Jag ligger här i soffan med en begynnande sträckning i baksidan av höger lår, innebandyn gick halvt katastrofalt och livet känns underbart. Jag hade som sagt ingen bra speldag idag och om sanningen ska fram hade väl nästintill ingen i gänget det, spelkvaliteten var under all kritik och det var mest hafs och dylikt. Jag lyckades sätta några kassar men ingenting avgörande direkt och även om jag tror att jag spelade minst 50/50 i vunna/förlorade matcher så kändes det inget vidare. Defensiven var helt kass för egen del, jag såg inte mina motspelare och fick knappt fram några pass samtidigt som jag inte hade något av det tidigare flytet med mig. Nåja, världen går inte under för detta utan det är bara att ta nya tag nästa vecka igen och hoppas på bättring.
Efter innebandyn tröstade jag mig med lite SR på SS men det gick fort, tog väl en halvtimme innan jag var ute. Jag förlorade halva stacken med AQklöver efter att jag raisat pre, fått en all-in från en short samt en syn från en snubbe innan mig. Hans syn skriker ju typ AK eller någon form av pocket som han hoppas setta men jag vågar inte pusha utan tar bara synen, floppen kommer halvt underbara A74 med två klöver. Jag bettar ut varpå snubben i positionen före mig viker med orden "Skitflopp" som då måste ses som en tydlig indikator på pockets i klass med JJ eller TT, det blir jag mot shortien som äckligt nog visar upp AK och jag träffar inget på turn eller river. Sargad fortsätter jag spelet men känner att modet runnit ur mig och när jag vid ett senare tillfälle plockar upp KQ höjer jag återigen upp bara för att få en syn, floppen kommer K-hög och jag bettar ut med en syn från honom. Turn blankar och jag bettar ut igen, nu ställer han mig och jag är för committad för att vika så jag tar synen. Han har AK och rivern blankar varpå jag kan ta mina grejer och dra, oerhört spännande pokerafton.
Jag fortsatte mina äventyr på Mötesplatsen idag och slängde ut lite fler megafoninlägg och tror ni inte att trenden fortsätter, de som är inne och tittar på mig är män eller kvinnor 40+. Jag vet inte, går jag som någon sorts plufsig toyboy för homosexuella eller GILFs? Känns ju lagom spännande i alla fall och jag lägger nog ner det hela, orkar inte med att lägga ner tid på något så otroligt ogivande. Bättre att jag ägnar den tiden åt att höja mina levels i Mafia Wars eller något, tror fan jag kan få fler brudar den vägen. Jag har ju hört att de gillar tuffa grabbar...
Jag börjar bli riktigt less på alla muppar i trafiken, det finns få som vet vad de pysslar med därute och ingen tänker på någon annan än sig själv. Jag försöker i alla lägen att vara så tydlig som möjligt med mitt agerande och blinkar åt alla håll om jag ska göra något medan dessa kraftigt-i-intelligens-nedsatta-medtrafikanter inte ens vet hur man stavar till blinkers. Vi ska ju inte heller tala om de ack så hatade stop-n-go-körarna som jag tagit upp tidigare, de som medvetet bara svänger in i ens fil fastän man är alldeles för nära för att det ska vara vettigt agerande från dom. Istället får jag lägga mig på bromsen för att inte köra in i deras ruttna arslen, det är nog fan det jag blir mest irriterad på. Så jävla menlöst. Åhh.
Imorgon är det fotboll igen, Sverige-Malta, och det lär ju bara sluta på ett sätt...får vi hoppas i alla fall för allt annat vore skandal och den här gången får vi verkligen hoppas att vi inte behöver förlita oss på en förlupen tåpaj från Zlatan i 98:e minuten. Det är dags för Sverige att visa vad man går för, visa att man faktiskt kan föra en match och trilla lite boll. Nog för att jag var relativt onykter under matchen i lördags men till och med jag kunde ju helt klart uppfatta den låga kvaliteten på spelet, det är ju skandal att de inte kan prestera bättre än så. Lite åt Liverpool-syndromshållet faktiskt...även om Liverpool skulle sparka rumpa med Sveriges landslag vilken dag i veckan som helst. :)
Mina kommande månader är äckligt uppstyrda redan och det skrämmer mig lite halvt att ha planerat helgerna för flera veckor framåt, det är liksom ingen pardon på någon front just nu. Både jobbet och privatlivet har intensifierats i omfattning och tiden räcker inte riktigt till för att hinna med allt, slackertimmarna börjar tunnas ut och det är mer action som gäller numera. Jag hoppas innerligt få mer tid till t.ex. pokern men just nu fylls mina dagar av så mycket annat att det inte känns prio ett, jag har dock på intet sätt gett upp på spelet utan har fortfarande drömmen kvar om att en dag stå där som WSOP-mästare. Eller något...kan jag få vinna en turre i Hallsta åtminstone?
Duschdags nu och så lite mer blixtkrig, enda action jag får i sänghalmen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar