Ok, jag har sansat mig efter gårdagens brutala tilt även om den ännu våldgästar mitt sinne på ett lite obehagligt sätt men det hör ju pokern till även om det smärtar när det blir så extremt som igår. Jag kan kanske hitta rum nog i mitt hjärta att förlåta både Henke och Harju för deras framfart men det får tiden utvisa, det är ett sargat pokerhjärta som blöder just nu men det har repat mod förr och lär göra det igen. : ) Idag hade jag tänkt casha ut mina vunna dineros från Nordicbet men passade på att spela lite mikro-limit PLO-cg innan, som tur var hann jag bara tanka in €16 innan både spelet och min egen hjärna talade allvar med mig. Jag hinner spela ett antal händer och plussa en aning innan jag åker på två snabba river-utdragningar, det får mig att kraftfullt vakna från spel-koman och inse vartåt det bär hän igen så jag stänger snabbt ner borden och cashar ut det mesta av gårdagens återbäring. Dock slutar inte mina pokeräventyr för kvällen där utan jag reggar mig till SR på SS som en liten belöning för mitt fina spel igår, det hela börjar segt men cirka 40 minuter in i turren får jag QQ UTG och höjer upp det till 4xBB. Jag får två syn och floppen kommer AQ9 och lyckan är total, dock fattar jag nog inte riktigt hur total förrän jag först ser ena killen ställa bara för att därefter se den andre ställa OCKSÅ. Jag börjar starkt oroa mig för AA hos någon men känner ju att viket inte finns där, första killen viker upp AQ för floppat två par och den andre visar upp 99 för set under set och med blank turn och river är monsterpotten min.
Tio minuter senare är dock mungiporna nedåt igen då jag gör ett ganska dåligt spel, jag har 79spader i BB och det är en kille på knappen som höjer upp det till 4xBB som jag tar syn på. Floppen kommer 783 och jag checkar, han bettar ut och jag tar syn för att se ytterligare en trea komma på turn. Här sätter jag honom på Ax eller något snarlikt och har väldigt svårt att tro att han sitter på något vettigt men jag checkar till honom ändå, han bettar ut igen och jag slår om x3 varpå han ställer mig för ytterligare 1,7k. Potten är väl på runt 7k i det läget och jag kan inte vika hur mycket jag än vill, det är i alla fall det jag intalar mig själv och gör en riktig crying call/skitit-i-det-blå-skåpet-call och visst viker han upp KK som håller även efter rivern. Efter det är jag nere på startstack igen och den lilla kaxighet som jag hann bygga upp i och med min riggade pott tidigare är som bortblåst, jag känner mig mest bortkommen och vilsen då mitt spel knappt håller nivån med fiskarnas på SS. Nåväl, jag försöker repa nytt mod en stund men ack vad tålamodet tryter och jag ser inget annat val än att ställa med A5o ur mittenposition varpå knappen synar ganska snabbt. Han viker upp magiska 22 och börjar med att floppa setet för att sedan turna fyrtalet, snacka om att bli påpissad...nog för att jag gjorde ett dåligt spel men det behöver ju inte pokergudarna gnida in i ansiktet på mig. Jaja, det var det roliga och nu är det bara att ta nya tag en annan gång i pokerfablernas underbara värld...
Jag grindade lite RB idag och nu har jag sprungit på en mördarlåt igen, "Battery" med allas vårt Metallica och den låten håller på att ta knäcken på mig totalt. Jag har slagit ihop trumpinnarna så hårt idag att träflisor rykt över hela lägenheten, precis när jag tror att jag har låten under kontroll kommer ett slutparti med en helt jävla omöjlig bas-trum-bas-trum-sekvens i oändlighet. Helt omöjligt att bemästra, i alla fall på min nuvarande skillsnivå och det tråkiga är att jag försökt mig på den två gånger nu och båda gångerna via ett åtta-låtars-set. Jag måste alltså lira sex låtar innan det är dags för "Battery" bara för att nu två gånger i rad inse att mina skills inte räcker till varpå jag fått lägga ner skiten trots bra prestationer i de första sex. RB är karaktärsdanande om något, det är sanslöst vilket tålamod och vilken envishet som krävs för att bemästra härligheten. Jag är ju dock som en dum daggmask så jag ger inte upp i första taget utan fortsätter ta vänster fastän jag får 200 volt genom kroppen, jag är ju inte mer än man.
Utöver detta har inte mycket hunnits med, plöjde några avsnitt Heroes för att fortsätta avverka min TV-serieskattkista och måste säga att den serien också ballat ur mot slutet nu. Det känns bara som ett virrvarr av hjältar som blir skurkar som blir hjältar igen och storyn börjar gå på tomgång med stora krampkänningar, jag vet inte vartåt serien är på väg men för dess eget bästa bör de styra upp och avsluta den på ett värdigt sätt. Många av de idéer de kör med nu känns återanvända och det nydanande från starten har ebbat ut, tyvärr verkar det här vara tendensen för många av de serier som gått några säsonger. Vi får väl se om Lost kan styra upp sig själv nu när den serien börjar imorgon igen, den har ju känts halvt urflippad ett tag nu men jag tycker det ändå finns någon form av fascinerande grundstory som bör kunna blottgöras på ett hyfsat bra sätt. Det känns som att det kvalitativa hoppet kvarstår endast för just Lost och den nyss startade 24, nog för att C.S.I. håller än men där har ju precis en viss SPOILERVARNING Gil Grissom försvunnit ur serien SPOILERVARNING och det kan nog få en stor effekt på känslan i serien eftersom mycket ändå kretsat kring honom. Jaja, vi får se vad TV-världen har att erbjuda framöver, det lär väl dyka upp nya serier för att fylla upp skorna på de som inte pallar trycket. Förra året gav ju oss ändå två klassiker i form av True Blood och Generation Kill så vad kan inte 2009 ha i sitt sköte....uh huh huh uh huh huh0, he said "sköte", uh huh huh...hehe, kunde fan inte låta bli. :P
Kom ihåg folk, make love not peace...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar