tisdag 31 maj 2011

Down but not out...

Jag är en konstig prick, det känns som att mitt humör är helt oberoende av vad som försiggår runtomkring mig och att det i lägen där det till synes borde finnas mycket att glädja sig åt ändå känns som att allting bara suger fet oxpung. Förklaringen är väl att det rör sig en hel del i min vattenskalle och att känsloregistret är ytterst känsligt för olika tendensern och förändringar, just nu är min sinnesstämning dämpad och nästintill gråtmild. Det må låta patetiskt och anti-macho men det struntar jag fullkomligt i, jag är rätt nöjd över att ändå ha känslor som svallar om det så är åt det positiva eller det negativa. Just nu är det dock som sagt mer åt det negativa hållet och det beror nog mest på att jag känner mig ganska utsatt för tillfället, jag får ingenting gratis på någon front och har väl hamnat lite i en ond spiral. I vilken omgivning jag än befinner mig verkar jag bjuda in till större eller mindre former av pikningar och annat otyg, i många fall är det säkerligen inget illa ment men är jag inte på humör för dylikt tar det hårdare än vad det annars gör. Jag skulle behöva få positiv input, någon som bara kliver fram till mig och ärligt säger till mig att jag är banne mig den grymmaste som finns. Jag vet ju att jag är det men vore skönt att få höra någon annan säga det någon gång också...

På tal om grym så fick jag en helt ok klonk här i helgen då jag lyckades vinna Långlördag på SvS, efter en hel del förlorade slantar bestämde jag mig för att köra äckligt disciplinerad poker och så blev det också. Det sjuka var att jag samtidigt körde djupingen på samma sajt och i den lyckades jag komma sjua av runt 250 spelare så det var FT i två fall av två och vinst i den större av dessa. 14k fick jag för besväret och det var mer än välkommet även om hälften redan är borta med vinden, några k försvann direkt på PLO-borden och så köpte jag in mig i turrar för 1,5k i söndags. Igår försvann 1k vid PLO-borden och idag 2k medan ytterligare 500 kr spenderades på turrar. Det går fort när man har kul...nu ska jag dock förvalta de resterande vinstpengarna på ett vettigt sätt och inte chansa med några fler skott vid PLO-borden utan bara rikta in mig på turneringar. Jag har ju haft en vag förhoppning om att kunna få ihop nog med deg för deltagande i live-SM på CC som avgörs kommande helg men det ser lite tungt ut nu, jag har dock några dagar på mig att försöka skrapa ihop slantarna.

Själva turneringen i lördags gick smidigt hela vägen, det var dock rätt nära utåkning ett tag när vi var runt 40 kvar eller något när jag tappar ner mig till en relativt liten stack. Tack vare lite mental support från Wettis samt en fin kortrusch återhämtar jag mig ganska snabbt och kan fortsätta min väg mot finalbordet, väl där rullar det på bra med kort och tajming och när vi är fyra kvar går det rätt fort till slut. Det är en kille som muppar sig och ställer sin stack hela tiden trots att han sitter på en hyfsad sådan, jag sitter bara och väntar på en hand och till slut får jag en eminent sådan i form av KK på SB. Han ställer sin vana trogen från knappen och jag tar instasyn på honom, han har K8o eller något som han är på väg att plocka upp ett flushdrag med men handen hans dör på turn. Bra så. Efter det gör jag processen kort med de två andra, jag plockar båda med varsin rivrad flush och det är aldrig någon egentlig fara när vi väl är tre kvar. HU har jag ett 5/1-övertag men det tar väl ungefär fem händer innan det är slut... Det var en riktigt skön vinst även om jag är lite sur på mig själv för att redan ha dunkat iväg hälften men det är ju som de säger, att man ska smida medan järnet är varmt och det är det jag försökt göra med varierad framgång. Det framgår dock tydligare och tydligare att mitt gebit definitivt är turneringar och inte PLO-cg, variansen är för brutal för mig där och jag skulle känna oerhört mycket på att hålla mig borta därifrån.

Utöver denna helgs framgångar har Aqva rockat hårt i Pokerallsvenskan också, vi vann sista omgången i gruppspelet på ett förkrossande sätt och säkrade därmed divisionssegern på ett fint sätt. Igår spelades kvartsfinalen där vi fick möta Tidaholm, vi klev dock in med ett brutalt övertag i manskap då vi ställde upp med 37 mot deras 12 så det var ganska stor fördel för oss direkt från start. Det blev aldrig riktigt farligt utan vi gjorde det vi behövde göra utan att förta oss och säkrade segern rätt tidigt, nu är det dags för semifinal och än så länge vet vi inte vilka vi får möta då det ska lottas men det sjuka är att alla lag i vår division gick vidare men inga från den andra. Det är starka lag som är kvar men om jag får välja på Lesjöfors, Visby och Nynäshamn känns de sistnämnda som svagast även om de på intet sätt är ofarliga. På något sätt skulle en final mot Lesjöfors kännas som den moraliska finalen då vi dominerat rätt friskt tillsammans så här långt, båda klubbarna verkra också vara de klubbar som har flest spelare med i matcherna varje gång. Det blir spännande kommande måndag och jag hoppas verkligen vi kan fixa en finalplats för oss, det vore skönt att få en rejäl chans att försvara titeln från förra året samtidigt som det finns riktigt bra priser att slåss om. Forza Aqva!

Vad mer finns det att berätta? Tiden springer ju så lätt iväg och de vardagliga händelserna försvinner in i ett allmänt töcken, jag har ju inte gjort så mycket mer än fokuserat på poker de senaste veckorna min vana trogen. Jag har dock hunnit med lite xboxande och då i form av L.A. Noire, det har sågats av många och setts som en rejäl besvikelsem men jag vet inte om jag håller med riktigt. Jag förstår att de som förväntade sig ett nytt GTA blev besvikna men det känns rätt orättvist att bedöma det här spelet utifrån de kriterierna då det är ett helt annat koncept, nu handlar det ju istället om ett detektivspel där det största spelmomentet går ut på att i förhör försöka lista ut om de misstänkta talar sanning eller inte. Jag kan ju hålla med om att mycket är monotont i spelet och att valfriheterna är ytterst begränsade, det är ju mer som att titta på en animerad film där man själv får välja replikerna. Jag tycker dock ändå att det finns en viss charm i det hela och miljöerna i spelet är väldigt vackra och detaljerade, det är utformat som ett spel som ska avnjutas i sakta mak och inte ösas igenom i 190km/h med guns blazing. Hade de ökat pusselgraden och kanske släppt tyglarna lite mer hade det varit en klockren femma men nu blir det en fyra för mig, jag kommer nog sikta in mig på att plocka alla achievements i det här spelet då det kliar mig på rätt sätt. Utöver det är det rätt dött på spelfronten så här inför sommaren så man får ju roa sig med gamla spel under eventuella regniga dagar, soliga går ju för den delen också men då får man ju bara se till att dra ner persiennerna och stänga ute den förhatliga solen.

Under sommaren kan det bli att jag åker iväg på en pokerresa till Riga, det vore rätt trevligt att komma iväg i trevligt sällskap och bara lulla runt. Det blir i så fall av i början på juli men det som komplicerar ärendet i så fall är att jag direkt efteråt drar i så fall till stugan i Finland för lite häng där, jag måste försöka rodda ihop det hela på ett lämpligt sätt. Största problemet är ju kissekatten, måste dumpa henne på ett kattpensionat och jag vet inte vad hon tycker om att vistas på ett sådant i tre veckor i sträck. Hon har ju mäktat med runt två veckor förut och även om det till synes inte verkat vara henne emot så vet man ju aldrig, hon kan ju hata mig totalt vid det här laget. Hon har dessutom fått någon form av sår vid ena örat, vet inte om det är något utslag eller någon hon krafsat sönder av sig självt men lite oroar det alltid pappa. Synd om den lille.

Min fetmakarriär går fortsatt bra, matchvikten behålls och verkar inte skönjas någon ändring inom den närmsta framtiden. For fucks sake. Jag måste skärpa mig, seriöst, det här går inte längre. Jag måste börja komma igång med promenader och annat för att styra upp det här igen, om sinnesstämningen bara kunde lyfta en aning så skulle jag nog få energi till att ta tag i det här. Det är dock rätt skönt när man är miserabel att sätta sig i soffan med en påse lösvikt i knäet och frossa, jag börjar förstå den klassiska bilden av tjejers tröstätande av glass. Jag är dock inte så miserabel alltid utan jag gillar ju godis anyhow, det är väl bara något att skylla på vid överkonsumtion.

Ny tatuering troligtvis på gång, håller på att försöka få fram en bra design så det ligger nog inte alls långt fram i tiden i så fall.

Kollade på en film häromkvällen:

Titel: Insidious
Genre: Skräck

Klassiskt scenario med familj som flyttar in i ett nytt hus men råkar ut för problem direkt, den här gången är det en av sönerna i familjen som faller i en oförklarlig koma samtidigt som det börjar hända konstiga saker. Filmen är gjord av samma snubbar som gjorde Paranormal Activity och om den var bra så är den här filmen inte mycket att hurra för, det blir aldrig någon struktur i det hela utan det öses på med demoner och annat skräp i parti och minut. En bit in i filmen känns det nästan som en komedi för ett ögonblick, det håller inte i mina ögon om man vill få det till att vara seriös skräck. Undvik, spana istället in nyss nämnda Paranormal Activity, den kan vara läskig på riktigt om man är i rätt sinnesstämning.

Betyg: R R

På TV-seriefronten ligger jag lite efter, jag har tre osedda avsnitt av Game Of Thrones bl a som enligt uppgift dock verkar ta sig numera. Efter en intressant start blev det en form av stillestånd i handlingen då alla karaktärer skulle färgläggas och förklaras, grundkänslan har dock hela tiden varit att det är en förberedelse för vad som komma skall och det är ju skönt att höra att de förväntningarna verkar infrias. Om jag inte missminner mig helt så ska väl Breaking Bad börja snart igen och ni som ännu inte upptäckt denna episka serie bör ta er i nackskinnet på en gång, är ni hängivna TV-serieslukare som en annan så är det en serie som ni bara inte får missa. The Big Bang Theory hade ju säsongsavslut nu också, blev en fin cliffhanger där inför nästa omgång och den serien är verkligen världsklass rakt igenom också. Det är väl 90-talisternas vänner typ även om referenserna i stor utsträckning täcker 80-talet och början på 90-talet, undertecknad känner ju igen sig lite lätt i nörderiet och skrattar gott åt alla mer eller mindre uppenbara pikar eller hyllningar som delas ut till de fenomen som var stora när jag växte upp.

Nej, vad säger ni, räcker det för ikväll? Jag är rejält hungrig och funderar på allvar att ta en tripp till Statoil för inhandling av något ätbart trots att klockan snart slår 00.30, jag kanske får lugna mig ändå och försöka klara mig till morgonen men problemet är att jag inte har mer att äta imorgon bitti här hemma än vad jag har nu. Moment 22 på något sätt. Jaja, det löser sig säkerligen på något sätt... Jag får återigen komma med mitt urholkade löfte om mer frekvent uppdatering här, jag tror och hoppas att jag någon gång kan hålla det då jag oftast ändå brukar kunna stå för mitt ord. Må väl och ta hand om er och varandra...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Har inte kommit långt i läsandet av detta inlägg, men vill skriva dessa rader direkt.

Kanske kommer possitiv feedback från oväntat håll, vad vet jag.

Jag tycker du är en skön prick, trevlig, glad(oftast;)..), livlig, och som du skriver "nära till känslor". Precis likt mig kan detta ibland vara till din nacktdel, dock mot mig så är det aldrig det. Jag gillar diskussioner vi har haft och kommer att ha. Vi tycker ofta olika, och ibland "hettar" det till, detta gillar jag(hur konstigt det än låter). Ibland när jag läser din blogg, låter det som du är "lite deprimerad". Detta gillar jag inte alls, jag unnar dig ett rikt liv. Får ofta känslan att du saknar en Livskamrat, Hoppas du snart hittar en....!
Vad gäller dina vänner och deras glirningar, gör klart för dom när du tycker det passar och inte(dvs när du inte mottaglig för pikar och liknande). Du kanske inte ser mig som "vän", men jag ser mig dock som en som ger dig pikar. Säg bara till: "Nej- Fredik inte läge för dessa nu", Så lovar jag att vänta med den tills du är redo ta den;)

Du är en av dom jag saknar allra mest på HPK!!!!/Fredrik N

Anonym sa...

Bra skrivet Fredrik,kan bara instämma med dig. Go Robert!
/Calle

Koivulainen sa...

FN: Tackar för feedbacken, dock var ju inte syftet med inlägget att fiska efter dylikt utan mer bara ge uttryck för känslan jag går runt med. Deprimerad är väl att ta i men är väl rätt känslig till och från, beroende på dagsform och så. Jag älskar ju att slänga käft så det är ju därför jag ofta tar det oavsett min egen sinnesstämning, det optimala för mig är ju om man kan ha en rå men hjärtlig ton med sina vänner. Klart jag saknar livskamrat och i grunden finns ju en önskan om att bilda familj med allt vad det innebär, dock är det inget jag orkar stressa upp mig över. Händer det så händer det, om inte så är det väl så... Jag får kanske bli bättre med att kommunicera tydligt de dagar jag inte är på humör så att det framgår för de runtomkring mig, får fundera på det.

Calle. Ty, mannen.