Antiklimax...

Ett tag sedan jag uppdaterade här så blir väl ett semilångt alster ännu en gång, vi börjar med onsdagen förra veckan då jag fortsatte mina pokeräventyr på nätet och som om det inte var nog med framgångarna tills dess så fick jag till ännu en fin placering. Den här gången var det Lillördag som jag försökte bemästra men en sketen Dybban kom i vägen, vi följdes åt genom startfältet och möttes till slut HU. Jag hade väl ett markerövertag på 2/1 när vi började och efter en stund hade jag fått ner honom på runt 10BB när det small, jag hade turnat tvåpar med K6 men vad hjälpte det när han hade floppat detsamma med A3 så han dubblar upp. Dansen fortsätter och jag får återigen ner honom till 10BB och återigen hittar jag tvåpar på turn med KT, problemet är dock att han hittar nötstegen samtidigt med AJ. Tack för ännu en setup säger jag bara, dock skulle det inte sluta där för bara några händer senare hittar jag KQo som jag floppar toppar med och lite semitilt som jag är får jag in allt där men tyvärr har Dybban hittat ett set med 77 på hand. Trist som attans att åka på sådana feta smällar HU men jag ska väl inte klaga för då får jag halva poker-Sverige efter mig, bannandes mig för mina klonking skills. Jag har ju försatt mina chanser att få gnälla enligt majoriteten så jag får väl hålla god min, förstår dock inte vad det ena har med det andra att göra...

Torsdagen blev lugn, var väl inne och slaskade lite PLO men klarade mig undan med ett nollresultat och det är väl så gott som ett plus i mina ögon. Fredagen bjöd på KM på Aqva så jag drog mig ner dit och blev glad över att min prognos på dryga 40 spelare höll, det blev till slut 46 som skulle göra upp om titeln och jag sprang fortsatt bra även live. Fältet dog sakta men säkert och jag letade mig längre och längre fram, när finalbordet väl körde igång var jag väl inte chippie men låg ändå med bra och hade väl haft en del flyt på vägen. T ex Calle fick ju smaka på det hela när jag ställde honom från SB när det var fold till mig, lite överdriven push kanske med tanke på att jag satt på runt 20BB vilket även Calle gjorde. Jag hade i alla fall hittat A9o och tyckte att den borde mer än väl räcka, efter mycket stek och många men synar Calle ändå till slut och vänder upp nöten AJ. Jag bannar honom lite för hans stekande och menar på att det är autosyn, lägger en liten kommentar i förbifarten om att han nog ska få betala för det beteendet nu. Flopp blankar, turn blankar, river kommer en vacker nia. Hela bordet brister ut i gapskratt men Calle kan nog hålla sig, han lommar iväg lite stukad och jag tycker lite synd om honom. Han är en av de trevligare och mest genuina lirarna på den lokala scenen, honom vill man gärna ha bredvid sig för lite skönt snack på lagom nivå.

Efter det fortsätter bataljerna och jag letar upp mig som mer eller mindre etta i stackväg, dock är det en ynling från Sura-hållet till som heter Jonas som också aspirerar på titeln rejält. Vi har haft en del duster innan och han är en väldigt aktiv spelare så jag tror mig veta var jag har honom på ett ungefär, handen som avgör allt för min del är när jag får KJo och synar ett omslag pre. Floppen kommer K-hög och jag tror mig sitta på nöten, efter lite bettande och omslag hamnar vi allin på floppen och tyvärr har Jonas hittat AA. Efter en blank bräda är jag nere på 2BB som jag snabbt slänger in handen efter med Q9, jag får en syn och dubblar upp. Efter det hinner jag dubbla en gång till tills jag får in det med A9 mot KQ, tyvärr för mig är det min nemesis Roger78 som jag möter och han är något av en expert på att dräpa mig vilket han gör även denna gång när han träffar en Q. Jag är rejält tiltad vid det här laget och steamar ur mig svordomar, blir så besviken när jag är på väg tillbaka bara för att dö ännu en gång. Hade jag vunnit den potten hade jag mer eller mindre varit tillbaka där jag var innan AA-debaclet, så sjukt trist. Som om inte eländet vore nog åker jag hem och tappar 3k på PLO där jag redan innan turneringen tappat 2k, ingen bra dag trots att jag i KM:et kom på sista prisplats. Uppladdningen inför SM på SvS hade kunnat varit bättre...

SM, ja. I lördags var det alltså dags och jag hade stora förhoppningar med tanke på mitt spring på sistone, dock visste jag hur det blivit de senaste åren med det då jag varit riktigt laddad men alltid fått en kall turnering serverad till mig. Det blev samma visa denna gång, jag kom aldrig in i det och var som mest uppe på 15k och det efter 15 min när jag floppade ett öppet stegdrag som satt på turn. Efter det var det bara isbitar överallt, jag fick inga spelbara händer överhuvudtaget och de få gånger jag försökte mig på något fick jag ingen respekt utan omslagen haglade som en elak styvfarsas slag. Wettis ringde mig ett par gånger under kvällen för att kolla läget i turneringen allmänt då hans dator packat ihop, jag tror han insåg ganska fort vilken nivå min frustration hade nått och tredje gången när han ringde mäktade jag inte ens med att svara för så mörk var min värld då. Jag kom ändå halvvägs igenom fältet och det måste ses som en bragd med tanke på förutsättningarna, dock var det så själadräpande trist att jag inte fick bättre spring i årets turnering. Sjuka 1,2 miljoner i förstapris, det hade varit mumma att lägga vantarna på. Som grädde på tiltmoset registrerade jag mig till Startstacken, någon ny turnering på SvS, med hopp om deepstackspel men ack vad jag bedrog mig. Visst, man började med 20k och det var 12-minutersperioder men de var väldigt dåliga på att upplysa om att blindsen började på 100/200 d.v.s. startstacken motsvarade 5k i en vanlig standardturnering på SvS. Det var många härifrån som var med och slogs om äran i SM och den som kom längst dog strax innan FT, hade varit riktigt fint med en Västeråsare där men så blev det inte i år.

På tal om SM så måste jag bara säga att förbundet gjort ett katastrofjobb i år, officiella online-SM:et samlade runt 1/3 av SvS dito medan officiella live-SM:et samlade 58 spelare. Ni läste rätt, femtioåtta jävla spelare. Hur fiaskoartat är inte det? Jag var ju på live-SM förra året då det gick på Malta och då tyckte jag att de drygt 160 som var med då var väldigt lite och nu detta... Nej, något måste göras och det fort och rejält om inte SvS ska äga den svenska marknaden, just nu krossar de allt motstånd i mina ögon och växer nog så det knakar. Vore ju trist om de skulle vinna kampen om SM-arrangemanget på en walkover...

Igår söndag körde jag det mesta som rörde sig på SvS i turneringsväg och jag fick lite framgångar, i Supersöndag såg det riktigt bra ut ett tag men mot slutet dog korten ut så jag krampade mig in i pengarna där jag strax efteråt fick QQ som det åkte in med. Tyvärr vaknade ju motståndaren upp med AA så det var tack och godnatt på en 27:e plats, känner inte att jag kan vara missnöjd med den placeringen då jag gjorde vad jag kunde. Lite bättre gick det i 500-kronors där jag efter ett ganska sjukt kortsnitt mitt i turneringen lyckas ta mig till ett FT, där är blindsen dock riktigt höga och de flesta sitter på max 20BB i sina stackar så det är verkligen lotto. När det foldats fram till mig på cutoff och jag har 9-10BB i stacken ser jag inget alternativ mer än att pusha med Q8o, tyvärr synar knappen direkt med fold från blindsen som följd. Han har vaknat upp med 99 och en blank bräda senare är jag ute som sexa, ITM där också så totalt slutar kvällen på ett plus vilket var mer än väntat efter SM-nesan.

Vi får väl se hur närmaste tiden ter sig, börjar känna en viss pokermättnad igen men den brukar ju släppa efter några dagars vila så det blir nog till att hålla turneringsspelandet vid liv även under de kommande veckorna, frågan är bara hur mycket jag ska orka klämma in live. Det vore skönt med en helt ren(pokerfri) helg inom en snar framtid, tyvärr ser det inte ut att bli så då jag nog ska till Sala nu på lördag och så Berga lördagen efter. Vet inte om jag orkar dock, får ta en dag i taget och se var det landar.

Vädret suger ganska rejäl pung just nu och bilkörningen är ingen fröjd när regnet piskar fram genom mörkret och likställer visibiliteten med noll, som om det inte vore nog så är helljusens tid här igen. Jag vet att jag har gnällt om det förut men jag kan inte låta bli att göra det igen för det är det mest irriterande på länge, jag förstår inte för alla pokermarker i världen varför alla idioter har så förbannat bråttom med att slå på helljusen när de är på väg att passera motsatt trafik. Det händer 80% av gångerna att bilen som är på väg att passera mig slår på helljusen när de är halvvägs förbi, med följden att jag får en ljusstöt i ögonen som känns ett brutalare uppvaknande än den man skulle få efter att ha kört en Isildur-sejour på nosebleedborden. Det gör fysiskt ont i ögonen att få denna ljuschock från ingenstans och några millisekunder efteråt är min syn bara ett virrvarr av dansande små elefanter eller något. Nej, jag hatar dessa mentala tröskverk som inte har insikt nog att fundera på vilka konsekvenser deras beteende har och jag skulle så gärna vilja höra deras motivering till beteendet. Vad är det som ska hända under den sekund det tar för dom att passera mig helt tills de slår på helljusen som gör att de inte mäktar med att fullfölja utan måste tjuva med påsättandet? Fy fan för folk.

Utöver detta är det inte mycket som har hänt, det har xboxats en del medan TV-serierna och filmerna fått ligga en stund men det ska väl återupptas under en mörk kväll här framöver. Ikväll ska jag försöka hitta sängen tidigt dock och inte köra någon poker alls, om jag inte råkar göra en PLO-insättning och ge lite socialbidrag åt bättre behövande igen...

Jag och Usain Bolt...

Tror jag får döpa om mig till Koivu Bolt så som jag springer, jag valde ju mellan att diska eller xboxa tidigare men valde det karmamässigt sämre d.v.s. det senare. Dock verkar detta ha föga påverkan på mina löparkunskaper då jag efter en del om och inte så många men plockar hem Turbowiggen ikväll, 13k in på kontot och ännu en turneringsvinst under bältet. Nu flippade jag som höjdhopparna gjorde back in the days, hur jag än fick in det så nog hittade jag en väg ut ur det hela med livet i behåll och en stack i än större välmående. Förstår att det är skrattretande för alla andra att beskåda men jag ser inte att jag gör något fel i lägena, att korten faller min väg är något jag knappast kan varken hyllas eller klandras för. Det viktiga för mig är att jag tar rätt beslut och jag tror nog att nivån är helt ok sett ur den aspekten, just nu blir det dock även rätt de gånger jag gör fel så då är det inte så svårt.

Jag vet inte men jag tror jag är på väg att göra något som antagligen kommer att förarga pokergudarna till den milda grad att de kommer att lyfta sina skyddande händer från mig, jag har nämligen djupingen igång och går helt ok där men har samtidigt Sandman som vill köra lite MW3 på xboxen. Jag funderar alltså på att vaska djupingen men är livrädd att gudarna ska tro att jag fått hybris och förbanna mig i all evighet vad gäller poker, det här är ett dilemma om något. Undrar om det går att köra så att gudarna inte ser vad jag egentligen är ute efter? Jag känner mig liksom nöjd med 13k in för den här kvällen, jag behöver inget mer. Det måste ju då nästan ses som en god gärning om jag överlåter äran att vinna åt någon annan? Det borde ju visa på ett större hjärta än att osolidariskt vinna allting själv, jag tycker det i alla fall så vi får hoppas de högre makterna är eniga med mig i detta fall annars kan denna smekmånad som varit få ett abrupt slut.

Living the dream...

Mycket poker blir det nuförtiden, det är knappt tiden räcker till något annat känns det som och det är väl både på gott och ont. Nu blir jag dock sjukt tilt här och nu då grannen nedanför håller på med någon jävla form av renovering där han borrar som aldrig förr, hela lägenheten är som en enda kakofoni av ett obehagligt jävla oljud som får öronen att skaka av olust. Skönt att komma hem efter en arbetsdag och mötas av detta oljud, det är samma förbannade grann-as vars lapp i trapphuset fick lite mer noteringar gjorda på av mig. En annan av grannarna nedanför har till och med påtalat för honom att dra ner på oljudet men det verkar inte ha skett någon förbättring, seriöst så kreverar jag snart på grund av oljudet. Helt sinnes!

Nåja, ska fokusera på att skriva den här texten och låtsas som om det regnar även om det är svårt när musiken på datorn blir överröstad av oljudet trots att jag har maxvolym på. I alla fall så har mycket av tiden gått åt till poker och det med en viss fortsatt framgång, i fredags var jag återigen turneringsvärd på Aqva och ni som vet hur jag springer vet ju vad som var att vänta. MEN, och det är ett stort MEN, ingen regel utan undantag. Jag lyckas trots mina administrativa uppgifter ta mig så långt som till en tredje plats, riktigt förvånansvärt på många plan men jag har nog mitt sinnessjuka spring att tacka för den framgången. T ex lyckas jag dra in en treoutare i en uppdubblingspott under rebuyen och i ett kritiskt läge på finalbordet drar jag in en stege med 67 bara för att strax efteråt dubbla igen med AK mot AK när jag drar in fyrfärgen. Min motståndare Rami var nog så glad i det läget, handen efter får jag 88 på SB och efter en raise från knappen tar jag syn med en allin från Rami på BB som följd. Ursprungshöjaren viker och jag sitter och funderar en bra stund, i normala fall hade det varit en instasyn men något i maggropen säger att jag bör vika vilket jag också till slut gör. Rami slänger upp QQ lagom glad, det är skönt när jag till och med hittar vägar ur mitt vanliga fiskspel där synen på hans all-in hade kommit fortare än en munk i ett glädjehus i vanliga fall.

Efter genomfört arbete på klubben letade jag mig hemåt och landade i soffan framför några virtuella PLO-bord, mina tidigare framgångar i veckan hade gjort mig förtjänt av lite PLO-slask och jag lyckades nog fånga in den största fisken på bra länge. Berlock hette han och han landade vid mitt 5/10-bord sent på natten bara för att mer eller mindre donera bort åtminstone 12k vid vårt bord där jag till slut lyckades plocka honom på runt 8k, av ren nyfikenhet över hans totala fylletilt vad det verkade kikade jag upp om han spelade fler bord. Jodå, han satt på ett par höga texas-bord också och under den lilla stunden jag observerade honom tappade han nog ytterligare 20k på dessa, han hade nog inte ett skönt uppvaknande på lördagsmorgonen. Efter att ha bärgat hem ett plus på drygt 9k kände jag att det var dags att leta upp sängen, klockan hade redan slagit 05.00 på lördagsmorgonen så det var väl mer än dags.

Lördagen till ära körde jag som vanligt Långlördag toppat med 500-kronors och djupingen, de två sistnämnda var snabbt avklarade medan den förstnämnda gick riktigt bra. Så pass bra att jag till slut slutade på en åttonde plats, mycket tack vare det grava flytet jag hittat i avgörande lägen på sistone. Rätt långt in i turneringen får jag återigen in det pre med QQ mot KK och de virtuella damerna gillar mig verkligen till skillnad från de verkliga, på rivern uppenbarar sig en tredje och MikeTime fick en fin lördagskvällstilt att vårda. När vi var två bord kvar började det dock vända för mig, jag tappar två stora potter där jag går in med pockets mot två överkort och motståndarna träffar båda gångerna. En aning stukad tar jag mig till finalbord ändå men där tar det som sagt slut ganska snart, jag får in med AKhj mot 99 och floppen kommer med ett A men tyvärr även med en nia där rivern fullbordar fyrtalet för motståndaren. Nog för att man vill åka ut med stil men kom igen, den hade jag gärnat vunnit för att säkra vidare framgång i turneringen. Lördagen slutar med ett back på 3,5k där 2k tappas på PLO medan resten går åt till turneringar, hela helgen kändes som en freeroll för mg med tanke på PLO-framgången under fredagsnatten.

Söndagen blev än värre i turneringsväg, jag registrerade mig till turneringar för ett värde av drygt 4k samtidigt som jag tappade en dryg tusing på PLO, tyvärr blev det inga cashningar alls även om jag var nära i Febern, Veckopotten och Topp100. I den första åkte jag på en 12:e plats efter att ha hittat JJ men sprungit in i AA, riktigt surt efter att ha spelat bra och kämpat väl. I Veckopotten var det dock än surare eftersom jag spelat än mer stabilt där och hade läget under kontroll hela vägen, den turneringen känns dock väldigt ovärd att köra då det är få deltagare och de som kör är mer eller mindre rutinerade turneringsrävar. Jag tänkte dock att jag kunde prova mina vingar, mest efter en ganska bra övertalningskampanj från MikeTime även om jag självklart var sugen på de fina priser det ändå blir i den turneringen. Nåväl, jag tar mig till finalbord där men åker först, jag får in det med TT mot AQ men torskar även denna flipp och det var bittert. En vinst där och det hade sett riktigt bra ut, istället fick packa väskorna och lämna Veckopotten därhän. Topp100 kämpar jag mig till en framskjuten placering men även där åker jag på en flipp, Steken klarade jag dock av på 20 minuter efter att ha fått en runner-runner T-hög flush men där motståndaren hittade samma flush fast i nötform. Blä.

Idiotjäveln borrar fortfarande, snart går jag ner och kör upp hans maskin någonstans där det gör djävulskt ont.

PLO-SM hade jag lite förhoppningar på men efter en rätt snabb uppdubbling bar det bara av nedåt och slutet var ofrånkomligt, en timme in och jag kunde roa mig med annat. Bättre gick det dock för några lokala förmågor där den bäst placerade av dessa slutade trea, riktigt bra spelat och trist att det inte bar hela vägen fram. Nu återstår bara main och den har jag ju laddat för länge, hoppas innerligt att jag kan bära över min formtopp till den och få till en run anno 2009 igen. Verkar bli ett större startfält än förra året och måste säga att Svenska Spel sopar mattan med Unibet så det heter duga, tycka vad man vill om det. Det känns som om Svenska Pokerförbundet gör ett bra jobb i att göra sig själv umbärliga, har hört att live-SM verkar bli ett mindre fiasko i år också och det efter att det bara var runt 160 personer med nere på Malta förra året om jag minns rätt. Senaste var väl att de slagit ihop 1A och 1B till en enda startdag och det bådar ju inte direkt gott, nere på Malta kördes det ändå två startdagar. Det är en handfull härifrån trakterna som drar till Riga för att försöka plocka hem titeln, stort lycka till till dessa herrar där flera är mer än kompetenta nog att mäkta med denna uppgift. Samtidigt drar ytterligare ett gäng till Tallinn för att köra Nordicbets Superweekend där, Aqva vann ju som bekant Pokerallsvenskan för andra året i rad så folk här har ju samlat på sig en del paket de senaste åren. Även där önskas ju självklart ett stort lycka till, må någon Aqvarian plocka hem lejonparten av degen därifrån också.

För egen del är PLO-skottandet över för denna gång, nu ska det återigen turneringsgrindas för fulla muggar. Blev ju dock en lyckad skottning denna gång då vinsterna från PLOn finansierade en tung turneringshelg där jag var nära att få återbäring i flera av fallen. Planerna för den här veckan är att köra Wigg-turneringarna ikväll och så Lillördag imorgon, på fredag blir det väl Aqva i vanlig ordning som uppladdning inför höjdpunkten i form av main i SM på lördag. Ser sjukt mycket framemot den drabbningen, frågan är bara om man ska orka leta sig till någon grindstuga eller om jag ska köra solo så som jag brukar. Solo-stuket har ju gett en viss framgång om vi säger så, det lutar nog åt att katten och jag samlar kraft tillsammans och dräper fiskarna rygg mot rygg.

Utöver pokern har det väl inte hänt överdrivet mycket, jag gjorde en karmamässigt god insats idag då jag ringde upp Tele2 och påtalade bristerna i deras fakturering av mig. Jag har nämligen de två senaste månaderna endast blivit fakturerad den förhöjda månadsavgiften även fast jag har deras Maxi-abonnemang knutet till mitt nummer, det har alltså blivit billiga månader för mig och jag hade ju kunnat låta det fortgå så men vis av erfarenheten vet jag ju vad Being Koivu egentligen innebär. I det här fallet hade det inneburit en fet fakturering av alla uteblivna abonnemangsavgifter med påslag för ränta och annat dylikt, lika bra att avhjälpa det hela innan smällen kommer. Nu var ju de så vänliga att de blundade för de två månader som gått och korrigerade framåt i tiden, det är ändå lite nobelt av dom att inte börja avkräva mig på avgifter som de glömt att fakturera vilket hade varit rätt småaktigt eftersom det ändå är jag som gör jobbet åt dom genom att påtala bristen. Jag får hoppas jag tjänar några karmapoäng någonstans och kanske kan nyttja dessa i något viktigt sammanhang...

Såg också att en intressant rättegång har kört igång, morden på Sigge och bröderna Moussa på Oasen i Södertälje är uppe för genomgång nu. Totalt är det 17 personer ur Södertäljenätverket som står åtalade och förundersökningen omfattas av runt 10 000 sidor som jag förstått det, jag har tagit hem FUP:en för mordet på Sigge men har ännu inte hunnit ögna igenom det men det torde vara rätt intressant läsning likväl som FUP:en på Moussa-bröderna lär vara. Allt detta får nog betecknas som maffiaverksamhet så som den är på riktigt, intrigerna är nästan mer fascinerande än Goodfellas. Det ska bli intressant att se ifall de kan få någon/några fällda för dessa mord, det finns olika åsikter om hur stark grund de fyra åklagarna har att stå på.

Nu verkar borren ha tystnat för ikväll, vi får i alla fall verkligen hoppas det för jag ljuger inte när jag säger att det susar i öronen efter den holmgången. Jag förstår inte hur ljudet kan vidareförmedlas så väl eller till och med förstärkas, det var ju som när jag pratade med Wettis häromdagen i telefon och borrningen pågick samtidigt. Vi var tvungna att lägga ner då han inte kunde höra vad jag sa...ska det vara så? Fan heller.

Diska eller xboxa innan turneringarna startar, det är stora frågan.

Hetast i stan...

Jag springer som en påtänd knarkare på jakt efter en fix d.v.s. vevandes åt alla håll men ändå fokuserad på målet och till skillnad från knarkaren verkar jag ha hittat en positiv ådra att ösa ur. Inte nog med helgens dunderklonk i Steken utan det episka springande fortsätter för fullt, i och för sig blev ju måndagen och tisdagen utan något som helst inflöde av likvida medel men gårdagen tillgodogjorde det hela med råge.

Som vanligt stod alltså Lillördag på schemat och jag kryddade upp det med Topp100 och djupingen on the side, det brukar en trevlig trerätters att hugga in på och så skulle det bli även denna gång. Topp100 betas av ganska snabbt även om det går bra till en början, stacken svänger upp och ner sin vana trogen men till slut tar det slut med någon form av flipp där jag dock inte kan redogöra för detaljerna för minnet sviktar. Djupingen är väl nästan som en swingersklubb med sina svängningar i stacken, jag bombar på när tillfälle ges och tar lite skott ibland också bara för att variera upp det. Jag ligger runt 10BB mest hela tiden under andra halvan av turneringen och glider in i pengarna med nöd och näppe, där pengarna i och för sig inte är mycket att hurra för förrän på prispallen. Där dör jag till slut på en 12:e plats med ännu en flipp, AK mot 44 eller något dylikt, och får tacka för mig tre platser in i prisstrukturen varför jag belönas med dryga hundralappen på satsade 99 kronor. Det är värde det.

I Lillördag blir succén total däremot, jag spelar stabilt och bygger min stack sakteliga där jag ganska tidigt återigen letar mig upp i toppen av fältet där jag behåller min plats hela vägen. En av de sjukare potterna på bra länge kommer när vi är drygt halvvägs och jag sitter på SB, tittar ner på QQ och ser hur en semishort stack slår upp det från UTG med fold till mig. På BB sitter en till storstack som jag näppeligen täcker, jag funderar en halv sekund på hur jag egentligen ska spela den här optimalt då jag vill isolera mig mot shortien. Jag ser att det enda alternativet är att trycka in min stora stack men döm min förvåning när BB instapushar bakom med den mer väntade pushen från UTG-killen som följd, BB visar upp AA och UTG KK. Gulp. Dock vet ju både jag och railbirdsen hur bra jag springer just nu så jag hinner knappt bli orolig, floppen blankar och likaså turn men river kommer ju med den ack så väntade damen. The ladies are good to me. Istället för en given nedsabling av mig är jag i topp i turneringen med mer än dubbel stack jämfört med tvåan.

Efter det är det disciplinerat spel som gäller i min färd mot finalbordet, jag kommer in där som average i princip men vi är riktigt djupa i stackarna så det blir ett långt finalbord med rätt mycket spel. Jag är inte inne och vevar så mycket som jag brukar, mest för att kortsnittet dör ut men jag hittar lite luckor här och där för att fylla på min stack mellan varven. En efter en trillar motståndarna av pinn och jag lyckas väl plocka några av dom också, t ex dör en mot min A2 med sin A4 när jag efter en blank bräda fram till turn drar in en treoutare på rivern. Chatten översvämmas av okvädesord från motsåndaren samt en massa mer eller mindre glada tillrop från railbirdsen, jag har ju börjat skapa en viss buzz med mina framgångar. Från att vi är fem kvar är det ren och skär nednötning som gäller, jag håller mig äckligt disciplinerad och är bara inne och rotar när jag har anledning. Till slut står det mellan mig och Benzon från Riggen-gänget som ska göra upp om det, det efter en sjuk rusch från Benzons sida där han flippar ut både trean och mig flera gånger om trots ganska brutala lägen. Nåväl, jag ska ju antagligen inte yppa mig om att någon annan har tur antar jag.

Headsupen blir kort, inte många händer in får jag in det med AKsp mot hans JJ pre och det när jag har runt 2/1-övertag i marker. Floppen kommer J-hög med två spader och alla, inklusive jag, väntar ju bara in den tredje spadern men den jäveln dyker aldrig upp utan Benzon dubblar upp och nu är läget omvänt helt plötsligt. Bara någon hand efter det åker allt in igen, nu har jag AT mot hans KQ men eftersom han flippar som ingen annan den här kvällen kommer det ju en Q på floppen medan resterande kort blankar. Jag tackar för kaffet och inkasserar en andraplats i Lillördag, renderande i ett kassatillskott på runt 11k. Jag klagar inte och är faktiskt inte missnöjd, jag hade inte kunnat göra något annorlunda och kortens utfall kan jag inte påverka när de väl börjar falla.

I och med dessa cashningar på sistone har jag ju letat mig upp högt på leaderborden för SvS på Sharkscope, jag ligger inte mindre än fyra i tabellen över mest intjänade slantar under 2011. Det är inte illa pinkat för en fisk som mig, synd att rosjon i topp ligger runt 20k dollar före men än är inte året slut. Ett par fina turneringssegrar till och en klonk i SM så är saken biff, inte alls omöjligt med min dagsform. Jag har lite kompisar som försöker få med mig till live-SM men jag känner inte riktigt för det, utan vill nog i och med de guldbelagda ängar jag springer på online just nu fokusera på online-SM istället även om det är fuskvarianten. Jag har dock inte bestämt mig hundra ännu och visst går det att spela online-SM från Riga också om det är så men känner mig inte riktigt på topp fysiskt heller så det tar emot att börja fundera på fysisk förflyttning över landets gränser, än har dock inte feta Koivulainen skrikit så det kan ändras.

Ikväll orkade jag inte köra några turneringar utan gick in på PLO-borden istället, de trevliga bemötandena övergick snabbt till de sedvanliga fiskutnämningarna efter att jag spelat en stund och sprungit så som min form gör gällande. RedWings tiltar ur och försvinner från borden, Jaken bränner 6k av bara farten och så fortsätter det med de flesta av motståndarna. Kvällen slutar på ett plus på 5,5k och det får jag helt klart vara nöjd med, i och med det närmar jag mig en nettovinst på nästan 70k de senaste fem dagarna. Det måste jag ju helt klart vara nöjd med, nu gäller det bara att försöka smida medan järnet är varmt. Jag körde SM-eventet i HU på SvS idag också men åkte direkt i första omgången, motståndaren cannavaro var knappast skräckinjagande och jag hade honom tuktad och klar när han helt omotiverat får in det med 97 mot min AK pre och träffar en nia på rivern. Efter det är jag mig inte lik och får inte igång spelet utan stupar till slut med 8 mot KQ eller något, bara att kasta in handduken där. Nu återstår bara två event men de är dock de jag sett mest framemot, omaha och main. Håll i er om ni hamnar vid mina bord, Koivula is on fire nowadays!

Mer än så blir det inte att förtälja om idag, imorgon blir det turneringsvärdsgig på Aqva igen medan helgen är ganska oplanerad för tillfället då min fysiska klenhet för tillfället omöjliggör någon större framförhållning i aktivitetsväg. Vi får se vad som händer helt enkelt...

Full rulle...

Sjukdomen har mig i ett fortsatt tungt grepp men jag släpade mitt sorgliga as till lekamen till jobbet idag i alla fall och kunde fullborda en heldag, jag bjöd kollegorna på lite stek-tårta för att fira helgens framgångar och det var givetvis uppskattat. Vad jag dock borde göra just nu är att ligga och sova men jag är ju en sjuk kvällsmänniska och verkligen suger ur all saft ur varje vaken minut, därför har kvällen ägnats åt pokerspel blandat med lite xboxande för att rensa skallen.

Pokern tog formen av båda Wigg-turneringarna samt djupingen, de förstnämnda turbovarianterna började ok men sedan åkte jag på en liten tråkig flippförlust i den dyrare varpå slaskandet övertog disciplinen. Detta rann även ut över djupingen som jag i princip vaskade efter en kvart för att jag inte orkade spela helt enkelt, jag tar syn med JThj på en all-in pre och möter AA. Plockar upp ett öppet stegdrag på turn men klonking skillsen levererar inte och helt rätteligen så, jag förtjänade inget annat i det läget och tyvärr var jag rätt nöjd över att vara ute också. Vet inte om min Stek-viktoria gett mig hybris eller något men pengarna bränner nästan i fickan på mig, jag måste ta ett par dagar och bara andas så att jag inte förtar mig på något sätt. Nu är jag 99,99% övertygad om att läget är helt under kontroll men det är lite liknande tendenser varje gång jag får ett oväntat ekonomiskt tillskott, direkt börjar konsumtionsnerverna brinna som glödgade spett och inköpsplanerna smids med ett leende på läpparna. Nu lutar det väl åt att mina konsumtionsbegär stillas av lite julklappsinköp åt nära och kära istället...

Joakim Geigert gick och vann SM i mörkpoker ikväll också, grattis till honom och lite småroligt att han de facto är programledare för SM-studion. Intressant läge där med segerintervju, är väl dock inget problem för honom att klara av det då han är rätt smord i munlädret. Nu återstår så vitt jag minns rätt tre event, HU - PLO - main, varav jag ska åtminstone köra de två sistnämnda. Main är ju klar sedan länge då jag fick den platsen som bonus när jag kom tvåa i DM, blir alltså ingen större ekonomisk investering på något sätt oavsett vad jag väljer att köra. PLO blir skitkul, älskar ju det i cg-väg och har haft bra tendenser i de tidigare turneringar jag kört i den disciplinen. Det vore fint att bärga ett SM-tecken, jag har ju jagat dessa i några år nu och har min 17:e plats i main från 2009 som bästa merit. Puh, den turneringen är mitt livs turnering så här långt. Så kul har jag aldrig haft vid ett pokerbord vare sig förr eller senare, känslan när man är i den världsberömda zonen går inte av för hackor. Hoppas jag får en repris om ett par veckor...

Har fortfarande inte hunnit prova Skyrim men AC:Revelations fick sig en åktur, jag är ett rätt stort fan av den spelserien och samma känsla infann sig igen: en lätt barnslig förtjusning över spelmekaniken och spelglädjen i spelet trots att det mesta är sig likt från de två föregående spelen. Det bådar gott och det spelet kommer nog att sluka ett antal timmar här framöver, utöver det har jag påbörjat min andra run av kampanjen i MW3 men nu i veteran-läget. Jag plockar upp lite achievements längs vägen och får den biten avklarad, sedan kan jag fullt fokusera på multiplayer-samkväm framöver.

Nej, nu måste jag banne mig hoppa in i duschen innan jag får spel på mig själv, jag måste försöka få lite mer rutin i vardagen och då funkar det inte med sådana här utsvävningar. Tyvärr är jag som sagt för kvällsorienterad för att en tidig sänggång ska vara möjlig, tur i oturen är ju att jag ändå är hyfsat morgonpigg också om det krävs så helgerna fungerar ju som sovkuddar. Det är då jag sover ut och laddar batterierna för nästa veckas maximering av kvällarna, nu blir det en del sena sådana ändå den här veckan då det oväntat nog blir en del ytterligare pokrande. Nu ska jag krama kudden i alla fall, enough is enough.

Stekigt värre...

Bristen på uppdateringar här har sin logiska förklaring i det att jag legat däckad i en vecka av någon form av virus, orken har varit som bortblåst och enda rörelser som utförts har varit för att ta mig mellan säng - soffa - toalett - kök. Vet inte vad det är men en vecka senare har det fortfarande inte släppt mig ur sitt grepp, nacken ömmar likaså halsen medan jag ibland får lite yrselattacker med tillhörande svettningar. Lite obehagligt men jag hoppas det på något sätt är på väg att dra sig undan, är i alla fall inte genomtrött varje vaken minut längre. Dock fick ju veckan ett väldigt trevligt avslut då jag lyckades få till en pokerframgång...

Söndagssteken
I mitt sjukdomstillstånd fanns inga planer på att spela några som helst turneringar på söndagen men ett sent infall att slaska lite PLO gav ett kassatillskott på motsvarande inköpen till Söndagssteken, djupingen och Topp100 så dessa reggades i godan ro. De två sistnämnda blev ganska snabbt avklarade då rytmen aldrig infann sig, Söndagssteken blev en annan historia dock. Tidigt fick jag dubbla plus lite till mot Snowsmile när jag dräpte hans KK två gånger om, först med AA som vi får in allt med på bräddan 999Q om jag inte missminner mig. En stund senare vaknar jag upp med A8kl i mittposition och efter en raise från Snowie synar jag för att se floppen, den kommer 887 och där tog det hela slut för Snowie tyvärr. Efter det händer det inte mycket alls på en bra stund, det är inte förrän mot mitten och slutet av turneringen det börjar ta fart.

Jag kommer inte ens ihåg hur jag tar mig fram mer än att jag parkerar i absoluta toppen av fältet från att vi är drygt 100 kvar och där stannar jag tills det hela är slut, jag har mina vanliga berg-och-dalbanesvängningar men har en hel del tur längs vägen också när jag t ex får dra ut AA all-in pre med QQ när jag drar in en fyrfärg. Knubben var på mig och sa att jag inte får gnälla över kortsnittet den här gången och det ska jag inte heller göra, jag fick många bra händer och ofta vid exakt rätt tillfällen och det är guld värt om man ska ta sig fram hela vägen i en turnering. Sedan är det ju så att när man väl får medvind i ryggen springer det ofta på, nästan oavsett vad man gör och jag fick en del skit i chatten från railbirds som tyckte att jag var en donk som drog ut gång efter annan men det finns oftast en förklaring till vissa spel. Som på finalbordet, jag har hittat TT och synar ett bet pre. Floppen kommer 8K8 och ursprungshöjaren checkar till mig, jag bettar självklart för att se var jag står varpå han synar. Turn kommer lanka och han checkar, jag är ju inte dummare än att jag inser att jag antagligen ligger under så jag tar ett gratiskort. Att rivern sedan ger mig en T är ju inte mitt fel, det är ju motspelaren som själv ger bort potten. Allt åker i alla fall in på rivern och han har AK som han i mina ögon har spelat katastrofalt, han borde ha slagit om på flopp och definitivt ha bettat turn. Jaja, bara att tacka och ta emot.

Jag kommer till finalbordet med en stack runt average men sedan börjar jag springa och det bra dessutom, tajmingen är total och utdragningarna sitter där de ska. Jag känner att jag har bra kontroll över bordet från att vi är runt sju kvar och den som jag är mest rädd för är chipholder som kan hitta på saker, vi har våra duster och både ger och tar innan han ger allt sitt till en spelare som heter mellanmål tror jag varpå vi bara är fyra kvar. Efter det åker de två andra ganska fort då de spelade ohyggligt tight, det var fritt fram att stjäla nästintill när som så det var ingen större skräll att de fick kasta in handdukarna före oss andra. Väl HU möter jag miwu och när det hela börjar har jag ett 2/1-övertag, jag känner mig rätt segerviss men det kom att bli en svettigare duell än vad jag räknat med. Jag nöter och nöter, får ner honom till runt 10BB när vi väl får in allt och jag har typ QQ mot hans A8 och han träffar A:et på rivern. Suck. Bara att börja om, jag nöter och nöter och får upp mig till ett 2/1-överläge igen när allt åker in pre med K8 mot hans A8. Nu dubblar han igen och helt plötsligt är jag i 1/2-underläge, riktigt jobbigt mentalt att först åka på treoutaren när han dubblar första gången för att sedan komma fel in i andra situationen. Nåväl, en session nötande senare har jag återigen fått honom till runt 10BB och återigen får jag in det med pockets mot hans svaga A. Och ÅTERIGEN hittar han ett A på rivern, jag är beredd att slå ihjäl både det ena och det andra i det läget...

Vi finnar viker dock inte ner oss i förstaläget utan jag spottar i nävarna och fräser, jag ska fan ta hem det här så jag fortsätter nöta. Det går upp och ner, ena stunden är vi lika och andra stunden leder jag. Det tar sin lilla stund och nattimmen blir mer och mer morgontimma, till slut har jag fått honom till runt 10BB igen och vi får in det med A-högt för mig och K-högt för honom pre. ÄNTLIGEN får min hand stå och jag får bärga hem segern i Söndagssteken, ack så skön känsla som fyllde min kropp i det läget. Jag hade verkligen förtjänat vinsten och så efterlängtad den har varit just i den här turneringen, inte bara för prispengarna utan även för att det är en av få turneringar som jag inte vunnit än på SvS. Så sjukt skönt! 50 friska in på kontot och slutet av året ser genast mycket ljusare ut, har ju precis betalat in kvarskatten också så rent ekonomiskt kunde det inte ha kommit lägligare. Den här viktorian var en av de skönare på länge och nu ska jag ta med mig den här känslan vidare till main event i SM, hoppas jag kan hitta samma magiska zon där också och ta hem en monumental seger. Det vore något, va?

Övrig poker
Jag har inte spelat så överdrivet mycket i och med mitt sjukdomstillstånd men jag har ju ändå hängt med på SM-eventsen som varit, bortsett från FL(fisklimit som jag brukar kalla det). Dock har det hela fortlöpt utan några som helst framgångar, har inte varit med på riktigt i någon av disciplinerna men inte mig emot då jag gärna sparar formen till main. I fredags pallrade jag mig ner till Aqva för att se hur min fysiska form var, efter fyra dagars isolering hemma. Det visade sig snabbt att jag inte var fit for fight, svettningarna och yrselattackerna avlöste varandra så det var nästan en lättnad att åka ut så att jag fick leta mig hemåt igen. Jag hade tänkt spela KM i Hallsta på lördagen men efter den omgången på fredagen kände jag att vila var det enda rätta, tyvärr verkar ju det inte ha räckt då den fysiska formen fortfarande är fragil.

TV-serier
I mitt intagna soffläge har det ju passat bra att beta av lite TV-serier så under föregående vecka tittade jag på hela senaste säsongen av True Blood och det var en riktigt trevlig säsong, det var rätt tät intrig med många trådar som utvecklades på olika håll även om Sookies lilla eskapader med Erik var lite överdrivna i allt fjantande bland snöflingor och genomförd älskog i en...skog. Stämningen är nog den största delen av framgången för serien i mina ögon, de har hittat en hårfin gräns mellan mörk humor och allvar där karaktärerna är skönt skruvade och väldigt påtagliga. Stackhouse är ju allt som oftast skön i sin naiva dumhet och allmänna förvirring, jag gillar dock även Jessica som brottas med sitt nya liv som vampyr. En stark säsong som blåser nytt liv i serien, det känns som en till växel sattes i i och med den här omgången. Rekommenderas varmt för alla fangbangers därute, ni har väl dock redan betat av den då jag varit lite sent ute med den.

I helgen kollade jag igenom första säsongen av "The Killing", serien där svensken Joel Kinnaman gör en hyllad gestaltning av en narc-polis som blir förflyttad till homicide för att ersätta en kvinnlig utredare som ska flytta. Nu hamnar de båda i hanterandet av ett fall där en tonårstjej hittas mördad i en baklucka på en bil som sänkts i en sjö, snabbt visar det sig att allting inte är så enkelt som det ser ut som och att det ligger mer bakom det hela än vad som först framgick. Jag gillade den här första säsongen skarpt, den påminner en hel del i sin karaktärsfokuserade psykologi om gamla klassikern Homicide:Life On The Street där fokus alltså ligger på samspelet mellan karaktärerna istället för en massa storydrivande dramatik. Kinnaman gör en riktigt skön roll där han påminner en del om den där obehagliga killen från brittiska The Office ni vet, han som gör allt för att smöra in sig hos chefen. Nåväl, här handlar det inte om humor utan om drama och Joel gör sin roll exceptionellt bra, inte minsta lilla antydan om att han skulle ha något som helst svenskt påbrå alls. Jag tycker nästan han är än mer amerikaniserad än vad Skarsgård är, bådar nog gott för Kinnamans chanser att få göra filmer och annat framöver. Vill ni ha en intrig tätare än Lützen-dimman tycker jag ni ska titta närmare på den här serien, jag kunde inte låta bli att titta på avsnitt efter avsnitt för jag ville ju veta vad som skulle hända och hur utredningen kring tjejen skulle fortgå.

TV-spel
BF3 har jag som jag säkert nämnt kört igenom kampanjen på och den var ok, inte mer. I förra veckan damp ju MW3 ner i brevlådan och ivrig som jag var satte jag igång med kampanjen direkt, det var en väsentlig skillnad mot BF3 då tempot och furiositeten är en helt annan. Man blir nästan andfådd av att spela igenom en bana i MW3 då det är så intensivt och inte en sekund finns för vila, bara att ladda om bössan och jaga vidare runt nästa hörn. Efter att ha spelat igenom kampanjen i MW3 också måste jag säga att MW3 helt klart är vinnaren mellan de två i den aspekten, BF3 känns lite för stelt för min smak. Vad gäller multiplayerläget har jag inte kört det på BF3 än men har provat coop-läget där, det var helt klart intressant men riktigt vidrigt svårt och min wingman Sandman och jag svor i kör efter att ha försökt på till och med lättaste svårighetsgraden utan att klara av vissa av nivåerna. Annat var det med MW3 där vi häromkvällen provade på SpecOps-läget, där snackar vi om fart och action. Mycket roligare och intensivare, känns som man blir betydligt lättare fast i att spela SpecOps i MW3 än coop i BF3. Det blir nog en hel del kvällar spelandes båda dessa än så slutgiltiga domen dröjer, dock väger det över tungt för MW3 just nu.

Annars kilade jag iväg och köpte Skyrim idag, har inte hunnit stoppa in den i maskinen än så där får vi vänta med bedömning. Samma sak med Assassin's Creed:Revelations, den ska dimpa ner i brevlådan imorgon så det blir intressant att se vad den fjärde delen i serien går för och nu ska ju Ezios och Altairs öden slutgiltigt redogöras för samtidigt som Desmond måste klara sig i nutiden också. Spännande eller hur? Efter dessa släpp är nog de flesta tunga titlarna för året avklarade så nu finns det tid att fokusera på spelen och försöka beta av dessa innan vårskörden börjar drälla in, det är inte lätt att vara en gamer i dagens samhälle. Så mycket som måste spelas.


Det var väl i princip allt i nuläget...ja just det, jag såg en snubbe i affären som var så sjukt lik gamlingen i Breaking Bad, farsan till latinobröderna som sitter i rullstol. Den här mannen i affären hade exakt samma läpprörelser som han också, riktigt läskigt och jag tog mig en extra titt runtomkring så att inte Gus strök runt hyllorna. Huvaligen. Nåväl, det om det. Telefonen pep precis till, ett SMS kom visst och jag är inte förvånad om det är Sandman som frågar om vi inte ska ge oss i kast med lite mer SpecOps och vem är jag att förneka honom lite kvalitetstid med världens bästa Koivulainen. Väl mött, homies!

Seriously 2.0...

Jag konstaterar det helg efter helg men det blir ju inte mindre sant för det, det är sjukt vad tiden springer. Knappt hinner jag jubla över helgen innan den är över och i mitt numera permanenta trötthetstillstånd flyter allt dessutom ihop till ett enda töcken av försök till aktivering av mig själv, dock lockar pokern fortfarande för mycket för att jag ska orka med några andra storverk.

Fredagskvällen tillbringades på Aqva där jag återigen var turneringsvärd och ni som kan mina riggar vet att det aldrig bådar gott, inte heller den här kvällen då jag åker runt 15:e plats av 19 startande och jag har redan förträngt hur jag åkte mer än att jag lackade ur rätt friskt med förra helgens AOPW-foldande i närminnet. Mitt livespel är Calippo Cola-kallt samtidigt som någon använder nyss nämnda ispinne till att sodomera min ack så sargade bakstjärt, jag får liksom ingenting gratis utan får slita för minsta lilla framgång. Nu blev det alltså till att bara njuta av tillvaron i klubben medan de bättre begåvade fortsatte sin kamp om äran i turneringen, runt 02-snåret hittade jag hem men sängen välkomnade inte mig förrän runt 04.00 eftersom jag xboxade lite BF3 för att få ut aggressionerna.

Lördagen inleddes för min del strax efter lunch när jag kvicknade till, dock med lätt huvudvärk samt ögonvärk då jag tror en del av min trötthet beror på någon form av påbörjan till förkylning. Problemet med mig är att det aldrig bryter ut på allvar utan jag går runt och är småsliten mest hela tiden, ge mig en rejäl omgång så jag tiger så kan vi gå vidare sedan. Nåväl, till kvällen hade Valterego bjudit in till lite grindstuga och jag letade mig dit tillsammans med en annan Robert och ett stycke Dawod. Vi var alla laddade för turneringsmosning och det stod en hel del på schemat, bland annat SM i 5-manna på SvS. De flesta av oss började hyfsat i våra äventyr men fick ge oss en turnering i taget, till slut var det bara Valterego som egentligen mäktade med något nämnvärt då han tog en framskjuten placering i en 20k-garanti tror jag det var men istället för dundersuccé blev det ett snöpligt slut när hans QQ dog mot 88 då den andre fyrfärgade och det trots att Valter floppade setet. En genuint trevlig kväll dock i avslappnat format där det mest bara handlade om att hänga en aning, män emellan.

Söndagen bjöd på en turné till storebror och föräldrar när diverse ärenden skulle klaras av, huskatten hämtades hem så nu är ordningen återställd här på hemmaplan. Till kvällen reggade jag mig till i princip allt SvS hade att erbjuda av värde och störst framgång fick jag i Söndagsfebern där jag når finalbord med hyfsad stack, dock åker jag på min sedvanliga slakt på FT då jag får in det med A9 mot J9 på 9-hög flopp för en stack som skulle räcka för en andraplats. Turn ger honom öppna stegdraget medan rivern ger honom hans ack så rättvisa tvåpar, tilten var kapital och jag slaskade ur mig ur mina andra turneringar i ren förtvivlan. Jag börjar bli trött på dessa käftsmällar jag får djupt i turneringarna, ska ni förnedra och dräpa mig kan ni väl göra det på en gång. Suck. Ikväll hittade jag in på PLO-borden för första gången på länge och hittade ett plus på 3k men hade kunnat haft en hel del mer, först floppar jag nötstegen och turnar nötkåkdraget med AATx på hand mot en som floppat tvåpar samt också får nötstegen på turn. Tyvärr blankar rivern och det blir split... I en av de allra sista händerna jag spelar har jag AAxx på hand och efter diverse bombande är vi på rivern som parar brädan med knektar, jag checkar och för ett 3/4-pottbet emot mig. Floppen hade ett eventuellt öppet stegdrag möjligt så jag funderar länge och väl på om jag ska syna eller inte, till slut orkar jag inte vika utan tar synen men sjävklart har han synat med hela vägen med ett naket J. Den potten kostar mig 1,6k så hade jag inte trasslat in mig där hade plusset blivit 5k men jag ska inte klaga, traditionellt sett är det ju inte ofta jag kommer ifrån PLO-borden med vinst om ens pengarna i behåll...

BF3 har jag kört igenom nu och vet inte om jag är så imponerad, ganska buggigt och hackigt i omgångar samtidigt som storyn var kopierad från Black Ops rakt av med en nästan kriminellt kort kampanj. Jag vet att spelet bör spelas på en rejält påkostad PC och visst är grafiken vass men ändå, jag hade förväntat mig lite mer. Jag ska dock köra coop och antagligen en del mp men vi får se när det hinns med, imorgon dimper ju MW3 ner i brevlådan. Bråda tider för speltomtar nuförtiden men det återstår bara några till större släpp innan julhetsen lägger sig, tänker väl närmast på Skyrim och Assassin's Creed:Revelations. Vi har börjat sparka igång våra GOW3-kvällar igen med hordes-lir på hög nivå, än har vi inte tagit oss längre än till nivå 40 men en fullbordad 50:a kommer väl när som helst.

Nu ska jag nog steka iordning en delikat tonfiskomelett för att under tiden se till att nya avsnitten av Dexter och The Walking Dead trillar in i min burk, måndagar är rätt bra på det sättet med fint ögongodis att se framemot. Jag började beta av True Bloods senaste säsong igår och det bådar gott som vanligt, jag vet att jag ligger efter där men jag hinner bara med så mycket om kvällarna. Tyvärr började jag också kolla på en ny serie, Grimm, som baserar sig på tanken att de sagoväsen vi hört om när vi var små plötsligt börjar leta sig in i vår vardag. Vet inte vad jag ska säga om första avsnittet, verkar väl inte vara världens bästa serie om vi säger så och kan nog lida av samma syndrom som Terra Nova som började väldigt lovande men har i princip dött i mina ögon redan efter fyra avsnitt. Samlare som man är kommer jag väl dock inte att kunna sluta titta, har jag väl påbörjat något ska det banne mig fullföljas. Being me.

Börjar ta sig...

...sa pyromanen, efter lite frånvaro från de virtuella filtarna har jag under veckan börjat härja runt på SvS igen. I tisdags körde jag Wiggarna men utan någon större framgång, djupen höll på att bli en succé efter en minirusch mot slutet av första timmen men när jag skulle dubbla till 5 x startstack höll inte min stege på turn mot set då rivern parade bordet. En aning surt men jag fick revansch igår, Lillördag blev en kort historia när jag överspelade så brutalt med 9T på en parad T-hög flopp, jag fick för mig att jag skulle få bort motståndaren efter lite bettande men icke sa nicke då han satt på KK. Bara bocka och tacka för sig...

Utöver LL reggade jag mig även till djupen och Topp100 igår och dessa gick bättre, efter sjuka svängningar i båda och nästintill sinnessjuka klonking skills i djupen tog jag hem vinsten där samtidigt som jag fixade en sjätteplats i Topp100. Sjätteplatsen ger mig också en plats i månadsfinalen så det var helt ok även om jag när finalbordet började var chippie, efter några flips där jag gått in som favorit tog det hela slut när jag får in mina sista marker med AKo mot 44 pre. Jag ska inte klaga och det var fina 4k in på kontot vilket inte direkt gjorde ont efter helgens mer avancerade övningar...

Rent fysiskt är jag dock inte i form, jag har åkt på mitt sedvanliga vintertillstånd där jag har något ruvande i kroppen som aldrig riktigt bryter ut men ändå jävlas tillräckligt för att jag ska känna mig superhängig och sliten. Inte ok. Jag går runt med en sådan där latent huvudvärk som riktigt osar förkylning men än har inte helvetet brakat loss på allvar även om hals, näsa och öron börjar indikera ett nära förestående utbrott. Det vore så mycket skönare att åka på en rejäl sväng och bli liggande i en vecka än att gå och dra på det i månader, det är ju bara att förlänga eländet utan någon som helst mening.

Jag vill ju egentligen inte ge mig in i monopoldebatten som JJ så fint driver men inte ens jag kunde låta bli att reagera över det som damp ner i brevlådan häromdagen, nämligen ett exemplar av tidningen Poker Magazine tillsänd till mig på uppdrag av SvS. Inte nog med det, snabbt kunde det anas att runt 50% av det redaktionella materialet på ett eller annat sätt var sammankopplat med SvS. Var det inte intervjuer med alla vinnare från online-SM 2010(ja, t o m han som vann sjukorts stötpoker var med) så var det reportage om Swedish Open eller intervju med en sportsbettare med blogg på Svs, även chefredaktören delade ut lovord till SvS i sin spalt om jag inte missminner mig. Jag tror jag aldrig har sett ett så köpt nummer av en tidning någonsin, det blir ju så uppenbart att det är nästan pinsamt. Nu skulle jag ju inte ha något problem med detta om det var ett "vanligt" företag men nu är det ett statligt som säger sig stå för en massa sunda värderingar samtidigt som det är en massa pengar som går till reklam istället för deras så högt haussade rakeback till föreningslivet. Det är ju här jag också tycker att deras anställning av pokerprofiler som åker runt och spelar turneringar i deras namn faller pladask, jag ser ju hellre att pengarna går till samhället än till några stekargrabbar. Jag vet att det här är grovt minerad mark att röra sig på, många har åsikter och starka sådana kring det här. Jag nöjer mig med att säga att jag har seriöst börjat fundera över frågor som dessa utifrån debatten som varit, att jag sedan fortsätter att spela på SvS ändå gör ju mig till en hycklare utan motstycke men må så vara.

Dexter är nötserien nummer ett nu i alla fall efter att jag kollat klart på Breaking Bad, jag förstår inte hur de har kunnat få ihop en sådan engagerande storyline ännu en gång. Riktigt längtar efter nästa avsnitt redan nu...

Som ni kanske förstått vid det här laget är jag en ganska känslomässig samt relationsinriktad människa där just relationer i deras olika former väger tungt för mig, jag lägger ner mycket energi i dessa och förväntas och hoppas på motsvarande återbäring. Ibland springer jag ju på människor som jag känner någon form av koppling till direkt, där det från första kontakten känns bara naturligt och avslappnat i umgänget och där potentialen känns brutal. Jag kan ha sprungit på en av dessa nyligen, känslan hos mig var i alla fall totalt angenäm och jag hoppas kunna få återstifta bekantskapen med denna individ vid senare tillfällen men det är lite oklart hur möjligheterna till detta ter sig. Det är i alla fall dylika möten jag lever för jag är helt övertygad om att det vackraste man kan hitta i livet är det som finns i relationerna till ens medmänniskor, tänk att hitta en vän eller partner som bara ger en energi genom att finnas till och där varje interaktion exponentiellt ökar energiupptaget. Det var ett tag sedan jag hittade en ny sådan så det vore rätt skönt om mina föraningar i det här fallet besannas, vi får se vad framtiden har i sitt sköte.