floppen kommer ungefär så bra som jag kan hoppas så jag bettar ut direkt. SirOliver lägger sig men sweeeeet synar bakom, behöver inte betyda någonting alls och jag har ju knappast en aning om hans range här. Turn känns som en lanka så jag bestämmer mig för att tro att min toppträff med nästbäst kicker är nog men tråkigt nog har han vaknat upp med 66 och setat på flopp. Jag drar dött och bitterheten är total.
Det är dessa tre händer som avgör mitt äventyr på finalbordet i Steken och en tung turneringssöndag är till sin ända, det känns riktigt värdelöst att åka som tia i Steken med tanke på utvecklingen i turneringen och de dryga 2k jag får som vinst känns som ett hån. Jag är väldigt hård mot mig själv och känner mig en aning kritisk till hur jag spelade dessa händer, antagligen mest för att det inte gick vägen för om det hade gjort det hade jag väl ansett mig själv vara genialisk istället. Tar gärna som sagt emot synpunkter ifall ni orkar engagera er...
Idag tröstslaskade jag lite PLO med de fördömda vinstslantarna ifrån igår men det var rätt snabbt avklarat och jag hann även med att köra en AW, fick en katastrofal start när jag torskar med KK mot AJ efter att allt har åkt in på en helrutrad flopp i form av T98. Var ju inte direkt favorit men överlevde turn i alla fall innan en ruter på river beseglade ödet, efter det var jag nere på smulor men lyckades jobba mig upp till över startstack igen innan tålamodet tog slut när jag tappade lite kronor på PLOn och allt åkte in i AW i ren tilt med färg- samt hålstegsdrag. En blank river senare var det roliga slut, få se om jag ska köra Djupen och 500-kronors senare idag, känner mig lite revanschsugen efter gårdagen misslyckande.
Glömde att berätta om lite fysisk intimitet som jag bjöds på i affären häromdagen, jag står i godan ro i kön och väntar på att få komma fram till kassan när jag känner en arm och en hand som letar sig runt högersidan av min midja. Inte nog med det, samtidigt trycker någon sin kropp mot mig bakifrån och jag börjar nästan tro att gudarna förbarmat sig över mig tills jag slänger en blick över axeln. Det är en gammal och saggig tant som febrilt sträcker sig efter en chokladask med hjärtan som står en bit framför mig, hon når till slut sitt mål och lika snabbt som det började är det över. Jag får inte ens ett "Var det lika skönt för dig?" från henne utan hon låtsas som ingenting, nu vet jag hur det känns att bli utnyttjad för sin kropp och inte få någon bekräftelse i retur.
En annan rolig detalj som jag märkt av på sistone är att mina pokeräventyr och mitt pokerliv börjar få en inverkan på andra delar av mitt liv i ren igenkänningsfaktorväg, förut har t ex mitt arbetsliv varit frikopplat även om jag självklart berättat om mina pokeräventyr till och från. I och med mina flitiga FB-uppdateringar om mina fram- och motgångar har dock kollegorna också blivit varse om uttryck så som "one time" och "being Koivu", snacka om att jag höll på att sätta kaffet i halsen i morse när en av de närmaste kollegorna kommer in och dräper mig med ett "being Koivu" när jag beklagat mig över min seghet. Det är kärlek. Tror jag snart får lägga ner mitt riktiga namn och istället börja köra Koivulainen konsekvent i alla samhällets korridorer...
Igår var jag även iväg på styrelsemöte på HPK, för första gången på bra länge och det är inte för att jag inte velat utan för att det bara inte funkat. Tyvärr har mitt spelande där uteblivit nästintill helt det senaste året och de gånger jag väl letar mig ner blir jag varse om att det faktiskt finns en hel del folk även i den klubben som jag saknar, det finns många karaktärer där som verkligen genomsyras av en godhet som är odiskutabel och sådana människor trivs jag rätt bra med och speciellt efter de lite turbulenta tider som varit. Man vet vad man får i umgängesväg och det är inga konstigheter alls, mer sådant åt folket. Jag ska försöka leta mig ner dit oftare, det borde gå att få ihop med resterande delar av mitt pokerleverne tycker jag för om jag kan dra iväg till Kumla eller Askersund ska jag väl kunna ta mig till Hallsta mellan varven också.
Nu är det nog dags att värma upp resterna av min baller-pizza ifrån igår, jag beställde nämligen den via onlinepizza.se och fick betala det habila priset av 160 kr för mästerverket. Det gör så ont att beställa den vägen och även om det här nog bara var andra gången som jag gjorde det känns det nästan kriminellt att vara så lat, jag har två pizzerior på ett par hundra meters avstånd men tror ni att jag orkade släpa mig ut för det? Nej, det här miserabla åbäket till människa behöver nog rycka upp sig några snäpp och höja sin lägstanivå en aning om det ska bli något av det hela. Men det gör jag imorgon, nu ska jag svulla lite för omväxlings skull. Not.
söndag 15 januari 2012
Back to normales...
Då har jag återigen landat i vardagen efter en tjänsteresa under veckan, största delen av den föregående veckan har alltså tillbringats på resande varför det blivit dåligt med både spel och uppdateringar här. Största delen av helgen har dock ägnats åt vila då jag dras med någon form av obotlig trötthet, jag känner mig aldrig riktigt fräsch och jag kan nog tro att det beror på lite för lite fysisk aktivitet och det ska jag ta tag i nu så förhoppningsvis blir det bättre med piggheten också. Kissekatten har fått komma hem igen också efter att ha varit i landsflykt hos föräldrarna sedan veckan innan jul, diverse olika aktiviteter har gjort så att hon fått förlänga sin vistelse där vartefter. Nu bekantar hon sig med min sunkiga lägenhet igen och förbannar sitt öde över att tvingas tillbaka till sin miserabla tillvaro här efter paradisvistelsen hos föräldrarna, mor min har ju en viss förmåga att skämma bort Minttu så det heter duga. Vet inte om jag kommer få i henne något annat än fläskfilé och rysk kaviar hädanefter...
Spelmässigt har det som sagt varit lugnt även om jag hunnit klämman lite av den varan också, bland annat slaskade jag loss på PLO i torsdags och fredags och hittade till slut ett plus på nästan 4k efter att ha varit uppe i plus 6k drygt som mest. Det får anses godkänt och plusset bekostar ju därmed lite turneringsäventyr där mitt EV är högre än i cashgamet, i fredags gick det dock inget vidare på Aqva där det var dags för lite hederlig texas. Om mitt onlinespel är av gudalik kvalitet just nu så är livespelet precis tvärtom, fast jag skulle ju i och för sig inte vilja säga att mitt spel är dåligt live utan snarare kallt. Jag har ingen timing och åker på tunga smällar i avgörande lägen, så som i Köping senast när jag hade allt under kontroll bara för att hamna i en brutal battle of the blinds. Nåja, på Aqva var det inte sådan dignitet på det hela utan jag hamnade bara fel gång efter annan och den största förlusten kommer när jag får in största delen av min stack pre med AKo mot AA. Sjukt nog får jag inte in någon stege eller dylikt utan tappar potten, efter det är det bara en tidsfråga innan jag får in det med 67sp mot JTo där jag inte träffar något heller. Igår lördag körde jag djupingen och LL på SvS, den första vaskade jag i princip och i LL får jag in det med QQ mot J8 på 8-hög flopp, turn blank och river en rättvis 8:a. Lite ovant att bli utdragen själv för en gångs skull, är ju van vid att vara den som är på rätt sida om dessa nuförtiden.
Ikväll ska jag nog mosa på lite med turneringar igen, har lite abstinens efter veckan som gått och måste ta upp jakten på rosjon i årstotalen på Svs då han gått ut stenhårt med sin vinst i Steken i förra veckan. Jag siktar nog på att köra Febern och Steken ikväll i alla fall, kanske klämmer in djupen och 500-kronors också eller eventuellt Startstacken. Jag hoppas på att få till någon form av klonk då det varit tunt på den fronten hittills i år, jag vet att året inte är gammalt men jag blev ju en aning bortskämd mot slutet av förra och vill ju självklart fortsätta på samma inslagna bana.
Igår var jag in på den lokala skivbutiken också, hör och häpna. Det känns nästan absurt att fysiska skivbutiker existerar fortfarande men Skivbörsen i stan är en legendarisk affär för oss som är födda på 70-talet. Det är många ungdomens resor till storstan från Hallsta som haft denna affär som mål, speciellt då deras utbud för de lite mer udda stilarna har varit exemplariskt. Personalen i sig har också alltid varit genuint servicetänkande samt haft ett brinnande intresse för musiken så man har alltid känt sig välkommen där oavsett vad man har varit ute efter, man har vetat att man har med liksinnade människor att göra. Nu hade de i alla fall en rea på 50% på alla skivor från 2011 och bakåt, jag och en kompis var inte sena att infinna oss får lite gammal och hederlig skivshopping, jag kom hem med sju skivor för det habila priset av 586 kr vilket inte är fy skam direkt. Jag bryr mig inte om vad resten av världen anser, jag kommer nog att fortsätta handla skivor ett bra tag till.
Nu ska jag nog inta framstupa sidoläge i soffan för att invänta starten på Febern om en dryg halvtimme, kanske kan få lite kvalitetstid med katten också om jag har lite tur.
Spelmässigt har det som sagt varit lugnt även om jag hunnit klämman lite av den varan också, bland annat slaskade jag loss på PLO i torsdags och fredags och hittade till slut ett plus på nästan 4k efter att ha varit uppe i plus 6k drygt som mest. Det får anses godkänt och plusset bekostar ju därmed lite turneringsäventyr där mitt EV är högre än i cashgamet, i fredags gick det dock inget vidare på Aqva där det var dags för lite hederlig texas. Om mitt onlinespel är av gudalik kvalitet just nu så är livespelet precis tvärtom, fast jag skulle ju i och för sig inte vilja säga att mitt spel är dåligt live utan snarare kallt. Jag har ingen timing och åker på tunga smällar i avgörande lägen, så som i Köping senast när jag hade allt under kontroll bara för att hamna i en brutal battle of the blinds. Nåja, på Aqva var det inte sådan dignitet på det hela utan jag hamnade bara fel gång efter annan och den största förlusten kommer när jag får in största delen av min stack pre med AKo mot AA. Sjukt nog får jag inte in någon stege eller dylikt utan tappar potten, efter det är det bara en tidsfråga innan jag får in det med 67sp mot JTo där jag inte träffar något heller. Igår lördag körde jag djupingen och LL på SvS, den första vaskade jag i princip och i LL får jag in det med QQ mot J8 på 8-hög flopp, turn blank och river en rättvis 8:a. Lite ovant att bli utdragen själv för en gångs skull, är ju van vid att vara den som är på rätt sida om dessa nuförtiden.
Ikväll ska jag nog mosa på lite med turneringar igen, har lite abstinens efter veckan som gått och måste ta upp jakten på rosjon i årstotalen på Svs då han gått ut stenhårt med sin vinst i Steken i förra veckan. Jag siktar nog på att köra Febern och Steken ikväll i alla fall, kanske klämmer in djupen och 500-kronors också eller eventuellt Startstacken. Jag hoppas på att få till någon form av klonk då det varit tunt på den fronten hittills i år, jag vet att året inte är gammalt men jag blev ju en aning bortskämd mot slutet av förra och vill ju självklart fortsätta på samma inslagna bana.
Igår var jag in på den lokala skivbutiken också, hör och häpna. Det känns nästan absurt att fysiska skivbutiker existerar fortfarande men Skivbörsen i stan är en legendarisk affär för oss som är födda på 70-talet. Det är många ungdomens resor till storstan från Hallsta som haft denna affär som mål, speciellt då deras utbud för de lite mer udda stilarna har varit exemplariskt. Personalen i sig har också alltid varit genuint servicetänkande samt haft ett brinnande intresse för musiken så man har alltid känt sig välkommen där oavsett vad man har varit ute efter, man har vetat att man har med liksinnade människor att göra. Nu hade de i alla fall en rea på 50% på alla skivor från 2011 och bakåt, jag och en kompis var inte sena att infinna oss får lite gammal och hederlig skivshopping, jag kom hem med sju skivor för det habila priset av 586 kr vilket inte är fy skam direkt. Jag bryr mig inte om vad resten av världen anser, jag kommer nog att fortsätta handla skivor ett bra tag till.
Nu ska jag nog inta framstupa sidoläge i soffan för att invänta starten på Febern om en dryg halvtimme, kanske kan få lite kvalitetstid med katten också om jag har lite tur.
söndag 8 januari 2012
Ingen John Blund här inte...
Så underbart, jag hittade sängen runt 03.00 och har legat och vridit mig sedan dess utan att i princip få en enda gnutta sömn, känns så oerhört moget på så många plan och det känns redan nu som att det här kommer att bli en underbar måndag. Eller inte. Jag har i alla fall roat mig här på morgonkvisten med att sammanställa de största händerna från min Startstacks-turnering igår söndag, vet inte egentligen vad jag vill utan var mest nyfiken på själv hur det hela egentligen gick till:
Som ni kan se(om ni kan tyda tabellen) så var det egentligen under 34 händer i början av turneringen som allt det paranormala hände, sedan lugnade det ner sig för att sakta men säkert jobba sig ned mot botten. Som synes så är det ju rätt fina setups/gåvor jag får i början när jag bygger min stack till sanslösa 5 x avg eller vad det nu var, rätt många BB som åker in i varje också så där kan vi snacka om maximering av utfallet. Men vad spelar det för roll, fick jag mer pengar för det? Eller snarare fick jag pengar överhuvudtaget för det? Nej och det är jag inte alls bitter för, nejdå. Vet inte hur mycket bättre start i en turnering man kan önska, nästa gång får jag dock önska ett minst lika bra mellan- och slutparti också.
Jag får väl sätta igång packandet här och fräscha till mig själv inför avfärden, måste försöka hinna förbi banken under dagen också vilket inte ska vara helt omöjligt då jag tror att vi börjar rulla mot seneftermiddagen till.
Som ni kan se(om ni kan tyda tabellen) så var det egentligen under 34 händer i början av turneringen som allt det paranormala hände, sedan lugnade det ner sig för att sakta men säkert jobba sig ned mot botten. Som synes så är det ju rätt fina setups/gåvor jag får i början när jag bygger min stack till sanslösa 5 x avg eller vad det nu var, rätt många BB som åker in i varje också så där kan vi snacka om maximering av utfallet. Men vad spelar det för roll, fick jag mer pengar för det? Eller snarare fick jag pengar överhuvudtaget för det? Nej och det är jag inte alls bitter för, nejdå. Vet inte hur mycket bättre start i en turnering man kan önska, nästa gång får jag dock önska ett minst lika bra mellan- och slutparti också.
Jag får väl sätta igång packandet här och fräscha till mig själv inför avfärden, måste försöka hinna förbi banken under dagen också vilket inte ska vara helt omöjligt då jag tror att vi börjar rulla mot seneftermiddagen till.
Pokermisär...
Jag vet att de flesta anser att jag inte har någon rätt att whina vad gäller mitt pokerspel just nu men det struntar jag fullkomligt i för de senaste dagarna har varit riktigt värdelösa, vi kan börja med gårdagens äventyr.
Jag åkte alltså iväg till Köping för en 50-mannaturnering och anländer i god tid för att innan kortsläpp avnjuta en Statoilmacka i försnacksumgänge med de andra tidigt ankomna, träffar en del folk som jag inte sett på ett tag och även om snacket inte når några djup direkt så är det alltid trevligt att återstifta bekantskapen. Spelet tar sin början och med 20k i startstack och 30-minutersperioder är spelutrymmet stort, jag kör riktigt disciplinerat och lyckas därmed bibehålla stacken relativt intakt. Efter en stund börjar det lossna för mig och träffbilden börjar ta sig också, lyckas bland annat få in en K-hög flush samtidigt som en annan får in en stege så där får jag lite betalt. Jag får också fem AA under knappa fem timmar jag slutligen kommer att spela, det kortsnittet går ju inte att klaga på men en av dom får jag split med när jag möter AK då brädan ger en stege som bara saknar A:et. Ytterligare en torskar jag medan de tre andra levererar marker till rätt stack, så långt ingenting att klaga på och allt känns lugnt och bra då jag har en stack på runt 70BB med dryga 30 kvar i turneringen.
Till vårt bord har det dock anlänt en lokal förmåga som jag inte kört så mycket emot men han hinner i alla beskåda mitt aggressiva spel efter att jag tappat en flipp, jag blev rätt sur så jag drog upp luvan och började köra aggrospel även om jag hade hjälp av korten i det läget också. Han har i alla fall studerat detta och fällt en kommentar om att jag kan banne mig inte ha bra kort hela tiden, dessa ord sätter sig i bakhuvudet på mig och är en del av orsaken bakom mitt fall som komma skall. En stund efter min lilla aggrorusch får jag i alla fall AQo på SB och det är foldat till mig, just den nyss nämnda killen sitter alltså till vänster om mig på BB. Blindsen är 500/1 000 så jag höjer upp det till 3 000 lite nonchalant för att inte ge ton av den styrkan jag faktiskt har på korten, han tar en relativt snabb syn och vi ser floppen KQ4 med två spader. Jag fortsätter på min förtäckta linje och checkar det hela till honom, han bettar ut 3,5k och jag slår upp det till 8k efter en stunds funderande. Nu gör han det oväntade för mig och slår upp det till 25k och jag måste börja fundera på allvar, har han mig eller vad är det frågan om? Svaret torde ju i normala fall vara ja men jag har sett hur han tidigare bluffat plus att de där numera ödesdigra orden från honom letar sig in i mitt medvetna och jag börjar fundera på om han kör en Ivey-move på mig. Att han försöker pressa mig ur handen fastän han inte har något, ju mer jag funderar på det desto troligare känns det och jag har svårt att se vad han ska ha träffat för att motivera sitt spel så långt. AA, KK och QQ hade han höjt pre, en enkel K- eller Q-träff borde han kunna vika på omslag från mig. Då återstår egentligen bara KQ eller 44 i hans range som borde orsaka mig problem, jag bestämmer mig för att göra en Ivey på honom jag med så jag trycker in allt jag har. Min raise blir ytterligare 35k utöver de 25k han höjde och nu börjar han steka, det tar dock inte en lång stund innan han till slut hittar syn med K4kl. Ugh säger jag. Så sinnessjukt att han ska få träffa så bra med den, jag får be till pokergudarna om hjälp och den verkar komma då turn ger Jsp vilket känns underbart då jag har A:et i spader. Tyvärr blankar rivern trots miljoner med outs och jag får börja rulla hemåt, oerhört bittert då turneringen kändes riktigt bra fram tills dess och visst ska jag kunna hitta vik på hans omslag till 25k men det var en massa andra faktorer som spelade in som gjorde att jag trodde att han var ute på äventyr alternativt att jag kunde tvinga bort honom från potten. Ett kostsamt misstag.
Jag kommer hem lagom tiltad men bestämmer mig för att köra Långlördag på SvS istället, det rullar på och jag letar mig ganska snabbt upp i toppen av tabellen och bibehåller min position där tills vi är runt 50 kvar för där börjar min brutala kollaps. Först torskar jag en flipp med 88 mot AK i en hyfsat stor pott bara för att en stund senare torska med AQ mot AK allin pre, nu är jag mentalt nästintill tillintetgjord redan och när jag väl får in det sista med A8hj pre mot QJhj och motståndaren drar ut är jag i princip gråtfärdig. Dagens äventyr i Köping i kombination med denna fadäs får mig att må dåligt, börjar känna en viss avsky mot poker och bestämmer mig för att inte spela något idag söndag...troligt att det höll.
Jag vaknar upp rätt tidigt med ambitionen att leta mig till storebror för lite födelsedagskalas i hans sons ära men en molande huvudvärk sätter stopp för detta, jag återgår till sängen efter några timmars vakenhet och ligger kvar där sovandes till strax innan 17.00. Nej, jag gick inte upp då för att registrera mig till Söndagsfebern utan faktiskt för att jag bokat tvättstugan tills dess, dock under dessa klädrengörande bestyren slår det mig. Ah, det var ju årsfinalen i Topp100 ikväll! Jag hade på något mystiskt sätt kvalificerat mig till denna så då inser jag att det ändå blir spel ikväll vare sig jag vill eller inte, en Söndagsstek vid sidan om den vore ju inte fel och därmed är kvällens planer uppstyrda.
Väl vid datorn för jag över de nödvändiga likvida medlen för Steken men på grund av någon form av demens glömmer jag bort att registrera mig trots att pengarna är på pokerkontot, döm min förvåning när klockan slår 20.00 och inget bord ploppar upp. Ärketilt. Som om detta inte vore nog går det inget vidare i Topp100-finalen heller och jag tror inte ens första timmen är slagen innan jag är ute, jag försöker desperat få en kille att vika bottenträff med flushdrag mot mitt öppna stegdrag men han hittar en syn på min allin på turn trots att han inte förbättrat sin hand på något sätt. Rivern blankar och så var det äventyret över, kändes ju oerhört upphetsande och meningsfullt. Nu börjar tilten nå himmelska höjder och för att råda bot på den bestämmer jag mig i sista stund att registrera mig till Startstacken då jag ser att det är närmare 60 registrerade med 10 minuter kvar till start.
I den turneringen får jag dock en absurd rusch dryga timmen in och efter att den ruschen är klar sitter jag med 385k i marker när average är runt 70k och det är dryga 40 spelare som återstår, måste nog vara bland det sjukaste på länge. Jag fick dock väldigt bra betalt i många av fallen, t ex slowspelade en kille AA så att jag kunde få in min flush på rivern medan KungKroon fick in allt sitt med K9 mot min T7 på floppen 896. I sådana lägen är det ju bara att tacka och ta emot, min stack växte rätt fort med sån action och visst hade jag lite tur också när t ex min AA fick stå mot en AJhj där floppen ger två hjärter och turn en J. Efter det lugnade det ner sig betydligt dock och från att vi är 40 kvar till finalbord harvar jag mellan 250k och 400k i stacken, när finalbordet tar sin början är jag fyra men tappar sakta men säkert då blindsen nått horribla 5k/10k. Jag försöker mig på någon bluff men de andra spelar väldigt aggressivt och jag blir tvungen att vika flertalet gånger med ganska stor skada skedd på stacken, inte så vidare värst kul. När blindsen väl blir 8k/16k är jag nere på 10BB och i sista handen innan den fjärde pausen får jag in det med A3sp från mittposition, tyvärr vaknar ju BB självklart upp med AA och jag är stendöd. Så oerhört bittert att dö på en nionde plats efter den drömstarten i turneringen men jag kan inte direkt påstå att jag gjorde något misstag längs vägen utan det bara blev så, jag kunde inte ha gjort så mycket annorlunda känns det som. Nu har det dock varit för många sådana här händelser för att det ska kännas riktigt kul...
Som tur är drar jag iväg på tjänsteresa imorgon och får ett par dagars break från spelandet, det är välkommet så jag får rensa skallen och tänka på lite annat. Bättre går det för vissa andra, såg hur rosjon plockade hem Söndagssteken och det är fascinerande att se hur han kombinerar en sjuk förmåga att träffa med en aggressiv spelstil. För mig känns aggressiviteten lite överdriven och min mer missunnsamma sida förstår ju inte varför motståndarna inte ser igenom detta och sätter mer press tillbaka, nu fick ju han till exempel leka hem finalbordet då ingen kunde direkt ge honom något motstånd även om rosjon nyttjade sina klonking skills rätt bra vid några tillfällen också. Att han uppenbarligen vet vad han gör går ju inte att förneka med tanke på de resultat han presterar men han verkar också ha byggt upp en övermänsklig image som gör att alla spelare blir utnyttjade av hans aggressivitet, jag kan lova er att han också är mänsklig och han träffar inte varje flopp fastän han bettar ut på alla. Slå om för en gångs skull så ska ni se att även han hittar fold-knappen... Nu ska vi dock inte vara sådana utan bör väl gratulera herrn till en bra start på 2012 då jag tyckte mig se att han tog en bra slant i Topp100-finalen också, jag är nog mest bitter över att själv inte ha kommit igång med inflödena än även om chanser har funnits. Jag får hoppas att jag kan få ha det där lilla extra i slutet på turneringarna också så att jag kan fullfölja och håva hem lite slantar istället för att dominera till sista 10-20% av turneringen för att sedan tappa.
Nu är klockan alldeles för mycket igen och jag måste hitta sängen för att orka med morgondagen, haft lite trevligt umgänge vid borden idag och det är alltid uppskattat när någon railbird berömmer bloggen eller bara säger hej. Sedan finns det individer som Knivad idag, som försöker tjafsa och bråka men jag är för van vid sådant så jag tar det hela med ro eller helt enkelt klickar i "Chatt av" på individen. Problem solved. Nej, fram för mer kärlek vid borden så rosjon, jag tror jag älskar dig egentligen fastän min kärlek kommer ut på ett lite konstigt sätt. Må väl.
Jag åkte alltså iväg till Köping för en 50-mannaturnering och anländer i god tid för att innan kortsläpp avnjuta en Statoilmacka i försnacksumgänge med de andra tidigt ankomna, träffar en del folk som jag inte sett på ett tag och även om snacket inte når några djup direkt så är det alltid trevligt att återstifta bekantskapen. Spelet tar sin början och med 20k i startstack och 30-minutersperioder är spelutrymmet stort, jag kör riktigt disciplinerat och lyckas därmed bibehålla stacken relativt intakt. Efter en stund börjar det lossna för mig och träffbilden börjar ta sig också, lyckas bland annat få in en K-hög flush samtidigt som en annan får in en stege så där får jag lite betalt. Jag får också fem AA under knappa fem timmar jag slutligen kommer att spela, det kortsnittet går ju inte att klaga på men en av dom får jag split med när jag möter AK då brädan ger en stege som bara saknar A:et. Ytterligare en torskar jag medan de tre andra levererar marker till rätt stack, så långt ingenting att klaga på och allt känns lugnt och bra då jag har en stack på runt 70BB med dryga 30 kvar i turneringen.
Till vårt bord har det dock anlänt en lokal förmåga som jag inte kört så mycket emot men han hinner i alla beskåda mitt aggressiva spel efter att jag tappat en flipp, jag blev rätt sur så jag drog upp luvan och började köra aggrospel även om jag hade hjälp av korten i det läget också. Han har i alla fall studerat detta och fällt en kommentar om att jag kan banne mig inte ha bra kort hela tiden, dessa ord sätter sig i bakhuvudet på mig och är en del av orsaken bakom mitt fall som komma skall. En stund efter min lilla aggrorusch får jag i alla fall AQo på SB och det är foldat till mig, just den nyss nämnda killen sitter alltså till vänster om mig på BB. Blindsen är 500/1 000 så jag höjer upp det till 3 000 lite nonchalant för att inte ge ton av den styrkan jag faktiskt har på korten, han tar en relativt snabb syn och vi ser floppen KQ4 med två spader. Jag fortsätter på min förtäckta linje och checkar det hela till honom, han bettar ut 3,5k och jag slår upp det till 8k efter en stunds funderande. Nu gör han det oväntade för mig och slår upp det till 25k och jag måste börja fundera på allvar, har han mig eller vad är det frågan om? Svaret torde ju i normala fall vara ja men jag har sett hur han tidigare bluffat plus att de där numera ödesdigra orden från honom letar sig in i mitt medvetna och jag börjar fundera på om han kör en Ivey-move på mig. Att han försöker pressa mig ur handen fastän han inte har något, ju mer jag funderar på det desto troligare känns det och jag har svårt att se vad han ska ha träffat för att motivera sitt spel så långt. AA, KK och QQ hade han höjt pre, en enkel K- eller Q-träff borde han kunna vika på omslag från mig. Då återstår egentligen bara KQ eller 44 i hans range som borde orsaka mig problem, jag bestämmer mig för att göra en Ivey på honom jag med så jag trycker in allt jag har. Min raise blir ytterligare 35k utöver de 25k han höjde och nu börjar han steka, det tar dock inte en lång stund innan han till slut hittar syn med K4kl. Ugh säger jag. Så sinnessjukt att han ska få träffa så bra med den, jag får be till pokergudarna om hjälp och den verkar komma då turn ger Jsp vilket känns underbart då jag har A:et i spader. Tyvärr blankar rivern trots miljoner med outs och jag får börja rulla hemåt, oerhört bittert då turneringen kändes riktigt bra fram tills dess och visst ska jag kunna hitta vik på hans omslag till 25k men det var en massa andra faktorer som spelade in som gjorde att jag trodde att han var ute på äventyr alternativt att jag kunde tvinga bort honom från potten. Ett kostsamt misstag.
Jag kommer hem lagom tiltad men bestämmer mig för att köra Långlördag på SvS istället, det rullar på och jag letar mig ganska snabbt upp i toppen av tabellen och bibehåller min position där tills vi är runt 50 kvar för där börjar min brutala kollaps. Först torskar jag en flipp med 88 mot AK i en hyfsat stor pott bara för att en stund senare torska med AQ mot AK allin pre, nu är jag mentalt nästintill tillintetgjord redan och när jag väl får in det sista med A8hj pre mot QJhj och motståndaren drar ut är jag i princip gråtfärdig. Dagens äventyr i Köping i kombination med denna fadäs får mig att må dåligt, börjar känna en viss avsky mot poker och bestämmer mig för att inte spela något idag söndag...troligt att det höll.
Jag vaknar upp rätt tidigt med ambitionen att leta mig till storebror för lite födelsedagskalas i hans sons ära men en molande huvudvärk sätter stopp för detta, jag återgår till sängen efter några timmars vakenhet och ligger kvar där sovandes till strax innan 17.00. Nej, jag gick inte upp då för att registrera mig till Söndagsfebern utan faktiskt för att jag bokat tvättstugan tills dess, dock under dessa klädrengörande bestyren slår det mig. Ah, det var ju årsfinalen i Topp100 ikväll! Jag hade på något mystiskt sätt kvalificerat mig till denna så då inser jag att det ändå blir spel ikväll vare sig jag vill eller inte, en Söndagsstek vid sidan om den vore ju inte fel och därmed är kvällens planer uppstyrda.
Väl vid datorn för jag över de nödvändiga likvida medlen för Steken men på grund av någon form av demens glömmer jag bort att registrera mig trots att pengarna är på pokerkontot, döm min förvåning när klockan slår 20.00 och inget bord ploppar upp. Ärketilt. Som om detta inte vore nog går det inget vidare i Topp100-finalen heller och jag tror inte ens första timmen är slagen innan jag är ute, jag försöker desperat få en kille att vika bottenträff med flushdrag mot mitt öppna stegdrag men han hittar en syn på min allin på turn trots att han inte förbättrat sin hand på något sätt. Rivern blankar och så var det äventyret över, kändes ju oerhört upphetsande och meningsfullt. Nu börjar tilten nå himmelska höjder och för att råda bot på den bestämmer jag mig i sista stund att registrera mig till Startstacken då jag ser att det är närmare 60 registrerade med 10 minuter kvar till start.
I den turneringen får jag dock en absurd rusch dryga timmen in och efter att den ruschen är klar sitter jag med 385k i marker när average är runt 70k och det är dryga 40 spelare som återstår, måste nog vara bland det sjukaste på länge. Jag fick dock väldigt bra betalt i många av fallen, t ex slowspelade en kille AA så att jag kunde få in min flush på rivern medan KungKroon fick in allt sitt med K9 mot min T7 på floppen 896. I sådana lägen är det ju bara att tacka och ta emot, min stack växte rätt fort med sån action och visst hade jag lite tur också när t ex min AA fick stå mot en AJhj där floppen ger två hjärter och turn en J. Efter det lugnade det ner sig betydligt dock och från att vi är 40 kvar till finalbord harvar jag mellan 250k och 400k i stacken, när finalbordet tar sin början är jag fyra men tappar sakta men säkert då blindsen nått horribla 5k/10k. Jag försöker mig på någon bluff men de andra spelar väldigt aggressivt och jag blir tvungen att vika flertalet gånger med ganska stor skada skedd på stacken, inte så vidare värst kul. När blindsen väl blir 8k/16k är jag nere på 10BB och i sista handen innan den fjärde pausen får jag in det med A3sp från mittposition, tyvärr vaknar ju BB självklart upp med AA och jag är stendöd. Så oerhört bittert att dö på en nionde plats efter den drömstarten i turneringen men jag kan inte direkt påstå att jag gjorde något misstag längs vägen utan det bara blev så, jag kunde inte ha gjort så mycket annorlunda känns det som. Nu har det dock varit för många sådana här händelser för att det ska kännas riktigt kul...
Som tur är drar jag iväg på tjänsteresa imorgon och får ett par dagars break från spelandet, det är välkommet så jag får rensa skallen och tänka på lite annat. Bättre går det för vissa andra, såg hur rosjon plockade hem Söndagssteken och det är fascinerande att se hur han kombinerar en sjuk förmåga att träffa med en aggressiv spelstil. För mig känns aggressiviteten lite överdriven och min mer missunnsamma sida förstår ju inte varför motståndarna inte ser igenom detta och sätter mer press tillbaka, nu fick ju han till exempel leka hem finalbordet då ingen kunde direkt ge honom något motstånd även om rosjon nyttjade sina klonking skills rätt bra vid några tillfällen också. Att han uppenbarligen vet vad han gör går ju inte att förneka med tanke på de resultat han presterar men han verkar också ha byggt upp en övermänsklig image som gör att alla spelare blir utnyttjade av hans aggressivitet, jag kan lova er att han också är mänsklig och han träffar inte varje flopp fastän han bettar ut på alla. Slå om för en gångs skull så ska ni se att även han hittar fold-knappen... Nu ska vi dock inte vara sådana utan bör väl gratulera herrn till en bra start på 2012 då jag tyckte mig se att han tog en bra slant i Topp100-finalen också, jag är nog mest bitter över att själv inte ha kommit igång med inflödena än även om chanser har funnits. Jag får hoppas att jag kan få ha det där lilla extra i slutet på turneringarna också så att jag kan fullfölja och håva hem lite slantar istället för att dominera till sista 10-20% av turneringen för att sedan tappa.
Nu är klockan alldeles för mycket igen och jag måste hitta sängen för att orka med morgondagen, haft lite trevligt umgänge vid borden idag och det är alltid uppskattat när någon railbird berömmer bloggen eller bara säger hej. Sedan finns det individer som Knivad idag, som försöker tjafsa och bråka men jag är för van vid sådant så jag tar det hela med ro eller helt enkelt klickar i "Chatt av" på individen. Problem solved. Nej, fram för mer kärlek vid borden så rosjon, jag tror jag älskar dig egentligen fastän min kärlek kommer ut på ett lite konstigt sätt. Må väl.
fredag 6 januari 2012
Sömnlös...
Ja, vad ska man säga. Jag gick och lade mig i kristlig tid strax efter midnatt bara för att slå upp ögonen klarvaken strax innan 04.00, genast sätter mina paranoida tankar igång om att jag vaknat för en anledning så jag kollar den på ljudlöst inställda mobilen för några alarmerande samtal samt loggar in på nätet för att kolla av FB och AB för några hemska nyheter. Som tur är verkar det bara röra sig om sömnlöshet så jag kan lugnt somna om...eller ja, inte eftersom jag är pigg som en mört. Efter en snitsig FB-uppdatering blir jag påhoppad av kungen Thure där han menar på att jag borde sätta mig vid PLO-borden och slaska loss, mer påtryckning än så behöver jag inte för att falla för grupptrycket så jag stiger upp och gör som jag blir tillsagd. Så här i efterhand var det ju en bra idé då jag lyckas komma undan med ett plus på 2k vilket täcker den här helgens liveäventyr, alltid skönt att få sitt spel bekostat av andra.
På tal om liveäventyr så var jag iväg till Aqva idag och trots deepstack-struktur lyckas jag busta efter runt tre timmars spel, jag gjorde inte bort mig direkt utan tappar i princip hela stacken först när jag floppar toppar med hålklonk som jag sätter på turn. Där och då åker allt in men tyvärr för mig har motståndaren floppat öppet och turnat nötnöt alltså, bara att skyffla markerstapeln i fel riktning och svära. Jag har inte många marker kvar efter det men lyckas trippla upp med AT och vinna några småpotter efter det innan jag dubblar med AK mot JT efter floppen QTJ, tacksamt. Sedan är det roliga dock slut och jag tappar sakta men säkert ner till en dryga 10BB-stack när allt åker in med AJ mot TT pre, tyvärr blankar brädan och än en gång är det roliga slut. Dock är besvikelsen över uttåget inget i jämförelse med känslan efter en rätt obehaglig händelse som utspelade sig under kvällen, jag ska inte gå in på detaljer men det som inträffade får mig att verkligen fundera på hur mycket det är värt att idka en hobby som ligger en nära hjärtat. Jag vill i alla fall inte känna obehag eller rädsla när jag är iväg och spelar, ikväll kände jag en hel del av den första varan och jag blir förbannad när vissa individer förstör så mycket för andra. Vi är väl där för att spela och ha trevligt tillsammans, kan man inte behärska sig eller bete sig så bör man nog hålla sig därifrån. Tyvärr får dylikt mig att alltså fundera på om jag är beredd att ta duster med rädsla för mitt eget välbefinnande för att jag och andra ska få vända på lite kort i lugn och ro, jag vet inte. Nu ska vi kanske inte dra världens växlar av det hela men i mina ögon var det allvarligt, allvarligt nog för att få mina tankar att snurra kring ett eventuellt avhopp från mina åtaganden. Det är liksom inte kul längre...
En annan het potatis just nu är Dybbans övergång till SvS som krönikör, Superbloggen på AB svämmas över av inlägg och kommentarer där det skjuts högt och lågt i ambitionen att dissekera detta ärende och få klarhet i vilken betydelse det egentligen har. Jag har själv inte lagt mig i debatten utan har mest halvroat studerat det på sidlinjen, jag har aldrig haft mycket för att ge mig in i diskussioner som det inte finns en ände på och det här fallet verkar vara ett praktexempel på en sådan. Det finns många åsikter som vädras där JJ står på barrikaderna för de som kritiserar medan Dybban får stå relativt ensam som försvarare av sitt beslut, jag kan visst ha åsikt om Dybbans val men jag tycker ändå att det hela börjar urarta till viss del. Det har blåsts upp ur proportion, det är inte så att Dybban är en avgörande maktfaktor inom pokervärlden direkt även om han självklart har en del påverkan genom sitt kvalitativa skrivande. Det som jag är mest intresserad av är egentligen hur han har tänkt utnyttja denna möjlighet, blir det bara allmänt blajblaj som krönikorna kommer att avhandla eller kommer han att försöka påverka SvS från insidan genom att våga vara kritisk. Jag hoppas på det sistnämnda, att han vågar vara mer än en lakej åt SvS och på något sätt försöker främja förståelsen hos allmänheten att poker inte är skumraskaffärer i de 98% av fallen som det genomförs i privat regi hos olika klubbar runtom i landet. Jag är precis som JJ emot den svenska statens storebrorsfilosofi där man främst i spel- och alkoholväg tar ifrån medborgarna deras rätt att själv bestämma vad som är bäst för dom, man säger sig måna om hälsan och välfärden men samtidigt gör man allt för att maximera sin vinst. Det är hyckleri och dubbelmoral på hög nivå, om något. Vi får väl se vad debatten utmynnar i men det är helt klart två läger som har bildats utifrån detta, vi får hoppas kombatanterna kan hålla allting på en respektabel nivå i alla fall så att vi får en konstruktiv debatt och inte ett slagsmål i en mörk gränd.
Finland lyckades ju inte bräcka de svenska kronorna i JVM och där de sistnämnda till slut lyckades ta guldet också, grattis till det men jag är lite trött på all denna hets som förekommer. Jag har medvetet alltid hållit en låg profil i segerns rus för jag vet ju vad som kommer i retur den dagen det är omvända roller, ändå får jag utstå spott och spe om än delvis med glimten i ögat men det kan bli rätt tröttsamt och smärtsamt. Den finska hockeysjälen är ju ganska brutalt misshandlad av tidigare nesliga och ibland oturliga nederlag mot svenskarna och det har satt sina spår, även om jag inte riktigt minns det som hänt innan 1990 så räcker det med som hänt efteråt för att även jag ska vara ärrad för livet i hockeyfanatisk väg. Jag kommer aldrig någonsin att kunna hålla på Sverige i hockeysammanhang, det har inget att göra med att jag hatar Sverige utan bara det faktum att jag inte vill att det ska gå bra för Sverige i den sporten. Att jag sedan kan hålla på Sverige i fotboll är inget konstigt i mina ögon, jag håller på Sverige så länge Finland inte är med för då håller jag på dom och just i fotboll är ju chansen att Finland överhuvudtaget ska ha någon som helst form av vettig chans att vara med och slåss om någonting totalt obefintlig. Vad jag menar är att jag inte vill ha den här hetsen kastad i ansiktet då jag inte själv ägnar mig åt det, jag vill kunna glädjas åt Finlands vinster(och Sveriges förluster) utan att få saker som "Vafan hatar du Sverige för?" och "Om du nu hatar Sverige, flytta härifrån då!" sagda för det handlar ju inte om det. Jag tycker om Sverige, jag anser mig själv vara delvis svensk men i själen min är jag finsk. Jag har mina rötter där, jag har min släkt där och jag är stolt över mitt ursprung. Var någonstans är det fel? Många säger också att finländare är de sämsta vinnarna och de sämsta förlorarna men jag vet inte om jag håller med riktigt, svenskarna är väldigt bra på att vända kappan efter vinden just vad gäller hockey. Om Sverige inte vinner VM-guld så är det bara OS som räknas, om de vinner guldet så är det en bragd. Ungefär på den nivån känns det som att det hela ligger, det finns liksom ingen objektivitet i det hela. Jag tyckte det hela personifierades ganska bra av Renberg under finalen när han kommenterade det faktum att en svensk filmat till sig en utvisning för ryssarna genom att själv låsa fast ryssens klubba i armvecket, nu hette det att det var smart spelat av svensken medan jag är helt övertygad om att om det hade varit tvärtom så hade det varit en skandal utan dess like. Lite objektivitet skulle inte skada i de blågulas värld ibland.
Fan, klockan tickar och den är ställd på väckning om 3,5 timme, frågan är om det ens är värt att gå och lägga sig då jag inte känner mig direkt trött. Lördagen ska ägnas åt livespel i Köping där turneringen kör igång 12.00 med 50 spelare, vi får se om jag kan hitta någon form av liveform men jag känner mig ganska kall. Mitt livespel är verkligen inte i närheten av att vara lika framgångsrikt som mitt onlinespel, vet inte riktigt vad det beror på men ibland har man tur att hitta nålen i höstacken ändå. Det är något som slår mig efter varje vinst jag tar(online som live), att jag inte förstår hur jag faktiskt kunnat gått och vunnit igen. För varje vinst jag tar känns nästa om än mer omöjlig, det är ju så otroligt mycket som spelar in om man ska gå hela vägen eller inte. Senaste veckorna har jag börjat fundera t ex på min aggressivitetsnivå, det är ju en del av framgången i mitt spel men nu känns det som att jag nästan låtit det gå till överdrift. Det är några turneringar som jag åkt ur nu där jag till synes överspelat mina händer, dock måste jag till mitt försvar säga att motståndarna råkat hitta riktigt starka händer vid just dessa tillfällen. Som i Startstacken igår, jag har tripplat ganska tidigt och hittar KJsp på SB. Efter en raise och reraise tar jag ändå syn(det kan man ju tycka vad man vill om också) och floppen kommer QTT, jag checkar till ursprungshöjaren som bettar halvpott varpå jag slår om honom runt tre gånger och nu går han in i tänkarläget. Efter många om och men ställer han mig för det dubbla ytterligare och jag tar en snabb syn, vilket är något jag definitivt borde ha lugnat mig med men orkade inte vika ändå kändes det som. Nu hade han AA som höll naturligt nog hela vägen men det är ju en av de få händer han kan fortsätta att spela den handen med efter mitt omslag på flopp, i de flesta andra fall hittar han nog viket. Vad jag vill säga är att min aggressivitet nog inte är fel i grunden men eftersom jag verkar ha lite dålig tajming för tillfället så bör jag nog utvärdera lägena en extra gång innan jag fullföljer, kan jag bara få in det tänket igen så tror jag att jag kan hitta tillbaka till fragångarna.
Nej, frågan är om man ska orka hitta sängen eller om jag ska köra lite Skyrim istället, det spelet är ju förresten bland det sjukaste jag varit med om på länge. Så absurt stort är det att jag bli matt av bara tanken på alla uppdrag och områden som finns tillgängliga i det, det är nästan så att jag inte vågar ta mig till en ny stad för då ramlar det in 40 nya uppdrag och även om jag nu lagt ner runt 30 timmar i spelet så har jag bara skrapat på ytan känns det som. Det är dock ett angenämt problem då spelet är väldigt trevligt att spela och det finns mycket att göra, utvecklarna har verkligen lagt ner tid på att få till ett trovärdigt universum om det nu kan kallas trovärdigt med drakar och demoner. Det är rätt skönt att spelsläppen lugnat ner sig nu så att man kan fokusera på att spela alla de grymma spel som släpptes förra året, dock lär ju det här året bli grymt också med GTA V och ME3 på gång bland annat.
Nu lägger jag ner det här svamlandet i alla fall, jag har fått ur mig det värsta i alla fall och kan kanske sova med lite lättare tanketillstånd. Kom ihåg folk, kärlek handlar allt om.
På tal om liveäventyr så var jag iväg till Aqva idag och trots deepstack-struktur lyckas jag busta efter runt tre timmars spel, jag gjorde inte bort mig direkt utan tappar i princip hela stacken först när jag floppar toppar med hålklonk som jag sätter på turn. Där och då åker allt in men tyvärr för mig har motståndaren floppat öppet och turnat nötnöt alltså, bara att skyffla markerstapeln i fel riktning och svära. Jag har inte många marker kvar efter det men lyckas trippla upp med AT och vinna några småpotter efter det innan jag dubblar med AK mot JT efter floppen QTJ, tacksamt. Sedan är det roliga dock slut och jag tappar sakta men säkert ner till en dryga 10BB-stack när allt åker in med AJ mot TT pre, tyvärr blankar brädan och än en gång är det roliga slut. Dock är besvikelsen över uttåget inget i jämförelse med känslan efter en rätt obehaglig händelse som utspelade sig under kvällen, jag ska inte gå in på detaljer men det som inträffade får mig att verkligen fundera på hur mycket det är värt att idka en hobby som ligger en nära hjärtat. Jag vill i alla fall inte känna obehag eller rädsla när jag är iväg och spelar, ikväll kände jag en hel del av den första varan och jag blir förbannad när vissa individer förstör så mycket för andra. Vi är väl där för att spela och ha trevligt tillsammans, kan man inte behärska sig eller bete sig så bör man nog hålla sig därifrån. Tyvärr får dylikt mig att alltså fundera på om jag är beredd att ta duster med rädsla för mitt eget välbefinnande för att jag och andra ska få vända på lite kort i lugn och ro, jag vet inte. Nu ska vi kanske inte dra världens växlar av det hela men i mina ögon var det allvarligt, allvarligt nog för att få mina tankar att snurra kring ett eventuellt avhopp från mina åtaganden. Det är liksom inte kul längre...
En annan het potatis just nu är Dybbans övergång till SvS som krönikör, Superbloggen på AB svämmas över av inlägg och kommentarer där det skjuts högt och lågt i ambitionen att dissekera detta ärende och få klarhet i vilken betydelse det egentligen har. Jag har själv inte lagt mig i debatten utan har mest halvroat studerat det på sidlinjen, jag har aldrig haft mycket för att ge mig in i diskussioner som det inte finns en ände på och det här fallet verkar vara ett praktexempel på en sådan. Det finns många åsikter som vädras där JJ står på barrikaderna för de som kritiserar medan Dybban får stå relativt ensam som försvarare av sitt beslut, jag kan visst ha åsikt om Dybbans val men jag tycker ändå att det hela börjar urarta till viss del. Det har blåsts upp ur proportion, det är inte så att Dybban är en avgörande maktfaktor inom pokervärlden direkt även om han självklart har en del påverkan genom sitt kvalitativa skrivande. Det som jag är mest intresserad av är egentligen hur han har tänkt utnyttja denna möjlighet, blir det bara allmänt blajblaj som krönikorna kommer att avhandla eller kommer han att försöka påverka SvS från insidan genom att våga vara kritisk. Jag hoppas på det sistnämnda, att han vågar vara mer än en lakej åt SvS och på något sätt försöker främja förståelsen hos allmänheten att poker inte är skumraskaffärer i de 98% av fallen som det genomförs i privat regi hos olika klubbar runtom i landet. Jag är precis som JJ emot den svenska statens storebrorsfilosofi där man främst i spel- och alkoholväg tar ifrån medborgarna deras rätt att själv bestämma vad som är bäst för dom, man säger sig måna om hälsan och välfärden men samtidigt gör man allt för att maximera sin vinst. Det är hyckleri och dubbelmoral på hög nivå, om något. Vi får väl se vad debatten utmynnar i men det är helt klart två läger som har bildats utifrån detta, vi får hoppas kombatanterna kan hålla allting på en respektabel nivå i alla fall så att vi får en konstruktiv debatt och inte ett slagsmål i en mörk gränd.
Finland lyckades ju inte bräcka de svenska kronorna i JVM och där de sistnämnda till slut lyckades ta guldet också, grattis till det men jag är lite trött på all denna hets som förekommer. Jag har medvetet alltid hållit en låg profil i segerns rus för jag vet ju vad som kommer i retur den dagen det är omvända roller, ändå får jag utstå spott och spe om än delvis med glimten i ögat men det kan bli rätt tröttsamt och smärtsamt. Den finska hockeysjälen är ju ganska brutalt misshandlad av tidigare nesliga och ibland oturliga nederlag mot svenskarna och det har satt sina spår, även om jag inte riktigt minns det som hänt innan 1990 så räcker det med som hänt efteråt för att även jag ska vara ärrad för livet i hockeyfanatisk väg. Jag kommer aldrig någonsin att kunna hålla på Sverige i hockeysammanhang, det har inget att göra med att jag hatar Sverige utan bara det faktum att jag inte vill att det ska gå bra för Sverige i den sporten. Att jag sedan kan hålla på Sverige i fotboll är inget konstigt i mina ögon, jag håller på Sverige så länge Finland inte är med för då håller jag på dom och just i fotboll är ju chansen att Finland överhuvudtaget ska ha någon som helst form av vettig chans att vara med och slåss om någonting totalt obefintlig. Vad jag menar är att jag inte vill ha den här hetsen kastad i ansiktet då jag inte själv ägnar mig åt det, jag vill kunna glädjas åt Finlands vinster(och Sveriges förluster) utan att få saker som "Vafan hatar du Sverige för?" och "Om du nu hatar Sverige, flytta härifrån då!" sagda för det handlar ju inte om det. Jag tycker om Sverige, jag anser mig själv vara delvis svensk men i själen min är jag finsk. Jag har mina rötter där, jag har min släkt där och jag är stolt över mitt ursprung. Var någonstans är det fel? Många säger också att finländare är de sämsta vinnarna och de sämsta förlorarna men jag vet inte om jag håller med riktigt, svenskarna är väldigt bra på att vända kappan efter vinden just vad gäller hockey. Om Sverige inte vinner VM-guld så är det bara OS som räknas, om de vinner guldet så är det en bragd. Ungefär på den nivån känns det som att det hela ligger, det finns liksom ingen objektivitet i det hela. Jag tyckte det hela personifierades ganska bra av Renberg under finalen när han kommenterade det faktum att en svensk filmat till sig en utvisning för ryssarna genom att själv låsa fast ryssens klubba i armvecket, nu hette det att det var smart spelat av svensken medan jag är helt övertygad om att om det hade varit tvärtom så hade det varit en skandal utan dess like. Lite objektivitet skulle inte skada i de blågulas värld ibland.
Fan, klockan tickar och den är ställd på väckning om 3,5 timme, frågan är om det ens är värt att gå och lägga sig då jag inte känner mig direkt trött. Lördagen ska ägnas åt livespel i Köping där turneringen kör igång 12.00 med 50 spelare, vi får se om jag kan hitta någon form av liveform men jag känner mig ganska kall. Mitt livespel är verkligen inte i närheten av att vara lika framgångsrikt som mitt onlinespel, vet inte riktigt vad det beror på men ibland har man tur att hitta nålen i höstacken ändå. Det är något som slår mig efter varje vinst jag tar(online som live), att jag inte förstår hur jag faktiskt kunnat gått och vunnit igen. För varje vinst jag tar känns nästa om än mer omöjlig, det är ju så otroligt mycket som spelar in om man ska gå hela vägen eller inte. Senaste veckorna har jag börjat fundera t ex på min aggressivitetsnivå, det är ju en del av framgången i mitt spel men nu känns det som att jag nästan låtit det gå till överdrift. Det är några turneringar som jag åkt ur nu där jag till synes överspelat mina händer, dock måste jag till mitt försvar säga att motståndarna råkat hitta riktigt starka händer vid just dessa tillfällen. Som i Startstacken igår, jag har tripplat ganska tidigt och hittar KJsp på SB. Efter en raise och reraise tar jag ändå syn(det kan man ju tycka vad man vill om också) och floppen kommer QTT, jag checkar till ursprungshöjaren som bettar halvpott varpå jag slår om honom runt tre gånger och nu går han in i tänkarläget. Efter många om och men ställer han mig för det dubbla ytterligare och jag tar en snabb syn, vilket är något jag definitivt borde ha lugnat mig med men orkade inte vika ändå kändes det som. Nu hade han AA som höll naturligt nog hela vägen men det är ju en av de få händer han kan fortsätta att spela den handen med efter mitt omslag på flopp, i de flesta andra fall hittar han nog viket. Vad jag vill säga är att min aggressivitet nog inte är fel i grunden men eftersom jag verkar ha lite dålig tajming för tillfället så bör jag nog utvärdera lägena en extra gång innan jag fullföljer, kan jag bara få in det tänket igen så tror jag att jag kan hitta tillbaka till fragångarna.
Nej, frågan är om man ska orka hitta sängen eller om jag ska köra lite Skyrim istället, det spelet är ju förresten bland det sjukaste jag varit med om på länge. Så absurt stort är det att jag bli matt av bara tanken på alla uppdrag och områden som finns tillgängliga i det, det är nästan så att jag inte vågar ta mig till en ny stad för då ramlar det in 40 nya uppdrag och även om jag nu lagt ner runt 30 timmar i spelet så har jag bara skrapat på ytan känns det som. Det är dock ett angenämt problem då spelet är väldigt trevligt att spela och det finns mycket att göra, utvecklarna har verkligen lagt ner tid på att få till ett trovärdigt universum om det nu kan kallas trovärdigt med drakar och demoner. Det är rätt skönt att spelsläppen lugnat ner sig nu så att man kan fokusera på att spela alla de grymma spel som släpptes förra året, dock lär ju det här året bli grymt också med GTA V och ME3 på gång bland annat.
Nu lägger jag ner det här svamlandet i alla fall, jag har fått ur mig det värsta i alla fall och kan kanske sova med lite lättare tanketillstånd. Kom ihåg folk, kärlek handlar allt om.
tisdag 3 januari 2012
Off we go...
Nya året är bara dagar gammalt men jag kan lugnande nog konstatera att även om 2011 är en del av det som varit numera så är inte mina klonking skills det, jag började tvivla lite efter söndagens dravel men låt oss som alltid ta saker och ting i sin naturliga ordning:
Nyårsafton
Tillbringades som tidigare nämnts hemma hos Plzd2BeatU med tillhörande sambo, några bröder till den förstnämnda, en syster med sambo samt värdparets förtjusande dotter. Jag anlände först av alla och började softa med några glas rött, efter en del gluttande på Rio med dottern började de andra i festsällskapet att så sakteliga droppa in. När vi väl fått ihop hela gänget började vi avnjuta den trerättersmiddagen som vi bjöds och smaklökarna rycker av en segdragen orgasm fortfarande, var länge sedan jag åt något så himmelskt gott. Hela anrättningen påbörjades med en Skagen-toast samt lite hummersoppa bara för att följas upp av oxfilé med potatis, avslutningen blev en klockren pannacotta och därmed var den heliga treenigheten fullföljd och magen sprängmätt. Till min stora fasa utropades det direkt efter maten att nu skulle minsann Kinect-kampen sätta igång, stackars tarmsystem.
En femkamp skulle utkämpas och grenarna var utförsåkning, hinderbana, täcka hål, flottåkning och dans. Jag chockade genom att komma tvåa i första grenen men sedan bar det utför, fast på fel sätt då. Hinderbanan trodde jag att jag hade hyfsad koll på men jag blev dräpt, täcka hål får jag ju knappt göra någon gång så det var främmande för mig det med. Flotten var bångstyrig att styra så det blev en minimal katastrof bara för att avslutas med en rätt skral dansinsats också, ingen större succé för Koivu den här gången alltså. Riktigt kul var det dock och knappt hann vi avsluta vårt lekande innan det var dags att kliva ut för att skåla in det nya året, efter sedvanliga glasmöten rusade vi ut till den kylslagna fotbollsplanen i närheten för att skjuta av de få raketer som fanns tillgängliga. Det blev en del mäktiga smällar då vi hade lite batterier av olika slag så alla var rätt nöjda, även om Plzd2BeatU höll på att bli skadeskjuten av en pjäs som ramlade omkull. Han var dock så fascinerad av skådespelet på himlen så att han inte ens hann uppfatta vad som hände, enda han kunde konstatera var att busken bakom honom pyrde. Dramatiken var dock inte slut där för när vi skulle plocka ihop resterna av våra fyrverkerier kommer det fram någon lokal förmåga med en hund och börjar tjafsa, han hävdar att vi skrämmer hans hund och det är väl egentligen två saker som brister i hans resonemang. A) Hunden är superglad och springer runt och viftar på svansen och B) vi är ju inte riktigt de enda som skrämmer hunden i så fall. Nåja, det var väl en dålig kväll för herrn helt enkelt och vi går skiljda vägar efter lite svordomar.
Det hela är dock snabbt glömt när vi intar festboningen igen, syster med sambo tar med sig dottern och avviker så vi blir en femmannatrupp kvar som inte på långa vägar gett upp. Nu går vi dock över till gamla klassiska sällskapsspel, det första är en lagbaserad sådan där mitt lag krossar och det är inte så konstigt då det handlade om ord och förmågan att få andra att gissa vilket ord man avsåg. Det andra var värre, individuell gissning av vilka årtal som gäller för olika händelser. Jag var inte alls med i matchen och var mest glad när det hela var över, vi skrattade dock så magen knöt sig under hela spelsessionen. Riktigt kul var det och vi fortsatte det roliga med att gå tillbaka till spelkonsolen för lite allmän spelgrind, när klockan började närma sig 05.30 kände vi att det kanske var dags att avrunda så en taxifärd senare låg jag däckad i min säng. Mätt, lycklig, supernöjd...och lite öm. Jag lyckades nämligen missa soffan i samband med ett Kinect-äventyr så jag har ont än idag i vänster skinka. Kostar att ligga på topp helt enkelt.
Söndagsgrind
Söndagen blev inte mer än vila och jag var på väg att hungra ihjäl när jag vaknade då jag inte hade något hemma, det var med mina sista krafter som jag hämtade hem en pizza från den lokala pizzerian. Aldrig har en pizza smakat så gott... Efter det började jag sakteliga bli människa och det i tid för söndagsgrinden, jag körde Söndagsfebern, Ivanhoe, Giganten och Söndagssteken så mina förhoppningar var stora. De grusades dock snabbt då jag insåg att jag knappt kom in i någon av turneringarna, fick knappt några träffar och hade svårt att hitta rätt flyt. Slutresultatet av detta blev att jag överspelade mina få träffar något brutalt istället, det förde med sig att jag åkte i två av turneringarna med toppar med semibra kicker mot floppat set och i en med toppar mot överpar. Det var mer min önskan om att tvinga till mig lite momentum som gjorde att jag gjorde dessa spel, ångrade väl mig en del efteråt men svårt att göra det ogjort då. Känslan var dock inte bra på kvällen när jag var ute ur allt vid 22.00, det är ju inte riktigt så det ska gå till och speciellt inte när jag ändå hade kvalificerat mig till Giganten t ex.
Måndagen försvann i ett starta-jobba-töcken medan tisdagen fortsatt halvt på den inslagna banan, till kvällen valde jag dock att köra lite turneringar igen och det blev AW, Turbowiggen och Miniwiggen där den först- och sistnämnda var ganska snabbt avklarade medan jag i Turbowiggen tog mig till en femteplats efter en hel del vevande. Jag är mest missnöjd över att jag inte vågade en aning mer på finalbordet då hela bordet i princip var komalikt passivt, helt absurt. Verkar som många värderar de små höjningarna i prisstrukturen mer än chansen att faktiskt ta en topptre-placering, många vek fastän de hade halva stacken inne på blindsen och så vidare. Skrämmande att se men oerhört tacksamt, tyvärr lyckades jag springa in i KK från SB när jag hade A2kl så jag tappade momentumet. Efter det hade jag ingen chans längre utan åkte någon hand senare. Lite missnöjd satte jag mig vid PLO-borden och bombade loss lite, ett plus på 2k senare kände jag mig nöjd och kunde avsluta dagen på nästan 5k plus. Det funkar som en början på året, nu kör vi bara uppåt härifrån!
Rätt kul med NeilYoung, en spelare som började tjafsa med mig i Ivanhoe-turneringen och som jag till slut dömde ut helt och satte på mute. Han gick till slut och vann hela turneringen så jag antar att han vann diskussionen den här gången, orkar dock inte med tomtar så mute-funktionen används rätt ofta numera.
Nu måste jag dock lägga ner för kvällens stora happening har tagit sin början, semifinalen i JVM i hockey mellan Sverige och Finland har kört igång. Må lejonen slita tigrarna i stycken, go Suomi!
Nyårsafton
Tillbringades som tidigare nämnts hemma hos Plzd2BeatU med tillhörande sambo, några bröder till den förstnämnda, en syster med sambo samt värdparets förtjusande dotter. Jag anlände först av alla och började softa med några glas rött, efter en del gluttande på Rio med dottern började de andra i festsällskapet att så sakteliga droppa in. När vi väl fått ihop hela gänget började vi avnjuta den trerättersmiddagen som vi bjöds och smaklökarna rycker av en segdragen orgasm fortfarande, var länge sedan jag åt något så himmelskt gott. Hela anrättningen påbörjades med en Skagen-toast samt lite hummersoppa bara för att följas upp av oxfilé med potatis, avslutningen blev en klockren pannacotta och därmed var den heliga treenigheten fullföljd och magen sprängmätt. Till min stora fasa utropades det direkt efter maten att nu skulle minsann Kinect-kampen sätta igång, stackars tarmsystem.
En femkamp skulle utkämpas och grenarna var utförsåkning, hinderbana, täcka hål, flottåkning och dans. Jag chockade genom att komma tvåa i första grenen men sedan bar det utför, fast på fel sätt då. Hinderbanan trodde jag att jag hade hyfsad koll på men jag blev dräpt, täcka hål får jag ju knappt göra någon gång så det var främmande för mig det med. Flotten var bångstyrig att styra så det blev en minimal katastrof bara för att avslutas med en rätt skral dansinsats också, ingen större succé för Koivu den här gången alltså. Riktigt kul var det dock och knappt hann vi avsluta vårt lekande innan det var dags att kliva ut för att skåla in det nya året, efter sedvanliga glasmöten rusade vi ut till den kylslagna fotbollsplanen i närheten för att skjuta av de få raketer som fanns tillgängliga. Det blev en del mäktiga smällar då vi hade lite batterier av olika slag så alla var rätt nöjda, även om Plzd2BeatU höll på att bli skadeskjuten av en pjäs som ramlade omkull. Han var dock så fascinerad av skådespelet på himlen så att han inte ens hann uppfatta vad som hände, enda han kunde konstatera var att busken bakom honom pyrde. Dramatiken var dock inte slut där för när vi skulle plocka ihop resterna av våra fyrverkerier kommer det fram någon lokal förmåga med en hund och börjar tjafsa, han hävdar att vi skrämmer hans hund och det är väl egentligen två saker som brister i hans resonemang. A) Hunden är superglad och springer runt och viftar på svansen och B) vi är ju inte riktigt de enda som skrämmer hunden i så fall. Nåja, det var väl en dålig kväll för herrn helt enkelt och vi går skiljda vägar efter lite svordomar.
Det hela är dock snabbt glömt när vi intar festboningen igen, syster med sambo tar med sig dottern och avviker så vi blir en femmannatrupp kvar som inte på långa vägar gett upp. Nu går vi dock över till gamla klassiska sällskapsspel, det första är en lagbaserad sådan där mitt lag krossar och det är inte så konstigt då det handlade om ord och förmågan att få andra att gissa vilket ord man avsåg. Det andra var värre, individuell gissning av vilka årtal som gäller för olika händelser. Jag var inte alls med i matchen och var mest glad när det hela var över, vi skrattade dock så magen knöt sig under hela spelsessionen. Riktigt kul var det och vi fortsatte det roliga med att gå tillbaka till spelkonsolen för lite allmän spelgrind, när klockan började närma sig 05.30 kände vi att det kanske var dags att avrunda så en taxifärd senare låg jag däckad i min säng. Mätt, lycklig, supernöjd...och lite öm. Jag lyckades nämligen missa soffan i samband med ett Kinect-äventyr så jag har ont än idag i vänster skinka. Kostar att ligga på topp helt enkelt.
Söndagsgrind
Söndagen blev inte mer än vila och jag var på väg att hungra ihjäl när jag vaknade då jag inte hade något hemma, det var med mina sista krafter som jag hämtade hem en pizza från den lokala pizzerian. Aldrig har en pizza smakat så gott... Efter det började jag sakteliga bli människa och det i tid för söndagsgrinden, jag körde Söndagsfebern, Ivanhoe, Giganten och Söndagssteken så mina förhoppningar var stora. De grusades dock snabbt då jag insåg att jag knappt kom in i någon av turneringarna, fick knappt några träffar och hade svårt att hitta rätt flyt. Slutresultatet av detta blev att jag överspelade mina få träffar något brutalt istället, det förde med sig att jag åkte i två av turneringarna med toppar med semibra kicker mot floppat set och i en med toppar mot överpar. Det var mer min önskan om att tvinga till mig lite momentum som gjorde att jag gjorde dessa spel, ångrade väl mig en del efteråt men svårt att göra det ogjort då. Känslan var dock inte bra på kvällen när jag var ute ur allt vid 22.00, det är ju inte riktigt så det ska gå till och speciellt inte när jag ändå hade kvalificerat mig till Giganten t ex.
Måndagen försvann i ett starta-jobba-töcken medan tisdagen fortsatt halvt på den inslagna banan, till kvällen valde jag dock att köra lite turneringar igen och det blev AW, Turbowiggen och Miniwiggen där den först- och sistnämnda var ganska snabbt avklarade medan jag i Turbowiggen tog mig till en femteplats efter en hel del vevande. Jag är mest missnöjd över att jag inte vågade en aning mer på finalbordet då hela bordet i princip var komalikt passivt, helt absurt. Verkar som många värderar de små höjningarna i prisstrukturen mer än chansen att faktiskt ta en topptre-placering, många vek fastän de hade halva stacken inne på blindsen och så vidare. Skrämmande att se men oerhört tacksamt, tyvärr lyckades jag springa in i KK från SB när jag hade A2kl så jag tappade momentumet. Efter det hade jag ingen chans längre utan åkte någon hand senare. Lite missnöjd satte jag mig vid PLO-borden och bombade loss lite, ett plus på 2k senare kände jag mig nöjd och kunde avsluta dagen på nästan 5k plus. Det funkar som en början på året, nu kör vi bara uppåt härifrån!
Rätt kul med NeilYoung, en spelare som började tjafsa med mig i Ivanhoe-turneringen och som jag till slut dömde ut helt och satte på mute. Han gick till slut och vann hela turneringen så jag antar att han vann diskussionen den här gången, orkar dock inte med tomtar så mute-funktionen används rätt ofta numera.
Nu måste jag dock lägga ner för kvällens stora happening har tagit sin början, semifinalen i JVM i hockey mellan Sverige och Finland har kört igång. Må lejonen slita tigrarna i stycken, go Suomi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)