Under de sista skälvande timmarna av 2010 är det kanske dags att sammanfatta det senaste årets händelser och icke-händelser, rent generellt går det väl att säga om mitt år att det knappast kommer att bli ett av de där som står ut på något exceptionellt sätt. Det har haft sina toppar och sina dalar, någon liten besvikelse här och någon liten framgång där vilket alltså nog är sant för de flesta. Om vi tar lite ämnen och rubriker om vartannat:
Poker:
Inget bra år direkt men inget katastrofalt heller, nätspelet har varit hyfsat tungt på turneringsfronten medan cg-spelet har rullat ok även om jag antagligen är en aning back på hela året totalt sett. Ja, jag vet, jag är en av tomtarna som inte "orkar" hålla koll på intäkterna och kostnaderna men jag vill ju inte ta med mig jobbet hem ekonom som jag är. De största höjdpunkterna var ju självklart SM-deltagandet på Malta och resan till Tallinn, det var de enda resorna jag gjorde i pokerns tecken men ack så roliga båda var. Tyvärr inföll SM:et i en mentalt tung period så njutningen gick en aning förbi men oerhört trevligt sällskap hela vägen gjorde besvikelsen över mitt nästintill menlösa deltagande lättare att bära. Det var riktigt kul att komma de profiler man bara läst om eller sett i olika medier tidigare närmare, att få se myten Ken på riktigt t.ex. och få höra Glimne dra några gamla stories. Nej, det gör vi gärna om och om Malta var mer highroller-varianten så var Tallin lowroller-dito, folket går icke att förringa där heller även om det var lite mer vardaglig nivå på det hela. En man som jag inte kommer att glömma från den resan är Tanentsapf eller vad han heter på Aftonbladet, där snackar vi om udda karaktär. Något som också fastnade på trumhinnan var några typers indian-tjut vid olika tillfällen, det kändes som att det egentligen inte fanns någon konkret anledning alltid utan helt plötsligt kunde man tro att lokalen blivit överrumplad av Sitting Bull med anhang men så var icke fallet alltså. Tack vare Valteregos inbjudan till Berga Open har mina pokerprofilsvyer vidgats en aning och några av dessa sprang jag på även i Tallinn, så som MikeTime och TF, även om det bara var i förbifarten. Vi får hoppas att jag kan närvara på nästa Berga Open om inte annat, eminent arrangemang...och på tal om det så måste jag nog säga att det var en av de skönare live-turneringarna jag körde under året i mer klubbmässig nivå när jag var där och hälsade på i september med nyss nämnda Valterego. Ja, ni ser, det finns ju ändå en hel del att plocka fram för 2010 gällande pokern även om de mer ekonomiska framgångarna uteblivit och det är ju inte alltid allting ska mätas i pengar. Om vi fortsätter prata ekonomitermer tror jag att mitt balanserade goodwill-värde ökat avsevärt, jag känner att jag träffat mycket skönt pokerfolk och fortsätter gärna på det spåret under 2011.
Årets Shah The Man:
Jag har ju inte bara bekantat mig med Aftonbladets skribent utan fick ju den äran att virtuellt stifta bekantskap med Expressens motsvarande, vi möttes först i Svenska Spels HU-event där vår match var minst sagt sjuk och där jag drog in en royal t.ex. men fick ändå kasta in handduken. Våra vägar korsades dock återigen i main event på Unibet och på något sätt känns det som att våra vägar inte korsats för sista gången...och han kallar sig alltså Bank The Man men jag döpte om honom...
Vänner:
Om 2010 gett något av tyngd så är det vikten av att ha vänner, jag har en handfull som jag räknar mer eller mindre som homies for life och som jag hoppas gör detsamma med mig. De har visat sig finnas där för mig när jag behövt råd och stöd i olika frågor och det är en skön känsla att veta att de finns där, trots att jag ibland agerar jävligt egoistiskt och påfrestande. Jag vill ju dock att de ska veta att jag finns på ett motsvarande sätt, att vad jag än förväntar mig av andra så kan de applicera motsvarande på mig och tiodubbla det ungefär för att få ett grepp om hur långt jag kan gå för deras skull. Nej, bara de senaste månaderna har visat med styrka var jag har något att hämta ur vänväg, vissa har funnits där sedan ett bra tag medan andra vuxit fram. Vissa har ju dock också självklart spelat bort sig själva ur matchen och det är bara tacksamt ju förr de gör det, desto mindre energi slipper jag offra på något som inte var menat från början. Jag hoppas kunna kliva in i 2011 med en helt annan visshet om var jag har mina lojaliteter, jag tror jag är medveten om det nu än vad jag någonsin varit och det känns tryggt. Så som Pampers hade uttryckt det.
Årets band-upptäckt:
Det måste bli Atreyu som verkligen bombat mig sönder och samman med deras tunga och riktigt sköna musik de senaste månaderna, det är inget nytt band utan bara ett som jag råkat upptäcka lite i efterhand. Texterna är svidande mörka med den olyckliga kärleken evigt närvarande, helt i min smak. Ni som går igång på tyngre grejer bör ju helt enligt mina tidigare rekommendationer kolla upp dessa gossar, ni lär inte bli besvikna. Ett hedersomnämnande går också till Avenged Sevenfold som är i ungefär samma genre fast kanske några grader mer mainstream, helt klart värt att kolla upp dock om ni är på det humöret.
Jag måste dock avbryta här för tillfället då klockan börjar bli alldeles för mycket och jag bör leta upp sänghalmen, jag lovar dock att återkomma de närmaste dagarna med motsvarande fortsatta tankar och reflektioner över året som varit. Om jag inte hinner med något mer under denna sista dag på året så får jag helt enkelt tills vidare önska er ett gott nytt år så hörs vi 2011!
torsdag 30 december 2010
torsdag 23 december 2010
Ho ho ho...
Då var det kvällen före dopparedagen och allt är som det brukar, jag är precis klar med julklappsinköpen och har senare delen av dagen bara tagit igen mig på sofflocket med en annalkande förkylning i antågande. Trycket i huvudet känns så där lagom roligt men förhoppningsvis klarar jag av att undanstyra det hela med lite vila och några Ipren, vore trist att vara sjuk på årets familjedag när det ska tjoas och tjimmas med familjen. Nåväl, vi får väl se hur läget är imorgon bitti, har ju runt 14 timmar kvar innan det är dags för avfärd mot firandet. Paketen är som sagt avklarade och det är alltid en lättnad när den sista är inköpt och jag är ju hyfsat avogt inställd till folk i julhets-tillståndet så ju mindre tid jag kan tillbringa på stan dessa dagar desto bättre. Min exponering det är året blev nog mer eller mindre minimal men ändå stötte jag på människor som är bittra, stressade, arga och allmänt dryga...jag förstår inte. Varför orka stressa upp sig så och låta några oskyldiga lida bara för att man själv inte mår bra? Den här principen är ju applicerbar i största allmänhet på livet och är det något jag ogillar starkt är det just den typen av beteende, när människor beter sig som svin mot andra bara för att de själva inte mår bra. Tyvärr verkar dessa juletider dra fram det värsta ur folk och hur lite tid man än tillbringar där ute i kaoset så springer man på en eller annan individ som faller inom den nyss nämnda kategorin, trist säger jag. Själv frös jag mest arslet av mig och försökte bara klara av allt så fort som möjligt så jag fick gå hem och värma mig igen...
De senaste dagarna har jag haft påringning av mina granntanter ett par gånger och jag vet inte vad det är för signaler jag sänder för att locka till mig dessa pumor i åldern 80+. Första svängen var häromdagen när jag helt plötsligt fick höra ett ihärdigt knackande och ringande på dörren, i och med intensiteten gick jag tyst fram och tittade genom kikhålet för att se vad det var för några som var så angelägna. Döm min förvåning när det står två äldre damer utanför med lite kaka i handen, det spritter i dom av iver att komma in och den ena kikar in genom mitt köksfönster medan den andre knackar febrilt på toafönstret samtidigt. De är verkligen på så jag tänker att jag inte ska vara kinkig om en menage-e-trois är på ingång så jag öppnar dörren...ni skulle ha sett besvikelsen. De senila fanskapen hade gått på fel dörr, det var inte alls mig de ville åt utan någon av granntanterna på samma loftgång. Jag får inte ens stänga dörren själv utan den ena av tanterna slår igen den åt mig och snopen står jag kvar där, lite halvt chockskadad och undrar vad som egentligen hände. Idag var det dags för nästa omgång och jag ligger och småsover på soffan efter avklarad julklappsinhandling, återigen ringer det på dörren och vis av erfarenheten så struntar jag helt enkelt i att gå upp och öppna. För det första väntar jag inget besök och för det andra så är det antagligen samma tanter och då får de ringa på bäst de vill... Jag hinner knappt somna om innan samma sak händer igen och nu är jag nästan förbannad över att ha blivit väckt två gånger så jag skiter ur ren princip att gå och öppna. När det ringer en tredje gång så ser jag inget val än att i alla fall gå och kolla genom kikhålet igen och nu får jag se att det är en av mina granntanter som står och huttrar utanför, äntligen kanske jag får komma till. Nog ville hon ha betalt allt...men inte för umgänge utanför en gemensam insamling till en av gubbarna på loftgången som tydligen hållit loftgången ren från snö under senare tid. Jaja, jag lommar iväg och tömmer spargrisen på 50 kronor som tanten får och ännu en gång får jag besviken låsa dörren, när ska min drömkvinna ringa på egentligen?
Pokern har varit på en typ av sparlåga även om jag kört lite PLO-cg som gått helt ok, jag brukar passa på lite extra vid löning då fiskarna är extra angelägna om att bli av med sina surt förvärvade och det stämde även denna månad. Så länge jag håller skärpan uppe och inte åker på alltför många jobbiga utdragningar kan jag nog göra en del deg på de lägre nivåerna på SvS, det är fortfarande många som är riktigt usla. Jag har fått rådet av en mer erfaren pokerpolare att köra notes på motståndarna men på SvS spelar det ingen roll, där skulle man kunna skriva "limpsynfisk" på alla i princip. Det är ingen som varierar sitt spel och ingen förstår vikten av att skydda handen sin, de ger frikort till höger eller vänster eller vägrar att potta om eller dylikt när de sitter på monster. Bara att tacka och ta emot...
Så här mot slutet av varje år brukar jag bli en aning nostalgisk och tänka på vad det senaste året egentligen givit mig, i år är nog den största grejen ändå att jag insett att mitt hjärta inte är dött. Efter att ha åkt på en brutal smäll för ett antal år sedan trodde jag hoppet var ute efter ett antal trevande försök där jag inte ens varit i närheten av samma känsla men i år fick jag motbevis, det finns faktiskt liv i det och som det finns. Jag är så innerligt glad över att ha fått erfara denna känsla igen även om det inte verkar bli mer än en känsla av det hela. Jag kan hitta glädjen i det hela för egen del, en insikt om att jag fortfarande är öppen för förslag om rätt tjej kommer och får mitt hjärta att brinna som aldrig förr. För brinna, det kan det verkligen göra om det bara tillåts och ibland springer man på verkligen speciella människor... Annars har senaste tiden präglats av starka sociala relationer överlag, jag har umgåtts med mycket skönt folk och hittat på mycket roliga saker och även om det både varit mer vardagliga och mer festliga så har det funnits en röd tråd i allt: godhet. Det finns mycket goda människor kring mig som jag måste värna om för det finns inte överdrivet många sådana därute som faktiskt håller hela vägen, jag vet också att jag är väldigt hård i kriterieväg så jag har lätt för att rata folk men det finns några i min närhet som nog aldrig kommer att försvinna.
Filmer som setts:
Titel: Legend Of The Guardians
Genre: Animerat drama
Här snackar vi om ett gäng ugglor som lever i sin vardag men samtidigt har en tilltro till en legend om en grupp av superugglor som agerat som beskyddare genom tiderna men som ingen vet om de verkligen existerar. Vi får följa tre syskon där de slits mellan lojalitet mot familjen och löften om storhet och framgång, det blir klassiska scener i form av brödrabataljer med mera. Filmen är väldigt välgjord och animationen är av högsta klass, de inför också ett nytt grepp i form av slow-motion i animerad film vilket tillför en hel del då det är gjort på ett riktigt snyggt sätt. Jag satt med gåshud ett antal gånger och det känns rätt fånigt att säga när vi snackar om en tecknad film om ugglor... Nåväl, storyn är förutsägbar och karaktärerna likaså men helt ok underhållning ändå, funkar som tidsdödare.
Betyg: R R R
Titel: The Sorcerer's Apprentice
Genre: Action
Här får vi följa en ung pojkes/mans färd in i besvärjaryrket då han blivit utvald att bli den näste Merlin utan att han själv vet om det, istället blir han uppsökt av en av Merlins lärlingar spelad av Nicolas Cage. Självklart blir det klassiska konceptet med erfaren och klok mästare som ska lära upp en bångstyrig och klantig adept, konceptet är välbeprövat och genomfört ett otal gånger tidigare. Storyn är hyfsat förutsägbar även här och den komiska faktorn är inte så hög som önskats, det känns som filmen riktar sig mest mot yngre tonårs-gruppen även om jag själv garvar högt åt en Star Wars-referens i filmen. Återigen ett helt ok tidsdödaralternativ men inte så mycket mer...
Betyg: R R R
Imorgon bär det av till föräldrarna för julfirande tillsammans med bröderna, det ska bli trevligt att frossa i mig mors mat och äta ett otal av hennes omtalade finska piroger. Katten ska med också för det skulle kännas för jävligt att lämna henne ensam på julafton, någon måtta får det ju vara. Nu vankas det dock lite mer filmtittning tror jag, blir en bra uppesittarkväll på det sättet. Utan vidare fördröjning får jag väl önska er alla en god jul, hoppas ni varit snälla nog så att ni får många paket. Och ni 80+-tanter som känner er missnöjda, jag har ett hårt paket ni kan få som tröst!
De senaste dagarna har jag haft påringning av mina granntanter ett par gånger och jag vet inte vad det är för signaler jag sänder för att locka till mig dessa pumor i åldern 80+. Första svängen var häromdagen när jag helt plötsligt fick höra ett ihärdigt knackande och ringande på dörren, i och med intensiteten gick jag tyst fram och tittade genom kikhålet för att se vad det var för några som var så angelägna. Döm min förvåning när det står två äldre damer utanför med lite kaka i handen, det spritter i dom av iver att komma in och den ena kikar in genom mitt köksfönster medan den andre knackar febrilt på toafönstret samtidigt. De är verkligen på så jag tänker att jag inte ska vara kinkig om en menage-e-trois är på ingång så jag öppnar dörren...ni skulle ha sett besvikelsen. De senila fanskapen hade gått på fel dörr, det var inte alls mig de ville åt utan någon av granntanterna på samma loftgång. Jag får inte ens stänga dörren själv utan den ena av tanterna slår igen den åt mig och snopen står jag kvar där, lite halvt chockskadad och undrar vad som egentligen hände. Idag var det dags för nästa omgång och jag ligger och småsover på soffan efter avklarad julklappsinhandling, återigen ringer det på dörren och vis av erfarenheten så struntar jag helt enkelt i att gå upp och öppna. För det första väntar jag inget besök och för det andra så är det antagligen samma tanter och då får de ringa på bäst de vill... Jag hinner knappt somna om innan samma sak händer igen och nu är jag nästan förbannad över att ha blivit väckt två gånger så jag skiter ur ren princip att gå och öppna. När det ringer en tredje gång så ser jag inget val än att i alla fall gå och kolla genom kikhålet igen och nu får jag se att det är en av mina granntanter som står och huttrar utanför, äntligen kanske jag får komma till. Nog ville hon ha betalt allt...men inte för umgänge utanför en gemensam insamling till en av gubbarna på loftgången som tydligen hållit loftgången ren från snö under senare tid. Jaja, jag lommar iväg och tömmer spargrisen på 50 kronor som tanten får och ännu en gång får jag besviken låsa dörren, när ska min drömkvinna ringa på egentligen?
Pokern har varit på en typ av sparlåga även om jag kört lite PLO-cg som gått helt ok, jag brukar passa på lite extra vid löning då fiskarna är extra angelägna om att bli av med sina surt förvärvade och det stämde även denna månad. Så länge jag håller skärpan uppe och inte åker på alltför många jobbiga utdragningar kan jag nog göra en del deg på de lägre nivåerna på SvS, det är fortfarande många som är riktigt usla. Jag har fått rådet av en mer erfaren pokerpolare att köra notes på motståndarna men på SvS spelar det ingen roll, där skulle man kunna skriva "limpsynfisk" på alla i princip. Det är ingen som varierar sitt spel och ingen förstår vikten av att skydda handen sin, de ger frikort till höger eller vänster eller vägrar att potta om eller dylikt när de sitter på monster. Bara att tacka och ta emot...
Så här mot slutet av varje år brukar jag bli en aning nostalgisk och tänka på vad det senaste året egentligen givit mig, i år är nog den största grejen ändå att jag insett att mitt hjärta inte är dött. Efter att ha åkt på en brutal smäll för ett antal år sedan trodde jag hoppet var ute efter ett antal trevande försök där jag inte ens varit i närheten av samma känsla men i år fick jag motbevis, det finns faktiskt liv i det och som det finns. Jag är så innerligt glad över att ha fått erfara denna känsla igen även om det inte verkar bli mer än en känsla av det hela. Jag kan hitta glädjen i det hela för egen del, en insikt om att jag fortfarande är öppen för förslag om rätt tjej kommer och får mitt hjärta att brinna som aldrig förr. För brinna, det kan det verkligen göra om det bara tillåts och ibland springer man på verkligen speciella människor... Annars har senaste tiden präglats av starka sociala relationer överlag, jag har umgåtts med mycket skönt folk och hittat på mycket roliga saker och även om det både varit mer vardagliga och mer festliga så har det funnits en röd tråd i allt: godhet. Det finns mycket goda människor kring mig som jag måste värna om för det finns inte överdrivet många sådana därute som faktiskt håller hela vägen, jag vet också att jag är väldigt hård i kriterieväg så jag har lätt för att rata folk men det finns några i min närhet som nog aldrig kommer att försvinna.
Filmer som setts:
Titel: Legend Of The Guardians
Genre: Animerat drama
Här snackar vi om ett gäng ugglor som lever i sin vardag men samtidigt har en tilltro till en legend om en grupp av superugglor som agerat som beskyddare genom tiderna men som ingen vet om de verkligen existerar. Vi får följa tre syskon där de slits mellan lojalitet mot familjen och löften om storhet och framgång, det blir klassiska scener i form av brödrabataljer med mera. Filmen är väldigt välgjord och animationen är av högsta klass, de inför också ett nytt grepp i form av slow-motion i animerad film vilket tillför en hel del då det är gjort på ett riktigt snyggt sätt. Jag satt med gåshud ett antal gånger och det känns rätt fånigt att säga när vi snackar om en tecknad film om ugglor... Nåväl, storyn är förutsägbar och karaktärerna likaså men helt ok underhållning ändå, funkar som tidsdödare.
Betyg: R R R
Titel: The Sorcerer's Apprentice
Genre: Action
Här får vi följa en ung pojkes/mans färd in i besvärjaryrket då han blivit utvald att bli den näste Merlin utan att han själv vet om det, istället blir han uppsökt av en av Merlins lärlingar spelad av Nicolas Cage. Självklart blir det klassiska konceptet med erfaren och klok mästare som ska lära upp en bångstyrig och klantig adept, konceptet är välbeprövat och genomfört ett otal gånger tidigare. Storyn är hyfsat förutsägbar även här och den komiska faktorn är inte så hög som önskats, det känns som filmen riktar sig mest mot yngre tonårs-gruppen även om jag själv garvar högt åt en Star Wars-referens i filmen. Återigen ett helt ok tidsdödaralternativ men inte så mycket mer...
Betyg: R R R
Imorgon bär det av till föräldrarna för julfirande tillsammans med bröderna, det ska bli trevligt att frossa i mig mors mat och äta ett otal av hennes omtalade finska piroger. Katten ska med också för det skulle kännas för jävligt att lämna henne ensam på julafton, någon måtta får det ju vara. Nu vankas det dock lite mer filmtittning tror jag, blir en bra uppesittarkväll på det sättet. Utan vidare fördröjning får jag väl önska er alla en god jul, hoppas ni varit snälla nog så att ni får många paket. Och ni 80+-tanter som känner er missnöjda, jag har ett hårt paket ni kan få som tröst!
söndag 19 december 2010
Back to reality...
Jaha, då har en hyfsat späckad vecka bockats av och jag har fått en påminnelse om hur mycket sköna människor jag faktiskt har i mitt liv. Det är lätt att glömma bort det mitt i all vardag och inte låta sig ta in detta fullt ut men den här veckan har jag verkligen haft alla kanaler in öppna och det känns så här efteråt, det är en skön känsla som flyttat in i min kropp. Det finns hopp för mänskligheten...
Det började förra fredagen då ett stycke Tallinn skulle intas av flerhundrahövdad skara av pokerentusiaster och redan 05.50 blev jag upplockad av Valterego med fru för färd mot Arlanda, flyget skulle gå 08.40 så vi var ute i god tid, färden mot flygplatsen avklarades utan några större debacle men väl på plats möttes vi av ett dystert besked på informationstavlan. Klockan 10.20 skulle mer besked komma och vi började ana trubbel, än så länge var dock allting under kontroll så vi såg det hela bara som ett tillfälle att inta en rejäl frukost i lugn och ro. Vi gjorde om Starbucks till vårt base camp och efter att ha inhandlat en frukost för det habila priset av 216 kr kändes det inte mer än rätt att inta den så som att varje tugga var värd de 10 kronor den hade kostat. Det dröjer dock inte länge innan tavlorna visar att beräknad avgångstid är 12.35 och nu börjar det knorras i leden, vi är nästintill 50 personer på flygplatsen som ska iväg på denna Superweekend men alla inser att det inte finns så mycket mer att göra än att vänta. Efter att ha dödat ytterligare en timme visar det sig att flyget är helt inställt och de senare flyg som går är fullbokade, lite panik uppstår i leden tills Jens Jadbäck från Nordicbet tar tag i saker och ting och börjar ringa runt. Han lyckas med konststycket att få kasinot att flytta huvudturneringen till lördag samt att ordna färjebiljetter till alla så istället för att ta flyget blir det torsk på Tallinn revisited.
Vi packar in oss i en buss och det bär av mot centrala delarna av Stockholm för att hämta lite marker från Nordicbets huvudkontor innan vi når Värtahamnen, efter lite väntan där släpps vi ombord och får sjunka ner i våra hyttsängar en aning utmattade av dagens nervpärs. Jag delar hytt med Everland, Bengt och P1 vilket är ett skönt gäng så jag har ingenting att klaga på, vi försöker sova lite innan den utlovade buffén klockan 20.00 men det blir inte många blund utan vi går upp och handlar lite istället så jag stjälper i mig fyra Breezers som uppvärmning inför maten, tyckte jag var värd det efter det visade tålamodet under dagen. Maten är god och Jens fortsätter att visa sig från sin bästa sida genom att bjuda på kalaset(ja, antagligen inte han själv personligen då men ni förstår...) och stämningen är god bland denna blandade och brokiga skara av pokermänniskor, efter matintaget styr vissa kosan till en hyrd konferenslokal för lite cg-slask medan resterande drar till diverse barer. Jag tillhör den senare skaran så jag hamnar i den ack så klassiska varianten av Finlandsbåts-bar med heltäckande matta och tight grupperade soffgrupper, efter att ha suttit och snackat skit där en stund med P1 och Bengt dyker Preko upp med en hög av lotter i hand. Han är känd för att ha tur i lotterier så han proklamerar stolt innan dragningen att han minsann inte är nöjd om han inte får minst två av de sex priser som står på spel. Det börjar mindre bra när de tre första priserna går till annat löst folk, han börjar bli lite nervös men tror ni inte att fjärde priset bär hans nummer så han kliver stolt fram till scen för att ta emot en tidig julklapp. Han hinner knappt av scen innan han får vända för att hämta nästa precis, jublet vet inga gränser bland oss närmast sörjande och han kommer tillbaka till oss med ett än mer kaxigt leende på läpparna. Eftersom julklapparna innehöll varsin flaska bubbel blir det F1-mässigt sprut över sällskapet och ett tvillingpar som sitter vid bordet bredvid oss kommer nog inte att glömma Preko i första taget.
Efter denna uppvisning sitter vi kvar en stund till och samtalar med nyss nämnda tvillingtjejer för att sedan dra vidare till karaokebaren, klockan börjar dock bli mycket så vi inser att det inte finns möjlighet till några större utsvävningar där så vi letar oss tillbaka till hytten för lite sömnintag. Klockan är runt 03.00 och det är ett gäng trötta grabbar som möter John Blund... Dock är lugnet kortvarigt då vi har klockan på ringning 09.00 då frukosten ska intas, vi slänger i oss lite mackor och annat innan vi kliver av båten i Tallinns hamn. Äntligen framme! Klockan är dock strax efter 10.00 och turneringen ska köra igång 12.00 så det är lite bråttom, vi hugger första bästa taxi till hotellet och möts av en hyfsad kö till incheckningen. Efter tålamodigt köande får vi dock beskedet att våra rum hyrts ut till andra gäster, eftersom vi inte dök upp på fredagen ville de göra dubbla pengar och hyra ut våra redan förbokade rum. Något stressade över att inte kunna fräscha till oss står vi och stampar vid disken utan att kunna göra något, som tur är får jag loss ett rum(bland de sista att få det) precis innan turneringsstart så jag rusar upp på rummet och stressduschar samt ilar ned till turneringen precis innan starten går.
Det blev till slut 189 spelare till turneringen där taket var satt till 200 till en början, i och med problemen med flyg och så vidare var det några som föll bort längs vägen. Jag lottas till ett helt ok bord där det dock är fyra stackar som är sitting out så det blir en form av shorthanded-spel, spelarna vid bordet känns inte farliga. Det är tre lösa individer där två är ester, en nervös svensk samt en mer skicklig polack som även visade sig vara vinnaren av fredagens turnering. Jag tappar lite till en början men jobbar snart ikapp det hela då det är väldigt synbenäget bord, till första pausen har jag lyckats spela upp startstacken på 15k till runt 22k, efter pausen får jag dock byta bord och får min eviga kombatant Marcus Palm vid bordet bland annat. Den som dock kommer att visa sig vara min värsta motståndare är en halvdragen norrman direkt till höger, han är som en katt med 100 000 liv för den jäveln går inte att döda. Det är dock glad stämning vid bordet och jag sitter och småsnackar med Marcus mest hela tiden och vi har det allmänt trevligt, jag får inga händer i princip utan sitter och viker och viker. Stacken krymper ju självklart i och med detta och en stund innan pausen tappar jag 10k till norrmannen då han ställt i tid och otid med en massa skit, när jag får 66 efter att han ställt igen så ser jag inget annat val än att syna. Tyvärr för min del har han vaknat upp med TT den här gången och jag är hyfsad nedsablad, lite tung i sinnet kämpar jag på och i sista handen inför den andra pausen har jag AQ där jag ser en flopp tillsammans med nyss nämnda norrman. Den kommer AJx med två ruter, jag bettar och får en all-in från honom igen och går in i thinktanken. Sett till hans lösa spel kan han ha vad som helst i det här läget och jag tvingar mig själv till syn till slut, han visar upp 67 i ruter för flushdraget. Turn kommer ett A til och river blankar och min uppdubbling är ett faktum, nu har jag nästan 30k.
Efter andra pausen tappar jag dock direkt 10k till norrmannen igen då vi hamnar i en all-in situation där han sitter på AQ och jag på 88 eller något liknande pocketpar, självklart träffar han dock en Q coh jag är nere på 20k igen. Därifrån och framåt händer det ingenting, under hela dagens runt sex timmar av spel får jag bara en AK, en AQ och mitt bästa pocket blir TT. När jag är nere på 8BB plockar jag upp 88 på SB och när en kille har limpat och en annan slagit upp det till 4BB ser jag inget annat än att jag måste pusha. Alla viker utom höjaren som synar och visar upp AA, grattis för den tajmingen. Brädan hjälper mig inte och jag är ute på en 80-nånting plats, jag är dock riktigt nöjd med mitt spel för jag kände inte att jag gjorde ett enda misstag utan spelade precis så som jag borde. Korten och träffbilden kan jag inte göra något åt så det var bara att tacka för sig och önska de andra lycka till, nya tag nästa gång.
Direkt efter uttåget drar jag och P1 iväg och käkar på Goodwin, vilket må vara det bästa steakhouset ever. Så gott som köttet var där går inte att beskriva och alla som åt där var överens, ruskigt gott på alla plan. Efterrätten intogs också i form av en cheesecake och det var en nöjd duo som letade sig tillbaka till hotellet där P1 kastade in handduken och gjorde kväll medan jag gick tillbaka till kasinot för att uppdatera mig om läget. De flesta i vårt gäng hade åkt ut så jag slog följe med Ryssen och Sudde till Goodwin igen för de skulle käka också, jag sippade på lite manliga jordgubbs-Mojitos medan de intog sin mat tillsammans med Mördaren och Lordspace. Efter en stund kommer även Rille och Rami för att göra oss sällskap och efter maten bestäms det att det är dags för utgång, vi blir ett tappert gäng på fem peroner som söker oss ut i Tallinns nattliv. Vi irrar först in oss på en karaokebar där vi först får en rejäl uppvisning i operasång bara för att sedan se samma tjej kraschlanda med Lady Gagas "Pokerface", vi letar oss vidare och hamnar på en riktigt skön jazzclub där vi blir kvar en bra stund med intensivt intag av drinkar. Jag och Pommes försöker oss på en offensiv mot de lokala damerna men vi kraschar och brinner upp innan vi ens hunnit presentera oss så vi fokuserar på drinkarna istället... När klockan passerat midnatt drar vi oss tyvärr vidare till ett sunkställe som Mördaren förespråkat starkt, en mindre sexig och intressant klubb får man leta efter. 90% av klientelet är av manligt kön och draget är obefintligt, trots det gör vi ett tappert försök att skapa drag genom att beställa in ett spritbord men även här stöter vi på övermäktigt motstånd, till slut splittras vårt gäng och jag och Rille letar oss tillbaka till hotellet för att kalla det natt.
Dagen efter bär det av med flyg tillbaka till Sverige och den här resan sker sjukt nog utan några som helst incidenter, vissa mår lite sämre än andra dock efter nattens äventyr men själv har jag läget under hyfsad kontroll. För min del har dock veckan bara börjat då jag bara vänder på Arlanda för att dra iväg på en tjänsteresa från söndag till torsdag...
När jag väl landar på svensk mark på torsdagen igen är jag mör som en fisk och somnnar gott i sängen hemma, veckans händelser är dock inte slut där utan på fredagen är det dags för julfest på främmande ort så det blir ännu en lång, om än riktigt trevlig, natt innan jag återigen får landa lite mer permanent i den egna sängen. Lördagen tillbringas i hyfsat komalikt tillstånd men på kvällen luras jag iväg på ytterligare utgång som dock visar sig vara ganska halvhjärtad så efter att draget vägrar att infinna sig slänger jag in handduken på riktigt och beger mig hem, någon måtta får det vara. Söndagen försvinner i ett töcken av kalasande i Hallstahammar då en kompis samt storebrors fru och son firar födelsedagar så det blir stressköp av presenter innan det bär av ut i snöstormen. Efter trevligt umgänge i fyra timmar packar jag ihop mina grejer och tar med mig katten hem från föräldrarna och där är vi nu, inte många timmar kvar av helgen och jag känner mig återigen speedad av att bara ha redogjort den senaste veckans händelser. Jag ska inte klaga men lite lugn och ro nu skulle inte skada...
Det jag tar med mig mest efter den här veckan är någon form av livsglädjespåfyllning, jag har verkligen insett att jag har mycket energi att hämta från en hel del folk i min närhet. I Tallinn kändes det nästan jobbigt att jag inte hann hänga med alla jag ville hänga med, det fanns så mycket skönt folk att tiden inte räckte till riktigt. Det är ju dock helt klart ett i-landsproblem så jag ska inte klaga...och resten av veckan har också visat på att jag även har mycket skönt folk runt mig i yrkeslivet, det är rätt lätt att glömma det i vardagen. Summa summarum kan jag bara konstatera att jag behöver göra mer sådana här utflykter för den energin är guld värd, riktigt skönt att ha tankat upp nivåerna ordentligt! Tack allihopa! En eloge till Jens & co som styrde upp allting med Tallinn-resan så där ad hoc, riktigt bra gjort att få allt att funka trots bekymren. WP!
Det började förra fredagen då ett stycke Tallinn skulle intas av flerhundrahövdad skara av pokerentusiaster och redan 05.50 blev jag upplockad av Valterego med fru för färd mot Arlanda, flyget skulle gå 08.40 så vi var ute i god tid, färden mot flygplatsen avklarades utan några större debacle men väl på plats möttes vi av ett dystert besked på informationstavlan. Klockan 10.20 skulle mer besked komma och vi började ana trubbel, än så länge var dock allting under kontroll så vi såg det hela bara som ett tillfälle att inta en rejäl frukost i lugn och ro. Vi gjorde om Starbucks till vårt base camp och efter att ha inhandlat en frukost för det habila priset av 216 kr kändes det inte mer än rätt att inta den så som att varje tugga var värd de 10 kronor den hade kostat. Det dröjer dock inte länge innan tavlorna visar att beräknad avgångstid är 12.35 och nu börjar det knorras i leden, vi är nästintill 50 personer på flygplatsen som ska iväg på denna Superweekend men alla inser att det inte finns så mycket mer att göra än att vänta. Efter att ha dödat ytterligare en timme visar det sig att flyget är helt inställt och de senare flyg som går är fullbokade, lite panik uppstår i leden tills Jens Jadbäck från Nordicbet tar tag i saker och ting och börjar ringa runt. Han lyckas med konststycket att få kasinot att flytta huvudturneringen till lördag samt att ordna färjebiljetter till alla så istället för att ta flyget blir det torsk på Tallinn revisited.
Vi packar in oss i en buss och det bär av mot centrala delarna av Stockholm för att hämta lite marker från Nordicbets huvudkontor innan vi når Värtahamnen, efter lite väntan där släpps vi ombord och får sjunka ner i våra hyttsängar en aning utmattade av dagens nervpärs. Jag delar hytt med Everland, Bengt och P1 vilket är ett skönt gäng så jag har ingenting att klaga på, vi försöker sova lite innan den utlovade buffén klockan 20.00 men det blir inte många blund utan vi går upp och handlar lite istället så jag stjälper i mig fyra Breezers som uppvärmning inför maten, tyckte jag var värd det efter det visade tålamodet under dagen. Maten är god och Jens fortsätter att visa sig från sin bästa sida genom att bjuda på kalaset(ja, antagligen inte han själv personligen då men ni förstår...) och stämningen är god bland denna blandade och brokiga skara av pokermänniskor, efter matintaget styr vissa kosan till en hyrd konferenslokal för lite cg-slask medan resterande drar till diverse barer. Jag tillhör den senare skaran så jag hamnar i den ack så klassiska varianten av Finlandsbåts-bar med heltäckande matta och tight grupperade soffgrupper, efter att ha suttit och snackat skit där en stund med P1 och Bengt dyker Preko upp med en hög av lotter i hand. Han är känd för att ha tur i lotterier så han proklamerar stolt innan dragningen att han minsann inte är nöjd om han inte får minst två av de sex priser som står på spel. Det börjar mindre bra när de tre första priserna går till annat löst folk, han börjar bli lite nervös men tror ni inte att fjärde priset bär hans nummer så han kliver stolt fram till scen för att ta emot en tidig julklapp. Han hinner knappt av scen innan han får vända för att hämta nästa precis, jublet vet inga gränser bland oss närmast sörjande och han kommer tillbaka till oss med ett än mer kaxigt leende på läpparna. Eftersom julklapparna innehöll varsin flaska bubbel blir det F1-mässigt sprut över sällskapet och ett tvillingpar som sitter vid bordet bredvid oss kommer nog inte att glömma Preko i första taget.
Efter denna uppvisning sitter vi kvar en stund till och samtalar med nyss nämnda tvillingtjejer för att sedan dra vidare till karaokebaren, klockan börjar dock bli mycket så vi inser att det inte finns möjlighet till några större utsvävningar där så vi letar oss tillbaka till hytten för lite sömnintag. Klockan är runt 03.00 och det är ett gäng trötta grabbar som möter John Blund... Dock är lugnet kortvarigt då vi har klockan på ringning 09.00 då frukosten ska intas, vi slänger i oss lite mackor och annat innan vi kliver av båten i Tallinns hamn. Äntligen framme! Klockan är dock strax efter 10.00 och turneringen ska köra igång 12.00 så det är lite bråttom, vi hugger första bästa taxi till hotellet och möts av en hyfsad kö till incheckningen. Efter tålamodigt köande får vi dock beskedet att våra rum hyrts ut till andra gäster, eftersom vi inte dök upp på fredagen ville de göra dubbla pengar och hyra ut våra redan förbokade rum. Något stressade över att inte kunna fräscha till oss står vi och stampar vid disken utan att kunna göra något, som tur är får jag loss ett rum(bland de sista att få det) precis innan turneringsstart så jag rusar upp på rummet och stressduschar samt ilar ned till turneringen precis innan starten går.
Det blev till slut 189 spelare till turneringen där taket var satt till 200 till en början, i och med problemen med flyg och så vidare var det några som föll bort längs vägen. Jag lottas till ett helt ok bord där det dock är fyra stackar som är sitting out så det blir en form av shorthanded-spel, spelarna vid bordet känns inte farliga. Det är tre lösa individer där två är ester, en nervös svensk samt en mer skicklig polack som även visade sig vara vinnaren av fredagens turnering. Jag tappar lite till en början men jobbar snart ikapp det hela då det är väldigt synbenäget bord, till första pausen har jag lyckats spela upp startstacken på 15k till runt 22k, efter pausen får jag dock byta bord och får min eviga kombatant Marcus Palm vid bordet bland annat. Den som dock kommer att visa sig vara min värsta motståndare är en halvdragen norrman direkt till höger, han är som en katt med 100 000 liv för den jäveln går inte att döda. Det är dock glad stämning vid bordet och jag sitter och småsnackar med Marcus mest hela tiden och vi har det allmänt trevligt, jag får inga händer i princip utan sitter och viker och viker. Stacken krymper ju självklart i och med detta och en stund innan pausen tappar jag 10k till norrmannen då han ställt i tid och otid med en massa skit, när jag får 66 efter att han ställt igen så ser jag inget annat val än att syna. Tyvärr för min del har han vaknat upp med TT den här gången och jag är hyfsad nedsablad, lite tung i sinnet kämpar jag på och i sista handen inför den andra pausen har jag AQ där jag ser en flopp tillsammans med nyss nämnda norrman. Den kommer AJx med två ruter, jag bettar och får en all-in från honom igen och går in i thinktanken. Sett till hans lösa spel kan han ha vad som helst i det här läget och jag tvingar mig själv till syn till slut, han visar upp 67 i ruter för flushdraget. Turn kommer ett A til och river blankar och min uppdubbling är ett faktum, nu har jag nästan 30k.
Efter andra pausen tappar jag dock direkt 10k till norrmannen igen då vi hamnar i en all-in situation där han sitter på AQ och jag på 88 eller något liknande pocketpar, självklart träffar han dock en Q coh jag är nere på 20k igen. Därifrån och framåt händer det ingenting, under hela dagens runt sex timmar av spel får jag bara en AK, en AQ och mitt bästa pocket blir TT. När jag är nere på 8BB plockar jag upp 88 på SB och när en kille har limpat och en annan slagit upp det till 4BB ser jag inget annat än att jag måste pusha. Alla viker utom höjaren som synar och visar upp AA, grattis för den tajmingen. Brädan hjälper mig inte och jag är ute på en 80-nånting plats, jag är dock riktigt nöjd med mitt spel för jag kände inte att jag gjorde ett enda misstag utan spelade precis så som jag borde. Korten och träffbilden kan jag inte göra något åt så det var bara att tacka för sig och önska de andra lycka till, nya tag nästa gång.
Direkt efter uttåget drar jag och P1 iväg och käkar på Goodwin, vilket må vara det bästa steakhouset ever. Så gott som köttet var där går inte att beskriva och alla som åt där var överens, ruskigt gott på alla plan. Efterrätten intogs också i form av en cheesecake och det var en nöjd duo som letade sig tillbaka till hotellet där P1 kastade in handduken och gjorde kväll medan jag gick tillbaka till kasinot för att uppdatera mig om läget. De flesta i vårt gäng hade åkt ut så jag slog följe med Ryssen och Sudde till Goodwin igen för de skulle käka också, jag sippade på lite manliga jordgubbs-Mojitos medan de intog sin mat tillsammans med Mördaren och Lordspace. Efter en stund kommer även Rille och Rami för att göra oss sällskap och efter maten bestäms det att det är dags för utgång, vi blir ett tappert gäng på fem peroner som söker oss ut i Tallinns nattliv. Vi irrar först in oss på en karaokebar där vi först får en rejäl uppvisning i operasång bara för att sedan se samma tjej kraschlanda med Lady Gagas "Pokerface", vi letar oss vidare och hamnar på en riktigt skön jazzclub där vi blir kvar en bra stund med intensivt intag av drinkar. Jag och Pommes försöker oss på en offensiv mot de lokala damerna men vi kraschar och brinner upp innan vi ens hunnit presentera oss så vi fokuserar på drinkarna istället... När klockan passerat midnatt drar vi oss tyvärr vidare till ett sunkställe som Mördaren förespråkat starkt, en mindre sexig och intressant klubb får man leta efter. 90% av klientelet är av manligt kön och draget är obefintligt, trots det gör vi ett tappert försök att skapa drag genom att beställa in ett spritbord men även här stöter vi på övermäktigt motstånd, till slut splittras vårt gäng och jag och Rille letar oss tillbaka till hotellet för att kalla det natt.
Dagen efter bär det av med flyg tillbaka till Sverige och den här resan sker sjukt nog utan några som helst incidenter, vissa mår lite sämre än andra dock efter nattens äventyr men själv har jag läget under hyfsad kontroll. För min del har dock veckan bara börjat då jag bara vänder på Arlanda för att dra iväg på en tjänsteresa från söndag till torsdag...
När jag väl landar på svensk mark på torsdagen igen är jag mör som en fisk och somnnar gott i sängen hemma, veckans händelser är dock inte slut där utan på fredagen är det dags för julfest på främmande ort så det blir ännu en lång, om än riktigt trevlig, natt innan jag återigen får landa lite mer permanent i den egna sängen. Lördagen tillbringas i hyfsat komalikt tillstånd men på kvällen luras jag iväg på ytterligare utgång som dock visar sig vara ganska halvhjärtad så efter att draget vägrar att infinna sig slänger jag in handduken på riktigt och beger mig hem, någon måtta får det vara. Söndagen försvinner i ett töcken av kalasande i Hallstahammar då en kompis samt storebrors fru och son firar födelsedagar så det blir stressköp av presenter innan det bär av ut i snöstormen. Efter trevligt umgänge i fyra timmar packar jag ihop mina grejer och tar med mig katten hem från föräldrarna och där är vi nu, inte många timmar kvar av helgen och jag känner mig återigen speedad av att bara ha redogjort den senaste veckans händelser. Jag ska inte klaga men lite lugn och ro nu skulle inte skada...
Det jag tar med mig mest efter den här veckan är någon form av livsglädjespåfyllning, jag har verkligen insett att jag har mycket energi att hämta från en hel del folk i min närhet. I Tallinn kändes det nästan jobbigt att jag inte hann hänga med alla jag ville hänga med, det fanns så mycket skönt folk att tiden inte räckte till riktigt. Det är ju dock helt klart ett i-landsproblem så jag ska inte klaga...och resten av veckan har också visat på att jag även har mycket skönt folk runt mig i yrkeslivet, det är rätt lätt att glömma det i vardagen. Summa summarum kan jag bara konstatera att jag behöver göra mer sådana här utflykter för den energin är guld värd, riktigt skönt att ha tankat upp nivåerna ordentligt! Tack allihopa! En eloge till Jens & co som styrde upp allting med Tallinn-resan så där ad hoc, riktigt bra gjort att få allt att funka trots bekymren. WP!
torsdag 9 december 2010
Lättlurad...
Jag ilade hem fort från jobbet idag för att hinna med att köpa ett par nya jeans, tanken var att det inte skulle bli mer än så. Nu är ju inte jag mer än man och jag föll återigen för det klassiska expedit-tricket... Jag hinner knappt in i butiken innan en ung och hipp snubbe kliver fram och kollar hur läget är och så vidare, trevligt bemötande absolut. Han frågar vad jag är ute efter och plockar fram lite lämpliga modeller som jag kliver in och testar, nu visar det sig vara en storlek för liten så han får springa iväg efter ett par större medan jag står och hänger i de för små byxorna. Medan han är borta kliver en ung, söt och tatuerad tjej fram och säger att byxorna ser skitsnygga ut på mig och helt plötsligt väger hennes ord tyngre än snubbens så jag står där fånigt leendes tänkandes "Gör jag det? Är jag verkligen snygg? Coolt!" medan logiken i hjärnan bara skriker "NEEEEJ! Hon tycker du ser ut precis som den plufsiga feta finne du är men hon säger vad som helst för att öka på försäljningen förstår du väl?!?!". Jag skiter i logiken dock och suger åt mig, inspirerad av stunden ber jag killen springa efter ett par jeans i en annan modell som komplement till de förstnämnda. Samma procedur igen, så fort jag fått på mig dom och killen är iväg kommer hon fram och säger samma sak och jag blir lika fånleende igen. Som om det inte vore nog hakar killen på och drar ner en cardigan från en hylla och säger "Prova den här, tror den blir skitsnygg på dig.", lite motvilligt drar jag på mig den och känner mig hyfsat obekväm i den. Han fattar vinken och drar och ta taa, helt plötsligt står lilla tatuerade tjejen där plirandes med ögonen och säger igen att den sitter skitsnyggt på mig. Tack för det, Koivulainen går ifrån butiken 4k fattigare och ett par plagg rikare än tänkt. Vid betalningen lyckas jag ju involvera mig i en konversation med nyss nämnda tatuerade tjej samt hennes kvinnliga expeditkollega, jag har ju lyckats bli informerad under klädprovningen(tack Näsan) om att de har en VIP-kväll med 15% rabatt på allt i butiken så de undrar var jag fått reda på det. Jag ska ju vara lite cool och dra till med ett klassiskt uttryck så jag säger "Äsch, en liten fågel viskade det i mitt öga."...say what? Var fan kom "öga" ifrån? De reagerar ju snabbt på det hela och börjar asgarva, jag försöker för ett ögonblick återta initiativet men det är lönlöst så jag tar min kasse och lommar iväg med deras skratt ekande mot väggarna i den nästan på folk tomma gallerian.
På vägen hem glider jag förbi BMB och plockar upp min long lost rock också så nu är den återbördad till verkligheten, tänkte ett tag strunta i att hämta ut den helt och hållet och låta dom skänka den till någon bättre behövande men orkade inte vara så likgiltig. Nu hänger den i hallen men jag vet inte om jag är lyckligare för det...
Imorgon bitti bär det av till Tallinn för en helg av dekadens och synd...eller i alla fall lite gambling. Ett stycke Superweekend står på schemat och storklonken knackar förhoppningsvis på så här i juletider, måste ju få igen lite deg för att täcka för klädinköpen om inte annat. Jag har märkt en viss övertaggning hos vissa individer vad gäller helgen så jag kommer att tygla mig för att inte dras med för långt i det hela, jag är nöjd om jag bara får ett par dagars avslappnat umgänge med lite skönt folk. Om det sedan blir mer än så under ordnade former så är det bara ett plus, jag siktar dock på att spela turneringen seriöst och verkligen försöka odla fram någon form av klonking skills längs vägen. Efter det bär det direkt av på tjänsteresa så det blir väl tyst här på bloggen ett tag om jag inte orkar skriva några rader vid något svagt ögonblick. Nu måste jag börja packa och dona inför avresan om tio timmar, håll tummarna...
På vägen hem glider jag förbi BMB och plockar upp min long lost rock också så nu är den återbördad till verkligheten, tänkte ett tag strunta i att hämta ut den helt och hållet och låta dom skänka den till någon bättre behövande men orkade inte vara så likgiltig. Nu hänger den i hallen men jag vet inte om jag är lyckligare för det...
Imorgon bitti bär det av till Tallinn för en helg av dekadens och synd...eller i alla fall lite gambling. Ett stycke Superweekend står på schemat och storklonken knackar förhoppningsvis på så här i juletider, måste ju få igen lite deg för att täcka för klädinköpen om inte annat. Jag har märkt en viss övertaggning hos vissa individer vad gäller helgen så jag kommer att tygla mig för att inte dras med för långt i det hela, jag är nöjd om jag bara får ett par dagars avslappnat umgänge med lite skönt folk. Om det sedan blir mer än så under ordnade former så är det bara ett plus, jag siktar dock på att spela turneringen seriöst och verkligen försöka odla fram någon form av klonking skills längs vägen. Efter det bär det direkt av på tjänsteresa så det blir väl tyst här på bloggen ett tag om jag inte orkar skriva några rader vid något svagt ögonblick. Nu måste jag börja packa och dona inför avresan om tio timmar, håll tummarna...
tisdag 7 december 2010
So close no matter how far...
