söndag 16 augusti 2009

I djurens rike...

Vaknade imorse av att kattfan jamade som en idiot utanför sovrumsdörren, som jag numera stängt då hon var sängvätarfetischist ett par gånger för några månader sedan och jag har inte vågat ge henne fritt spelrum igen. Nåja, precis när jag hunnit somna om hör jag hur telefonen ringer och när jag ser att klockan är 11.15 inser jag att det nog är dags att kliva upp. Den som ringer är min storebrors son som vill höra om jag kan komma dit och spela TV-spel med dom och som den ärkehärliga farbror jag är tackar jag ju självklart ja. Det som står på schemat är Lego Star Wars och ni som följt den här bloggen vet ju att jag spelat sönder det spelet så jag vet nog det som finns att veta om det, jag lovar att dyka upp om ett par timmar. Knappt hinner jag lägga på luren förrän jag hör ett klickande mot plåt strax utanför vardagsrumsfönstret och när jag tittar ut ser jag en skata trippa kaxigt över fönsterbrädan på utsidan för att sedan hoppa upp på räcket på balkongen. Jag tänker inte mer på det utan vänder ryggen till tills jag plötsligt hör ett fasligt liv så jag vänder för att gå och kolla vad som står på och ser att skatan hamnat mellan inglasningen av balkongen och balkongplåten. Eftersom jag inte vill låta Minttu gå miste om ett sådant roligt tillfälle att beskåda en skata på nära håll ropar jag dit henne och hon kommer som ett skott, nu börjar dock härjandet på allvar. Minttu blir som tokig i sina försök att komma åt skatan och skatan blir som tokig när hon inser att det är en katt rätt nära, skatan kan inte ta sig ut på något sätt då vingarna inte går att fälla ut. Här inser jag dock hur naiv jag var i min tanke att det kunde vara kul med att låta Minttu och skatan bli polare, nu måste jag rädda skatan ur dess prekära läge. Upp i famnen och ut i vardagsrummet åker Minttu men medan jag öppnar en sektion av inglasningen smiter den rackaren ut på balkongen igen, jag får hugga henne kvickt och slänga in henne i vardagsrummet igen varefter jag får hålla en fot mot balkongdörren så att hon inte puttar upp den. Skatan försöker panikslaget trycka sig ut mellan balkongplåten och betongfundamentet, nedåt alltså, men det går ju självklart inte och hon blir mer och mer tilltufsad. Till slut inser hon att jag öppnat en sektion så hon tar sig in på balkongen men där börjar nästa problem, när hon försöker flyga ut inser hon inte vilken sektion jag har öppnat utan smackar in i glaset gång efter annan och jag börjar få lite panik. Jag vill inte få en skatas liv på mitt samvete och inser att jag måste öppna upp fler sektioner men då finns risken att Minttu forcerar den obevakade balkongdörren så fort jag lämnar den, jag tar dock risken efter att skatan stirrat ned mig sittandes mitt på balkongen och flämtande för sitt liv. Fan, det var ett riktigt Kodak-moment, hon tittade på mig ungefär som att "Jaha, är det slut nu? Vad ska du göra med mig? Jag ger upp, jag är skräckslagen." och mitt värna-om-djur-hjärta höll på att gå i bitar, nästan så att jag blir tårögd när jag tänker på det. Nåväl, jag slänger upp alla sektioner jag kan av inglasningen och till slut hittar hon ut och jag kan andas ut...tänk om söndagen hade börjat med ett mord på min balkong, huvaligen. Hyfsad start på söndagen eller hur?

Lördagskvällen ägnades åt LL på SS och det gick helt ok, turren körde ju igång 21.00 och samtidigt korkade jag upp en flaska rosé som var så förbannat god så jag kunde inte låta bli att sippa på den titt som tätt. Innan första timmen av turren var gången var flaskan tom och undertecknad hyfsat salongsberusad, det kan nog Rille och svensk intyga efter mitt MSN:ande med dom. Jag får skylla på berusningen när jag efter en stund i turren får en make-it-or-break-it-hand som jag spelar hyfsat kasst... Jag har A9 men kommer inte ihåg vare sig blinds eller position eller någonting av värde bortsett från att jag hamnar all-in med den handen på floppen 933, motståndaren viker upp KK och det känns hyfsat tungt tills rivern ger mig ett fint A. Lol på den. Nu ser läget dock riktigt bra ut och jag håller i det bra, tar mig sakta men säkert framåt i fältet men när nästa stora hand kommer har jag tappat en hel del marker. Jag plockar i alla fall upp AA på BB och det blir äckligt mycket action före mig med en raise och en all-in så jag pushar glatt för att se den första hojaren också pusha. Jag går upp mot QQ och JJ och min hand får för en gångs skull hålla, jag är återigen bra med i matchen men blindsen blir bara värre och värre samtidigt som min stack inte ändras nämnvärt. Sista timmen hankar jag mig fram och lever på gränsen mellan liv och död, när jag till slut ställer en sista gång har jag runt 25k i stacken med 2,5/5k i marker. Jag har 55 och ställer UTG eller UTG+1 varpå knappen synar med KQ för typ 80% av sin stack, bra spel säger jag och jag behöver ju inte nämna att han träffar en K på brädan. Grattis, wp, bitch! Jag blir 21:a av 291 och det är väl helt ok sett till min stackutveckling men jag blir alltid lack av att komma så långt men ändå inte ända fram. I de fallen är det ju fan bättre att åka efter fem minuter så kan man ägna tiden åt annat roligare istället...

Åter till dagens händelser...jag tog alltså en sväng till storebror och hans familj för lite TV-spel och fika, blev rätt mycket folk där till slut med resten av vår familj på plats också. Efteråt åkte jag förbi lillebror och plockade upp en Liverpool-tröja som han hade köpt men som var för stor för honom, alltid trevligt även om det inte var en bra Liverpool-dag matchmässigt sett. Efter att ha plockat upp en viking kebab på vägen hem bänkar jag mig framför de rödas premiärmatch mot Tottenham och tyvärr har jag onda aningar redan här, efter att ha sett alla andra stora lag vinna sina matcher i första omgången känns det som att Liverpool kommer att vara de som fallerar. Så blir det också, de torskar med 1-2 och spelar precis lika lamslaget och kraftlöst som alltid. Det är SÅ frustrerande att se...deras ineffektivitet och oförmåga tar ju alla priser i världen. Nej, jag pallar inte en till säsong med sådant spel från deras sida, de får väl fan ta och rycka upp sig någon gång. Nej, otroligt ledsamt att behöva känna uppgivenhet och ångest efter en omgång av PL men vad ska man göra? Tendenserna känns oerhört tydliga redan nu...

Efter matchen tar jag mina träningskläder och drar mig till Björnön för att gå av mig besvikelsen, tightsen är på för första gången och femman ska slaktas. Gud prisa tightsen, de är himmelska och jag känner inte ens av att jag har ett par lår överhuvudtaget. När jag gått femman känns de mellersta regionerna nästan fräschare än vad de var innan, helt underbart. Nu finns det än mindre anledningar att inte leta sig ut till spåren oftare och idag sprang jag faktiskt en bit efter en nedförsbacke, det ska dock inte bli en vana då jag hatar löpning. Vad jag dock insåg var att jag nog helt klart behöver inskaffa ett par nya skor med bättre dämpning, jag har ett par stumma inomhuspjuck jag roar mig med nu. Tidsmässigt gick det dock snabbare idag än tidigare, jag tror det tog runt 40 minuter mot kanske 50 innan, det är ju inget självändamål i sammanhanget heller men visst är det ju bra ju fortare det går. Eller vänta...det där lät ju inte så bra...

På vägen hem får jag onda ögat från en äldre medelålders snubbe precis vid infarten till mitt parkeringsdäck... Han kommer gående med en terrier eller något och närmar sig infarten samtidigt som mig, jag bedömer att det är lugnt och kör in hyfsat nära honom men det visar sig att han inte har hundfan i något fast koppel utan det är ett sådant där hunden kan springa en bit och linan förlängs. Byrackan var farligt nära att hamna under bilen då den tog en liten spurt precis när jag kör förbi, det var nog av det gubben fick hicka och jag såg hans blick borra mot mig i backspegeln en lång stund. Fan, många dråp-incidenter med djur den här söndagen, jag får skärpa mig...

Hyfsat händelserikt dygn som ni märker...eller ja, det beror ju på hur man definierar saker och ting men med mina mått mätt så tycker jag nog det. Bortsett från dessa happenings så har jag fortsatt med Assassin's Creed där jag numera är ungefär halvvägs i spelet med fyra av nio mord avklarade. Jag slog på TV:n för en halvtimme sedan med förhoppningar om att få se Zlatans tävlingsdebut i Barcelona då första matchen i den spanska supercupen skulle klaras av men då är ju inte fanskapet inte ens med i truppen. Anti-klimax. Antagligen har det varit klart en bra stund att han inte ska vara med men jag har inte följt tugget i tidningarna så noga, Messi är inte heller närvarande på något sätt så de kanske sparas för den riktiga premiären om två veckor. Riktigt trevligt med att fotbollen kör igång igen men vafan, Liverpool för i helvete!!!!

Inga kommentarer: