En evighet av väntan...

Jaha, då har det blivit en sådan där brutal ravin mellan uppdateringarna igen och jag har väl ingen ursäkt mer än att jag kan skylla på lättja och frosseri i annat som "livet" har att erbjuda. Jag ska i alla fall försöka ta med det väsentligaste från en vecka tillbaka i tiden tills nu:

Tisdag 27/1: Jag hade ju rejäl beslutsångest i mitt val om jag skulle spela innebandy eller spela Super Tisdag på klubben, jag rev mitt hår hela dagen innan jag 15.30 bestämde mig för att för en gångs skull nedprioritera pokern och istället satsa på lite fläskrörelse. Märk min besvikelse när jag väl i gymnastiksalen inser, tillsammans med mina goda spelkamrater, att vi inte har bokat eländet och att det alltså därmed inte blir något spel! Samtidigt är klockan för mycket för att jag ska hinna iväg till pokern i Hallsta, bad beatad och tiltad som jag är bär det av hem istället där jag bränner 1,1k på nätpoker i ren frustration.

Onsdag 28/1: Ett svart hål, ingen aning om vad jag pysslade med. Jag hoppas innerligt att det inte var något känsligt eller viktigt med någon för då lär jag få höra det...

Torsdag 29/1: Ännu ett svart hål, mellandagarna i veckorna har en tendens att bara bli en menlös sörja av ingenting.

Fredag 30/1: Egentligen inget märkvärdigt att berätta här heller utan det hela slutade med tidig sänggång(23.00) med efterföljande sovstund till 13.00 på lördagen.

Lördag 31/1: Efter att ha vaknat tidigt(13.00) begav jag mig till Hallsta för lite mat och umgänge med föräldrarna för att sedan skynda mig tillbaka till en oerhört upphetsande tvättstuga. Varför kan jag aldrig springa på en puma i tvättstugan så som de manliga storstjärnorna gör i alla filmer? Jaja, tvättstugeriet går bra i alla fall och jag reggar mig till tre turrar på SS under kvällen: det blir en 50-kronors Omaha, en 100-kronors Texas och så Långlördag. Av de tre turrarna kommer jag ITM i två där jag i 100-kronors Texasen är på väg mot stordåd innan jag blir bad beatad utan dess nåde. En viss Gunvald99 rövknullar mig å det brutatalaste, först knäcker han mina AA med AQ där vi hamnar all-in preflop bara för att i handen efteråt knäcka mina AJ med A8 som för att fullfölja förnedringen. Istället för toppnotering och full fart mot förstapriset på 5k så åker jag på 13:e plats och får 200 kr för besväret. I Långlördag går det också över all förväntan även om vägen är mer än krokig fram till den 23:e plats jag till slut ramlar in på. Jag hade förhoppningar om mer där också men mot slutet dog korten ut helt och jag försökte desperat hitta tillbaka utan någon större lycka...

Söndag 1/2: Jag sov bara till 12.00 och utnyttjade dagen till att titta på lite TV-serier, jag har börjat plöja av The Shield och CSI:NY nu så snart kan jag avskriva dessa också från min titta-ikapp-lista. Mot kvällen blev det lite fotboll och det var skönt att se hur Liverpool med en stor nypa flyt lyckas haka på Manu i toppen av den engelska ligan, en ganska krystad match mot Chelsea där de som vanligt tog ut varandra samtidigt som Liverpool även denna gång lyckades dra det längsta strået. Senkvällen ägnades åt en titt av "The Dark Knight" på Bluray och jisses vilken upplevelse, det är ju helt sagolikt bra kvalitet på både foto och ljud och jag satt mest hänförd hela filmen igenom. En riktigt läcker finess som regissören infört i det hela är att i varje utomhusscen så är bilden stor som hela rutan medan i alla andra scener finns den klassiska remsan upp- och nedtill på rutan. Det ger alla actionscener en extra dimension och mäktigheten blir än mer total, vill ni övertyga er själv om Blurays förträfflighet kan jag rekommendera en gluttning av nyss nämnda rulle. Ni kommer inte att tro era ögon...

Måndag 2/2: Idag var det dags för ännu en online-liga och jag var väl inte så vidare värst taggad utan mest rädd för vad EMD-ligan skulle utsätta mig för den här gången, i väntan på att turren ska börja sitter jag och lattjar med €2 på ett PLO-bord där jag lyckas spela upp dessa futtiga penningar till hela €46. Glad i hågen stänger jag ned det bordet för att fokusera på online-turren, jag får en drömstart när jag inte alltför långt in i det hela lyckas tömma en motspelare med 62 mot A2 när brädan har x534x ute. Otroligt nog lyckas jag också med bedriften att vara tredje man ut ur turren trots detta, en halvtimme in i det hela plockar jag upp JJ och får en höjning från *(¤#¤("#""#-Henke i positionen före mig. Jag funderar inte alltför länge innan jag slår om honom typ tre gånger varpå han gör en gayraise tillbaka och redan där börjar jag ana oråd, det luktar asstarka kort men fisk som jag är synar jag bara även om jag inte vet vad jag hoppas på. Enda som egentligen kan rädda mig är ett J på bordet och att det inte kommer något A, Q eller K samtidigt. Floppen kommer istället 7-hög och Henke instaställer som förste man ut, jag sätter extratid på mig själv och börjar chatta lite med honom även om jag vet att jag är fetslagen. Tyvärr har ju de här EMD-mupparna krypit under skinnet på mig så jag försöker sätta dit dom i varje läge(försökte dra in ett färgdrag mot Pommes tidigare och det kostade mig 2k av 6k), mot allt förstånd och all logik i skallen synar jag min dödsdömda hand och visst viker han upp AA. Jag träffar inget och är nere på 800 av startstacken på 3k, tilten är ganska habil så jag höjer upp med 7Thjärter och får en all-in från Ahlbom som jag instasynar. Han har KT men floppen kommer med två hjärter och turnen ger mig potten varpå jag är halvt som halvt med i matchen, sedan gör jag bort mig mot Anders när han går all-in mot min höjning pre. Jag är fortfarande på tilt och tar syn med KT med förhoppning om klonkingskills men han har AK och det ser inte bra ut, brädan blankar för min del och jag är nere på 400 igen. Det tar någon hand innan jag hittar A4 som jag ställer med och får syn av Ahlbom, jag kommer inte ens ihåg vad han hade men han vinner potten och jag är ute som tredje man. För att bättra på tilten slänger jag upp lite PLO-bord igen och vips, på en halvtimme är varende cent av de €46 jag drog in borta. Ännu en framgångsrik pokerkväll är fullbordad för undertecknad! Fy fan vad usel man kan vara! Donkey!

Så där är vi nu, en ödesmättad apatisk manodepressiv känsla har lagt sig i min lägenhet och kväver nästan mig och katten. Jag sippar på lite Ramlösa i eftertänksamhetens tecken men ser ingen bättring, jag är och förblir en loser i de flesta sammanhang och det är nog dags att inse fakta fullt ut: det blir inte bättre än så här. Jaja, det är ju inget nytt under solen direkt utan jag får rodda vidare i mina gamla hjulspår helt enkelt. Jag lyckades i alla fall beskåda ett stycke film i helgen:

Titel: The Curious Case Of Benjamin Button
Genre: Drama

En riktigt skön men annorlunda film, det hela påminner till en början av Forrest Gump men utvecklas snabbt till en underlig kärlekshistoria mellan två vilsna själar som egentligen vet att de inte har en chans men kan inte hålla sig ifrån varandra. Grundstoryn är alltså att det föds en bebis som är gammal som en gubbe i hyn men mentalt är där han ska vara d.v.s. i ett infantilt tillstånd. Sakta växer den mentala mognaden samtidigt som kroppen föryngras för varje dag som går, det blir en slags omvänd resa för vår käre Brad Pitt när han ska växa upp och bli vuxen. Vi får följa honom i hans vandringar genom livet på jakt efter sig själv och den i början barnsliga tonen utbyts mot ett mörker där han bara har ett mål: kvinnan han älskar över allt annat. Jag måste erkänna att jag vid tillfällen under filmen inte kunde hålla tårarna riktigt under kontroll då det blir väldigt känslosamt i sina stunder, man kan verkligen känna med huvudkaraktärerna och förstå deras känslobild. Jag rekommenderar den här filmen starkt, ännu en gång lyckas Brad Pitt att gestalta sin karaktär på ett väldigt övertygande sätt och hans samspel med den kvinnliga huvudrollsinnehavaren är riktigt intensivt och trovärdigt. Offra dryga 2 1/2 timme på den här filmen och jag lovar att ni inte kommer att bli besvikna...

Betyg: R R R R R

Nej, nu börjar det definitivt bli sovadags och jag ska ännu en gång försöka hålla uppdateringsgraden lite mer jämn...jag tänker ju på ert bästa också, ni pallar ju inte hur mycket misär som helst. Ja just fan, kom på en positiv grej som inträffade häromdagen...jag fick en (sista) skymt av min grannflicka, hon med asscracken ni vet. Jag var på väg och handla på Coop en dag och passerade förbi deras köksfönster gåendes på loftet när jag slängde en blick in i lägenheten, det tog mig typ ett bra tag att förstå vad jag hade sett. Jo, då stod nämligen tösen i endast skjorta och trosor i köket och lagade mat, skjortan hade hamnat innanför troslinningen så hennes av pösighet täckta rumpa var till allmän beskådan. Jag trodde knappt detta var sant så jag var tvungen att gå samma väg tillbaka för att bekräfta det jag sett och visst, där stod hon fortfarande endast iklädd det nyss nämnda men nu hade hon rättat till skjortan så den täckte det härligaste. Synd som fan att de ska flytta, jag får ju inte så många tillfällen till att beskåda naturlig skönhet och nakenhet så jag måste ju ta de chanser jag får. Nej, jag är ingen pervo, jag känner bara igen något vackert när jag ser det och då passar jag på att njuta...så det så...

"How can I be lost when I have nowhere to go?...How can I blame you when it is me I can't forgive?" - James Hetfield, Metallica