Då var det över, det blev en 144:e plats efter ca 40 minuters spel idag och det var ju inte riktigt som jag hade hoppats men ändå lite åt det hållet jag hade trott. Jag hade dock visualiserat en 87:e plats åt mig själv i någon form av realistisk dröm, nu blev det ju inte ens så bra men jag får nog försöka vara nöjd ändå. Dagens spel började väldigt pirrigt och jag fick sjuk puls i en av de första händerna där jag floppade två par, jag insåg ganska fort att jag var väldigt tänd och där kan jag nog bara säga att jag hade föredragit att turneringen hade körts till sin ända igår. Det är inte bra att gå runt en hel dag och bygga upp en massa förhoppningar och förväntningar, jag börjar förstå Tomtens känsla från förra året då han gick nästan en hel vecka och grunnade innan finalbordet tog sin början. Hans antiklimax var nog dock ett par snäpp värre än mitt så om inte tidigare så har han mina starkaste sympatier nu, tomheten som jag känner nu är bara vindpust jämfört med den han måste ha känt efter sina tio minuters spel på finalbordet förra året. Jag fick ju i alla fall 40 minuter innan jag fick tacka för mig...
Nåväl, till de händer jag hann spela då...inom första tio minuterna hann jag plocka upp både JJ och QQ där jag dock inte fick någon större action på någon av händerna. Sedan lyckades jag två gånger om floppa två par som jag halvkammade hem lite marker på men sedan började oturen(och oförmågan) att grina mig i ansiktet. Jag kommer inte ihåg exakta ordningen men jag tror att jag först torskar en rätt stor pott med A4o på SB då det är foldat till mig, killen till vänster om mig har jävlats otaliga gånger på mina höjningar så jag börjar bli mer än lack på honom. Jag raisar upp det än en gång och han minslår om min raise, jag tar en väldigt tveksam syn men helt baserat på att jag är lack på hans spel och att jag tror mig vara en bättre spelare än honom. Floppen kommer Q-hög(om jag inte missminner mig) och med en fyra, jag checkar dock och får en check från honom också. Turnen blankar och jag tror mig leda så jag trycker honom all-in varpå han blixtsynar med JJ, rivern blankar och han har spelat ut mig. Jag är precis på väg att skriva "wp" till honom när han skriver detsamma till mig, det får mig ur balans och jag börjar jiddra lite med honom om att han inte behöver förnedra folk som han precis spöat. Han spelar totalt oförstående och jag pissar på honom...
Strax efter(eller före, minns ju som sagt inte :) ) får jag 88 som jag slår upp med från UTG, några positioner från knappen ställer dock en mediumstack och jag får något att fundera på. Synen kostar mig 1/3 av min stack och jag är till 90% övertygad om att det är en flip, med tanke på att jag vill vinna turren tar jag synen och mycket väl så är det AQ jag möter. Floppen kommer 773, turn blank och river en självklar och lika äcklig Q...den handen försätter mig i något slags desperate-mode som jag inte riktigt hämtar mig ifrån, jag höjer upp med KTo när jag själv är short och får en ännu shortares allin emot mig och jag blir tvungen att syna honom. Han har 88 och floppen kommer 686, tack och godnatt och efter det är desperationen om än mer påtaglig. Jag hittar till slut mitt ställ på SB när det är foldat fram till mig med K3o, jag tror mig leda och få BB att vika då jag ändå har 60% av hans stack i marker. Nejdå, han hittar synen med KThjärter, floppen blankar med en hjärter, turn blank hjärter, river 3...hjärter. Det är ju så skönt när jag blir totalt påpissad det sista jag blir i turren, om jag ändå hade fått utgå med lite värdighet i behåll. Han gör alltså en tveksam syn från BB och låter mig rivra min tre-outare som egentligen i det läget är en två-outare och den överblivna en-outaren blir mitt slutliga fall(som dock påbörjats tidigare).
Nej, det var en ganska rejäl tomhet som la sig inom mig efter att jag åkt, jag vet att jag hade kunnat spela några händer annorlunda men jag tycker ändå inte att jag gjorde bort mig. Jag spelade med tanke bakom mitt spel även om jag blev lite övermodig och desperat där ett tag, jag vill dock betona att jag verkligen gick in med tankar om att försöka sno mycket och vara aktiv för att ge mig bästa chansen att nå de riktigt stora pengarna. Jag såg inget värde i att sitta och vänta in bra kort för det troliga är att de aldrig kommer, jag satt ju dock med en stack på 225k som bäst och det hade ju räckt länge för att blinda sig men det kändes inte rätt. Jag ville ge mig själv en ärlig chans och försöka hänga på chippiesarna i jakten på ära och framgång men jag stöp på grund av en blandning av diskutabelt spel, otajming och otur. Det känns extra surt i en dylik prestigefylld turnering men jag får ta det som det är, jag har ändå gjort hyfsat ifrån mig och efter en suverän första dag blev den andra dagen ett antiklimax. Nu återstår hoppet till ilCustode och han verkar hålla sig flytande, hoppas herr Harju visar fiskjävlarna var skåpet ska stå!
Tack alla för lyckönskningarna och railandet, jag hoppas jag inte gjorde er alltför besvikna ändå! Jag försökte mitt bästa! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar