I mitt pokerbreak är det egentligen inte bristen på spel eller ekonomiska framgångar som svider mest utan känslan av att vara med och slåss i toppen, det är FT-känslan jag saknar mest. Att få sitta med på det sista bordet i en större turnering, känna hur blickarna är fästa på en själv och att få bemöta både glada tillrop och försök till hån. Det var alldeles för länge sedan som jag kände den känslan, jag vill egentligen känna att jag är en maktfaktor att räkna med och det är inget annat än ett behov av en egoboost och en bekräftelse i pokerväg som jag eftersöker. Min största upplevelse i den bemärkelsen var ju online-SM 2009 på SvS när jag slutade på 17:e plats, den erfarenheten kan jag leva på än idag. Några andra sådana tillfällen har varit några av de större liveturneringarna jag spelat, både lokala varianter och t ex SM nu senast. Jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker tillbaka på de livesittningar jag haft där jag liksom svävat fram på moln genom turneringarna, där jag kämpat mig förbi spelare efter spelare för att sedan landa på ett FT med runt 70-80 dräpta fiskar bakom mig. Där och då är jag som lyckligast i pokerväg, om jag sedan går hela vägen och vinner fylls mitt lekamen mer av en lättnad än något annat. Stoltheten är dock störst t ex efter en förstadag i en turnering där jag dominerat och slutar i toppen av rankingen, som AOPW nu senast. Att dag två där blev en av de värsta i mitt pokerliv är en annan femma...
Ni ser, jag blir lite melankolisk och nostalgisk när jag inte får vända kort eller fippla på markerna, det är svårt att bli kvitt pokertankarna fastän jag är frånvarande från själva spelet. Uppehållet gör att jag ser än mer framemot Berga Open sista helgen i februari, jag hoppas att jag kommer dit supertaggad och avslappnad för att försöka försvara mina fina placeringar från tidigare äventyr i samma turnering.
Annars har kvällen ägnats åt diverse praktiska göromål med kärestan, känns som pengarna rullar mellan fingrarna just nu även om det mesta dock är nödvändiga utgifter. Längtar tills sommaren när allting stabiliserats och energin kan ägnas åt mer produktiva sysslor... Vi kollade klart på Life Of Pi igår och vet inte riktigt vad jag tycker om den filmen, småseg mellan varven men fint foto och fina effekter. Slutklämmen vet jag inte om jag riktigt greppade heller, kändes som att det ändå blev rätt krystat till slut. Nu ska jag bara försöka klämma Django Unchained någon kväll också, den har ju fått mycket god kritik från många håll så förväntningarna är rätt höga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar