Kom hem från jobbet idag och undrade vad det var för paket från Discshop som låg i brevlådan...tills jag öppnade det och såg att det var Army Of Two:40th Day till X360 som dykt upp, jag har tydligen beställt det vid något svagt tillfälle. Världsklass på mig. Jag kanske ska sluta fönstershoppa på alla möjliga sajter på nätet så jag har koll på vad jag egentligen handlar...
Ikväll blir det nog cg som det ser ut, det hela lär dock vara över på 5 minuter som vanligt för det brukar inte ta lång stund innan jag blir gulad i någon äcklig setup. Det är ju dock ett nytt år och då kanske saker och ting har förändrats, vem vet...inte jag, inte du. Vi vet ju ingenting.
Jag måste samtidigt passa på att förtydliga(efter påtryckningar) att jag på intet sätt försöker svartmåla Wettis i resonemanget kring min AA-limp i årsfinalen av SR, poängen med att jag tog upp det hela var att jag både tyckte att handen i sig var intressant att fundera kring samt att jag bara hakat upp mig på Wettis påstående/konstaterande att det var min limp som gjorde att jag torskade handen. Jag har bara svårt att köpa den filosofiska, eller kalla det vad ni vill, aspekten i det hela då det i mina ögon är hans klonkingskills som dödar mig men om man nu ska hårddra(eller heter det hårdra? Hårddra känns bättre...) så är ju kausaliteten uppenbar. Ingen limp, ingen syn. Limp, syn, död. Livet är lätt ibland.
1 kommentar:
Fan att det ska vara så svårt att få med att jag från absolut första början sa att jag hade spelat handen exakt likadant... Men att det är sättet som handen spelas som gör att det blir bust... End of diskussion!
Ps. Jävla tur att du aldrig blev journalist... få allt om bakfoten hela tiden. Ds.
Skicka en kommentar