måndag 10 september 2012

Var dag är vardag...

Inte mycket nytt under solen, har sagt det så många gånger förr men säger det igen: dagarna rullar på, hårt. Inte för att jag gör så mycket nämnvärt men tiden har ändå en tendens att ticka snabbare än man kan ana, ena stunden sitter man i soffan och pillar sig i naveln en fredagskväll och i nästa stund ringer klockan på måndagsmorgonen och det är dags att rulla mot jobbet igen.

Lite poker har jag dock hunnit med att spela, kanske föga förvånande men så är det. Det som är lite skrällbud är att jag kört lite live vilket det har blivit ganska dåligt av på sistone, i fredags letade jag mig dock ner till Aqva då jag skulle vara turneringsvärd. Historiskt sett brukar det inte vara någon bra kombination men som tur var så hade jag glömt den jinxen så jag körde bara på och lyckades hitta en femteplats till slut, en viss Plzd2BeatU körde över hela lokalen med sitt spel som både innehöll bra kortsnitt, magisk tajming, en portion tur och en större portion skicklighet. När vi var sex-sju kvar satt han på runt 80% av markerna och tar jag nog i i underkant. Jag spelade stabilt och flöt med utan större bekymmer, hade väl en hand där jag får in det med AJhj mot TT på 9-hög flopp med två hjärter. Turn håller på att pinka mig sönder och samman med en Tru men rivern räddar mig med en hjärter och mitt äventyr kunde fortsätta...

På FT åker jag dock på en vidrig smäll när vi är sju kvar och jag får in det med AQ mot AJ men där motståndaren träffar ett sketet J, riktigt tråkigt men på något mirakulöst sätt lyckas jag hanka mig fram till den första betalda platsen trots att mina 10 sista händer med runt 5BB på hand har ett genomsnitt på valörerna T4o. Plumpa satt bredvid och kollade in mina händer och till slut kunde inte ens han hålla masken över det vedervärdiga snittet jag hade, tror all form av kortsnitt hamnat hos vinnaren den kvällen.

Lite "roligt" kring borden den kvällen var också att höra en del kommentarer riktade till mig, ett fall var när någon nämnde något om hur liten chans det var att någon höjde upp pre med 23o varpå en annan replikerade "Ja, ungefär lika stor chans att Koivu får ligga.". Tack för den. På FT munhöggs jag friskt med Plzd2BeatU i mina försök att tygla min egen frustration samt att trycka på alla hans knappar samtidigt, när jag sitter med mina 5BB och han har 90% av markerna säger att jag ifall jag lyckas ta mig till HU mot honom och vinna kan han aldrig mer säga något till mig. Då säger en annan vid bordet att det borde vara värt ett pris för mig, typ som en avsugning från Plzd2BeatU varpå han säger att "Ja, det vore väl trevligt för dig Koivu även om det är en man som ger dig den, då vet du ju i alla fall hur det känns och om du tycker att det är skönt". Tack för den. Jag säger som jag alltid har sagt, det är inte lätt att vara Koivu.

Efter ITM-placeringen bestämmer jag mig för att köra Big Stacken i Hallsta på lördagen men jag hinner knappt dit innan jag får vända hem, nog för att jag viker kort i tre timmar innan jag åker men det känns bara som en enda lång väntan på dödsstöten. Den kommer när jag får in det med 10BB och 99 på hand, synen kommer från KJkl och en J på flopp dräper alla mina drömmar. Jag brummar hemåt och reggar mig till LL istället som lockade över 400 spelare vilket det var väldigt länge sedan det hände, jag hankar mig fram genom att bland annat hitta fyrtal i ess men får kämpa för varje marker längs vägen. Resan slutar snöpligt när vi är drygt 100 kvar och det blir en battle of the blinds, jag har KJo som jag 2x:ar varpå synen kommer. Floppen kommer K95 med två hjärter, jag bettar ut 2/3 av potten och får syn. Turn kommer 5 och jag bettar ut 3/4 av potten varpå motståndaren ställer, vet inte vad jag ska tro men potten är för stor att jag känner att jag vill vika min hand så jag tar synen. Då sitter kräket med 75o på hand och har dragit in ett helt osannolikt tvåpar, om han ändå hade suttit på KQ eller något men nu kändes det bara vidrigt ända in i benmärgen.

Söndagen ägnas åt jobb och ett snabbesök hos föräldrarna för att visa att jag lever, väl hemma skippar jag Febern till förmån för Steken vilket kändes helt ok då en av mina ärkenemesisar(heter det så i plural?) gick och vann den. Grattis till det, AFC. Fisk. Nåväl, Steken ja. Jag får ju nyss nämnda herre vid bordet direkt och han får beskåda hur jag får in ett nötflushdrag på turn i en trevägspott där en redan varit allin pre medan jag och den andre hamnar allin på turn, han har QQ och rivern ändrar ingenting så jag håvar in en fin pott. Sedan får jag byta bord och det dröjer inte länge förrän jag hittar QQ på SB som jag höjer upp en raise med, en syn får jag och floppen kommer Jx4. Jag bettar och han synar, turn lanka och scenariot från flopp upprepar sig. Även rivern blankar så jag tror mig äga herrn ifråga så jag ställer honom i princip allin, synen kommer och han sitter på 44. Ugh. Den var mindre behaglig.

Efter det är jag lite livstrött så jag är inne och slaskar lite vilket TripleFoul inte är sen att utnyttja, han plockar redigt åt sig av min stack och han fulländar det när jag väl hittar en hand i form av TT som jag slår upp det med pre. Han synar och floppen kommer Q-hög och jag cbetar rätt hårt varpå han ställer mig helt sonika allin, inte mycket att göra mer än att vika. Efter det är min livsglädje lika med noll så jag hittar en bra spot tycker jag när jag får 67sp så jag trycker in såsen, får två syn och en flopp i form av 452. De två andra checkar ner floppen har jag för mig och ding, turn är den finaste trean någonsin. Här hamnar de båda allin då de sitter på varsitt A men det har de inte mycket för vad gäller huvudpotten, den är min min min....

Efter det får jag upp hoppet men en viss oförmåga vid namn Jakern blir min baneman till slut, han har inte spelat direkt stabilt någonstans och när jag hittar squeezen från SB med A9o när fyra man limpat hittar och en till synen. Floppen kommer QQ9 och jag vet ju redan här vad som har hänt, Jakern bettar ut och den andre viker. Han har självklart synat med KQ för en rätt rejäl bit av sin stack och belönas programenligt, jag är ute och än mer bitter. Som om det inte vore nog så dog jag brutalt i Djupet som jag också körde, där dog jag en knapp kvart in i det hela då jag hittar TT i mittposition som jag slår upp. Killen efter slår om kraftigt varpå alla andra viker, jag anar någonstans i min djupa pokerexistens att han nog är relativt svag med tanke på spelet så jag synar av hans bet även om det är en tredjedel av min stack. Floppen kommer 2J2 och jag checkar till honom för att se vad han gör och han instaställer tungt, vi har ju nästintill startstackar i det här läget. Min initiala tanke är att folda men sedan börjar jag tänka på vad hans aggressivitet egentligen borde betyda så jag kommer fram till att jag tror att jag har honom. Jag tror han sitter på lägre pockets och är livrädd för att låta mig se ett enda kort till så jag tar synen, klockrent läst av mig då han sitter på 88. Turn blankar men rivern ger honom hans tvåoutare. Poker är så himla himla himla himla underbart...älskar skiten...

Nog om pokern...fast det finnns inte så mycket annat att berätta om. Jag har sett en del filmer på sistone men ingenting som är värt att nämnas, var länge sedan jag såg något bortsett från den där "Intouchables" som jag redan nämnt. I spelväg har jag suttit och kört Darksiders 2 som övertygar med samma spelglädje som ettan visade upp även om själva fightandet kan bli lite tradigt mellan varven, tummarna får ju sin motion i alla fall när slagen ska matas. Senare i veckan kommer Borderlands 2 vilket jag har riktigt stora förväntningar på då ettan levererade på alla plan och var ett tag ett givet lir i vårt xbox-gäng, om de bara har kunnat slipa till kanterna en aning jämfört med ettan så har vi nog en bra kandidat till årets spel. Nu är ju dock året fortfarande ungt vad gäller spelsläpp även fast vi är i september, de tyngsta titlarna kommer ju som ni vet oftast det sista kvartalet så än är det mycket godis att se framemot under 2012.

Dejtandet suger pung, inte bokstavligt då för då skulle det ju inte suga pung...fast det skulle göra det ändå. Jaja, ni förstår. Det är knappt jag får kontakt med det täcka könet så jag tror nästan gliringarna jag fick i fredags bottnar i mer sanning än jag vill tro, skam den som ger sig dock utan jag ska nog få komma till förr eller senare jag med. Får väl bara ösa på och se var det hela landar... Bilen mår bra, lite skamfilad på sidorna bara som jag måste se till att åtgärda snart så att det inte sätter sig för hårt. Ja, mer än så tror jag inte det finns att förtälja.

Inga kommentarer: