Jämna plågor...

En vecka har gått igen och jag vet knappt hur det gick till, tiden bara springer som världens Bolt ur händerna på mig. Förra torsdagen var det dags för en frirulle i min ära på Metspoker och 23 vilsna själar hittade till turneringen, jag kämpade så gott jag kunde men en liten startstack i kombination med halvbrant struktur gjorde att det snabbt blev lotto. Jag fick i alla fall in det med AQ men fick ju tre syn så oddsen var inte höga, en viss Aifus från närområdet tog bountyn på mig när hans nior eller vad det nu var fick hålla upp. En 12:e plats tror jag det blev för mig och det får väl anses helt ok sett till omständigheterna...

Helgen bjöd på födelsedagskalas hemma hos föräldrarna då mor skulle firas samt allmänt slappande, har faktiskt förträngt vad vi ens gjorde då. På måndagen bar det av på tjänsteresa från vilken jag återvände igår kväll... Som ni ser går det lite i ett med allting, som om det inte vore nog försöker jag ju dumdristigt nog klämma in poker i de luckor jag hittar. Tyvärr är jag kallare än ett kylskåp i en glaciär, det är så långt gånget att jag nästintill sitter med gråten i halsen när jag spelar för jag vet att jag antingen kommer att bli ägd, rövknullad eller bara kliva in fel i en situation i min iver att hitta rätt. Senaste exemplet på det blev igår i LL på SvS, jag är hyfsat med och har nästan tripplat stacken ett par timmar in när jag får QQ. Jag slår om en raise pre och får ett par syn, floppen kommer 73T eller något liknande vilket känns bra tills dess att första killen att prata bettar pott(vilket är ett riktigt stort bet i det här läget) varpå den andre också ställer för lite mer än det första bettet. Nu känns inte mina damer alltför kaxiga alls längre och jag vill ju egentligen inte inse att jag är slagen, flickvännen sitter dock bredvid och säger "Jamen vad ska dom ställa med som inte har dig slagen?" och med hennes kloka ord ringandes i öronen trycker jag på den förhatliga fold-knappen. Nu visar första ställaren 77 för floppat set varpå den andre visar stolt(?) upp JJ, jag var ägd och det var en bra fold men riverns Q fick mig att spasma ordentligt i soffan. Hade jag tiltställt på floppen hade jag haft en monsterstack men så går det ju inte att tänka...

Lätt tiltad och frustrerad av detta plus en åt helvetes drygt muppig lina/SvS-klient som kämpar hårdare med att behålla uppkopplingen än en rullator-försedd åldring kämpar med att behålla balansen på en isgata så är jag beredd att grina på riktigt, sitter och svär åt datorn och ger den lite lätta lappningar på skärmens kant. Är det något jag inte pallar i spelmässiga tilttillstånd så är det att det hela kryddas med tekniska dito, det känns ju värdelöst nog att spelet är kallt utan att Murphy behöver spä på det ytterligare med random nedkopplingar när jag desperat letar efter spelrytmen. Nåväl, jag behöver inte oroa mig för mitt tillstånd alltför länge då jag ganska snart blir ägd, delvis med mitt godkännande, av inhoo. Jag har A5hj och synar en raise pre, floppen kommer Ax6 och inhoo kommunicerar svaghet med ett inte alltför kaxigt bet. Syn kommer från mig och den tredje herrn i potten, turn ger en till synes lanka varpå båda två checkar till mig och jag orkar inget annat utan stoppar in mitt resterande med instafold från tredje herrn och instasyn av inhoo då han sitter med 66. Kändes som att min rumpa var ägd men jag orkade inte undvika den fadäsen, inhoo vet vad han gör och lyckades till slut ta en andraplats i turneringen såg jag. GG på honom och FU på mig...

Funderar starkt på att ta ett pokeravbrott hela februari, bortsett från några måsten livemässigt. Jag är en slagen man, både ur gulhetsperspektiv och sett till mentala hälsan. Mitt sista hopp står till POY-turneringen nu på söndag men jag kan ju redan förutse hur det kommer att sluta, i en implosion av tårar och svordomar samtidigt som jag kväver mig själv med en söndertuggad kudde där fjädrarna yr likt dödsdansande svanar kring mitt huvud. Om jag mot all förmodan ens kommer i pengarna så kommer jag nog att bli lika salig som en munk på grönbete, det är inte mycket jag begär numera för att få pokerstånd. Har nästintill tappat tron på att någonsin mäkta med en ITM ens igen...

Plockade upp en intressant bok på flygplatsen på tjänsteresan, jag kanske ligger helt efter zombie-mainstreamen men jag hittade i alla fall en bok vid namn "Världskrig Z" som då är en fiktiv vittnesskildring från ett krig mot zombier som mänskligheten överlevt. Det är helt i stil med The Walking Dead fast på global skala med en massa politiska och sociala undertoner, riktigt intressant läsning och ett annorlunda format gör att det känns fräscht trots den mediala zombiefieringen vi utsatts för på senare år. Tydligen kommer boken att filmatiseras med Brad Pitt i någon huvudroll, kan ju verkligen bli något att se framemot.

Vad mer? Har kört lite mer Xcom:Enemy Unknown och det är ett fascinerande spel även om det blir en aning enformigt stundvis då uppdragen är snarlika, dock är det mycket känsla i det och ett djup som känns tilltalande. Far Cry 3 har fått några timmars uppmärksamhet också, där känns det som att jag bara skrapat på ytan då det är ett sandlådespel med hur mycket eskapadmöjligheter som helst. Det behövs nog lite mer djupdykning där innan jag riktigt fått grepp om det... Känns som att jag halkar efter lite i spelvärlden och jag vågar nästan inte ens titta på releaselistorna längre, vill inte veta hur många godbitar jag måste släppa för stunden. I-landsproblem på hög nivå, jag vet, men är man en inbiten gamer så är man.

På tal om böcker nyss så har jag lagt till mig med en kvällsrutin som av lejonparten nog ses som det toffligaste på länge, jag har efter tjejens påstridiga övertalningar börjat läsa högt ur böcker för henne på kvällarna. Vi har betat oss igenom halva självbiografin skriven av Damien Echols och om jag känner henne rätt är det här bara början, jag kommer nog att få leva med att vara en levande talbok ett bra tag framöver. Måste dock erkänna att jag inte är helt obekväm med det hela, är ju nästan gammal nog att vara hennes pappa.

Och sjukt nog är det just det hon ropar om nu, att hon vill att jag ska lägga mig ner och ge henne lite oral stimulans igen. A man's gotta do what a man's gotta do...