Seriöst, hur ofta ska jag ligga bra med i olika turneringar för att sedan bli brutalt våldförd på i slutskedet? Börjar bli en aning trött på det nu, jag fick ju den labila idén att jag skulle regga mig till det sista SM-eventet för i år d.v.s. deepstacken. Jag hade inte tänkt göra det men kände suget efter kvällens innebandypass, varför inte ge SM en sista chans och försöka skapa lite historia?
Det börjar riktigt segt då jag ganska fort tappar ner mig till 4k där startstacken var 10k, sedan börjar dock det envisa spelet och jag gnetar mig sakta men säkert uppåt för att strax efter första pausen hitta en minirusch där jag går från 10k till 28k på typ två händer. Riktigt skön liten händelseutveckling, efter det sansar mig en bra stund och ligger runt 40k och guppar. Det innebär en ömsom första plats ömsom en tredje plats, jag håller mig där stabilt och tar igen det jag tappar och vice versa. Vid ett tillfälle när jag försöker semistjäla med A2o från sen position får jag ett ställ från en semi-shortie från SB som jag känner mig tvungen att ta syn på då jag tror att mitt A-höga räcker bra. Tyvärr sitter han på AJo och det ser inte bra ut, turn leverar dock en hålstege medan rivern ger mig en efterlängtad tvåa. Skön liten underdogpott...dock hade jag gärna släppt den om jag vetat vad som komma skall. Bara någon hand efter det får jag KTo i utg-position som jag slår upp till 2,5BB, jag får syn från UTG+1 och fold av alla andra. Floppen kommer AQJ, ding ding. Jag checkar och han bettar ut ett ganska litet bet, jag slår om och han ställer med självklar syn från mig. Han har AJ och medan turn blankar så kommer ju rivern med ett av hans fyra outs, en pott på 44k går till honom och istället har jag runt 25k kvar istället för en trygg ledning i turneringen. Handen efter får jag 77 som en semishort ställer på innan det är min tur att agera, med fold fram till mig är jag rätt nöjd med situationen och tar en ganska lätt syn. Han har KJruter och floppen kommer med tre ruter, jag är nere på 20k.
Efter det blir det aggrospel på hög nivå och jag jobbar upp mig till runt 40k, då får jag dock byta bord och jag får QJo i första handen där. Jag slår upp och får en syn, floppen kommer 6-hög med två klöver och jag cbetar ut med syn från motståndaren. Turn en blank 9:a och han checkar, jag bettar 3/4-pott och han ställer, jag måste vika och är nere på 15k igen. Jag plockar en hand efter det så att jag är uppe på 18k när jag får JJ, jag ställer på en raise från killen som dödade min bluff precis och han tar autosynen med AKruter. Flopp T-hög, två ruter. Turn ruter och river blank. Istället för en angenäm tätkänning tar mitt äventyr bittert slut på en 29:e plats av 111(tror jag det var) startande, riktigt jävla surt för att vara ärlig. Jag fattar inte att jag ska behöva luras att tro att jag faktiskt har en chans för att sedan bara bli brutalt rövknullad flera gånger om, mitt anus är en blodig oigenkännbar sörja vid det här laget och de frekventa besöken där har förvandlat ringmuskeln till världens effektivaste svängdörrar. Det är helt sinnes...
Innebandyn gick väl ok, vi var bara sex stycken så det blev intensivt men utan att briljera lyckades jag röra på fläsket även om jag fick närkontakt med golvet även denna gång. Börjar bli en ful ovana att skrubba golvet med mitt bleka lekamen, förr eller senare kommer jag inte att resa mig igen.
På hemmaplan har katten oroat mig på sistone, för några veckor sedan fick hon för sig att pissa på mina träningskläder i två omgångar då de legat på golvet och luktat mysigt. Det är aldrig kul när katter börjar få dessa tendenser så jag har gått som världens luktdetektiv här hemma och varit supernojig över vad hon företar sig, vill ju inte att hon ska börja pissa ner hela lägenheten då det räcker att pokern pissar ner mig totalt. Nåväl, jag följer alltså minsta lilla steg hon tar och så fort hon börjar nosa på golvet på ett suspekt sätt ryter jag ett kraftfullt "Minttu!" för att få henne att hitta på något annat. Igår gick det till och med så långt att jag trodde att hon faktiskt gjort något på badrumsgolvet så jag la mig platt på golvet och luktade på fläcken för att se om det var hennes urin, dock var jag lite lättad när jag inte kunde urskilja den karaktäristiska surheten utan det var mest en allmänt skum lukt. Antagligen mitt anus som läckt från alla pokerpenetreringar när jag stått och borstat tänderna kvällen innan... I alla fall skapar det här ett visst stressmoment utöver det normala här i hemmets lugna vrå men än så länge har hårbollen verkat sköta sig så nu gäller det bara att hålla allt svettigt borta från golvet så hon inte får för sig att markera sitt revir mot de ack så farliga mysbyxorna som är beredda att ta över hela hennes territorium så fort hon vänder ryggen till. Doh.
Nej, nu är det dags att krypa till kojs och somna med en bitter tår i ögonvrån, poker är fan inte kul. På riktigt. Enda positiva idag var att jag äntligen var iväg och betalade reparationen av bilen då jag även där blivit bad beatad två gånger, jag har varit där vid två tillfällen för att betala och båda gångerna har deras kassaapparat strulat...borde väl heta kassa apparat kanske. I alla fall så gick det "bara" på 1 300 kr när jag räknat med runt 2 000 kr så det är fan så att jag nästan gått plus idag ändå...halleluja!
Det börjar riktigt segt då jag ganska fort tappar ner mig till 4k där startstacken var 10k, sedan börjar dock det envisa spelet och jag gnetar mig sakta men säkert uppåt för att strax efter första pausen hitta en minirusch där jag går från 10k till 28k på typ två händer. Riktigt skön liten händelseutveckling, efter det sansar mig en bra stund och ligger runt 40k och guppar. Det innebär en ömsom första plats ömsom en tredje plats, jag håller mig där stabilt och tar igen det jag tappar och vice versa. Vid ett tillfälle när jag försöker semistjäla med A2o från sen position får jag ett ställ från en semi-shortie från SB som jag känner mig tvungen att ta syn på då jag tror att mitt A-höga räcker bra. Tyvärr sitter han på AJo och det ser inte bra ut, turn leverar dock en hålstege medan rivern ger mig en efterlängtad tvåa. Skön liten underdogpott...dock hade jag gärna släppt den om jag vetat vad som komma skall. Bara någon hand efter det får jag KTo i utg-position som jag slår upp till 2,5BB, jag får syn från UTG+1 och fold av alla andra. Floppen kommer AQJ, ding ding. Jag checkar och han bettar ut ett ganska litet bet, jag slår om och han ställer med självklar syn från mig. Han har AJ och medan turn blankar så kommer ju rivern med ett av hans fyra outs, en pott på 44k går till honom och istället har jag runt 25k kvar istället för en trygg ledning i turneringen. Handen efter får jag 77 som en semishort ställer på innan det är min tur att agera, med fold fram till mig är jag rätt nöjd med situationen och tar en ganska lätt syn. Han har KJruter och floppen kommer med tre ruter, jag är nere på 20k.
Efter det blir det aggrospel på hög nivå och jag jobbar upp mig till runt 40k, då får jag dock byta bord och jag får QJo i första handen där. Jag slår upp och får en syn, floppen kommer 6-hög med två klöver och jag cbetar ut med syn från motståndaren. Turn en blank 9:a och han checkar, jag bettar 3/4-pott och han ställer, jag måste vika och är nere på 15k igen. Jag plockar en hand efter det så att jag är uppe på 18k när jag får JJ, jag ställer på en raise från killen som dödade min bluff precis och han tar autosynen med AKruter. Flopp T-hög, två ruter. Turn ruter och river blank. Istället för en angenäm tätkänning tar mitt äventyr bittert slut på en 29:e plats av 111(tror jag det var) startande, riktigt jävla surt för att vara ärlig. Jag fattar inte att jag ska behöva luras att tro att jag faktiskt har en chans för att sedan bara bli brutalt rövknullad flera gånger om, mitt anus är en blodig oigenkännbar sörja vid det här laget och de frekventa besöken där har förvandlat ringmuskeln till världens effektivaste svängdörrar. Det är helt sinnes...
Innebandyn gick väl ok, vi var bara sex stycken så det blev intensivt men utan att briljera lyckades jag röra på fläsket även om jag fick närkontakt med golvet även denna gång. Börjar bli en ful ovana att skrubba golvet med mitt bleka lekamen, förr eller senare kommer jag inte att resa mig igen.
På hemmaplan har katten oroat mig på sistone, för några veckor sedan fick hon för sig att pissa på mina träningskläder i två omgångar då de legat på golvet och luktat mysigt. Det är aldrig kul när katter börjar få dessa tendenser så jag har gått som världens luktdetektiv här hemma och varit supernojig över vad hon företar sig, vill ju inte att hon ska börja pissa ner hela lägenheten då det räcker att pokern pissar ner mig totalt. Nåväl, jag följer alltså minsta lilla steg hon tar och så fort hon börjar nosa på golvet på ett suspekt sätt ryter jag ett kraftfullt "Minttu!" för att få henne att hitta på något annat. Igår gick det till och med så långt att jag trodde att hon faktiskt gjort något på badrumsgolvet så jag la mig platt på golvet och luktade på fläcken för att se om det var hennes urin, dock var jag lite lättad när jag inte kunde urskilja den karaktäristiska surheten utan det var mest en allmänt skum lukt. Antagligen mitt anus som läckt från alla pokerpenetreringar när jag stått och borstat tänderna kvällen innan... I alla fall skapar det här ett visst stressmoment utöver det normala här i hemmets lugna vrå men än så länge har hårbollen verkat sköta sig så nu gäller det bara att hålla allt svettigt borta från golvet så hon inte får för sig att markera sitt revir mot de ack så farliga mysbyxorna som är beredda att ta över hela hennes territorium så fort hon vänder ryggen till. Doh.
Nej, nu är det dags att krypa till kojs och somna med en bitter tår i ögonvrån, poker är fan inte kul. På riktigt. Enda positiva idag var att jag äntligen var iväg och betalade reparationen av bilen då jag även där blivit bad beatad två gånger, jag har varit där vid två tillfällen för att betala och båda gångerna har deras kassaapparat strulat...borde väl heta kassa apparat kanske. I alla fall så gick det "bara" på 1 300 kr när jag räknat med runt 2 000 kr så det är fan så att jag nästan gått plus idag ändå...halleluja!
måndag 6 december 2010
SM-helg...
Helgen kom och gick som vanligt, det smäller bara till så är härligheten förbi och det är lite trist när veckorna i sig också har en tendens att snurra på i bra tempo. Det känns inte som att man riktigt hinner med mycket alls...även om man uppenbarligen gör det, som nu i helgen blev det återigen en hel del poker.
Lördagskvällen ägnades åt PLO-eventet i Unibets SM-satsning och det var nära att bli en exPLOsion men blev snarare en imPLOsion, jag lyckades hålla mig topp tre mer eller mindre hela vägen fram till min 21:a plats. Det var först mot slutet jag tappade och då tappade jag tyvärr så mycket att jag åkte ut, egentligen var det två händer som dräpte mig:
** Spel-ID 3657141724 startar - 2010-12-04 22:52:06
** Poker-SM Omaha €100 + €5[3673718]:Table 2 [Multi Table Omaha] (600|1,200 PL - MTT) Äkta peng.
Daviant sitter på plats 1 med 41475.00
julleswe sitter på plats 3 med 21255.00[Dealer]
Difmicke sitter på plats 4 med 12115.00
eyelie sitter på plats 5 med 14150.00
Koivulainen sitter på plats 6 med 67684.00
ollebull88 sitter på plats 8 med 62945.50
Dan_Glimne sitter på plats 9 med 28160.00
Magicmeerlin sitter på plats 10 med 54370.00
Difmicke lade lilla mörken - 300.00
eyelie lade stora mörken - 600.00
** Delar ut kort till Koivulainen: Dk, Knk, 5r, 10s
Koivulainen höjde till 1800.00
ollebull88 la sig
Dan_Glimne la sig
Magicmeerlin la sig
Daviant la sig
julleswe höjde till 4800.00
Difmicke la sig
eyelie la sig
Koivulainen synade - 4800.00
** Delar ut floppen: 10r, 5s, 8h
Koivulainen checkade
julleswe checkade
** Delar ut turnen: 3r
Koivulainen satsade - 10500.00
julleswe synade - 10500.00
** Delar ut River: 2r
Koivulainen satsade - 31500.00
julleswe gick all-in - 5955.00
julleswe visar: 8s, Er, 9r, Es
Koivulainen visar: Dk, Knk, 5r, 10s
julleswe vann 43410.00 från huvudpotten
Här vet jag att jag äger honom på floppen med mitt två par och min check är ju för att få honom att betta så att jag kan slå om men fanskapet checkar bakom, turn levererar det för honom så viktiga färgdraget som självklart sitter på rivern. Hade han bara bettat floppen hade jag tagit handen där och då eller i alla fall fått in pengarna bra, tyvärr drar han sin runner-runner färg till mitt stora förtret. Det är dock inte den stora handen utan den kommer här och jag vill gärna ha åsikter på mitt spel i den:
** Spel-ID 3657151653 startar - 2010-12-04 22:58:10
** Poker-SM Omaha €100 + €5[3673718]:Table 2 [Multi Table Omaha] (800|1,600 PL - MTT) Äkta peng.
Daviant sitter på plats 1 med 53075.00
julleswe sitter på plats 3 med 33010.00
Difmicke sitter på plats 4 med 23630.00
eyelie sitter på plats 5 med 11950.00
Koivulainen sitter på plats 6 med 44429.00
ollebull88 sitter på plats 8 med 65745.50
Dan_Glimne sitter på plats 9 med 26560.00
Magicmeerlin sitter på plats 10 med 43755.00[Dealer]
Daviant lade lilla mörken - 400.00
julleswe lade stora mörken - 800.00
** Delar ut kort till Koivulainen: 7r, 3s, 4k, Ek
Difmicke la sig
eyelie la sig
Koivulainen höjde till 2400.00
ollebull88 la sig
Dan_Glimne la sig
Magicmeerlin synade - 2400.00
Daviant la sig
julleswe la sig
** Delar ut floppen: 5s, 10k, 3k
Koivulainen satsade - 4000.00
Magicmeerlin synade - 4000.00
** Delar ut turnen: 8r
Koivulainen satsade - 10400.00
Magicmeerlin gick all-in - 37355.00
Koivulainen synade - 37355.00
Koivulainen visar: 7r, 3s, 4k, Ek
Magicmeerlin visar: 9k, Knr, Knk, Dk
** Delar ut River: Kr
Magicmeerlin vann 88710.00 från huvudpotten
Jag kan ju säga att jag lätt går för vinst i turneringar som dessa där ITM inte spelar någon roll ur ett ekonomiskt perspektiv och det är det som är avgörande för mig i den här "chanstagningen", jag har inte kollat outsen men jag tror mig ju ändå ha hyfsat mycket outs på turn och som också är vinnande outs. Jag läser honom som svag och så här i efterhand måste jag säga att hans push är usel, han är i princip tom i det läget och måste lita på att han träffar ett drag. Detta är han alltså beredd att sätta sin existens på spel med, ok att han också har väldigt mycket outs med öppet stegdrag och färgdraget samt trissouts. Jag hävdar dock att spelet i sig är kallt från hans sida, en syn är i mina ögon det helt rätta i det läget för att sedan kunna vika på rivern ifall handen inte förbättras och jag som motståndare fortsätter visa styrka. Jag läser ju honom som svag på grund av att han inte slår om på floppen, hade han träffat bra där hade han varit rädd för färgdraget och bombat tillbaka. Nu synar han bara och då måste han vara på drag där åttan på turn inte förbättrar hans eventuella draghand på något sätt, det är därför jag tror mig antingen ha honom som det är eller helt klart äga honom outs-mässigt. Åsikter? Spelade jag kasst? Ska jag vika min hand på hans omslag när vi spelar om ballongen och jag får drygt 30BB kvar bakom?
Efter det var det roliga slut och jag hade bara knappt en BB kvar och fick äran att bli utslagen av pokerprofessorn himself, herr Glimne. Det var lite bittert då jag som sagt legat bra till hela vägen och kände att jag spelade stabilt och bra, det är väl den näst sista handen som går att diskutera men jag ångrar den inte för jag hade bara som mål att ta första platsen och då känns det som att man måste våga för att vinna där det här läget kändes tillräckligt attraktivt för mig men fiskförklara mig gärna med hållbara argument.
Söndagen ägnades åt main event där jag i ren desperation reggade mig för den sista satelliten som gick 18.00 för €22 med runt 130 deltagare, tro det eller ej men jag lyckades till slut knipa en av de 12 platser som prispotten gav. Riktigt skönt med en liten miniklonk som gjorde att jag sparade €190 bara så där, jag hade ju tänkt köpa in vilket fall som helst men varje sparad krona är en vunnen krona. Själva main finns ju inget att säga om, jag kom aldrig in i det. Speedad och adrenalinstinn som jag var efter satelliten, som slutade fem minuter före starten av main, lyckades jag bluffa bort nästan 40% av stacken i den tredje handen och jag hämtade mig aldrig från det. Stacken åkte dock upp och ner mellan 5k och 8k tills jag var nere på runt 700 och vände innan det bar av uppåt igen, tyvärr till ingen nytta för efter en timme eller något var det slutspelat för mig. De här main eventen i SM-varianterna har blivit verkliga antiklimax för mig i år och jag tror att det beror på att jag velat för mycket för fort, jag har varit så sugen att spela dessa att jag gett mig in i dusterna direkt utan att blinka. Det är inte riktigt rätt taktik i de här djupa och flacka turneringarna, igår var det ju extra påtagligt i och med mitt adrenalin från satelliten precis innan.
Nåväl, jag är nöjd med min PLO-turnering i alla fall och känner att det är ett spel som jag utvecklat oerhört bara senaste året. Tyvärr visade det sig inte så tydligt ikväll när jag trots alla instinkters nej-skrik letade mig ner till Aqva för KM i PLO, hela åtta personer hade letat sig ner till denna första av två startdagar och jag trodde det skulle kunna bli en lätt promenad att bli bland de fem bästa som tar sig till finaldagen. Efter en bra start med dubblad stack rasade allting efter lite medvetna slowrolls och andra psykningar mot mig och sista biten var bara en förnedring av mig, så fort jag tiltat iväg alla marker tog jag bara min jacka och gick därifrån utan att vända mig om. Lite ledsen i ögat blir man men det är väl bara att bita ihop och komma igen, just nu är jag dock fortfarande helt anti allt vad poker heter och skulle inte ens spela om jag fick en miljon. Eller ja, ok då, kanske då...
Annars laddas det för helgens bravader i Tallinn då ett stycke Superweekend ska klaras av, trots lite pessimistiska rapporter i början om antalet deltagare verkar det som att taket på 200 nås vilket innebär att prispotten kommer att ligga på €60 000 i huvudturneringen. Inte illa pinkat, vore inte alls fel att åka hem med runt 125k-150k som första priset bör landa på. Nu är det ju en bit kvar tills segerchecken kan cashas men hoppet finns... Hemfärd på söndagen och nu är det så illa att jag inte ens hinner hem emellan utan jag får vända på Arlanda och dra iväg på en femdagars tjänsteresa som jag kommer hem ifrån på torsdagskvällen. På fredagen där är det sedan julfest på jobbet så det kommer att bli hyfsat intensivt de kommande två veckorna då det redan nu finns mycket att göra på de flesta fronterna, jag ska väl dock inte klaga utan vara glad åt att mina dagar är späckade av diverse aktiviteter.
Nu ska jag väl nästan börja leta mig i säng trots att klockan ännu inte slagit 22.00, har planer på att försöka ta mig till jobbet i arla gryning. Jag kanske dock sparkar igång xboxen innan dess och lönnmördar några oskyldiga i Assassin's Creed:Brotherhood eller bara lattjar runt lite med Kinect, vi får väl se vem som vinner kampen mellan ängel-Koivulainen och djävul-Koivulainen. Jag är ju en snäll teddybjörn i grunden så segern borde vara given...
Lördagskvällen ägnades åt PLO-eventet i Unibets SM-satsning och det var nära att bli en exPLOsion men blev snarare en imPLOsion, jag lyckades hålla mig topp tre mer eller mindre hela vägen fram till min 21:a plats. Det var först mot slutet jag tappade och då tappade jag tyvärr så mycket att jag åkte ut, egentligen var det två händer som dräpte mig:
** Spel-ID 3657141724 startar - 2010-12-04 22:52:06
** Poker-SM Omaha €100 + €5[3673718]:Table 2 [Multi Table Omaha] (600|1,200 PL - MTT) Äkta peng.
Daviant sitter på plats 1 med 41475.00
julleswe sitter på plats 3 med 21255.00[Dealer]
Difmicke sitter på plats 4 med 12115.00
eyelie sitter på plats 5 med 14150.00
Koivulainen sitter på plats 6 med 67684.00
ollebull88 sitter på plats 8 med 62945.50
Dan_Glimne sitter på plats 9 med 28160.00
Magicmeerlin sitter på plats 10 med 54370.00
Difmicke lade lilla mörken - 300.00
eyelie lade stora mörken - 600.00
** Delar ut kort till Koivulainen: Dk, Knk, 5r, 10s
Koivulainen höjde till 1800.00
ollebull88 la sig
Dan_Glimne la sig
Magicmeerlin la sig
Daviant la sig
julleswe höjde till 4800.00
Difmicke la sig
eyelie la sig
Koivulainen synade - 4800.00
** Delar ut floppen: 10r, 5s, 8h
Koivulainen checkade
julleswe checkade
** Delar ut turnen: 3r
Koivulainen satsade - 10500.00
julleswe synade - 10500.00
** Delar ut River: 2r
Koivulainen satsade - 31500.00
julleswe gick all-in - 5955.00
julleswe visar: 8s, Er, 9r, Es
Koivulainen visar: Dk, Knk, 5r, 10s
julleswe vann 43410.00 från huvudpotten
Här vet jag att jag äger honom på floppen med mitt två par och min check är ju för att få honom att betta så att jag kan slå om men fanskapet checkar bakom, turn levererar det för honom så viktiga färgdraget som självklart sitter på rivern. Hade han bara bettat floppen hade jag tagit handen där och då eller i alla fall fått in pengarna bra, tyvärr drar han sin runner-runner färg till mitt stora förtret. Det är dock inte den stora handen utan den kommer här och jag vill gärna ha åsikter på mitt spel i den:
** Spel-ID 3657151653 startar - 2010-12-04 22:58:10
** Poker-SM Omaha €100 + €5[3673718]:Table 2 [Multi Table Omaha] (800|1,600 PL - MTT) Äkta peng.
Daviant sitter på plats 1 med 53075.00
julleswe sitter på plats 3 med 33010.00
Difmicke sitter på plats 4 med 23630.00
eyelie sitter på plats 5 med 11950.00
Koivulainen sitter på plats 6 med 44429.00
ollebull88 sitter på plats 8 med 65745.50
Dan_Glimne sitter på plats 9 med 26560.00
Magicmeerlin sitter på plats 10 med 43755.00[Dealer]
Daviant lade lilla mörken - 400.00
julleswe lade stora mörken - 800.00
** Delar ut kort till Koivulainen: 7r, 3s, 4k, Ek
Difmicke la sig
eyelie la sig
Koivulainen höjde till 2400.00
ollebull88 la sig
Dan_Glimne la sig
Magicmeerlin synade - 2400.00
Daviant la sig
julleswe la sig
** Delar ut floppen: 5s, 10k, 3k
Koivulainen satsade - 4000.00
Magicmeerlin synade - 4000.00
** Delar ut turnen: 8r
Koivulainen satsade - 10400.00
Magicmeerlin gick all-in - 37355.00
Koivulainen synade - 37355.00
Koivulainen visar: 7r, 3s, 4k, Ek
Magicmeerlin visar: 9k, Knr, Knk, Dk
** Delar ut River: Kr
Magicmeerlin vann 88710.00 från huvudpotten
Jag kan ju säga att jag lätt går för vinst i turneringar som dessa där ITM inte spelar någon roll ur ett ekonomiskt perspektiv och det är det som är avgörande för mig i den här "chanstagningen", jag har inte kollat outsen men jag tror mig ju ändå ha hyfsat mycket outs på turn och som också är vinnande outs. Jag läser honom som svag och så här i efterhand måste jag säga att hans push är usel, han är i princip tom i det läget och måste lita på att han träffar ett drag. Detta är han alltså beredd att sätta sin existens på spel med, ok att han också har väldigt mycket outs med öppet stegdrag och färgdraget samt trissouts. Jag hävdar dock att spelet i sig är kallt från hans sida, en syn är i mina ögon det helt rätta i det läget för att sedan kunna vika på rivern ifall handen inte förbättras och jag som motståndare fortsätter visa styrka. Jag läser ju honom som svag på grund av att han inte slår om på floppen, hade han träffat bra där hade han varit rädd för färgdraget och bombat tillbaka. Nu synar han bara och då måste han vara på drag där åttan på turn inte förbättrar hans eventuella draghand på något sätt, det är därför jag tror mig antingen ha honom som det är eller helt klart äga honom outs-mässigt. Åsikter? Spelade jag kasst? Ska jag vika min hand på hans omslag när vi spelar om ballongen och jag får drygt 30BB kvar bakom?
Efter det var det roliga slut och jag hade bara knappt en BB kvar och fick äran att bli utslagen av pokerprofessorn himself, herr Glimne. Det var lite bittert då jag som sagt legat bra till hela vägen och kände att jag spelade stabilt och bra, det är väl den näst sista handen som går att diskutera men jag ångrar den inte för jag hade bara som mål att ta första platsen och då känns det som att man måste våga för att vinna där det här läget kändes tillräckligt attraktivt för mig men fiskförklara mig gärna med hållbara argument.
Söndagen ägnades åt main event där jag i ren desperation reggade mig för den sista satelliten som gick 18.00 för €22 med runt 130 deltagare, tro det eller ej men jag lyckades till slut knipa en av de 12 platser som prispotten gav. Riktigt skönt med en liten miniklonk som gjorde att jag sparade €190 bara så där, jag hade ju tänkt köpa in vilket fall som helst men varje sparad krona är en vunnen krona. Själva main finns ju inget att säga om, jag kom aldrig in i det. Speedad och adrenalinstinn som jag var efter satelliten, som slutade fem minuter före starten av main, lyckades jag bluffa bort nästan 40% av stacken i den tredje handen och jag hämtade mig aldrig från det. Stacken åkte dock upp och ner mellan 5k och 8k tills jag var nere på runt 700 och vände innan det bar av uppåt igen, tyvärr till ingen nytta för efter en timme eller något var det slutspelat för mig. De här main eventen i SM-varianterna har blivit verkliga antiklimax för mig i år och jag tror att det beror på att jag velat för mycket för fort, jag har varit så sugen att spela dessa att jag gett mig in i dusterna direkt utan att blinka. Det är inte riktigt rätt taktik i de här djupa och flacka turneringarna, igår var det ju extra påtagligt i och med mitt adrenalin från satelliten precis innan.
Nåväl, jag är nöjd med min PLO-turnering i alla fall och känner att det är ett spel som jag utvecklat oerhört bara senaste året. Tyvärr visade det sig inte så tydligt ikväll när jag trots alla instinkters nej-skrik letade mig ner till Aqva för KM i PLO, hela åtta personer hade letat sig ner till denna första av två startdagar och jag trodde det skulle kunna bli en lätt promenad att bli bland de fem bästa som tar sig till finaldagen. Efter en bra start med dubblad stack rasade allting efter lite medvetna slowrolls och andra psykningar mot mig och sista biten var bara en förnedring av mig, så fort jag tiltat iväg alla marker tog jag bara min jacka och gick därifrån utan att vända mig om. Lite ledsen i ögat blir man men det är väl bara att bita ihop och komma igen, just nu är jag dock fortfarande helt anti allt vad poker heter och skulle inte ens spela om jag fick en miljon. Eller ja, ok då, kanske då...
Annars laddas det för helgens bravader i Tallinn då ett stycke Superweekend ska klaras av, trots lite pessimistiska rapporter i början om antalet deltagare verkar det som att taket på 200 nås vilket innebär att prispotten kommer att ligga på €60 000 i huvudturneringen. Inte illa pinkat, vore inte alls fel att åka hem med runt 125k-150k som första priset bör landa på. Nu är det ju en bit kvar tills segerchecken kan cashas men hoppet finns... Hemfärd på söndagen och nu är det så illa att jag inte ens hinner hem emellan utan jag får vända på Arlanda och dra iväg på en femdagars tjänsteresa som jag kommer hem ifrån på torsdagskvällen. På fredagen där är det sedan julfest på jobbet så det kommer att bli hyfsat intensivt de kommande två veckorna då det redan nu finns mycket att göra på de flesta fronterna, jag ska väl dock inte klaga utan vara glad åt att mina dagar är späckade av diverse aktiviteter.
Nu ska jag väl nästan börja leta mig i säng trots att klockan ännu inte slagit 22.00, har planer på att försöka ta mig till jobbet i arla gryning. Jag kanske dock sparkar igång xboxen innan dess och lönnmördar några oskyldiga i Assassin's Creed:Brotherhood eller bara lattjar runt lite med Kinect, vi får väl se vem som vinner kampen mellan ängel-Koivulainen och djävul-Koivulainen. Jag är ju en snäll teddybjörn i grunden så segern borde vara given...
lördag 4 december 2010
Beauty and the beast...
Igår var det dags för tagteam-turnering på Aqva d.v.s. två spelare i varje lag där man turas om att ta vartannat beslut så om spelare 1 t.ex. checkar preflop så är det spelare 2 som får ta första beslutet på flopp och så vidare. Ett riktigt intressant koncept och bra mycket roligare än t.ex. lagvarianten där man spelar på olika bord och fördelar markerna inom laget i pauserna m.m., den här varianten blir ju mer som en gemensam upplevelse där man verkligen får dela på både glädje och misär. Jag slog ihop mina påsar med Stina, ett litet skrällbud kanske men ändå ett hyfsat naturligt val sett till vår historik då vi har riktigt bra koll på varandras personligheter. Det roliga var att hon tyckte det var så bra att vi skulle spela ihop för då kunde hon bromsa min aggressivitet men det skulle visa sig bli helt tvärtom, jag var den som fick dra i handbromsen några gånger. Vår käre klubbvärd döpte oss till "Beauty and the beast" och det blev en del interna diskussioner om vem som var vem men vi kom nog aldrig fram till något definitivt utan accepterade att den frågan nog förblir olöst...
Vi lottades till ett bord med lekfulla namn så som "The Buksvågerz", "Tight and tighter", "Helan och Halvan" samt ett lag till som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på. Det började lite småtungt för oss då vi tappade ner oss till 7k från startstacken 12,5k utan att göra några större misstag men efter en liten minirusch tog vi oss tillbaka till runt 11k när kvällens första stora hand kom. Jag kan redan nu dock tillägga att jag sällan varit med om så sjukt dåligt kortsnitt som vi hade under hela kvällen, högsta hålparet vi fick var TT och vi hade en AK och kanske två AQ samtidigt som de händer vi fick var i klass med K4 och Q7 hela tiden. Nu fick vi ju dock acceptera de händer vi fick och jobba så gott det gick med dom, vilket denna första stora hand får vara ett bevis på. Vi får K7klöver och Stina höjer upp det pre till 3xBB eller något dylikt, The Buksvågerz slår upp det till runt 9xBB och jag tar synen. Floppen kommer KQx och motståndarna bettar ut, Stina slår om och buksvågrarna ställer. Potten är rejält stor vid det här laget och eftersom vi spelar fyrhandat tror jag att vår kung kan stå eftersom motståndarna i det här fallet är rätt luriga i sitt spel generellt, jag tar i alla fall synen och får tyvärr se herrarna vika upp AK. Jag är dock dealer och har inte gett upp hoppet, innan turn ber jag om en sjua men det blir en tia eller något men jag gör samma sak inför rivern och se på fan...där kom ju en sjua. The Buksvågerz är ute och om blickar skulle kunna döda vore jag och Stina två våta fläckar vid det här laget...
Efter den handen är vi uppe på nästan 25k som vi fortsätter att förvalta ett tag innan vi hamnar i nästa dust, denna gång mot Helan och Halvan. Vi har Q7o och jag tror Stina slår upp den pre och motståndarna synar, floppen kommer 4xQ med två spader och jag bettar ut. En i motståndarlaget gör en minraise tillbaka varpå Stina gör likadant d.v.s. dubblar deras bet, nu kommer det en all-in från dom och beslutet är återigen mitt om vi ska syna en all-in eller inte. I det här läget ser jag än mindre läge att vika jämfört med fallet mot Buksvågerz men skillnaden är att jag i det här fallet är mer eller mindre övertygad om att vi ligger under, dock finns det inte på världskartan att vika handen så jag tar till slut synen. Som tack får jag en rak höger på axeln från Stina som vrålar att hon visste att vi hade dom, grym read av henne i så fall men det visade sig vara rätt då de satt på A4sp och hade rätt bra drag. Turn kommer en Q till och river en 9ruter vilket gör att vi är uppe på 44k helt plötsligt och livet leker, vi är riktigt nöjda med spelet och samspelet oss emellan, det känns som att vi fullföljer den andres tankespår hela tiden.
Nu tar dock oflytet över för vår del då vi tappar stora potter trots att vi ändå får in allt med bäst hand, först dubblar vi upp Tight and tighter när vi först raisat upp det pre med omslag all-in från dom som vi tar syn på, vi har 55 och de har A7. Floppen blankar men tyvärr kommer det en vidrig sjua på turn samtidigt som rivern blankar, vi tappar runt 15k i den handen och är nere på average. Strax efteråt får vi in det med 99 mot T8 pre mot ett halvshort lag, självklart träffar de sin tia och vi tappar än mer. Strax innan andra pausen är vi nere på 15k med blinds på 600/1200 eller något liknande, vi har 72o på BB och checkar en limp från SB. Floppen kommer A79 och jag bettar ut vår träff som vi får syn på, turn kommer en ljuvlig 7:a till och det är Stina som ska agera och hon pushar in ett brutalt överbett där vår all-in är 3xpotten. Både hon och jag börjar agera nervöst och efter en lång stunds stek hittar motståndarna synen med A9 eller något liknande men när rivern blankar är vår uppdubbling ett faktum. Tror ni dock att jag får cred här? Nejdå, det är bara Stinas förtjänst så jag får sitta där tyst och lyssna på hennes lovordande av sig själv. Jag tror jag börjar förstå vem som är the beauty och vem som är the beast...
Efter den uppdubblingen är det dock misär för oss resten av turneringen, vi sitter säkert i två timmar och kämpar med näbbar och klor för att hålla oss flytande. Vi ligger hela tiden på runt 10-15BB utan att få något vettigt gjort, premiumhänderna skyr oss som elden och vi får stjäla med diverse skräp för att inte tappa konceptet helt. Vi lyckas gneta oss till finalbordet och det dröjer inte länge förrän ett lag åker och vi är fyra kvar med priser till tre, vi är fortfarande nere i 10BB-träsket och letar bara efter en hand att pusha med, till slut kommer den i form av A2o som Stina ställer med och vi får syn av Kalenderpojkarna som har KQo. Klassisk nätsyn och vi vet ju alltid hur de slutar, självklart kommer det en vidrig K på turn medan resten av brädan är slut så där var den sagan alles. Bittert...
Som helhet tycker jag vi spelade jävligt synkat och hade som sagt koll på varandra hela vägen, vi fullföljde varandras ageranden och bibehöll lugnet trots att det stormade en del kring oss till och från. En riktigt trevlig kväll som gärna hade fått toppas med en seger men man kan inte få allt här i livet, jag är riktigt nöjd med spelet och tycker inte vi gjorde bort oss någon gång även om motståndarna säkert har andra åsikter om det. För er som inte provat på det här spelkonceptet än rekommenderar jag det starkt ifall ni får tillfälle, det ger mycket att få diskutera taktik och få den andres input på spelet. Vi får väl se om Beauty and the beast får tillfälle att visa upp sig vid något annat tillfälle...
Ikväll blir det SM-spel på nätet, PLO står på schemat på Unibet och jag känner mig taggad efter att ha varit något stort på spåren i motsvarande SM-event på SvS. Det vore ju trevligt att ta hem det andra SM-tecknet till stan då Ryssen lyckades plocka hem mörkpokern i veckan. Stort grattis till det så här i efterskott! Imorgon är det ju main och även där blir det spel för egen del, ikväll läggs dock fokus på PLOn och jag hoppas PLO-gudarna är med mig. På tal om PLO, jag läste ju förut om att FBI/CIA i USA har någon form av övervakning av all trafik över nätet där de flaggar vissa nyckelord som ger utslag i deras system. Ett av dessa var ju PLO och därmed måste min blogg i deras ögon vara det största hotet efter Bin Laden så ofta som PLO skrivs, bara i det här stycket har det hittills skrivits sex gånger om jag inte räknar fel i all hast. Vi får väl hoppas att deras flaggningssystem blir överbelastat imorgon när jag skriver en segerkrönika...
Utöver det har det inte hunnit hända så mycket, jag sov medvetet sent idag och pallrade inte mig upp förrän runt 14-snåret. I am a slacker, yes I am. Nu blir det väl att titta på lite TV-serier som uppladdning inför PLOn som sparkar igång om knappa två timmar, wish me luck.
Vi lottades till ett bord med lekfulla namn så som "The Buksvågerz", "Tight and tighter", "Helan och Halvan" samt ett lag till som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på. Det började lite småtungt för oss då vi tappade ner oss till 7k från startstacken 12,5k utan att göra några större misstag men efter en liten minirusch tog vi oss tillbaka till runt 11k när kvällens första stora hand kom. Jag kan redan nu dock tillägga att jag sällan varit med om så sjukt dåligt kortsnitt som vi hade under hela kvällen, högsta hålparet vi fick var TT och vi hade en AK och kanske två AQ samtidigt som de händer vi fick var i klass med K4 och Q7 hela tiden. Nu fick vi ju dock acceptera de händer vi fick och jobba så gott det gick med dom, vilket denna första stora hand får vara ett bevis på. Vi får K7klöver och Stina höjer upp det pre till 3xBB eller något dylikt, The Buksvågerz slår upp det till runt 9xBB och jag tar synen. Floppen kommer KQx och motståndarna bettar ut, Stina slår om och buksvågrarna ställer. Potten är rejält stor vid det här laget och eftersom vi spelar fyrhandat tror jag att vår kung kan stå eftersom motståndarna i det här fallet är rätt luriga i sitt spel generellt, jag tar i alla fall synen och får tyvärr se herrarna vika upp AK. Jag är dock dealer och har inte gett upp hoppet, innan turn ber jag om en sjua men det blir en tia eller något men jag gör samma sak inför rivern och se på fan...där kom ju en sjua. The Buksvågerz är ute och om blickar skulle kunna döda vore jag och Stina två våta fläckar vid det här laget...
Efter den handen är vi uppe på nästan 25k som vi fortsätter att förvalta ett tag innan vi hamnar i nästa dust, denna gång mot Helan och Halvan. Vi har Q7o och jag tror Stina slår upp den pre och motståndarna synar, floppen kommer 4xQ med två spader och jag bettar ut. En i motståndarlaget gör en minraise tillbaka varpå Stina gör likadant d.v.s. dubblar deras bet, nu kommer det en all-in från dom och beslutet är återigen mitt om vi ska syna en all-in eller inte. I det här läget ser jag än mindre läge att vika jämfört med fallet mot Buksvågerz men skillnaden är att jag i det här fallet är mer eller mindre övertygad om att vi ligger under, dock finns det inte på världskartan att vika handen så jag tar till slut synen. Som tack får jag en rak höger på axeln från Stina som vrålar att hon visste att vi hade dom, grym read av henne i så fall men det visade sig vara rätt då de satt på A4sp och hade rätt bra drag. Turn kommer en Q till och river en 9ruter vilket gör att vi är uppe på 44k helt plötsligt och livet leker, vi är riktigt nöjda med spelet och samspelet oss emellan, det känns som att vi fullföljer den andres tankespår hela tiden.
Nu tar dock oflytet över för vår del då vi tappar stora potter trots att vi ändå får in allt med bäst hand, först dubblar vi upp Tight and tighter när vi först raisat upp det pre med omslag all-in från dom som vi tar syn på, vi har 55 och de har A7. Floppen blankar men tyvärr kommer det en vidrig sjua på turn samtidigt som rivern blankar, vi tappar runt 15k i den handen och är nere på average. Strax efteråt får vi in det med 99 mot T8 pre mot ett halvshort lag, självklart träffar de sin tia och vi tappar än mer. Strax innan andra pausen är vi nere på 15k med blinds på 600/1200 eller något liknande, vi har 72o på BB och checkar en limp från SB. Floppen kommer A79 och jag bettar ut vår träff som vi får syn på, turn kommer en ljuvlig 7:a till och det är Stina som ska agera och hon pushar in ett brutalt överbett där vår all-in är 3xpotten. Både hon och jag börjar agera nervöst och efter en lång stunds stek hittar motståndarna synen med A9 eller något liknande men när rivern blankar är vår uppdubbling ett faktum. Tror ni dock att jag får cred här? Nejdå, det är bara Stinas förtjänst så jag får sitta där tyst och lyssna på hennes lovordande av sig själv. Jag tror jag börjar förstå vem som är the beauty och vem som är the beast...
Efter den uppdubblingen är det dock misär för oss resten av turneringen, vi sitter säkert i två timmar och kämpar med näbbar och klor för att hålla oss flytande. Vi ligger hela tiden på runt 10-15BB utan att få något vettigt gjort, premiumhänderna skyr oss som elden och vi får stjäla med diverse skräp för att inte tappa konceptet helt. Vi lyckas gneta oss till finalbordet och det dröjer inte länge förrän ett lag åker och vi är fyra kvar med priser till tre, vi är fortfarande nere i 10BB-träsket och letar bara efter en hand att pusha med, till slut kommer den i form av A2o som Stina ställer med och vi får syn av Kalenderpojkarna som har KQo. Klassisk nätsyn och vi vet ju alltid hur de slutar, självklart kommer det en vidrig K på turn medan resten av brädan är slut så där var den sagan alles. Bittert...
Som helhet tycker jag vi spelade jävligt synkat och hade som sagt koll på varandra hela vägen, vi fullföljde varandras ageranden och bibehöll lugnet trots att det stormade en del kring oss till och från. En riktigt trevlig kväll som gärna hade fått toppas med en seger men man kan inte få allt här i livet, jag är riktigt nöjd med spelet och tycker inte vi gjorde bort oss någon gång även om motståndarna säkert har andra åsikter om det. För er som inte provat på det här spelkonceptet än rekommenderar jag det starkt ifall ni får tillfälle, det ger mycket att få diskutera taktik och få den andres input på spelet. Vi får väl se om Beauty and the beast får tillfälle att visa upp sig vid något annat tillfälle...
Ikväll blir det SM-spel på nätet, PLO står på schemat på Unibet och jag känner mig taggad efter att ha varit något stort på spåren i motsvarande SM-event på SvS. Det vore ju trevligt att ta hem det andra SM-tecknet till stan då Ryssen lyckades plocka hem mörkpokern i veckan. Stort grattis till det så här i efterskott! Imorgon är det ju main och även där blir det spel för egen del, ikväll läggs dock fokus på PLOn och jag hoppas PLO-gudarna är med mig. På tal om PLO, jag läste ju förut om att FBI/CIA i USA har någon form av övervakning av all trafik över nätet där de flaggar vissa nyckelord som ger utslag i deras system. Ett av dessa var ju PLO och därmed måste min blogg i deras ögon vara det största hotet efter Bin Laden så ofta som PLO skrivs, bara i det här stycket har det hittills skrivits sex gånger om jag inte räknar fel i all hast. Vi får väl hoppas att deras flaggningssystem blir överbelastat imorgon när jag skriver en segerkrönika...
Utöver det har det inte hunnit hända så mycket, jag sov medvetet sent idag och pallrade inte mig upp förrän runt 14-snåret. I am a slacker, yes I am. Nu blir det väl att titta på lite TV-serier som uppladdning inför PLOn som sparkar igång om knappa två timmar, wish me luck.
torsdag 2 december 2010
Dansk dynamit...
Igår bar det av till Aqva igen för ännu en turnering, den här gången var det en bounty variant där en del av inköpet gick till ett pris på ens eget huvud och för varje person man slog ut fick man den här bountyn men bara hälften av den då den andra hälften lades på den egna bountyn. Hänger ni med? Nåväl, vi blir 16 pers som letar oss till lokalen i rysskylan och det hela börjar bra för mig. Vi har några nya förmågor vid bordet och jag lyckas faktiskt dräpa den ena av dom och få hans bounty, så långt allt väl. Sedan börjar raset, jag får 84spader och tar syn på en höjning pre, fråga mig inte varför. Floppen kommer med två spader och en dam som jag bettar ut efter check till mig, synen kommer och turn ger ett Aruter. Nu blir det checkat igen och jag bettar ut ännu en gång eftersom jag även fått hålpipa till mitt spaderdrag, tyvärr kommer ännu en syn. Rivern ger en Qklöver och återigen checkas det till mig, jag borde inse mig slagen men det enda sättet för mig att vinna handen är att betta ut och jag försöker mig på ett litet halvpott-bet som i normala fall skulle skrika "Syna mig! Snälla!" men nu var det mer ett desperat försök till räddning av situationen. Återigen blir jag besviken då motspelerskan synar ner mig med AK och jag tappat halva min stack... Tar inte många händer innan jag tappar nästan allt när jag möter Plzd2BeatUs AK med mina AJ, floppen kommer AT8 med en till 8:a på turn och en blank river. Jag försöker reppa något starkare än min semistarka hand men motspelaren har inga större problem med att syna ner mig i slutändan, han spelar potten dock lite passivt vilket ger mig några sekunder till i turneringen. Dock tar det slut nästan direkt efteråt när jag får in allt tom mot överpar, bara att packa in sig i igloo-bilen och dra hemåt.
Idag klarades bilbesiktningen av i alla fall och silverpilen fick godkänt, inga anmärkningar, så nu är det bara att brumma ut på vägarna igen utan att behöva bekymra sig om påtvingade reparationer. Vi får väl dock se hur väglaget blir imorgon, det verkar ju snöregna ute just nu så det kan bli väldigt intressant.
Kollade på en film:
Titel: Armadillo
Genre: Dokumentär
Filmen handlar om ett gäng danskar som åker till Afghanistan för att tjänstegöra där i ett halvår, vi får följa dessa unga herrar i deras vardag på basen och ute på uppdrag. Efter att bara ha tittat en kort stund associerar jag till den fiktiva serien "Generation Kill", det är samma känsla över det och karaktärerna är snarlika i sin nakenhet. Det är en riktigt tung film att titta på mentalt, man ser verkligen hur de här unga männen förändras under resans gång och hur de påverkas av allt de ser och gör. Man kan känna tristessen, skräcken, adrenalinet och allt annat genom kameran och jag inser ganska snabbt att jag inte är direkt avundsjuk på dessa gossar. Jag vill i alla fall inte vara den som vaknar upp om nätterna med bilder som jag inte kan få ur huvudet...eller i värsta fall aldrig ens komma tillbaka hem igen.
Betyg: R R R R
Jag har ett litet groende behov i kroppen att skriva något lite djupare igen men just nu orkar jag inte, sängens värme och ro lockar alltför mycket denna kylslagna kväll. Hittar man inte värmen annars så hittar man alltid den i sängen, klassiskt Koivulainen-ordspråk...
Idag klarades bilbesiktningen av i alla fall och silverpilen fick godkänt, inga anmärkningar, så nu är det bara att brumma ut på vägarna igen utan att behöva bekymra sig om påtvingade reparationer. Vi får väl dock se hur väglaget blir imorgon, det verkar ju snöregna ute just nu så det kan bli väldigt intressant.
Kollade på en film:
Titel: Armadillo
Genre: Dokumentär
Filmen handlar om ett gäng danskar som åker till Afghanistan för att tjänstegöra där i ett halvår, vi får följa dessa unga herrar i deras vardag på basen och ute på uppdrag. Efter att bara ha tittat en kort stund associerar jag till den fiktiva serien "Generation Kill", det är samma känsla över det och karaktärerna är snarlika i sin nakenhet. Det är en riktigt tung film att titta på mentalt, man ser verkligen hur de här unga männen förändras under resans gång och hur de påverkas av allt de ser och gör. Man kan känna tristessen, skräcken, adrenalinet och allt annat genom kameran och jag inser ganska snabbt att jag inte är direkt avundsjuk på dessa gossar. Jag vill i alla fall inte vara den som vaknar upp om nätterna med bilder som jag inte kan få ur huvudet...eller i värsta fall aldrig ens komma tillbaka hem igen.
Betyg: R R R R
Jag har ett litet groende behov i kroppen att skriva något lite djupare igen men just nu orkar jag inte, sängens värme och ro lockar alltför mycket denna kylslagna kväll. Hittar man inte värmen annars så hittar man alltid den i sängen, klassiskt Koivulainen-ordspråk...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)