onsdag 14 januari 2009

Desperate times need desperate measures...

Fan, det är inte kul ekonomiskt just nu, fick en otrevlig överraskning idag då jag fick telefonräkningen för december och den onämnbara har orsakat än mer misär eftersom mina 14 timmars samtal med henne kostar mig 1k. Usch, jag har säkert lagt ut 4k på det hela och vad fick jag? 2 veckors himmel och 2 veckors helvete d.v.s. ingenting eftersom de tar ut varandra...det kostar banne mig att ligga på botten...

Imorgon är det dags för nästa utgiftspost då bilen ska in på 12 000-milaservice och förhandsuppgifterna tyder på en kostnad på MINST 4k, vänligen observera ordet "minst" där eftersom det skulle inte förvåna mig en halv sekund ifall mekanikerna hittar sjutton fel till som behöver åtgärdas till en kostnad på ytterligare 10k typ. Det är ungefär det flytet jag känner att jag har nu, får jag en sådan smäll imorgon börjar taknocken nog locka som utgångsväg. Det är och har varit fruktansvärda ekonomiska tider...mmm, jag vet, som man ligger får man bädda men det vore ju bra om man verkligen fick ligga också. Damn.

En positiv nyhet i alla fall, jag såg att mina böner blev hörda av TV-seriegudarna då de så fort jag la fram önskemål om Prison Breaks nedläggning fullföljde och utrotade skiten. Jag kollade klart på säsong fyra igår och det var fan det sämsta jag sett på länge, så jävla krystad och påtvingad handling med kassa skådespelarinsatser. Det är nu mot slutet man insett hur typecastade karaktärerna verkligen är och hur platta de är, jag är så jävla trött på Michael Scofields viskande att jag skulle kunna spineshanka honom i duschen myself. Nu slipper vi ju eländet i alla fall så prisade vare gudarna! Undrar om allt jag önskar här blir sant? Hmmm...jag hoppas att jag får 40k insatt på mitt konto imorgon samt att det ringer på dörren när jag är på väg att lägga mig varpå min drömkvinna står där och säger "Du, Robert, jag är din forever...". Det är väl inte för mycket begärt? Ni ser hur blygsam jag ändå är i mina pengaönskemål, jag håller ju det helt klart på en rimlig nivå. Det är väl på kvinnofronten det skiter sig som vanligt, slutar väl med att det är grannpensionären som ringer på och våldför sig på mig...

Idag syndade jag lite kostmässigt då jag intog två ganska stora bitar pepparkakskaka men jag tycker jag är värd det efter stenhård kostföring de närmsta två veckorna, det ska dock inte ses som någon som helst återfall då jag fortfarande har stängt av allt som heter socker- och kebabbegär. Ärligt så tror jag att jag kan hålla mig ifrån skiten precis så länge som jag själv vill, karaktären känns superstark så nu gäller det bara att få igång den fysiska rörelsen. Jag vet att det är lite halvpatetiskt att ens påpeka men jag tror nog att mina RB-sessioner hjälper till lite i alla fall eftersom jag sitter typ en timme varje kväll och får upp lite svett. Alla bäcken små som de säger...vi var på väg att kicka igång innebandyn igår men det föll på att vi var en snubbe kort så det kör väl igång nästa vecka istället. Tennisen måste jag styra upp med min polare så vi kommer igång med det också, let's move that fat!

Pokern är i koma just nu och lär så förbli med tanke på det ekonomiska läget just nu, jag måste verkligen ha koll på varenda krona för att rida ut den här stormen. Vi får se hur saker och ting utvecklar sig...

Inga kommentarer: