Söndagstilt...

Jag hatar Söndagsfebern på SvS, jag HATAR den. Det är inte bara en gång som jag åkt på bubblan eller precis i pengarna på den efter att ha kämpat i evigheter, det är ju en turnering med mycket spelutrymme och jag brukar ofta ligga med bra hela vägen och så även idag. Var väl inte riktigt i absoluta toppen och hotade någon gång men låg i baksuget och inväntade min chans, tyvärr blev det en rosenrasande och brutalt tiltframkallande avslutning på det hela.

Jag har precis innan dubblat med A7 mot JT mot en viss jacques. som visar sig vara ett as av större mått i slutändan, han är en väldigt lös och ovarsam spelare som jag bara väntar på att få tvåla till. Läget kommer när jag jobbat upp min stack till motsvarande en femteplats eller något med 11 kvar och 10 priser, jag limpar in från mittposition med A8hj och får en syn på vägen innan det är just den nyss nämnda "gentlemannens" tur på SB, han isopushar föga oväntat med fold till mig och jag instasynar då jag vet att jag har honom. Alla andra lägger och han viker upp K7hj, tyvärr vet man ju på förhand hur dessa duster slutar där man fångar fisken med kroken så långt ner i halsen att de knappt kan få fram ett ljud. En sjua på flopp, kung på turn och A på river och saken var biff. Han hinner med att håna mig efter handen också, vilket bara mentalt störda idioter gör efter en dylik utveckling av handen.

Som om det inte vore nog plockar jag upp QQ handen efter och får till ett perfekt låtsastiltställ, även om min stack knappast lämnade några andra movemöjligheter, som jag får syn på direkt av liraren huvaligen som hittat eminenta handen KTsp. Behöver jag ens berätta? K på flopp och K på river, jag åker på bubblan för tusende gången och jag är grinfärdig. Sopar näven i soffbordet ett par gånger men efter det är gjort av marmor hejdar jag mig ganska snabbt, har ju även en lokal spelares öden i åtanke då han sopade sönder sin hand efter en hand för någon vecka sedan så han numera går runt med gips.

Och som inte DET vore nog så är jag fortfarande i det läget kvar i Steken och där får jag AQo direkt efter att jag bustat med QQ, en kille har höjt innan och jag slår upp det varpå SB pushar med nästan 7k med blinds på 75/150. När det är foldat fram till mig tänker jag att jag tar väl synen i tilt och hoppas på uppdubbling så jag får en stack att jobba med eller så bustar jag och lägger ner för kvällen helt enkelt, döm min totala förvåning när motståndaren visar upp 34sp. Och återigen, behöver jag ens berätta vad som händer. Floppen är sex-hög med en trea, turn parar bordet och rivern ger honom även hans fyra. Efter det är jag beredd att börja grina, initiala känslan är att jag aldrig mer vill spela poker igen för jag känner mig så förnedrad. Det är ungefär som när man var mobbad, jag visste att jag var bättre än dom men de hade det psykologiska övertaget så jag kunde inget göra. Jag HATAR den känslan.

Nåväl, det är ju bara ett spel säger de som vet. Just nu skulle jag dock kunna slå ihjäl både en och två fiskar, i alla fall dunka dom mot väggarna ett par gånger. Säger inget om spelen, jag vill alla dagar i veckan få motsvarande spel mot mig men...låt...mina...jävla...händer...HÅLLA! Just det, körde ju LL i onsdags och fick bevittna rosjons trollkonster på nära håll, den karln kan minsann. Nu råkade jag ju själv dräpa AA med 77 allin pre och KK med QQ allin pre så han tyckte inte att jag hade någon rätt till åsikt i frågan, dock kvarstår faktum att ingen nog flippar som han gör. Jag fick till slut smaka fel ände av utdragningarna när jag med 21 spelare kvar får in det med QQ mot 99 mot Kurre49, han träffar en nia på floppen och så var den sagan slut. Riktigt trist även då, Kurre49 bråkade med mig idag också i Febern där han fortsatte med sina fina utdragningsskills så skulle inte förvåna mig om han går och vinner den med. Jag bitter? Aldrig. Fuck off.

Bilen är funktionell nu i alla fall, vaxad och polerad samt att dörren som bråkade har börjat fungera igen. Tror till och med att problemet med för höga varv mellan varven gett med sig, den har inte reagerat på det sättet på ett tag nu så vem vet om det också löst sig själv. Kanske kan få springa bra på någon front...

Springer rätt bra på det täcka-könet-fronten just nu dock, har hittat en fröken som stimulerar mig på många plan och har rätt mix av egenskaper. Intensivt umgänge för hela slanten är det så nu känns det mer än någonsin att dagarna bara springer förbi...

Jag hann dock kolla på en småskön film häromkvällen, Abraham Lincoln:Vampire Hunter. Den kan rekommenderas om man gillar snyggt filmad action och lite coola karaktärer, rent storymässigt håller den inte fanan särskilt högt även om det är en skön retake på USAs historia. Jag gillade den i alla fall och tyckte den var tuff bitvis, man är ju rätt svältfödd på bra filmer. Jag och tjejen från ovan kollade dock in en riktig klassiker idag, nämligen No Country For Old Men. Där snackar vi mästerverk, jag älskar den filmen och blev nyfrälst vad gäller den i och med återseendet. Brutal, dramatisk, skön stil, skönt snack, action. Den har allt.

TV-serier har också betats av, Dexter och Homeland har ju börjat med nya säsonger och måste nog säga att båda börjat bra där Homeland överraskar positivt. Den första säsongen av den serien började ju också riktigt bra men det blev lite för mycket av det goda till slut med överspel från några skådisar tyckte jag, nu verkar de ha mognat till sig lite och de två första avsnittet bådar riktigt gott. Dexter roddar vidare med sina problem att hemlighålla sitt mörka alterego men nu börjar snaran dras åt, normalt sett skulle utvecklingen kännas förutsägbar men serien har chockat förr och lär göra det igen. Nu är det nog bara Game Of Thrones och The Walking Dead man väntar på nystarter på, resten är redan igång eller avklarat för den här gången.

I spelväg har det börjat ramla in titlar också, har fått hem Resident Evil 6 och Dishonored den senaste veckan och båda bådar gott. Har ju av naturliga skäl inte hunnit spela något av dessa alltför mycket men just Dishonored verkar stabilt, grafiken var en liten besvikelsen men känslan och stilen i spelet går inte av för hackor. Ska bli angenämt att ta sig igenom det hela och hoppas på att det fortsätter att växa i intrycksväg...

Magsjukan är borta nu, tack och lov. Nu kan jag börja försöka styra upp lite normala rutiner igen, få igång matlagandet och motionerandet på allvar. Det kan behövas så att jag inte svullar till mig mer än nödvändigt i vinter, är ju frossandets årstid som närmar sig. Nu ska jag dock frossa mig till duschen, risken finns annars att jag somnar sittandes...