Nu är det tungt, första dagen i min godisavvänjning och det känns...fredag och allting är det ju och det brukar ju vara starten för lite helgfrossande av godis men icke en dag som denna. Jag var SÅ nära att ge mig hän men bara en stenhård karaktär hindrar mig från att synda grövre än någonsin, jag vet sedan tidigare att de första dagarna är de absolut värsta. När sockersuget väl lägger sig är det inga som helst problem och det är ju i lägen som dessa man inser att socker faktiskt är beroendeframkallande, jag är den första att skriva under på det. Ganska tragiskt när man tänker efter och jag tror att jag skulle ha lättare att ge upp en alkoholism än en godism, sprit är ju gott men inte så gott som Polly. :)
Rock Band har börjat röra sig på allvar nu, jag körde lite gitarr idag och lyckades knäcka hatlåten där i form av en Nine Inch Nails-dänga, av bara farten tog jag sju låtar till och är en bra bit på väg in i expert-land vad gäller gitarren. Trummorna känner jag dock att det kommer att ta ett bra tag innan jag känner mig bekväm med dom, jag har skitsvårt för att koordinera foten med armarna när det är varannan-principen som gäller...typ dubbla trummor med händerna först och sedan baskagge, dubbla trummor, baskagge, dubbla trummor, baskagge. You get the point. En annan jobbig variant är när baskaggen inte går i varannan-takt, säg att det är baskagge, trummor, trummor, baskagge, trummor, trummor, baskagge...det är lite smådrygt också. Nej, jag har mycket att lära innan jag känner mig bekväm med det hela...
Jag kollade klart på näst sista avsnittet av Generation Kill och nu börjar det kännas bra igen, det känns som att stämningen börjar ta sig och det inte bara är en massa dialog för dialogens skull. Precis som jag förutspådde från början har ju Skarsgårdsgrabben blivit mer bekväm i sin roll och numera slänger han käft lika naturligt som sina amerikanska skådiskollegor...En skön dialog-bit måste jag dela med mig av, de är ju fyra snubbar i en humvee och i Skarsgårds åker en reporter med. De är på väg över okänd mark och blir varnade för minor och då tar humveens psykfall tillfället i akt för att psyka reportern lite:
- Hey reporter, do you know what we are supposed to do if the humvee gets hit by a mine? Crawl up like a bitch. Reporter, do you know how to crawl up like a bitch?
Alltså, det kanske inte blir så otroligt kul att bara läsa det men när man hör och ser det med tonfall och minspel och allt är det skitkul. Generation Kill är en av de få serier där dialogen i sig är en egen konstform, spontant kan jag bara komma på Homicide:Life On The Street och Sopranos som motsvarar det på något sätt. Klockrent!
Jag glodde på en rulle också:
Titel: Hellboy 2:The Golden Army
Genre: Action
Första filmen kom ju för x antal år sedan och jag gillade den starkt, en perfekt lördagskvällsrulle som avnjuts bäst med lite gott sällskap och godis(åh Polly!) och den krävde ju ingen större eftertanke utan var mest underhållande. Uppföljaren går i exakt samma spår, en massa skumma figurer och en story om en tredelad kungakrona som ger makten över en ostoppbar robot-armé i guld. Alltså, ska man tycka om en film som denna måste man ju köpa konceptet och inse vad man kan förvänta sig och jag är ju lite svag för dylika filmer, jag gillar när det är lite humor och soft så där mitt i all action. Jag tycker den här helt klart håller klassen jämfört med ettan och det känns som en modern matinéfilm med ganska så avancerade effekter....visst, tycker du det är barnsligt med en massa monster och sjuka figurer så lär du inte titta på den här men befinner du dig på samma sago-/seriefigursnivå som en annan så är den ett givet waste of time.
Betyg: R R R R
----------------
Helgens planer är inte alltför avancerade, morgondagen blir nog mest softish och jag ska försöka klämma lite PL-fotboll nu när jag äntligen insett att det faktiskt börjat. På söndag lär det bli lite poker i Hallsta och det ska också bli väldans trevligt då jag inte spelat på över två veckor nu, pokern har ju en viss tendens att efterlikna ett beroende också. Jag har många laster jag och jag oroar mig för vad jag skaffar för ny last för att kompensera för godisbegäret, kanske ska satsa(hihi) på ett sexberoende...det vore ju något...synd bara att jag skulle vara den första att ha ett sexberoende med sig själv eftersom jag inte direkt har ett överflöd av villiga parningskamrater som står och köar. Jaja, värt att fundera på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar