Under de sista skälvande timmarna av 2010 är det kanske dags att sammanfatta det senaste årets händelser och icke-händelser, rent generellt går det väl att säga om mitt år att det knappast kommer att bli ett av de där som står ut på något exceptionellt sätt. Det har haft sina toppar och sina dalar, någon liten besvikelse här och någon liten framgång där vilket alltså nog är sant för de flesta. Om vi tar lite ämnen och rubriker om vartannat:
Poker:
Inget bra år direkt men inget katastrofalt heller, nätspelet har varit hyfsat tungt på turneringsfronten medan cg-spelet har rullat ok även om jag antagligen är en aning back på hela året totalt sett. Ja, jag vet, jag är en av tomtarna som inte "orkar" hålla koll på intäkterna och kostnaderna men jag vill ju inte ta med mig jobbet hem ekonom som jag är. De största höjdpunkterna var ju självklart SM-deltagandet på Malta och resan till Tallinn, det var de enda resorna jag gjorde i pokerns tecken men ack så roliga båda var. Tyvärr inföll SM:et i en mentalt tung period så njutningen gick en aning förbi men oerhört trevligt sällskap hela vägen gjorde besvikelsen över mitt nästintill menlösa deltagande lättare att bära. Det var riktigt kul att komma de profiler man bara läst om eller sett i olika medier tidigare närmare, att få se myten Ken på riktigt t.ex. och få höra Glimne dra några gamla stories. Nej, det gör vi gärna om och om Malta var mer highroller-varianten så var Tallin lowroller-dito, folket går icke att förringa där heller även om det var lite mer vardaglig nivå på det hela. En man som jag inte kommer att glömma från den resan är Tanentsapf eller vad han heter på Aftonbladet, där snackar vi om udda karaktär. Något som också fastnade på trumhinnan var några typers indian-tjut vid olika tillfällen, det kändes som att det egentligen inte fanns någon konkret anledning alltid utan helt plötsligt kunde man tro att lokalen blivit överrumplad av Sitting Bull med anhang men så var icke fallet alltså. Tack vare Valteregos inbjudan till Berga Open har mina pokerprofilsvyer vidgats en aning och några av dessa sprang jag på även i Tallinn, så som MikeTime och TF, även om det bara var i förbifarten. Vi får hoppas att jag kan närvara på nästa Berga Open om inte annat, eminent arrangemang...och på tal om det så måste jag nog säga att det var en av de skönare live-turneringarna jag körde under året i mer klubbmässig nivå när jag var där och hälsade på i september med nyss nämnda Valterego. Ja, ni ser, det finns ju ändå en hel del att plocka fram för 2010 gällande pokern även om de mer ekonomiska framgångarna uteblivit och det är ju inte alltid allting ska mätas i pengar. Om vi fortsätter prata ekonomitermer tror jag att mitt balanserade goodwill-värde ökat avsevärt, jag känner att jag träffat mycket skönt pokerfolk och fortsätter gärna på det spåret under 2011.
Årets Shah The Man:
Jag har ju inte bara bekantat mig med Aftonbladets skribent utan fick ju den äran att virtuellt stifta bekantskap med Expressens motsvarande, vi möttes först i Svenska Spels HU-event där vår match var minst sagt sjuk och där jag drog in en royal t.ex. men fick ändå kasta in handduken. Våra vägar korsades dock återigen i main event på Unibet och på något sätt känns det som att våra vägar inte korsats för sista gången...och han kallar sig alltså Bank The Man men jag döpte om honom...
Vänner:
Om 2010 gett något av tyngd så är det vikten av att ha vänner, jag har en handfull som jag räknar mer eller mindre som homies for life och som jag hoppas gör detsamma med mig. De har visat sig finnas där för mig när jag behövt råd och stöd i olika frågor och det är en skön känsla att veta att de finns där, trots att jag ibland agerar jävligt egoistiskt och påfrestande. Jag vill ju dock att de ska veta att jag finns på ett motsvarande sätt, att vad jag än förväntar mig av andra så kan de applicera motsvarande på mig och tiodubbla det ungefär för att få ett grepp om hur långt jag kan gå för deras skull. Nej, bara de senaste månaderna har visat med styrka var jag har något att hämta ur vänväg, vissa har funnits där sedan ett bra tag medan andra vuxit fram. Vissa har ju dock också självklart spelat bort sig själva ur matchen och det är bara tacksamt ju förr de gör det, desto mindre energi slipper jag offra på något som inte var menat från början. Jag hoppas kunna kliva in i 2011 med en helt annan visshet om var jag har mina lojaliteter, jag tror jag är medveten om det nu än vad jag någonsin varit och det känns tryggt. Så som Pampers hade uttryckt det.
Årets band-upptäckt:
Det måste bli Atreyu som verkligen bombat mig sönder och samman med deras tunga och riktigt sköna musik de senaste månaderna, det är inget nytt band utan bara ett som jag råkat upptäcka lite i efterhand. Texterna är svidande mörka med den olyckliga kärleken evigt närvarande, helt i min smak. Ni som går igång på tyngre grejer bör ju helt enligt mina tidigare rekommendationer kolla upp dessa gossar, ni lär inte bli besvikna. Ett hedersomnämnande går också till Avenged Sevenfold som är i ungefär samma genre fast kanske några grader mer mainstream, helt klart värt att kolla upp dock om ni är på det humöret.
Jag måste dock avbryta här för tillfället då klockan börjar bli alldeles för mycket och jag bör leta upp sänghalmen, jag lovar dock att återkomma de närmaste dagarna med motsvarande fortsatta tankar och reflektioner över året som varit. Om jag inte hinner med något mer under denna sista dag på året så får jag helt enkelt tills vidare önska er ett gott nytt år så hörs vi 2011!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar